Månadsrapport januari 2010

Månadsrapport januari 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas en kundportfölj som riktar sig till den som är aktiv i sina placeringar. Portföljen ger förslag på fördelning mellan aktier och räntor samt fördelning mellan regioner. Fördelning aktier & räntor i regioner Läs mer på sid 3 Övervikten för aktier ökas i januari till 10 procent i modellportföljen. Vår modell för tillgångsallokering har under vintern blivit mer positiv till aktier och det är nu lämpligt att fördela mer av riskutrymmet till en större aktievikt. Starkt stöd till aktier kommer både från värdering, likviditet, marknadsklimat och konjunktur. Räntor 40% Aktier 60% (-10%)( +10%) Trender & makroekonomi Läs mer på sid 2 Den globala återhämtningen fortsätter med stark tillväxt i de flesta tillväxtländer (Kina i spetsen). Positiva tecken har också kommit från, Europa och Japan. Långa räntor har stigit globalt och råvarupriserna, exempelvis olja och koppar, har stigit i december. Arbetsmarknaden stabiliseras Husförsäljningen stiger kraftigt Europa och Sverige Företagsförtroende ökar ytterligare Svensk tillväxt ökar snabbare närmaste kvartalen Japan Tillväxtbesvikelse men ytterligare stimulansåtgärder kommer Stark tillväxt i Kina Ryssland gynnas av stigande råvarupriser 7% (+1%) Asien 9% (-2%) 11% (+/-0%) Europa 11% (+/-0%) Sverige 22% (+1%) Produktförslag januari Läs mer på sid 4-5 Aktieplaceringar Swedbank Robur Sverigefond Storebrand Delphi Europa Schroder US Smaller Companies JP Morgan JF Pacific Equity Blackrock Emerging Markets Ränteplaceringar Framtidskonto Max Alternativa placeringar Catella Hedgefond Swedbank Cross Markets Fond Ränte- och valutautveckling Läs mer på sid 3-4 De närmaste månaderna förutser vi att fortsatt bättre statistik över aktiviteten i ekonomin och stigande tillgångspriser på de finansiella marknaderna kommer att innebära att räntorna stiger. Ränteprognoser Sverige Reporänta 0,25 0,25 0,25 1,25 2 år 1,67 1,80 2,25 3,04 10 år 3,44 3,35 3,42 3,70 Stibor 3 mån 0,48 0,50 0,58 1,78 Stibor 6 mån 0,67 0,69 0,94 1,95 Kronan har i stort sett fortsatt att handlas i det breda intervallet 10,15 till 10,55. Mot slutet av förra året försvagades kronan till följd av säsongsmässiga premiepensionsflöden men har därefter stärkts till 10,15 mot euron. Kronan har åter nämnts att vara undervärderad och vi utgår ifrån att kronans starka inledning på året kan förklaras av ett allmänt återvändande till mer riskfyllda valutor bland mer spekulativa aktörer, samt svenska företags behov att täcka av valutaexponeringar inför året. Valutaprognoser USD/SEK 7,01 7,25 7,10 7,04 EUR/SEK 10,17 10,15 9,80 9,50 NOK/SEK 1,25 1,27 1,24 1,19 GBP/SEK 11,31 10,91 11,53 11,59 JPY/SEK 7,59 7,63 6,89 6,70 CHF/SEK 6,88 6,63 6,24 5,90

Analys - Trender & Makroekonomi Den globala återhämtningen fortsätter med stark tillväxt i de flesta tillväxtländer (Kina i spetsen). Positiva tecken har också kommit från, Europa och Japan. Långa räntor har stigit globalt och råvarupriserna, exempelvis olja och koppar, har stigit i december. Arbetsmarknaden stabiliseras Husförsäljningen stiger kraftigt :s ekonomi är fortfarande beroende av stimulanser från både finans- och penningpolitik men det finns förutsättningar för att konjunkturen blir mer hållbar under året. Till exempel har arbetsmarknaden slutat försvagas, vilket är positivt för konsumtionen framöver. Detaljhandelsförsäljningen i november var bra men det är ännu för tidigt att ha en klar bild av den viktiga julhandeln. Kreditkortsföretag har dock varit relativt positiva, särskilt jämfört med förra året. Låga priser, billiga bolån och incitament till husköp har drivit husförsäljning till den högsta nivån sedan början av 2007 och huspriserna har stigit något, vilket är positivt för både hushållen och banker. Industrins lagernivåer ligger kvar på låga nivåer och en viss återuppbyggnad väntas de kommande månaderna. Federal Reserve har upprepat sitt budskap att räntorna kommer att ligga lågt under en utdragen period. Men den amerikanska centralbanken skruvade upp sin bedömning av den aktuella ekonomin något i december. Europa och Sverige Företagsförtroende ökar ytterligare Svensk tillväxt ökar snabbare närmaste kvartalen De senaste siffrorna för industriproduktion och industriorder i euroområdet har varit en besvikelse och pekar på en liten avmattning av ekonomin efter sommaren. Dock tyder stigande företagsförtroende på att konjunkturen kan ha tagit ny fart vid årsskiftet. Det är också positivt för den europeiska konjunkturen att euron har slutat förstärkas och att viktiga handelspartner som Asien, och Östeuropa har visat återhämtning. Europeiska centralbanken meddelade att det inte finns några planer på att höja styrräntan för närvarande men de har också skapat sig flexibiliteten att agera senare i år. Greklands regering har presenterat ett nytt besparingsprogram för att minska budgetunderskottet (över 12 procent av BNP). Det är svårt att se någon tillväxt i landet under 2010 givet budgetåtstramningen. Dock är Grekland bara 2,5 procent av euroområdet och påverkan på de stora europeiska länderna kommer att bli liten. Storbritanniens ekonomi har varit en av de svagaste i Europa de senaste månaderna men det finns förutsättningar för en förbättring under 2010. En enkät från Bank of England har visat att kreditvillkor för både hushållen och företagen är mindre strama än tidigare, en trend som förväntas fortsätta under det första kvartalet 2010. Andelen beviljade bolån steg markant under de senaste månaderna och huspriserna har stigit 6 procent under 2009. Svensk makrostatistik har inte visat samma positiva utveckling som konjunkturenkäter (inköpschefsindex och konsumentförtroende). Industriproduktionen fram till december har varit svag och exporten samt handelsnettot i november var sämre än förväntat. Däremot har företagsförtroendet stigit mycket och såväl industrin, detaljhandeln som tjänstesektorn ser allt starkare efterfrågan och förutspår god tillväxt de närmaste månaderna. Även byggsektorn börjar nu bli försiktigt optimistisk och ser en stabilisering inom byggande och orderingång. Vi räknar därför med starkare och bredare ekonomisk tillväxt under kommande kvartal. Konsumentpriserna har dragits ned kraftigt det senaste året på grund av fallande räntekostnader. Inflationstakten i november var -0,7 procent, men med räntekostnader exkluderade var den +2,3 procent. Inflationstakten svängde om från deflation till inflation i december, men den svaga arbetsmarknaden och det låga resursutnyttjandet gör att Riksbanken avvaktar med att höja reporäntan. Japan Tillväxtbesvikelse, men ytterligare stimulansåtgärder kommer Nya siffror visar att Japans tillväxt i somras var betydligt lägre än vi trodde, särskilt inom investeringar. Det finns dock tecken på att tillväxten under 2010 kan överraska positivt. Regeringen har presenterat nya stimulansåtgärder och en plan för att höja långsiktiga tillväxten till över 2 procent. Lika viktigt är att Bank of Japan har meddelat att banken envist kommer att behålla räntan på noll för att bekämpa deflation. Stark tillväxt i Kina Ryssland gynnas av stigande råvarupriser Kinas inköpschefsindex pekar på att ekonomin har fått ny fart och ett mycket starkt 2010 kan förväntas. Trots det, finns det inga tecken på en revalvering av renminbin, eller en större åtstramning av finans- eller penningpolitiken. En bred återhämtning och högre matpriser har tryckt upp inflationen i Indien, vilket sannolikt innebär en stramare penningpolitik under de närmaste månaderna. I Brasilien har bankkrediterna fortsatt att öka snabbt och tillväxten kan accelerera ytterligare. Därför är en räntehöjning under de första månaderna av året mycket trolig. I Ryssland, som har släpat efter andra länders återhämtning efter krisen, har aktivitetsdata nu överraskat positivt med starkare produktion, byggande och försäljning i november. Samtidigt bidrar höga råvarupriser till att förstärka statskassan. Inflationen har fallit och centralbanken kunde sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 8,75 procent. 2

Månadsrapport januari 2010- Investment Center Modellportfölj - Aktier & Räntor Övervikten för aktier ökas i januari till 10 procent i modellportföljen. Vår modell för tillgångsallokering har under vintern blivit mer positiv till aktier och det är nu lämpligt att fördela mer av riskutrymmet till en större aktievikt. Starkt stöd till aktier kommer både från värdering, likviditet, marknadsklimat och konjunktur. Tillgångsfördelning Normalvikt Låg/Medel Hög Aktier 50% 60% (+10%) 60% (+10%) Räntor 50% 40% (-10%) 40% (-10%) Tillgångsfördelningen visar hur aktier och räntor är viktade i modellportföljen, och kundportföljerna, för låg/medel- respektive högaktiva kunder. Modellportfölj - Fördelning regioner I modellportföljen tas övervikterna bort i Sverige och tillväxtmarknader den här månaden. Samtidigt omfördelar vi till neutralt i där vi tidigare haft en undervikt. Sammantaget innebär förändringarna att vi inleder året utan länderallokering. Detta beror på att vår modell för länderallokering dragit in klorna och vi saknar för närvarande tydligt stöd för över eller undervikt i länder. För de mer aktiva kunderna behåller vi en liten övervikt i Sverige och tillväxtmarknader samt en undervikt i Asien, för att ta till vara på de små skillnader modellen ändå uppvisar. Efter att ha föredragit stora bolag framför små de senaste månaderna byter vi nu och rekommenderar små bolag. Denna rekommendation får stöd av krympande kreditrisk (skillnaden mellan vad företag och stat får betala i ränta) och ett starkare industriklimat i. Regionfördelning för aktiemarknaden Låg/Medel * Hög Sverige 21 % (+/-0 %) 22 % (+1 %) Europa 11 % (+/-0 %) 11 % (+/0 %) 11 % (+/-0 %) 11 % (+/-0 %) Asien 12 % (+/-0 %) 9 % (-2 %) Tillväxtmarkn. 5 % (+/- 0%) 7 % (+1 %) Swedbanks regionfördelning fördelas på 5 regioner Sverige, Europa (EMU och UK),, Asien (Pacific och Japan) och. * i respektive region beror både på hur tillgångslaget aktier och regionen är viktad. En region kan alltså vara överviktad på grund av en övervikt i aktier utan att regionen i relation till andra är överviktad. Analys - Ränteutveckling Under december steg statsräntorna kraftigt. Räntan på en 10-årig statsobligation har i Sverige och i eurozonen stigit med cirka 25 räntepunkter och cirka 50 räntepunkter för amerikanska statsobligationer. Rörelsen har varit särskilt tydlig i efter några mindre efterfrågade emissioner. Makroekonomiska data har fortsatt varit starka samtidigt som oro för ett för stort utbud av statsobligationer tynger marknaden. De allra kortaste marknadsräntorna är dock fortsatt mycket låga då de tongivande centralbankerna, bland andra den amerikanska, ännu inte signalerat tidpunkten för räntehöjningar. Vid det svenska penningpolitiska mötet i december kvarstod Riksbanken vid sin relativt mjuka uppfattning. Något oväntat reviderades inflationsprognosen ned trots att tillväxtutsikterna förbättrats. Prognosen över reporäntan lämnades oförändrad och direktionens majoritet upprepade budskapet att en första höjning väntas i höst. Vi kvarstår vid vår vy om att Riksbanken höjer räntan först i september 2010. De närmaste månaderna förutser vi att fortsatt bättre statistik över aktiviteten i ekonomin och stigande tillgångspriser på de finansiella marknaderna kommer att innebära att räntorna stiger. Under det kommande halvåret räknar vi med att framförallt de lite kortare statsobligationsräntorna kommer att stiga förhållandevis mer och därmed kommer avkastningskurvorna att flacka. Ökade emissioner av statsobligationer utgör också en faktor som vi tror kommer att pressa upp räntorna. I det korta perspektivet, de närmaste månaderna, är vi fortsatt positiva till svenska bostads- och kreditpapper. Vi rekommenderar därför en övervikt för dessa, relativt statspapper. Ränteprognoser 10-01-11 om 3 mån om 6 mån om 12 mån Sverige Reporänta 0,25 0,25 0,25 1,25 2 år 1,67 1,80 2,25 3,04 10 år 3,44 3,35 3,42 3,70 Stibor 3 mån 0,48 0,50 0,58 1,78 Stibor 6 mån 0,67 0,69 0,94 1,95 EMU Reporänta 1,00 1,00 1,00 1,00 2 år 1,25 1,54 1,97 2,62 10 år 3,39 3,20 3,20 3,34 Fed funds 0,25 0,25 0,25 1,25 2 år 0,98 1,52 2,30 3,53 10 år 3,83 4,07 4,27 4,51 3 är förenade Detta med osäkerhet material och är rekommenderas Swedbanks egendom att komplettera och är sitt endast beslutsunderlag avsett för med bankens det material interna som bruk. bedöms Materialet som nödvändigt. får ej spridas, Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbanks medgivande. kopieras eller Swedbank på annat påminner sätt mångfaldigas om att investeringar till annat på kapitalmarknaden, än anställda i banken bl a sådana utan som bankens nämns skriftliga på denna godkännande. sida,

Analys - Valutautveckling USD Dollarn har påbörjat sin allmänna återhämtning något tidigare än vi hade förutspått. Drivkrafterna för en starkare dollar har bland annat varit starkare amerikanska arbetsmarknadsdata som väcker förväntningar om att Federal Reserve kommer att tidigarelägga framtida räntehöjningar. En annan viktig faktorbakom den senaste tidens dollarförstärkning är det faktum att dollarn varit överdrivet svag mot såväl yenen som mot euron. I yenens fall har Bank of Japan påtalat att deflationsriskerna ifrån en starkare yen kan behöva motverkas med ytterligare kvantitativa lättnader. Övergripande tror vi också att den tidigare starka kopplingen mellan en ökad riskaptit och en svagare dollar kommer urvattnas något till förmån för relativa makrodata och ränteutsikter. Vår slutsats blir således att stigande ränteskillnader mellan och Japan samt Europa har potential att stärka dollarn under det kommande året. EURO Euron backade mot slutet av förra året delvis som en spegelbild av återhämtningen i USD men också till följd av Greklands skenande budgetunderskott och nedgraderade kreditbetyg. ECB har indikerat att de 600 mdr EUR som banken lånat ut till banksystemet kommer att återtas successivt under året. Frågan är dock hur det europeiska banksystemet som i mindre utsträckning än det amerikanska skrivit av förväntade kreditförluster, kommer att klara sin kortfristiga finansiering då. Risken finns att framför allt mindre europeiska företag kommer få en än större svårighet med att få finansiering, något som kan tvinga ECB att gå försiktigare fram än väntat, vilket i sin tur kan tynga euron. Sammantaget förväntar vi oss fortfarande en gradvis EUR-försvagning under året, inte minst mot de skandinaviska valutorna. SEK Kronan har i stort sett fortsatt att handlas i det breda intervallet 10,15 till 10,55. Mot slutet av förra året försvagades kronan till följd av säsongsmässiga premiepensionsflöden men har därefter stärkts till 10,15 mot euron. Kronan har åter nämnts som undervärderad och vi utgår ifrån att kronans starka inledning på året kan förklaras av ett allmänt återvändande till mer riskfyllda valutor bland mer spekulativa aktörer, samt svenska företags behov av att täcka av valutaexponeringar inför året. På mycket kort sikt finns förutsättningar för att kronan försöker bryta förra årets tidigare lägsta nivåer, 10,05 mot euron. Tiden talar också för att kronan gradvis fortsätter att stärkas i ljuset av en fortgående konjunkturuppgång och avklingande om än kvarstående risker för svenska bankers exponering mot Baltikum. När detta är sagt vill vi dock upprepa att Riksbanken inte har bråttom med att höja räntan till skillnad från exempelvis Norges Bank, där ekonomin ser helt annorlunda ut. Valutaprognoser USD/SEK 7,01 7,25 7,10 7,04 EUR/SEK 10,17 10,15 9,80 9,50 NOK/SEK 1,25 1,27 1,24 1,19 GBP/SEK 11,31 10,91 11,53 11,59 JPY/SEK 7,59 7,63 6,89 6,70 CHF/SEK 6,88 6,63 6,24 5,90 EUR/USD 1,45 1,40 1,38 1,35 USD/JPY 92,4 95,0 103,0 105,0 Produktförslag januari Storlek: Små bolag rekommenderas framför stora bolag på den amerikanska marknaden. På övriga marknader behåller vi föregående månads placeringar. Stil: Neutral rekommendation mellan Tillväxt och Värderingsbolag. Aktieplaceringar Sverige Vanligt sparande och pension: Swedbank Robur Sverigefond. Förvaltarna har lyckats skapa en överavkastning mot index på cirka 1 procent per år de senaste fem åren. Europa Vanligt sparande: Storebrand Delphi Europa. Fonden har en mycket aktiv förvaltning som har gett resultat både i absoluta tal och riskjusterad avkastning. Fonden placerar framförallt i medelstora bolag. Pensionssparande: Swedbank Robur Indexfond Europa. Fonden ger en kostnadseffektiv exponering mot marknaden. Vanligt sparande: Schroder US Smaller Companies. Aktivt förvaltad fond som placerar i amerikanska småbolag och har gett resultat både i absoluta tal och riskjusterad avkastning. Vi ökar risken något i vår exponering mot den amerikanska marknaden genom valet av en småbolagsfond. Pensionssparande: Swedbank Robur Amerikafond. Förvaltarna har lyckets skapa en överavkastning mot index på cirka 0,5 procent de senaste fem åren. Asien Vanligt sparande: JP Morgan JF Pacific Equity. Fonden placerar cirka 50 procent i Japan och cirka 50 procent i Pacificregionen, där även en råvaruexponering uppnås genom att fonden placerar cirka 10 procent i Australien. Fondens länderfördelning ger en bred exponering mot hela regionen. Pensionssparande: Hälften vardera i Swedbank Robur Pacificfond och Swedbank Robur Japanfond. Pacificfonden placerar i hela regionen utom Japan 4

Vanligt sparande: Blackrock Emerging Markets. Fonden placerar i likhet med vår rekommenderade regionsfördelning där tillväxtmarknaderna i Europa överviktas i förhållande till Asien. Pensionssparande: Swedbank Robur Access Emerging Markets. En aktivt förvaltad fond-i-fond med bra riskspridning över tillväxtregionerna. Ränteplaceringar Vanligt sparande: Framtidskonto Max med olika löptider. Pensionssparande: Swedbank Robur Pennningmarknadsfond. Alternativa placeringar Vanligt sparande: Catella Hedgefond 50 procent och Swedbank Cross Markets fond 50 procent. Catella Hedge är en hedgefond som växlar mellan olika strategier. Investeringarna baseras framförallt på fundamental analys men som komplement används även kvantitativ analys med stort fokus på riskanalysen. Fonden har med en låg risk levererat bra avkastning under både uppåt- och nedåtgående marknad. Swedbank Cross Markets fond är en fond som skiftar mellan olika tillgångsslag som aktier, krediter, räntor, valutor och råvaror. Strukturerade produkter I februari kommer nya SPAX att emitteras. Kundportfölj 5 år högaktiva kunder Tabellen visar utvecklingen för kundportföljen för högaktiva Utveckling 2009-12-07-2009-12-30 Portföljens innehav Vikt Avkastning Bidrag Swedbank Robur Sverigefond 22,0% -1,2% -0,3% Storebrand Delphi Europa 11,0% 0,5 % 0,1% Swedbank Robur Amerikafond 11,0% 4,1% 0,5% JP Morgan JF Pacific Equity 9,0% 0,1% 0,0% Blackrock Emerging Markets 7% 0,6% 0,0% Catella Hedgefond 5,0% 0,4% 0,0% Cross Markets fond 5,0% -1,0% -0,1% Framtidskonto MAX 30,0% 0,2% 0,1% Totalt 0,3% Benchmark/jmf.index 0,4% Kommentar till avkastning Både aktie- och räntemarknaden steg under mätperioden. Portföljen har fortsatt utvecklats positivt med en avkastning på 0,3 procent. Övervikten i aktier bidrog till en positiv relativavkastning i jämförelse med index medan regionfördelningen och produktval bidrog negativt. Aktiemarknaden i utvecklades starkast och står i en klass för sig över mätperioden. Modellportföljen utvecklades svagt negativt jämfört mot jämförelseindex med en relativ avkastning -0,1 procent under perioden 5