En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet

Varför?

En ny älgförvaltning. Vad är problemet enligt lagstiftaren? Problem/brister i det tidigare systemet Älgen som resurs och problem Betesskador Trädslag och biologisk mångfald Trafikolyckor Arbetsintensiv administration Bristande helhetssyn Bristande styrning Källa: Prop. 2009/10:239

Varför? Exempel skogsbruk

Nackdelar med det gamla Ingen överblick på älgpopulationsnivå Bristfällig kunskap förtroende för inventeringar Fördelning av kostnader och nytta Inflytande Otydlig ansvarsfördelning mellan aktörer/nivåer Sanktioner

Vilka är lösningarna enligt lagstiftaren? Problem (identifierade brister i det gamla systemet) Lösningar Älgen som resurs och problem Betesskador på skog och grödor. Betets inverkan på trädslagssammansättning och biologisk mångfald Trafikolyckor med älg Ekosystemansatsen Adaptiv förvaltning Ekosystembaserad lokal förvaltning Arbetsintensiv administration Bristande helhetssyn Bristande styrning

Nyckelbegrepp Lokalt förankrad: engagera berörda för att kunna balansera lokala och allmänna intressen. Ekosystembaserad: ett geografiskt område och en arbetsmetod = adaptiv förvaltning Prop. 2009/10:239, NFS 2011:7)

Ekosystemansatsen vad är det? Helhetssyn på förvaltningen av land, vatten och levande resurser. Kunskapsbaserad (vetenskap, lokal och traditionell) Människan en del och beroende av ekosystemtjänster för sin överlevnad. Decentraliserat beslutsfattande -> Regionalt

Fördelning av ansvar mellan olika nivåer Förvaltningsnivå Formella regler Frivilliga regler Nationell Regional Myndigheter Länsstyrelsen (VFD) Ekosystem Lokal Älgförvaltningsområden (ÄFO) >50 000; > 100 000 ha Älgskötselområden (ÄSO) Jaktlag

Ramverket 1. LÄNSSTYRELSEN Beslutar om indelning i älgförvaltningsområde (ÄFO) och förordnar ledamöter till älgförvaltningsgrupp (ÄFG) Registrerar älgskötselområden (ÄSO) och licensområden Fastställer planer, mål och jakttider och beslutar om arealgränser 2. ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDE (ÄFO )(>50 000; >100 000 ha) Tar fram älgförvaltningsplan med råd och vägledning Föreslå, inhämta, sammanställa och analysera inventeringar av älg Beakta fodertillgång och skador på skog 3 markägare, 3 jägare. Ordf markägare 3. ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN (ÄSO) Licensområden Tar fram älgskötselplan Samråd med markägare, jägare Oregistrerad mark

Ex. Södermanlands län 9 st ÄFO: älgförvaltningsområden

Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Ett adaptiv arbetssätt

Sikta på SMARTA mål

Effektmål VFD/ Län Älgförvaltningsgrupp/Regional nivå; >50 000, 100 00 ha

Regeringsuppdrag. Inventeringsmetoder - bör, rutinmässigt, kostnadseffektivt

Systematiska observationer & Inventeringsmetoder Basmetoder 1. Avskjutningsstatistik för älg 2. Älgobservationer (Älgobs) 3. Spillningsinventering av älg 4. Älgkalvvikter Utökade metoder 5. Flyginventering av älg 6. Åldersstruktur och reproduktion för älg utifrån skjutet material 7. Hälsostatus för älg 8. Genetisk övervakning av älg 9. Nationella referensområden för älg

Avskjutningsstatistik

Älgobs

Spillningsinventering

Kalvvikter

Utökade metoder 5. Flyginventering av älg 6. Åldersstruktur och reproduktion för älg utifrån skjutet material 7. Hälsostatus för älg 8. Genetisk övervakning av älg 9. Nationella referensområden för älg

Flyginventering av älg

Åldersstruktur och reproduktion för älg utifrån skjutet material

Hälsostatus för älg

Genetisk övervakning älg

Nationella referensområden - älg

Regeringsuppdrag: Utbildning i adaptiv älgförvaltning www.slu.se/algforvaltning

Tack! Goran.ericsson@slu.se