Hemställan om uppdrag att utreda frågan om områdesförvaltning av vilt

Transkript

1 1(5) SWE DI S H ENV IR ON ME N TAL P R O TE C TI O N AGE NC Y Lindström, Carl-Johan Tel: SKRIVELSE Ärendenr: NV Näringsdepartementet Hemställan om uppdrag att utreda frågan om områdesförvaltning av vilt Naturvårdsverket hemställer att regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag kring flerartsförvaltning utifrån ett geografiskt område (områdesförvaltning). Naturvårdsverket anser att uppdraget ska fokusera på den kunskap och de styrmedel som flerartsförvaltningen behöver för att en ekosystembaserad adaptiv förvaltning ska kunna förverkligas. Detta kommer att skapa ett underlag för framtida förslag om hur det fortsatta arbetet med att genomföra regeringens viltpolitik bäst utformas. Viktigt blir att ta lärdom av de senaste årens regeringsuppdrag som Naturvårdsverket har redovisat. Samtidigt bör inte författningsförslag tas fram utifrån regeringsuppdraget från år 2015 om en samordnad kronhjorts- och älgförvaltning. De frågorna bör istället behandlas i detta större sammanhang om flerartsförvaltning. Tidsramen för uppdraget bör sträcka sig till och med december Uppdraget föreslås genomföras efter samråd med berörda myndigheter och intresseorganisationer. Bakgrund Naturvårdsverket har under de senaste åren genomfört många regeringsuppdrag inom viltförvaltningen. Uppdragen har främst berört klövviltsförvaltningen och har legat på olika nivåer, från detalj- till systemnivå. Sedan år 2015 har följande regeringsuppdrag redovisats inom klövviltsförvaltningen: BE S ÖK: S TO C KH O LM V ALH A LL A V ÄGE N 195 ÖS TE RS UND F OR S KAR E NS V Ä G 5, H US UB PO S T: S TOC K HO L M TE L: FA X: E- P OS T: R E GI S TR A NA T URV AR DS VER KE T. S E I NTE R NE T: WWW. NA T UR V AR DS VE RKE T. S E

2 NAT URVÅRDSVERKET 2(5) Utvärdering av den nya älgförvaltningen, redovisat den 12 februari Utvärderingen visar att målsättningen i prop. 2009/10:239 om en enkel, kostnadseffektiv och rättssäker förvaltning inte uppnåtts. Detta gäller i första hand frågan om länsstyrelsens ekonomiska förutsättningar. Kronhjortsförvaltning, redovisat den 2 oktober Av redovisningen framgår att kronhjort, så långt möjligt, bör förvaltas tillsammans med älg i enlighet med den nya adaptiva älgförvaltningen. Detta under förutsättning att exempelvis ändringar i jaktförordningen (1987:905) och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2011:7) om jakt efter älg och kronhjort genomförs, en samlad nationell förvaltningsplan för älg och kronhjort tas fram, inventeringsmetoder för kronhjort utvecklas och att finansieringen av förvaltningen säkerställs. Regelförenklingar ifråga om viltvårdsområden, redovisat den 28 november Av redovisningen framgår vikten av att regelverket för viltvårdsområden anpassas till dagens viltförvaltning och särskilt till nya älgförvaltningen som trädde i kraft år Då delar av älgförvaltningen idag ges olika förutsättningar beroende på vilken lagstiftning som åberopas (jaktlagstiftningen eller lagen om viltvårdsområde). Finansiering av älgförvaltningen, redovisat den 15 mars Av redovisningen framgår att Naturvårdsverket inte förespråkar en utveckling av fällavgifter som finansiering av älgförvaltningen. Istället förespråkas att en avgift kopplas till registrerade områden för jakt efter älg. Det var i detta uppdrag idén om att förvalta flera arter i ett geografiskt område områdesförvaltning väcktes. Behov av fördjupat kunskapsunderlag Viltförvaltningen har utvecklats till en fråga som idag berör flera intressen i samhället, inte bara jägarnas och markägarnas. Klövviltstammarna har under de senaste 40 åren haft en kraftig ökning avseende såväl täthet som utbredning. Denna utveckling har medfört flera interaktioner mellan vilt och människa. I Syd- och Mellansverige har klövviltssamhället på ett par decennier gått från ett ekosystem dominerat av framförallt två arter älg och rådjur till ett flerartssystem i vilket arter som kronhjort, dovhjort och vildsvin numera dominerar, från Mälardalen och söder ut. Mot bakgrund av ovanstående, anser Naturvårdsverket i egenskap av nationell viltmyndighet, att de utmaningar som viltförvaltningen står inför de närmsta åren behöver hanteras långsiktigt och utifrån en helhetssyn. I första hand finns det behov av ett fördjupat kunskapsunderlag om flerartsförvaltning. Kunskapen om områdesförvaltning behöver fördjupas både vad gäller ekologi, styrmedel, inventering, IT-stöd, utbildning, administration och finansiering med en 1 Naturvårdsverkets ärendenummer NV Naturvårdsverkets ärendenummer NV Naturvårdsverkets ärendenummer NV Naturvårdsverkets ärendenummer NV

3 NAT URVÅRDSVERKET 3(5) förvaltningsavgift per registrerat område (områdesfinansiering). Vidare behöver förutsättningar i olika delar av landet beaktas och verktyg för att möjliggöra en behovsanpassad adaptiv viltförvaltning diskuteras. En utgångspunkt är att jämföra nuvarande förvaltningssystem och analysera effekten av dessa. Roller och ansvar mellan myndigheter, jägare, markägare och övriga bör belysas. Ett flerartsförvaltningssystem har potential att utveckla viltförvaltningen bättre mot de viltpolitiska målen, vilket också ligger i linje med Naturvårdsverkets viltstrategi. Inom området flerartsförvaltning och i relation till detta område pågår en kunskapsuppbyggnad genom de aktuella forskningsprojekten; Beyond Moose, Governance, Recsac och Future forest. Vidare pågår ett dovhjortsprojekt i Södermanland. Resultaten från dessa projekt kommer att vara viktiga för ett eventuellt uppdrag om att ta fram ett kunskapsunderlag för flerartsförvaltning och för kommande ställningstaganden. Begäran om komplettering av regeringsuppdraget om kronhjort Naturvårdsverket fick under våren 2017 i uppdrag av Näringsdepartementet att komplettera sin redovisning av regeringsuppdraget om kronhjort med de författningsförslag som är nödvändiga för att kronhjort så långt som möjligt ska kunna förvaltas tillsammans med älg. De förslag som Naturvårdsverket redovisade i regeringsuppdraget år 2015 bygger på ett antal förutsättningar som inte har uppfyllts, t.ex. utvecklade inventeringsmetoder och en säkerställd finansiering. Övriga regeringsuppdrag som Naturvårdsverket har redovisat efter år 2015 (se ovan) har vidare bidragit med ny kunskap om klövviltsförvaltningens ökade komplexitet. Sammantaget motsvarar inte Naturvårdsverkets förslag från år 2015 de förvaltningsvinster som då bedömdes i redovisningen. Detta har sin grund i såväl administrativa och ekonomiska som i biologiska aspekter. Administrativa aspekter Förslaget innefattar ett flertal olika typer av beslut för jakt efter kronhjort för länsstyrelsen att hantera. Flera av dessa blir helt nya arbetsuppgifter för länsstyrelsen och en del uppgifter finns heller inte inom länsstyrelsens nuvarande uppdrag inom älgförvaltningen. Exempelvis att besluta om avlysningsjakt inom kronhjortsskötselområden eller att besluta om jakt inom områden registrerade för älgjakt. Detta bedöms ta ökade resurser i anspråk för länsstyrelsen. Vidare ska länsstyrelsen vägleda och övervaka att samråd genomförs vid framtagande av olika planer. Registrering av områden för jakt efter kronhjort ska vara möjlig både när kronhjort enligt plan ska få finnas eller inte få finnas inom det registrerade området. När det ställs få krav för när ett område får vara registrerat är det att förvänta att antalet registrerade områden kommer att bli många. Det finns en risk för målkonflikter som kan bli svårhanterliga i de regionala förvaltningsplanerna, lokala förvaltningsplanerna och skötselplanerna. Arbete som kräver svåra bedömningar och mycket uppföljning leder till en omfattande administration, vilket har uppdagats i arbetet med att ta fram författningsförslag. I redovisningen av regeringsuppdraget 2015 så beskrevs även förslagets ökade administrativa kostnader. När Naturvårdsverket nu ser hur en närmare utformning av systemet bör se ut blir det tydligt att omfattningen av administrationen blir större än förväntat.

4 NAT URVÅRDSVERKET 4(5) Ekonomiska aspekter Älgförvaltningens finansiering utreddes i prop. 2009/10:239 med inriktningen att fäll- och registreringsavgifter skulle täcka förvaltningens kostnader. I Naturvårdsverkets utvärdering av älgförvaltningssystemet gjordes bedömningen att älgförvaltningen är underfinansierad, vilket fortfarande gäller. Kronhjortsförvaltningen enligt föreslaget system kommer att innebära ytterligare ökade kostnader och kräver ett långsiktigt stabilt finansieringssystem vilket inte finns på plats idag. Ett förvaltningssystem för fler arter än älg bör inte införas om finansieringen inte är omhändertagen. Förslaget från 2015 innehöll inget förslag på finansieringen utan beskrev det som en förutsättning. Den förutsättningen finns fortfarande inte på plats. Biologiska aspekter en ekosystembaserad flerartsförvalting utifrån älgens och kronhjortens biologi Grundläggande i viltförvaltningen är att den bör vara ekosystembaserad. För älgen innebär detta bl.a. att ett älgförvaltningsområde ska vara stort nog för att rymma en egen älgstam och avgränsas med avseende på älgens rörelsemönster. En stor andel av älgförvaltnings- och älgskötselområdena hyser i sin geografiska utformning endast delar av en kronhjortspopulation. Detta försvårar förvaltningen av kronhjort om den formaliseras i älgförvaltnings- och älgskötselområden. Kronhjorten är till skillnad från älgen ett flocklevande hjortdjur, som rör sig över sitt utbredningsområde. Till skillnad från älgen, särskilt lokalt, ger detta mycket täta populationer i attraktiva områden. Det behövs också mer kunskap om hur en kronhjortsstam kan avgränsas inom en administrativ enhet. Även i redovisningen från 2015 lyftes denna problematik, men vid den närmare utformningen av förslaget blir nackdelarna och svårigheterna nu ännu tydligare. De ovan nämnda administrativa områdena är inte anpassade särskilt till kronhjortspopulationernas rörelsemönster vid t.ex. reproduktion och födosök. Om inte hänsyn tas till kronhjortens biologi kommer detta att motverka vinsterna med en gemensam administration eftersom behovet av olika hänsyn för respektive art är stort. Exempelvis kan administrativa gränser medföra att inriktningen av jakten efter kronhjort i huvudsak inte bedrivs inom hela kronhjortspopulationens utbredningsområde. En ytterligare komplicerande faktor är att de olika områdena i flera fall kan tänkas ha olika målsättningar som t.ex. att öka respektive minimera en kronhjortspopulations täthet. Sådana motstående målsättningar för en och samma population kan svårligen leda till måluppfyllelse i de olika berörda områdena. Avsaknaden av politiskt mål kronhjortsförvaltningens syfte För förvaltningen av kronhjort saknas ett politiskt definierad mål. Enligt prop. 1991/92:9 Om jakt och viltvård sid. 39 framgick att jakten efter kronhjort skulle ske som licensjakt inom kronhjortsområden och i övrigt som allmän jakt. Kronhjorten förvaltades på detta sätt fram till den 1 september 1998 varvid regeringen beslutade att införa begreppet kronhjortsskötselområde. Den allmänna jakttiden för kronhjort togs då bort med undantag för Skåne. Regeringens beslut föranleddes inte av något förarbete, utredning eller liknande som uttryckte någon ny målsättning för kronhjortens förvaltning. Därefter har inga ändringar genomförts avseende jakt efter kronhjort och den enda

5 NAT URVÅRDSVERKET 5(5) möjligheten till att jaga vuxen kronhjort, med undantag för Skåne län, är sedan år 1998 att bedriva jakten inom kronhjortsskötselområde som länsstyrelsen har registrerat. Hur älg ska förvaltas har under de senaste 20 åren varit föremål för ett antal statliga utredningar. Riksdagen beslutade år 2010 om en ny älgförvaltning som möjliggör jakt inom större älgförvaltningsområden. Beslutet var ytterligare ett tydliggörande i målsättningen med förvaltningen att begränsa skador orsakade av älg på gröda och skog samt riskerna för trafikolyckor orsakade av älg. Kronhjorten har inte utretts på något liknande sätt som älgen. Avsaknaden av en förankrad politisk målsättning för kronhjortens förvaltning medför att det för de berörda aktörerna för förvaltningen (länsstyrelsen, markägare, jägare samt myndigheter med ansvar för trafiksäkerhet) blir otydligt vilka värden som ska främjas och vilka problem som ska lösas. Det blir också svårt att utforma ett förvaltningssystem utan tydliga politiska målsättningar. Ett exempel på förslagets komplexitet är att det föreslås att kronhjortsskötselområden ska kunna registreras antingen med syftet att arten ska få finnas eller inte ska få finnas inom området. Slutsats kring kronhjortsförvaltningen Sammanfattningsvis finns det ett behov av en förändrad kronhjortsförvaltning som kan möta den populationsökning som kronhjortsstammen genomgår. Ett förändrat system bör inte införas innan vissa givna förutsättningar är uppfyllda samt innan viktiga frågor har utretts. Som ansvarig nationell viltmyndighet anser Naturvårdsverket att lägga in kronhjortsförvaltningen i den befintliga älgförvaltningen skulle vara en alltför kortsiktigt lösning vilket inte skulle leda till en effektiv förvaltning som motverkar de skador kronhjorten orsakar många markägare på lång sikt. Slutsatsen blir därför att man inte bör fortsätta ta fram författningsförslag utifrån regeringsuppdraget från år 2015 utan istället behandla frågorna i ett större sammanhang. Detta arbete bör inledas med att Naturvårdsverket tar fram ett fördjupat kunskapsunderlag kring flerartsförvaltning i linje med denna hemställan. Beslut i detta ärende har fattats av ställföreträdande generaldirektören Kerstin Cederlöf, efter föredragning av biträdande avdelningschefen Gunilla Skotnicka Ewing. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt enhetscheferna Marcus Öhman och Maria Hörnell Willebrand, vilthandläggaren Carl-Johan Lindström och juristen Malin Hollberg Malm deltagit. Detta beslut har fattats digitalt och saknar därför namnunderskrifter. För Naturvårdsverket Kerstin Cederlöf Gunilla Skotnicka Ewing