UTREDNINGSINSTITUTET SAMMANFATTNING



Relevanta dokument
UTREDNINGSINSTITUTET

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord Metodsammanställning...3

Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga

Barn- och ungdomspsykiatri

Beslut för vuxenutbildningen

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN Dnr.

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken Analys & Strategi

Inrättande av vidareutbildning för vårdpersonal Motion av Mirja Räihä Järvinen (s) (2007:27)

Verbala och fysiska kränkningar vanligast

Sammanställning träff 6

Hur går utredningen till?

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Konsumentvägledning. Nöjd kund-undersökning 2010

esamhälle Sammanfattning-regionala nätverksträff Innehåll

It-politik Fakta i korthet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Övrig kostnad: Porto, transporter, hårdvara/mjukvara,lokaler uppskattas till kr

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

FÖRSLAG. Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel. 30 Yttrande över motion om att förenkla hörselvården

Till närstående som ska vara med vid samordnad vård- och omsorgsplanering via video eller telefon

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster. Esmail Salehi-Sangari, LTU & KTH Maria Ek Styvén, LTU Anne Engström, LTU Åsa Wallström, LTU

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Testresenärer på Öresundståget

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Allmänheten om sambandet mellan tobaksrökning och risken att drabbas av sjukdomar Undersökning:

Till närstående som ska vara med vid samordnad vård- och omsorgsplanering via video eller telefon

Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Remissyttrande - För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning, SOU 2013:15

SÄKERHETS- OCH Ändrade förhållanden under verkställighet av hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning, m.m. 1.

Projekt Region Skånes Ungdomssatsning Skåneleden, Folkhälsa och Kulturarv

Appar i förskrivningsprocessen

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun

Brukarundersökning 2010 Särvux

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro

Hot mot förtroendevalda

Säg bara hej så tar vi det därifrån.

Svar på remiss angående "Låt fler forma framtiden" betänkande av 2014 års demokratiutredning (SOU 2016:5), Ku2016/00088/D.

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009

Granskning av IT-system Procapita vård och omsorg ur ett effektivitetsperspektiv

KONKURRENSVERKET BESLUT. Landstingsstyrelsen Landstinget Dalarna Box Falun. Villkor för filialer i Hälsoval Dalarna

UtvecklingavErIT-miljö. Hjälp med datorproblem Allmän IT-support

Hjälpmedel- ökad delaktighet och valfrihet

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

IT-chefen 2011 Rapport om IT-chefens vardag på svenska företag

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan

IT-support en förstudie. Till personer med funktionsnedsättning och äldre


Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Effekter av Pappabrevet

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

Egenvårdsprodukter Samverkansnämnden Hjälpmedelscenter Juni 2015

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier mellan Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen

De viktigaste valen 2010

Urfjäll. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Uppföljning Attendo familjerådgivning

POLISMYNDIGHETEN I IT-POLICY 1 (5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN Förvaltningsavdelningen

Testa din hörsel. - det är inte svårt

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Tak över huvudet garanti i Täby

BILANPASSNINGAR. Samlade kriterier för , , , , och

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Sju av tio kommuner i Dalarna ställer miljökrav vid upphandling

Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering. Dnr

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

EN MODERN SAMVERKANSFORM

Engelska skolan, Järfälla

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Skånepanelen Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BARNBOENDE HELA STADEN

Stadgar SACO-S-förening (motsvarande)

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen MISSIVSKRIVELSE

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX

HJ-HJM09-022

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Transkript:

År 2008 UTREDNINGSINSTITUTET Förstudie inom projekt IT-support i hemmet för personer med funktionsnedsättning och äldre SAMMANFATTNING En kartläggning bland synscentraler, hjälpmedelscentraler och regionala kommunikations- och dataresurscentra, samt ett urval av privata aktörer inom hjälpmedelsområdet. En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet. Utredningsinstitutet HANDU AB Alströmergatan 39 Kungsholmen Box 12851 112 98 Stockholm www.handu.se info@handu.se Telefon: 08-505 805 70 Fax: 08-505 805 50 Org.nr: 556509-6210 Innehar F-skattsedel Styrelsens säte: Stockholm

Kartläggning inom förstudien om IT-support i hemmet för personer med funktionsnedsättning och äldre Inledning och kommentarer Idag blir vi alltmer beroende av att kunna ta del av den information och de tjänster som erbjuds genom Internet. Många kan tyvärr inte tillgodogöra sig informationsteknikens alla fördelar och riskerar därför att hamna utanför. Möjligheterna till IT-support kan vara helt avgörande. Hjälpmedelsinstitutet genomför en förstudie för att ta reda på vilken ITsupport som ges och vilka behov som finns för personer med bland annat synskador, talhandikapp, nedsatt kognitiv förmåga och äldre. Supporten gäller användningen av dator och mobiltelefon med Internetuppkoppling. Studien granskar inte enskilda enheter/verksamheter utan syftar till att få en övergripande bild över IT-supporten idag. För att få in kunskap till kartläggningen har en enkätundersökning genomförts. Enkäten har vänt sig till syncentraler, hjälpmedelscentraler, regionala kommunikations- och dataresurscenter, samt till ett urval av privata aktörer inom hjälpmedelsområdet. Kartläggningen har kompletterats med intervjuer med enstaka personer med olika funktionsnedsättningar. Kartläggningen har genomförts av Utredningsinstitutet HANDU under april maj år 2008. Ett nära samarbete har funnits mellan HANDU och Hjälpmedelsinstitutets projektledare samt projektets styrgrupp. Man har varit väl medvetna om att det ser mycket olika ut i landet när det gäller hur verksamheterna organisatoriskt arbetar med datorhjälpmedel och IT-support. Det gör det svårt att göra djupare analyser över det exakta läget men för projektet har det varit av stor vikt att erhålla en övergripande bild över hur professionella som arbetar, i synnerhet, med IT-baserade hjälpmedel, uppfattar behovet av IT-support och vad som erbjuds idag. Totalt inkom 36 enkätsvar, 13 syncentraler, 11 hjälpmedelscentraler och 12 regionala kommunikations- och dataresurscentraler. Samtliga 21 landsting finns täckta i kartläggningen. Anledningen till att inkomna svar är 36 är att flera landstingsenheter har en samordning av sin verksamhet UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 2

och där har en ansvarig utsetts, internt, till att besvara frågorna för hela regionen/länet. Det innebär att ett enkätsvar kan representera mer än en enhet. Vidare har inte samtliga tillfrågade i urvalet verksamhet som handhar IT-hjälpmedel, i en del fall har svarande verksamhet som enbart riktar sig till barn. Bland de privata företagen har 18 stycken tillfrågats via enkät. Enkäten hade samma struktur som till syncentraler, hjälpmedelscentraler och de regionala kommunikations- och dataresurscentren. I vissa fall har dock frågorna omstrukturerats för att passa den privata marknaden. Av de 18 företag som erbjöds deltaga i kartläggningen svarade 10 stycken. Sammanfattning Inom Hjälpmedelsinstitutets förstudie om IT-support i hemmet för personer med funktionsnedsättning och äldre har en övergripande kartläggning genomförts inom syncentraler, hjälpmedelscentraler och regionala kommunikations- och dataresurscenter om IT-support idag och om behovet av IT-support. Inriktningen på kartläggningen har varit datorer och mobiltelefoner med Internetuppkoppling. Det finns ett behov av grundutbildning inom datoranvändning och ITsupport som inte uppfylls idag! Det kan konstateras att dator och mobiltelefon i de flesta fall inte betraktas som hjälpmedel utan är brukarens eget ansvar. Det som förskrivs är anpassningar till datorer. Vi förskriver inte datorer som hjälpmedel. Sedan juni 2002 finns ett beslut i vårt landsting om att datorer, bärbara och stationära datorer är egenansvar. Standarddatorer skrivs därför inte ut som personligt hjälpmedel. Däremot kan specifika kommunikationsdatorer skrivas ut som hjälpmedel. De tillfrågade i kartläggningen ombads i möjligaste mån göra en beräkning över hur stor andel av verksamheten som ägnas åt olika insatser. Siffran har varit svår att få fram för samtliga respondenter, men det har kommenterats med att det angivna, även om det inte är exakt fördelning visar var tonvikten ligger. För kartläggningen har det varit ett huvudsyfte att göra en bedömning över hur stor andel av verksamheterna som utgörs av insatser inom IT och specifikt inom IT-support. Totalt uppger 13 procent att de ger IT-support till brukare, 7 procent ger support till förskrivare och 6 procent ger support till närpersoner. Totalt utgör 5 procent av verksamheterna förskrivningar av IT-hjälpmedel, datorer eller mobiltelefoner med Internetuppkoppling. 16 procent av verksamheterna ger konsultativt stöd angående IT-hjälpmedel. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 3

Av de brukare som varit inskrivna hos antigen en syncentral, hjälpmedelscentral eller regional kommunikations- och dataresurscenter under år 2007 har i medeltal cirka 3 procent erhållit dator, eller mobiltelefon med Internetuppkoppling. Det framkom i kommentarer att man önskat för tydlighetens skull en definition på vad som avses med dator. Som datorhjälpmedel har det poängterats av vissa respondenter att deras uppgift omfattar handidatorn, medan vissa har angett att dessa ligger utanför. Endast enstaka "vanliga" datorer förskrivs. Däremot kan specifika kommunikationsdatorer skrivas ut så som hjälpmedel till exempel Tellus. Lightrolltalk, alla förskrivare kan förskriva detta. Om man gör en beräkning över de som förtydligat sina svar visar det sig att den beräknade insatsen över hur många som erhållit dator eller mobiltelefon med Internetuppkoppling också ligger runt cirka 3-4 procent. Kommentarer visar att datorer som hjälpmedel har minskat betydligt de sista åren då de flesta har egna datorer och då endast behöver programvaror och anpassade styrsätt. Fördelningen av datorer som hjälpmedel mellan kvinnor/flickor och män/pojkar tycks vara jämn. Framför allt uppges av de svarande att de ger programspecifik utbildning. Över hälften av dem som erbjuder utbildning inom datoranvändning har metodspecifika utbildningar, färre ger grundutbildning av själva datoranvändningen även om behovet uppfattas som stort. Fyra av de 36 verksamheterna som inkommit med svar erbjuder specifika utbildningar i användning av mobiltelefon med Internetuppkoppling. Att erbjuda utbildningar i användning av mobiltelefon med Internetuppkoppling är avhängigt om verksamheten har uppdrag att tillgodose mobiltelefoner med Internetuppkoppling eller inte. Övervägande är uppfattningen att det finns behov av att utbilda fler personalkategorier än vad som görs idag! Även om inte alla gör den bedömningen så finns ett uttalat behov av mer och djupare utbildning inom datoranvändning. Utbildningarna kommer definitivt brukaren tillgodo, den svaga länken är dock den generellt låga grundkunskapen i datoranvändning, både hos brukaren och närpersoner samt personal till brukaren. Systematiska uppföljningar är resurs- och tidskrävande. Bättre instrument och mer tid till uppföljningar efterfrågas. Det poängteras att det inte är enbart uppföljningar som ger stabilitet i datoranvändandet. Nätverket kring brukaren är lika viktig, att närpersoner och kontaktpersoner är intresserade och kompetenta är lika viktigt. Tidsbrist gör att uppföljningar ofta genomförs sporadiskt eller då brukaren själv tar kontakt. Hjälpmedelscentralerna har inte uppföljningsansvar utan det ligger på UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 4

förskrivarna. Däremot kan och görs i vissa fall uppföljningar tillsammans med förskrivaren om tjänsten upphandlas. IT-supporten som ges är främst programspecifik eller support vid inköp och utprovning av datorer. Få enheter ger support av mobiltelefoner. ITsupport ges till det som lämnats ut som hjälpmedel. Det påpekas att det inte finns tillräckligt med resurser för att kunna ge fullt ut den support som behövs. Behovet är stort inom samtliga tre nivåer, grundsupport (säkerhet, grundinstallation, uppkoppling, operativsystem och så vidare), programspecifik support och metodspecifik support. Framför allt uppfattas det att det finns och kommer att finnas större behov av grundsupport i framtiden! Idag begränsas grundsupporten av tids- och resursbrist samt att vissa landsting ser datorn som egenansvar och ger därmed inte någon grundsupport. 8 av de 10 svarande uppfattar att det generellt finns ett behov av ITsupport/konsultation till brukarna som inte uppfylls idag! IT-supporten skall bygga på och ha kunskap om hur funktionsnedsättningen påverkar behovet av anpassningar i egen dator. Eftersom support är tids- och resurskrävande finns resonemang om att IT-supporten skulle ligga utanför landstinget. Supporten skulle bli enklare och snabbare om den gavs via fjärrsupport/styrning. Ett nationellt supportcenter skulle kunna inrättas med datorspecialister med erfarenhet i hur det är att använda dator som individ med funktionsnedsättning alternativt regionala supportenheter som kan utbudet inom området och kan ge snabb support. Vidare påpekas att grundutbildningen måste höjas för att kunna tillgodogöra sig IT-support. Här uttrycks uppfattningen att leverantörerna måste ta sitt ansvar för att kunna ge support till alla på rätt nivå avseende produkter som inte är hjälpmedel. Alternativt föreslås att brukaren endast skall ha en kontaktväg att gå vid supportbehov. Idag är det svårt att veta vart man skall vända sig och frågan uppstår vem har ansvaret. Privata företag inom hjälpmedelsområdet Cirka 36 procent av de brukare som fick insatser från de svarande privata företagen fick det i form av dator eller mobiltelefon med Internetuppkoppling. Av de IT-baserade hjälpmedlen utgjorde cirka en femtedel, 18 procent, mobiltelefoner med Internetuppkoppling. I genomsnitt av samtliga som fått IT-baserade hjälpmedel var cirka hälften kvinnor/ flickor och hälften män/pojkar. Samtliga som erbjuder datoranvändningsutbildning erbjuder programspecifik utbildning. Cirka hälften av företagen erbjuder grundutbildning inom datoranvändning och/eller metodspecifik utbildning. Fyra av de tio svarande företagen erbjuder utbildning i användning av mobiltelefon med Internetuppkoppling. Utbildningen är främst program- UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 5

specifik och i form av grundutbildning inom datoranvändning och ges till samtliga personkategorier. Samtliga svarande företag har uppföljningar av de brukare som de förmedlar datorhjälpmedel eller mobiltelefoner med Internetuppkoppling till. 8 av de 10 svarande företagen uppfattar att det generellt finns ett behov av ITsupport/konsultation till brukarna som inte uppfylls idag! Uppfattningen är att det ges bra IT-support till brukaren men det konstateras att det inte är ett kostnadseffektivt tillvägagångssätt. Bättre grundutbildning för att få effektiv IT-support behövs. Andra lösningar är på gång eller föreslås, bland annat diskuteras ansvarfördelningen med landstinget angående dygnet-runtsupport avseende grundläggande hjälpmedel och fjärrstyrd support. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 6