Information till gotländska hushåll om Vatten, Avlopp & Avfall Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen informerar Hösten 2005 Värna vattnet Hur behandlar och renar vi vårt grundoch ytvatten så att det blir ett gott och nyttigt livsmedel. Hur rör sig vattnet i sitt naturliga kretslopp från havet, via dimma och moln, till att komma ner som regn och snö som fyller vattendrag och sipprar ner och bildar grundvatten som i sin tur åter rinner till havet. Läs om tillgång, förbrukning och service. Läs mer på sid 1-3 Avloppshanteringen När vi använt och smutsat ner vårt dricksvatten måste det renas innan vi släpper ut det i naturen igen. Läs om reningsverkens olika delar och hur det går till att rena avloppsvatten. Varför vi måste skydda vattnet mot lösningsmedel, färger och annat som kan skada reningsprocessen. Läs mer på sid 3-4 Hemkompostering Kompostera själv och få blomjord! Läs mer på sid 4-6 Avfallet på Gotland Läs mer på sid 7 Kundtjänst Karta över Gotlands vattentäkter, återvinningscentraler och miljöstationer. Tekniska förvaltningens kundtjänst. Läs mer på sista sidan Tingstäde träsk. Här tar vi vattnet som blir vårt dricksvatten. Vattnet, Gotlands billigaste livsmedel Vattnet i våra kranar. Det kostar ju ändå en del. Det som vi dricker, duschar oss i och tvättar bilen med. Man brukar säga att en kubikmeter vatten kostar som en varm korv med bröd. Det är inte råvattnet som kostar. Det som kostar är att behandla det så att det blir gott och nyttigt dricksvatten. Vi betalar också för driften av vattenverken, pumpar och för alla vattenledningar till alla anslutna fastigheter. Men det som kostar mest är att återta, rena och återföra avloppsvattnet till naturen. Det är allas vårt ansvar att det vatten vi lånat återförs till naturen på ett miljöriktigt sätt. Vi ska i den här trycksaken bl.a. förklara vattnets kretslopp på Gotland och beskriva vad vi har gjort och planerar att göra för att vi alltid skall ha god tillgång till bra dricksvatten. VATTNET TAR ALDRIG SLUT Vattnet på jorden tar aldrig slut. Det är en förnybar naturresurs som rör sig i ett kretslopp, och det är fråga om stora vattenmängder. Varje dag faller 1.150 kubikkilometer nederbörd på jordytan och lika mycket avdunstar. Av det som hamnar på land sugs det mesta upp av marken. Växtligheten förbrukar nästan allt nederbördsvatten under den varma årstiden och lämnar tillbaka det till atmosfären genom avdunstning. Under vinterhalvåret söker sig vattnet nedåt och blandar sig med grundvattnet, som fyller markens alla porer och sprickor. YTVATTEN Vattnet i våra sjöar och vattendrag bildas till större delen av utläckande grundvatten. Hur länge grundvattnet stannar i marken varierar. Det finns vatten som bara är någon dag gammalt när det pumpas upp eller rinner fram i en källa, och det finns vatten som blir kvar under jord i många år. På Gotland finner vi rikligt med grundvatten på relativt grund nivå, mycket beroende på att vår kalkberggrund är sprickigare än vanlig granit. Nackdelen är att också grundvattnet är känsligt på Gotland. Speciellt efter kraftig nederbörd.
Tekniska förvaltningens arbete För att ett samhälle eller en bygd skall kunna fortleva och utvecklas väl eller nya platser för bebyggelse uppstå krävs att ett flertal viktiga förutsättningar uppfylls. Bland annat tillgång till ett rent och friskt vatten i tillräcklig mängd, något sätt ta hand om det förorenade vattnet samt att på ett miljöriktigt sätt bli av med det uppkomna avfallet. Det är precis det vi arbetar med på tekniska förvaltningens driftavdelning. Avdelningens hela verksamhet bedrivs enbart med intäkter från Göran Blomgren, chef för driftavdelningen. av kommunfullmäktige fastställda taxor, det vill säga från de abonnenter som använder våra tjänster. Några skattepengar tillförs alltså inte verksamheten. Kraven från våra tillsynsmyndigheter och kunder på förbättringar av dricksvattenkvaliteten och myndigheternas allt större krav på utsläppen av det behandlade avloppsvattnet kräver stora investeringar i vår verksamhet. FRITIDSOMRÅDEN I takt med att människors ekonomi stärks och fritiden ökar ställs allt högre krav på våra fritidsområden. Inom många områden har standarden på fastigheterna förbättras till i nivå med våra permanentbostäder. Däremot saknas förutsättningarna att ordna vatten- och avloppsförsörjningen på ett tillfredsställande sätt och problem har uppstått inom flera områden. Krav har då kommit på kommunalt deltagande för att lösa problemen. VA-PLAN 2001 2010 Kommunfullmäktige har antagit en Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland där man prioriterat utbyggnadsbehoven för åren 2001 till 2010. Utbyggnaden följer väl tidplanen. All utbyggnad skall ske med de ekonomiska resurser som skapas inom va- kollektivets budget. En höjning av va-taxans anläggningsavgifter är därför att vänta i en nära framtid. De fina resultat som gotlänningarna visat upp genom åren när det gäller sortering och insamling av återvinningsmaterial håller i sig och gör att sopmängderna endast visar en liten ökning. BRÄNNA SOPOR? Transport av hushållssopor till förbränning på fastlandet är för närvarande den bästa lösningen för oss. Vilka alternativ som kommer att användas i framtiden får kommande upphandlingar utvisa. Vilka alternativ som än kommer att användas är en fortsatt satsning på sortering och återvinning det bästa sättet att minimera kostnaderna för omhändertagande av vårt avfall. För att vårt arbete med både fastighetsrenhållning och vattenoch avloppsfrågor skall utvecklas på ett bra sätt är vi beroende av en ständig dialog med våra kunder. Kontakta gärna våra driftansvariga inom respektive område när du har synpunkter på verksamheten eller några frågor. Mycket läsnöje, Göran Blomgren Vattentornet i Visby. Vattnets kretslopp i naturen Moln Nederbörd Dimma Ytvatten Grundvatten Hårt och mjukt vatten Från de fria vattenytorna avdunstar vattnet och bildar moln som ger nederbörd och på så sätt sluts kretsloppet. Ibland gör vattnet avvikelser från sin naturliga väg. Det är när människan griper in. Vi anlägger vattentäkter och leder in vattnet i våra hus och industrier eller använder det till exempel för bevattning. Efter hela reningsprocessen lämnas vattnet tillbaka till sjön, fritt från miljöskadliga ämnen. Det kommunala vattnet renas i vattenverken till tjänligt dricksvatten. KVALITETSPROBLEM Vi har ett antal grundvattenbrunnar som ger ett hårt vatten på grund av vår kalkhaltiga berggrund. Problemet med hårt vatten är som ni vet att det blir avlagringar i kärl och att maskiner far 2 illa och diskar och tvättar sämre. Ni vet hur svårt det är att få tvålen att löddra. Vi tar vatten från Tingstäde träsk. Ett sjövatten är mycket mjukare eftersom det inte har sipprat ner genom kalkstensgrunden. Vi kommer den närmaste två åren att bygga ut ledningsnätet så att vi kan blanda ytvatten och grundvatten så det blir ungefär hälften så hårt mot vad det varit hittills. Vi kommer då också att få en riklig tillgång till vatten av jämn och god kvalitet oavsett årstid. Vi fortsätter också med utbyggnad av ledningsnätet för att fler fastigheter ska kunna ansluta sig. Fastighetsägarna i Hangvar, som i en del fall haft problem med vattenkvalitén i de egna brunnarna, kan nu anslutas till det kommunala vattennätet och få en jämn, bra kvalitet på dricksvattnet.
Vattenförbrukning Anläggning av VA-ledningar i Vibbleområdet. Det är länge sedan vattnet leddes i urhuggna sten- och träledningar. Dessa uråldriga material ersattes av gjutjärn, som sedan kompletterats med rör av stål, cement och olika plaster. Vattnets kvalitet beror till viss del på vattenledningarna och vilket skick de befinner sig i. Fler faktorer spelar också in. Ledningarna måste till exempel vara riktigt dimensionerade för det antal konsumenter nätet ska betjäna. Är nätet för stort, blir vattenomsättningen ojämn och kvaliteten sämre. Det kan ställa till problem t ex i områden med mycket sommarstugebebyggelse. I ledningsnätet bygger man också in vattenreservoarer och vattentorn. Förutom att fungera som vattenmagasin, är de till för att hålla ett lagom tryck i ledningarna. Ett kontinuerligt utbyte och renoveringar av huvudvattenledningar och serviceledningar sker ständigt. Vibbleområdet söder om staden ligger i ett utbyggnadsprogram där det görs investeringar på ca 20 Mkr. Vinterfastlänningar ger förutsättningar Vi vet ju alla att turister och sommargäster är en viktigt del i vår ekonomi och att ni som har sommarhus här på Gotland också bidrar ekonomiskt genom den taxefinansierade servicen. Men det ställer stora krav på planering och kapacitet. Från att vi under höstar och vintrar är knappt 60 000 personer skall vattenuttaget, avloppshanteringen och sophanteringen klara av mer än dubbelt så många människor under juli månad. Följaktligen blir också vattenförbrukning och sopmängd dubbelt så stor. Frågor? Kontakta Kundtjänst, tel. 0498-26 91 00 Avloppet en del av kretsloppet Avloppet ingår som en del av vattnets kretslopp, som är en mycket viktig del av jordens alla kretslopp. Vatten är ett lösningsmedel som transporterar med sig både nyttiga och onyttiga ämnen. Avloppsverket renar avloppsvattnet så att det kan gå tillbaka ut i Östersjön utan att tillföra havet några oönskade ämnen. AVLOPPSRENINGEN PÅ GOTLAND På Gotland finns det över 30 kommunala reningsanläggningar. Den största är Visby med kapacitet för 60 000 personer. Sedan finns det några mellanstora i Klintehamn, Roma, Hemse m.fl. med en kapacitet för 3 000 10 000 personer. De flesta däremot är små anläggningar för 200 2 000 personer, och många är riktigt små. För att leda avloppsvattnet till reningsverket finns sammanlagt över 100 pumpstationer. Från många anläggningar leds det renade vattnet direkt till Östersjön, men från många leds det till små vattendrag inne på ön. Det är därför betydelsefullt att alla är rädda om sitt reningsverk och inte spolar ner några farliga ämnen i avloppet. Den biologiska processen i reningsverket kan slås ut av giftiga ämnen, och då tar det flera veckor innan reningen fungerar. Under tiden går dåligt renat vatten ut i vår miljö. Eller så kommer de giftiga ämnena helt orenade ut i miljön, eftersom ett reningsverk är till för att ta bort större föremål som papper och liknande, samt näringsämnen som annars övergöder våra vatten. Reningsverket gör också att det vatten som leds ut inte förbrukar en massa syre. Allt annat som spolas ned, går igenom reningsverket som det är, t.ex. kemikalier eller överblivna läkemedel som aldrig får spolas ned i avloppet. Det är också viktigt att tänka på för oss här på Gotland att alla våra små reningsverk som finns i Stenkyrka, Garda, Lärbro m.fl. orter är extra känsliga! Spolning hos abonnent. Roger Lindström vid en pumpstation. Jan Vahlgren vid driftreningsverket. Utsläpp i Östersjön. 3
Reningsverken på Gotland Per Brobäck spolar bassänger vid Visby reningsverk. I reningsverket renas vattnet i tre steg; mekanisk, biologisk och kemisk rening. I Visby leds det renade vattnet över Gotlands energiverks värmepumpar, så att värmen i vattnet tillvaratas innan det släpps till Östersjön. Reningsverken bemannas dagtid vardagar kl. 07:00 16:00. Under övrig tid är anläggningarna obemannade och övervakas av de centrala styr- och övervakningssystemen. Vid driftstörningar sänds larm automatiskt via minicall text till jourhavande drifttekniker. Reningsverken styrs av gränsvärden och riktvärden avseende organiskt material, fosfor och kväve. Beslutande myndighet är länsstyrelsen i Gotlands län, Miljö och hälsoskyddskontoret är reningsverkens tillsynsmyndighet. De mindre reningsverken på Gotland fungerar i princip likadant som reningsverket i Visby, utom att de inte har utsläppsgränser för kväve, och därför inte heller något särskilt kvävereningssteg. Slambehandlingssteget ser också annorlunda ut. Slammet luftas för att bryta ned organiskt material, sedan förtjockas det före transport till Klintehamn eller Visby reningsverk. Där avvattnas slammet i centrifug. På Gotland har vi även dammar som reningsanläggningar. På några orter (Roma och Hemse) behandlas vattnet först i grunda biodammar innan det pumpas över till lagringsdammar. Efter lagring används vattnet för bevattning av åkermark. Det kallas populärt för Gotlandsmodellen och är unikt i Sverige. På några orter behandlas vattnet bara i biodammar, och på några orter så långtidslagras vattnet innan det släpps ut i sjöar och vattendrag. I dammarna sker nedbrytning 4 Leif Olsson övervakar Klintehamns reningsverk. av organiskt material på naturlig väg och näringsämnena nyttjas i naturliga processer. Det är en enkel och miljövänlig metod, men det är inte möjligt att styra processerna och därför inte utsläppshalterna. ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR Om man inte är ansluten till det kommunala avloppsnätet har man ansvar för att avloppsbehandlingen utförs på rätt sätt. Kontakta Miljö och hälsoskyddskontoret för information. Frågor? Kontakta Kundtjänst, tel. 0498-26 91 00 Slammet från reningsverket I dagsläget genomgår slammet rötning, varefter det avvattnas i en centrifug och transporteras till fastlandet för att användas för återställning av mark eller deponi. Den producerade rötgasen överförs till en gaspanna där den eldas och energin som uppgår till ca 4,5 Gwh/år utnyttjas till Geab s fjärrvärmesystem. En slamtorkanläggning är under uppförande vid Visby reningsverk, planerad drifttagning hösten 2005. Torkanläggningen kommer i fortsättningen i första hand att drivas med rötgasen, ev. överskott kommer som tidigare utnyttjas till Geabs fjärrvärmesystem. Slammet kommer att torkas till pellets för vidare förbränning vid Cementa. Slam blir bränslepellets till Cementa På Gotland kan vi inte använda slammet från avloppsreningsverken i jordbruket, utan inom kort kommer slammets energivärde att kunna tas tillvara som bränslefraktion vid cementfabriken i Slite. Att slammet inte kan användas i jordbruket beror på de höga kopparhalterna i slammet. Det beror på att koppar korroderar från vattenledningar av koppar. Att korrossionen är så stor på Gotland beror på vattnets kemiska egenskaper. Även om slammet på Gotland höll godkända halter, så skulle det ändå vara svårt att kunna använda slammet på åkermark, eftersom flera av lantbrukets organisationer inte accepterar användning av slam på åkermark. Cementa. David Assarsson med slampellets från nya torkanläggningen. SPILLVATTEN Vi gotlänningar använder i genomsnitt ca 175 liter vatten per person och dygn. Riksgenomsnittet är ca 200 liter. När vi har använt det transporteras det i avloppsledningarna till reningsverket. Naturligtvis kan vi i familjen och på arbetsplatsen påverka vad som följer med ut i ledningarna. Det är enkelt att göra små förändringar som kan betyda mycket i det långa perspektivet. När vi diskar, tvättar och städar kan vi genom att välja miljömärkta rengöringsmedel göra mycket. Dosera rätt. Vi använder ofta alldeles för mycket rengöringsmedel. Tänk på att det finns många miljöfarliga ämnen även i våra hem. Lämna in dina kemikalier där de tas omhand på rätt sätt. Se faktarutan renhållningen, sid 5. Kom ihåg att lämna överblivna läkemedel till apoteket. DAGVATTEN Dagvatten är regn och smältvatten från tak och gator. Dagvattnet kan innehålla föroreningar från luft och trafik. En av anledningarna till att man har särskilda ledningar för dagvatten är att det kan bli översvämning i reningsverket om det blir ett kraftigt störtregn. På Gotland finns det dagvattenledningar i Visby och några av de andra större orterna. Det mesta dagvattnet genomgår ingen särskild rening utan avleds direkt till Östersjön. I en del fall är spillvatten och dagvatten gemensamma ledningar. Var därför noga med att aldrig tillföra dagvattenledningar något utom vatten och kontakta va-verket eller räddningstjänsten om någon olycka inträffar så att olja, bensin eller annat miljöskadligt släpps ut på gatan och rinner ned i dagvattenbrunnarna.
Pågående byggnationer I Visby är en slamtorkanläggning under uppbyggnad, den beräknas vara i testdrift hösten 2005. Torkanläggningen byggdes för att underlätta avsättningen av slammet som bildas vid reningen av spillvattnet. Under våren 2006 kommer en komplettering av kvävereningen att göras. Byggnationen görs för att klara de nya gränsvärdena på organiskt material och kväve. Gränsvärdena träder i kraft den första april 2006. NYTT RENINGSVERK I SLITE I Slite planeras ett nytt reningsverk med större kapacitet. Det gamla reningsverket är byggt 1971 och har inte tillräcklig kapacitet för att behandla allt vatten. Äldre reningsverk med omodern teknik som hittills har släppt ut vatten i känsliga vattendrag kommer att ersättas av det nya reningsverket. Det pågår också en utbyggnad av det kommunala vanätet och nya områden ska få vatten och avloppsförsörjning. I dag finns det inte kapacitet för att behandla mer avloppsvatten på norra Gotland, och nya områden som tillkommer ska därför anslutas till det nya reningsverket i Slite. I Roma och Hemse färdigställs under hösten en komplettering av bevattningsdammarna. Myndigheterna har skärpt kraven på behandlingen, så ett behandlingssteg för kemisk fällning byggs vid David Assarsson ställer in torkanläggningen inför provdriften vid Visby reningsverk. varje anläggning. Till Hemse kommer Fardhems avloppsnät att anslutas och till Roma kommer Dalhems avloppsnät att anslutas. På det viset kommer två mindre och omoderna reningsverk att tas ur drift. Komplettering av rening vid Roma bevattningsdammar. Exempel på produkter som skapar problem i avloppsverken Bomullstoppar fastnar lätt och bomullstussar med nagellackborttagningsvätskor, aceton eller dyl är skadligt för den biologiska processen. Alla former av bindor och trosskydd bildar anhopningar som måste rensas bort. Tamponger trasslar ihop sig till stora härvor. Skyddspapper och plastfolier kan inte lösa sig i vattnet. Mediciner innehåller många farliga ämnen och ska lämnas tillbaka till apoteket. Föremål som gem, hårnålar och snörstumpar kan lätt fastna i pumpar och motorer. Visste du att fimpar innehåller kadmium? Det är ett ämne som ingen vill ha i slammet som sprids. Underkläder och strumpor kan fastna i pumparna. Det kan resultera i att hela reningsprocessen avstannar under reparationen. Kondomer löses inte upp i avloppsverket. Kattsand ska hällas i soporna, inte i toaletten. 5 Sonny Karlsson pejlar nivån i Roma bevattningsdammar.
Deponier något vi inte vill ha Regeringen har bestämt att vi inte längre får deponera avfall som kan återvinnas. Det betyder att ton Deponering på Gotland 30.000 25.000 20.000 15.000 10.000 5.000 0 1998 2001 2004 Verksamhetsavfall Grovsopor avfall som t ex kan materialåtervinnas, förbrännas eller komposteras inte får läggas på soptipp. Avfallet ska i stället sorteras så långt som möjligt och resurser ur avfallet i form av material och energi ska tas till vara. När uttjänta varor och annat avfall läggs på soptipp ger det till följd att det så småningom läcker ut skadliga ämnen. Det kan också bildas metangas i deponin som skadar ozonskiktet om den inte tas omhand. Utsläpp i luft eller mark når efter hand vattendrag eller grundvatten och hamnar till sist i havet. FÖRHINDRAR FÖRORENINGAR AV GRUNDVATTNET På Gotland har alla grovtippar som tidigare fanns i de flesta socknar stängts. Ser vi i backspegeln så förstår vi hur galet det var att lägga allt avfall på tipp. Vi har idag många gamla tippar som vi måste täta för att de inte ska förorena grundvattnet när regnvatten tränger igenom dem. Idag sker bara deponering av visst avfall vid Slite avfallsanläggning, det avfall som inte kan återvinnas eller behandlas på annat sätt. Vi tar emot ca 10 000 ton grovavfall och verksamhetsavfall per år, som sedan sorteras, krossas och siktas så att vi får fram en brännbar fraktion samt metaller till materialåtervinning. Resterande avfall deponeras. ENERGI UR SOPOR Vårt gemensamma arbete är att så långt som möjligt återanvända och återvinna avfall så att vi minskar energiförbrukningen och uttaget av råvaror. Därför är det också tacksamt att arbeta med återvinning på Gotland när vi kan se att avfallsmängden till deponi hela tiden minskar. Frågor? Kontakta Kundtjänst, tel. 0498-26 91 00 Hemkompostering Varför kompostera själv? Att kompostera förmultningsbart avfall som matrester, hushållspapper och äggkartonger är bra för miljön. Om du komposterar bidrar du till minskade sopmängder och färre transporter. Dessutom får du själv ett utmärkt och mycket billigt jordförbättringsmedel. Börja kompostera själv det vinner både du och miljön på. Ungefär 20 kvm per hushåll bör man ha att odla på för att få kretsloppet att gå runt. Du kan också ha en kompost för trädgårdsavfall. För det ställs inte samma krav som för köksavfall. Du kan också lämna trädgårdsavfallet till närmaste återvinningscentral. DET FINNS OLIKA TYPER AV KOMPOSTER Hos oss på kommunen får du Komposteringsguiden där du kan se hur det går till och vad du ska använda för behållare. Där finns det också en rad tips på bra litteratur för den som vill fördjupa sig ytterligare. Ring så skickar vi den eller hämta den på vår hemsida www.gotland.se/renhallningen. 6
Så tar vi hand om ditt avfall Det avfall som driftavdelningen hanterar består av följande delar: Hushållssopor sopsäcken eller kärlet som hämtas av sopbilen. Grovsopor skrymmande hushållssopor som inte ryms i den vanliga sopsäcken/kärlet. Återvinningsmaterial tidningar och förpackningar som sorteras ut och blir till nyttigheter i form av material eller energi. Farligt avfall färg, olja, batterier och annat som måste hanteras separat. Verksamhetsavfall byggavfall, industriavfall och annat som uppkommer i företag. Producenterna har ansvar för att samla in och återvinna vissa varor, t ex tidningar, förpackningar och elprodukter. Producentansvaret innebär att den som tillverkar, importerar eller säljer varor har skyldighet att samla in och återvinna uttjänta varor. Farligt avfall från företag På alla miljöstationer tar vi hand om farligt avfall från allmänheten! När det gäller farligt avfall från företag lämnas det till mottagningsstationen i Visby, Skarphällsgatan16. Mottagning tisdag och torsdag kl 07.00 12.00 och 13.00 16.00. Insamlingen av t ex förpackningar och elavfall sker i samarbete med kommunen. Kommunen å sin sida har ansvaret för att samla in och omhänderta hushållssoporna, vilket betalas genom renhållningsavgiften. För verksamhetsavfall/industriavfall ansvarar och betalar det företag som ger upphov till avfallet. Kommunen hanterar delar av verksamhetsavfallet på uppdrag av företagen. FÖR ATT DET HÄR SKA FUNGERA MÅSTE ALLA HJÄLPA TILL Om man ser till hela landet i stort så är vi på Gotland bra på att källsortera vårt avfall. Det är naturligtvis vi på driftavdelningen glada för. Vid varje fastighet hämtas hushållssoporna i säck eller kärl via den ordinarie sophämtningen. Grovsopor får hushållen själva transportera till någon av de sju återvinningscentralerna. Uttjänta hushållsapparater och alla andra elprodukter ska på samma sätt lämnas till en återvinningscentral. På Gotland, liksom i hela landet, källsorterar vi returpapper och förpackningar till återvinning. Idag sorteras hela 41 procent av kärl- och säckavfallet ut till tidnings- och förpackningsinsamlingen, men vi siktar på mer än 50 procent minst hälften av avfallet ska sorteras ut! Allt insamlat material levereras till producenternas materialbolag och anläggningar för återvinning. Kärl- och säckavfallet, alltså det som läggs i den vanliga sopsäcken, fraktas sedan några år till Norrköping för förbränning med energiutvinning. För att kunna transportera soporna effektivt på färja och lastbil, komprimeras de i täta containers vid avfallsanläggningen mellan Roma och Dalhem. Hur mycket avfall blir det då? På Gotland samlades förra året in i genomsnitt ca 210 kg hushållssopor per person, och dessutom 150 kg utsorterade tidningar och förpackningar. Avfallsmängden per person är marginellt större på Gotland än genomsnittet för Sverige. Det kan förklaras med att det egentligen bor fler människor här delar av året, särskilt på sommaren, och att det kommer många besökare till oss. FARLIGT AVFALL Oavsett om man är företagare eller privatperson är man skyldig att ta hand om sitt farliga avfall. Hushållen får lämna farligt avfall vid någon av miljöstationerna eller till kommunens farligt avfallbil. Var och när bilen tar emot farligt avfall annonseras i dagstidningarna. Exempel på farligt avfall är syror, lösningsmedel, färgrester, kvicksilver, sprayburkar, bekämpningsmedel, batterier, lysrör, oljefilter, spillolja. Småbatterier kan du också lämna i många butiker. Mediciner lämnar du till apoteket. Är du tveksam så kan du få mer information från Renhållningen på telefon 26 97 52 eller 26 91 00 eller på hemsidan www.gotland.se/renhallningen. Nya sophinken. Flera kärl under diskbänken för källsortering av t.ex. förpackningar av glas, metall- och hushållsavfall. Sopans väg från dig till slutstationen Efter källsortering läggs soporna i soptunnan. Mattias Thurgren tömmer kärlet i sopbilen. Sopbilen tömmer sopor som komprimeras i täta containrar. Containrar med sopor på väg till färjeterminalen. Omlastning till gotlandsfärjan. Slutstationen, i nuläget förbränns våra sopor i Norrköping. 7
Kommunala vattentäkter, regionala vattenledningar samt återvinningscentraler och miljöstationer Stenkyrka Lummelunda Bro Kappelshamn Hangvar Tingstäde träsk Lärbro Slite Bogevik Rute Bäste träsk Fardume träsk Fårösund Fårö VISBY Bäl Vibble Tofta Träkumla Ekeby Dalhem Roma Gothem Västergarn Klintehamn Väte Vänge Katthammarsvik Kräklingbo Östergarn Buttle Ardre Gammelgarn L Karlsö St Karlsö Kvarnåkershamn Nisseviken Fröjel Eksta Silte Fide Burgsvik Vamlingbo Hamra Sundre Etelhem Lojsta Garda Lye Stånga Hemse Grötlingbo Ronehamn Ljugarn Kommunala vattentäkter med fastställda skyddsområden utan fastställda skyddsområden område för reservvattentäkt regional vattenledning återvinningscentral miljöstation återvinningscentral och miljöstation Informationstrycksaker Vi har broschyrer med mer information om du är intresserad. Kom och hämta kostnadsfritt eller ring och beställ, 26 91 00. Tekniska förvaltningen Gotlands kommun, Bremergränd 1, Visby. Mycket kan hämtas från vår hemsida. Återvinningsguiden Avfallsplan, kort information Komposteringsguiden Farligt avfall för företag Viktig information till dig som har egen brunn Planera för avlopp Allmänna bestämmelser för brukande av Gotlands kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar VA-taxa, renhållningstaxa etc. Frågor? Kontakta Kundtjänst, tel: 0498-26 91 00 email: renhallning@tf.gotland.se Eva Bogren, kundtjänstchef Tekniska förvaltningen Tel: 0498-26 90 00. Telefax: 0498-26 99 55. www.gotland.se/tf Produktion:Accurat Information AB. Foto: Stig Hammarstedt.Tryck: Edita Västra Aros, oktober 2005.