Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 31-338 35 4, fax 31-88 41 72 info@medins-biologi.se www.medins-biologi.se

Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 5 Nederbörd och temperatur... 5 Kemiska undersökningar... 7 Näringsämnen... 7 Syreförhållanden... 7 Ljusförhållanden... 8 Försurning... 8 Metaller... 8 Transporter... 11 Biologiska undersökningar... 11 Växtplankton... 12 Bottenfauna... 12 Inledning... 13 Undersökningarnas omfattning och metodik... 14 Provtagningsstationer och frekvens... 14 Undersökningsmoment och metoder... 17 Utvärdering... 19 Resultat och diskussion... 2 Delområde 1, Vättern inom Örebro län... 2 Delområde 2, Aspaån... 22 Delområde 3, Askersundsområdet med Alsen... 23 Delområde 4, Åmmelången... 26 Delområde 5, Kärrafjärden - Salaån... 29 Delområde 7, Unden... 35 Referenser... 37 Bilaga 1. Resultat lokal för lokal (i nummerordning) Bilaga 2. Vattenkemiska undersökningar (Medins) Bilaga 3. Vattenkemiska undersökningar (data från SLU) Bilaga 4. Vattenföring och transportberäkningar Bilaga 5. Metaller i vattenmossa Bilaga 6. Bedömning av vattenkemi och metaller Bilaga 7. Bottenfauna i rinnande vatten Bilaga 8. Bottenfauna i sjöars litoralzon Bilaga 9. Bottenfauna i sjöars profundal- och sublitoralzon Bilaga 1. Planktiska alger Bilaga 11. Data från länsstyrelsen i Örebro län Bilaga 12. Provpunkter Bilaga 13. Rapporterade punktutsläpp

Sammanfattning Bakgrund I Norra Vätterns tillrinningsområde har Medins Biologi AB erhållit uppdraget att sköta provtagning, analys och utvärdering under 29. För de kemiska analyserna har ALcontrol AB anlitats. Vid utvärderingen har också resultat från länsstyrelsen i Örebro län, Vätternvårdsförbundet och Naturvårdsverket använts. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde följer från och med år 2 ett kontrollprogram som antogs hösten 1999 (Medin 1999). Programmet är i stort upplagt som tidigare men med en större tonvikt på biologiska undersökningar. Målsättningen är att i regional skala beskriva recipientens kemiska och biologiska tillstånd, samt att beräkna transporten av näringsämnen och metaller från området till Norra Vättern. Denna rapport redovisar resultaten från de undersökningar som genomförts under år 29 och omfattar vattenkemi, metaller i vattenmossa, växtplankton och bottenfauna. Dessutom diskuteras resultaten med avseende på trender och andra förändringar över tiden. Det är framför allt miljöproblem knutna till förhöjda halter av näringsämnen och metaller som är aktuella i de undersökta avrinningsområdena. Nederbörd och temperatur Nederbörden i Askersundsområdet var under 29 större än normalt men ledde inte till några förhöjda flöden. För 8:e året i rad var det varmare än normalt i hela Sverige. Årsmedeltemperaturen var ca,9 grad högre än normalt i Askersundsområdet. 5

Status med avseende på fosforhalter Provtagningsstationer 1 Vättern 113 Skyllbergsån 1145 Orkaren 1149 Venaån 115 Åmmelången 117 Åmmelångens avflöde 122 Salaån 123 Dalbyån 1255 Ekershyttebäcken 127 Kärrafjärden 1271 Kärrafjärdens utlopp 129 Stora Hammarsundet 132 Alsundet 133 Dohnaforsån 134 Alsen 1349 Alsens avflöde, Mot vidlaxå Edö 144 Fagertärn 152 St Trehörningen 156 Unden 1569 Undens utlopp 157 Viken 158 Örlen 1585 Forsviksån 159 Bottensjön 25 2km 133 134 Askersund Alsen 132 113 Åmmeberg 1349 1271 129 Hammar 127 5 Åmmelången 115 117 Kärrafjärden 122 1149 1255 123 Zinkgruvan 1145 49 Unden 144 Fagertärn 156 Olshammar 7Vättern 5kmMot Olshammar Karlsbor St. Trehörningen 49 1569 152 2 5 Mot Motala 157 Viken 1585 159 Vättern Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig 158 Örlen Bottensjön Karlsborg 1 Vättern Mot Skövde Figur I. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde och status med avseende på fosforhalter (treårsmedelvärden 27-29). 6

Kemiska undersökningar Näringsämnen Näringstillståndet i sjöar och vattendrag bedöms bland annat utifrån halten av totalfosfor i vattnet. Den klassning av totalfosfor som gjorts utifrån medelvärden under senaste treårsperioden redovisas i figur I. Resultaten visar i huvudsak på näringsfattiga till måttligt näringsrika förhållanden i alla provpunkter utom i Alsenområdet, Dalbyån och Salaån, där måttligt näringsrika till näringsrika förhållanden råder (figur I). Alsen, som ligger på gränsen mellan måttligt höga och höga fosforhalter, tar emot vatten från Dohnaforsån och Alsundet. Gemensamt för dessa två vattendrag är att de avvattnar jordbruksmarker, och läckage från åkermarker är sannolikt den främsta orsaken till de relativt höga näringsämneshalter som uppmätts. Alsen tillförs dessutom näringsämnen från Askersunds tätort och avloppsreningsverk. Syreförhållanden Låga syrgashalter i sjöars bottenvatten kan vara ett tecken på hög tillförsel av näringsämnen och kan medföra skador på det biologiska livet i sjön. I vissa sjöar är dock syrgashalterna låga på grund av naturgivna förutsättningar som till exempel en liten vattenvolym under språngskiktet eller en hög halt av humus i vattnet. Flertalet sjöar som undersökts har syrefattiga eller syrefria förhållanden i bottenvattnet åtminstone vissa år. Undantagen är Vättern och Unden där ett syrerikt bottenvatten uppmätts vid samtliga tillfällen. Även i Stora Trehörningen har syresituationen oftast varit tillfredsställande. Problemen i övriga sjöar skall dock inte överdrivas eftersom låga syrehalter endast mäts upp i de djupaste delarna av djuphålorna. Detta innebär oftast att endast en liten del av sjöarnas vattenvolym och botten är negativt påverkad och man kan på goda grunder anta att allvarligare problem, till exempel i form av fiskdöd, inte förekommer. I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Provtagningarna visade också på förhållandevis höga syrehalter i de flesta vattendrag. Undantaget är 122 Salaån som vissa år uppvisat ett svagt syretillstånd på sensommaren. Eftersom strömlevande djur vanligen kräver förhållandevis höga syrehalter kan känsliga arter ha skadats. 7

Ljusförhållanden Färgtalen, som i huvudsak mäter vattnets halt av humusämnen, var höga eller mycket höga i de flesta provpunkterna i rinnande vatten. I Forsviksåns vattensystem var dock färgvärdena lägre och i Unden var vattnet obetydligt färgat. Särskilt humöst vatten förekom i Åmmelången och dess tillflöden. Vattendragens färgvärden varierar till stor del med nederbördsmängden så tillvida att vattnets färg ökar under nederbördsrika perioder. Det är normalt med relativt höga färgvärden i stora delar av Norra Vätterns vattensystem. Med undantag av Unden, som har ett mycket stort siktdjup, har de undersökta sjöarna i Norra Vätterns tillrinningsområde ett litet till måttligt siktdjup. Noterbart är att siktdjupet i flera sjöar under slutet av 199-talet visade en tendens att minska samtidigt som färgvärdena ökade. Sannolikt följer dessa trender nederbördsmängderna och fluktuerar därför något över längre tidsperioder. Försurning Den tillståndsklassning som gjorts grundar sig på medianvärdet av den uppmätta buffertförmågan. Buffertkapaciteten var god eller mycket god i nästan hela Alsen - Kärrafjärdsområdet och risken för surstötar bedömdes som liten. Undantaget är 133 Dohnaforsån där låga värden på både ph och alkalinitet uppmäts vissa år. Vid årets undersökning uppmättes i februari det för stationen rekordlåga ph-värdet 5,8. En sådan surstöt har sannolikt skadat bottenfaunan i ån. I vissa delar av Forviksåns avrinningsområde uppmättes också tecken på försurning. Unden och dess utlopp hade en svag buffertkapacitet men värdena har varit stabila. I Fagertärn var ph-värdena som vanligt så låga att bottenfaunan sannolikt skadats. Metaller Metallförekomsten har undersökts i vatten och vattenmossa. Resultaten av metaller i vatten visade att hela Norra Vätternområdet var metallbelastat, speciellt av zink (figur II). Även bly förekom i höga halter (figur III). Värst drabbat var Kärrafjärdsområdet med förhöjda halter av zink och bly i samtliga provpunkter utom Dalbyån, där endast zinkhalterna var höga. I Salaån och Ekershyttebäcken förekom även kadmium i måttligt höga halter. Dessutom uppmättes höga blyhalter i Åmmelångens avflöde, samt måttligt höga halter av bly och zink i Alsens utlopp. 8

Zinktillstånd 5 Provtagningsstationer 1 Vättern 113 Skyllbergsån 1145 Orkaren 1149 Venaån 115 Åmmelången 117 Åmmelångens avflöde 122 Salaån 123 Dalbyån 1255 Ekershyttebäcken 127 Kärrafjärden 1271 Kärrafjärdens utlopp 129 Stora Hammarsundet 132 Alsundet 133 Dohnaforsån 134 Alsen 1349 Alsens avflöde, vid Edö Mot Laxå 144 Fagertärn 152 St Trehörningen 156 Unden 1569 Undens utlopp 157 Viken 158 Örlen 1585 Forsviksån 159 Bottensjön 25 2 km Askersund Alsen Åmmeberg 1349 1271 129 Hammar 113 Åmmelången 117 Kärrafjärden 122 1149 1255 123 Zinkgruvan 1145 5 kmmot Karlsbor 49 Unden 7 Fagertärn 2 Olshammar Vättern Olshammar St. Trehörningen 49 5 Mot Motala Viken 1585 Vättern Klass 1 2 3 4 5 Tillstånd Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Örlen Bottensjön Karlsborg 1 Vättern Mot Skövde Figur II. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde och zinktillståndet (treårsmedelvärden 27-29). 9

Blytillstånd 5 Provtagningsstationer 1 Vättern 113 Skyllbergsån 1145 Orkaren 1149 Venaån 115 Åmmelången 117 Åmmelångens avflöde 122 Salaån 123 Dalbyån 1255 Ekershyttebäcken 127 Kärrafjärden 1271 Kärrafjärdens utlopp 129 Stora Hammarsundet 132 Alsundet 133 Dohnaforsån 134 Alsen 1349 Alsens avflöde, vid Edö Mot Laxå 144 Fagertärn 152 St Trehörningen 156 Unden 1569 Undens utlopp 157 Viken 158 Örlen 1585 Forsviksån 159 Bottensjön 25 2 km Askersund Alsen Åmmeberg 1349 1271 129 Hammar 113 Åmmelången 117 Kärrafjärden 122 1149 1255 123 Zinkgruvan 1145 5 kmmot Karlsbor 49 Unden 7 Fagertärn 2 Olshammar Vättern Olshammar St. Trehörningen 49 5 Mot Motala Viken 1585 Vättern Klass 1 2 3 4 5 Tillstånd Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Örlen Bottensjön Karlsborg 1 Vättern Mot Skövde Figur III. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde och blytillståndet (treårsmedelvärden 27-29). 1

Tabell I. Transporter av näringsämnen och metaller från Alsen och Kärrafjärden till norra Vättern 1994-29 Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium Medelflöde År (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (m 3 /s) 1994 2,64 96,6 15,,413,27 4,3 1995 3,7 127,2 18,9,244,145 6,3 1996 1,4 73,4 7,3,265,72 3,3 1997 2,44 89,9 8,4,241,74 3,9 1998 3,82 15,2 16,9,5,135 6,6 1999 4,64 151,3 15,5,512,129 5,5 2 5,44 182,7 22,5,853,154 8,2 21 3,33 114,3 14,5,413,13 4,9 22 2,46 11,4 13,6,286,89 4,4 23 1,58 62,3 4,4,28,32 3, 24 2,81 127,7 12,2,353,74 5,1 25 2,9 72,7 8,,326,5 3,6 26 2,38 95,9 9,2,343,69 4,6 27 2,63 1,3 1,4,466,69 4,6 28 2,74 16,5 13,3,598,77 4,9 29 2,64 85,6 9,1,35,61 4,4 Medel 2,92 18,6 12,5,398,96 4,8 Transporter Transportberäkningarna för den norra delen av Vättern framgår av tabell I. Tillförseln från Alsen och Kärrafjärden under 29 uppgick till ca 2,6 ton fosfor, 86 ton kväve, 9,1 ton zink, 35 kg bly och 6,1 kg kadmium. Normala flöden under år 28 ledde till att transporterna blev förhållandevis normala. Liksom tidigare år transporterades det ut mer zink från Kärrafjärden än vad som tillfördes via Salaån och Åmmelångens avflöde. Detta innebär att Kärrafjärden tillfördes zink någonstans inifrån området. Även för kadmium och bly visade provtagningarna att det fanns en intern källa som belastade vattnet i Kärrafjärden. En stor andel bly kom liksom tidigare år från Åmmelången. Biologiska undersökningar De biologiska provtagningarna utökades från och med år 2 i framför allt Kärrafjärdsområdet. Elfiske i rinnande vatten, nätprovfiske i Kärrafjärden och fler bottenfaunaprovpunkter tillkom då, men en del av dessa undersökningar utförs endast vissa år. Naturvårdsverket publicerade under 28 en ny bedömningsgrund för biologiska undersökningar (Naturvårdsverket 27). Från och med 28 års recipientkontroll har därför den ekologiska statusen klassats och expertbedömts med avseende på växtplankton och bottenfauna. 11

Växtplankton De planktiska algerna indikerade ett måttligt näringsrikt till näringsrikt tillstånd i Alsen, där statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig.en riklig förekomst av eutrofiindikerande taxa indikerade dock att statusen i Alsen var ett gränsfall till otillfredsställande. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedömdes påverkan av näringsämnen som tydlig till stark. Biomassan dominerades cyanobakterier, och risken för blomning av cyanobakterier bedömdes som tydlig. I Kärrafjärden visade de planktiska algerna på ett måttligt näringsrikt tillstånd, och statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedömdes påverkan av näringsämnen som tydlig. Biomassan dominerades av kiselalger, och risken för blomning av cyanobakterier bedömdes som liten. Bottenfauna Djupbottenfaunan undersöktes i Alsen och Kärrafjärden. Både sublitoralen och profundalen provtogs. I Kärrafjärden indikerade bottenfaunans sammansättning måttligt näringsrika förhållanden samt ett syrefattigt till måttligt syrerikt bottenvatten. I Alsen bedömdes förhållandena som måttligt näringsrika till näringsrika med ett måttligt syrerikt bottenvatten. Statusen med avseende på eutrofiering expertbedömdes som måttlig i Kärrafjärden och som måttlig till god i Alsen. En missbildad fjädermygglarv påträffades i respektive sjös sublitoral vid årets undersökning. Larver med mundelsskador har förekommit även tidigare år i både Kärrafjärden och Alsen. Skadorna tolkas som att förhöjda metallhalter i vattnen och/eller sedimenten har påverkat bottenfaunan negativt. I Ekershyttebäcken bedömdes bottenfaunan liksom tidigare år vara skadad, och statusen med avseende på annan påverkan expertbedömdes som måttlig. Skadorna kan ha orsakats av metallföroreningar. Förhållandena tycks ha försämrats något de senaste åren, men jämfört med 9-talet har ökande artantal och föroreningsindex ändå indikerat att förhållandena förbättrats för bottenfaunan. Även i Salaån, där bottenfaunan tidigare har bedömts som påverkad, tycks tillståndet ha förbättrats, åtminstone i jämförelse med 9-talet. Bland de strandnära proverna som togs i Kärrafjärden bedömdes bottenfaunan vara påverkad på både lokal 2 (golfbanan) och lokal 1 (Salaåns utflöde). Det kan inte uteslutas att störningarna orsakades av höga metallhalter. Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-15 Martin Liungman (Projektansvarig) 12

Inledning Norra Vätterns tillrinningsområde består främst av skogsmark, men även av relativt stora jordbruksområden. Flera stora sjöar ingår dessutom i området. Bland de verksamheter som påverkar vattenkvaliteten märks förutom jordbruket även gruvindustri, massaindustri och tätorternas reningsverk. Följaktligen är de miljöproblem som finns i sjöar och vattendrag framför allt knutna till metaller och näringsämnen. Den som utövar en verksamhet som kan befaras vara miljöfarlig har enligt miljöbalken också en skyldighet att undersöka såväl utsläpp från verksamheten som utsläppens inverkan på miljön. När flera kommuner, industrier och andra verksamheter utnyttjar samma vattenområde som recipient är det motiverat att samordna recipientkontrollen. Följande företag och organisationer är för närvarande medlemmar i den samordnade recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde: Askersunds kommun AB Galfa Zinkgruvan Mining AB Skyllbergs Bruk AB Askersunds Golfklubb Laxå kommun Landstinget Örebro Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde följer från och med år 2 ett nytt kontrollprogram (Medin 1999). Programmet är i stort upplagt som tidigare men med en större tonvikt på biologiska undersökningar. Målsättningen är att i regional skala beskriva recipientens kemiska och biologiska tillstånd, samt att beräkna transporten av näringsämnen och metaller från området till Norra Vättern. Vilka analyser och provpunkter som idag ingår i recipientkontrollen framgår av tabell 1. Medins Biologi AB har erhållit uppdraget att sköta provtagning, analys och utvärdering sedan år 2. För de kemiska analyserna anlitas ALcontrol AB. Vid utvärderingen har också resultat från länsstyrelsen i Örebro län, Vätternvårdsförbundet, Naturvårdsverket samt enskilda punktutsläpp använts. Denna rapport redovisar resultaten från 29 års undersökningar. Dessutom diskuteras resultaten med avseende på trender och andra förändringar. Efter ett inledande metodavsnitt sammanfattas resultaten delområdesvis i en övergripande resultatdel. Här redovisas också transporter av näringsämnen och metaller. I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. Där sammanfattas och utvärderas resultaten från alla undersökningstyper vid varje provpunkt. Samtliga primärdata från 29 års undersökningar presenteras i bilagor i slutet av rapporten. 13

Undersökningarnas omfattning och metodik Provtagningsstationer och frekvens Under 29 har det skett provtagning i ett stort antal punkter i rinnande vatten och i sjöar (figur 1, 2 och tabell 1). Provtagningsstationerna med respektive undersökningsmoment i Norra Vätterns tillrinningsområde under 29 framgår av tabell 1. I bilaga 12 redovisas samtliga i programmet ingående provtagningsstationer med respektive undersökningsmoment för perioden 2-29. I rinnande vatten har den vattenkemiska provtagningen skett i mars, maj, augusti och november under 29. I de punkter där transportberäkningar av metaller och närsalter görs har provtagning skett varje månad. Provtagning av metaller i vattenmossa utfördes under oktober och bottenfaunaprover togs i april. I sjöarna har vattenkemisk provtagning skett i februari och augusti. Prover för klorofyllhaltsbestämning togs tillsammans med växtplanktonprover i augusti. Bottenfaunaprovtagningen genomfördes i april. 14

TECKENFÖRKLARING Mot Hallsberg OMRÅDESGRÄNS 3 OMRÅDESNUMMER LÄNSGRÄNS 5 Mot Laxå 25 3 Askersund 4 Unden 2 5 Zinkgruvan 156 St. Trehörningen 1569 152 7 Olshammar 49 1 6 157 Viken 1585 159 Vättern 5 Mot Linköping Örlen 158 Bottensjön Mot Skövde Karlsborg 1 Mot Mjölby Motala Provtagningsstationer 1 Vättern 152 Stora Trehörningen 156 Unden 1569 Undens utlopp 157 Viken 158 Örlen 1585 Forsviksån 159 Bottensjön 5 km Figur 1. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde med indelning i delområden. För delavrinningsområde 7 finns även provtagningsstationerna utsatta. 15

Provtagningsstationer 1 Vättern* 113 Skylbergsån 1145 Orkaren 1149 Venaån 115 Åmmelången 117 Åmmelångens avflöde 121 Ekershyttebäcken 122 Salaån 123 Dalbyån 1235 Dalbysjön 125 Viksjön 1251 Viksjöns utlopp 1255 Ekershyttebäcken 127 Kärrafjärden 1271 Kärrafjärdens utlopp 129 Stora Hammarsundet 132 Alsundet 133 Dohnaforsån 134 Alsen 1349 Alsen utlopp 152 St Trehörningen* 156 Unden* 1569 Undens utlopp* 157 Viken* 158 Örlen* 1585 Forsviksån* 159 Bottensjön* Mot Laxå 25 133 134 Askersund Alsen 2 km 132 Åmmeberg 1349 1271 113 Mot Hallsberg 5 Åmmelången 115 1149 117 127 1145 Kärrafjärden 122 129 Hammar 1255 123 Zinkgruvan 121 125 1235 1251 49 5 Mot Karlsborg Olshammar Vättern Mot Motala Figur 2. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde med provpunkternas läge. * markerar att provpunkten ligger utanför denna karta. Provpunkten visas istället i figur 1. 16

Undersökningsmoment och metoder Den vattenkemiska provtagningen i rinnande vatten (B1) har omfattat vattentemperatur, konduktivitet, ph, alkalinitet, TOC, turbiditet (FNU), färgtal, totalkväve, totalfosfor och syrgas. Vid stationerna kring Alsen analyserades också ammonium, nitrat/nitritkväve och fosfatfosfor (T2). Metaller i vatten (B3) har analyserats vid flera lokaler. De analyserande metallerna var aluminium, arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. Provtagningen har skett i enlighet med SS-EN 25667-2 och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (bilaga 6). Analyserna har utförts av ALcontrol AB och av ALS Scandinavia AB. I sjöarna har den vattenkemiska provtagningen (B2) omfattat vattentemperatur (profil), siktdjup, konduktivitet, ph, alkalinitet, turbiditet (FNU), färgtal, TOC, syrgas (profil), syrgasmättnad (profil), totalkväve och totalfosfor. I Alsen och Bottensjön analyserades också ammonium, nitrat/nitrit-kväve och fosfatfosfor (T2). Även här har provtagningen skett i enlighet med SS-EN 25667-2 och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (se bilaga 6). Analyserna har utförts av ALcontrol AB. Provtagning av vattenmossa för metallhaltsbestämning genomfördes i enlighet med BIN VR21 (SNV Rapport 318, 1986). Analyserna av kvicksilver (Hg), arsenik (As), koppar (Cu), krom (Cr), kadmium (Cd), nickel (Ni), bly (Pb), kobolt (Co) och zink (Zn) gjordes i enlighet med gällande SIS-normer (bilaga 6). Analyserna har utförts av ALcontrol AB. Bottenfaunaundersökningar har genomförts i rinnande vatten och sjöars litoralzon enligt SS - EN 27 828 och enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 1996). Vid provtagningen har 5 separata prov tagits på varje lokal. Som ett komplement samlades även ett kvalitativt sökprov in. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). Undersökningar av profundal- och sublitoralfauna i sjöar genomfördes i enlighet med SS 2 81 9 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. 1 prover togs i sjöns djuphåla och 5 prover togs i sublitoralen (7-9 m djup). Ekmanhuggen togs slumpvis inom en kvadrat med 1 meters sida i respektive provområde. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). Fåborstmaskar bestämdes till art där det var möjligt. På laboratoriet noterades eventuella missbildningar på bottenfaunan. I profundalen och i sublitoralen undersöktes särskilt mundelsskador hos fjädermyggor ur den taxonomiska gruppen Chironomini. 17

Tabell 1. Provtagningsstationer och undersökningsmoment 29. B1 = vattenkemi i rinnande vatten, B2 = vattenkemi i sjö, B3 = utökad vattenkemi (metaller), T1 = tillägg försurningsparametar, T2 = tillägg näringsparametrar, Mv = metaller i vattenmossa, Vp = växtplankton, Bf = bottenfauna i rinnande vatten, Pf = bottenfauna i profundalen, Sl = bottenfauna i sublitoralen, Li = bottenfauna i litoralen, M = synliga missbildningar på bottenfaunan. Nr Lokal Område Provtyp Ansvarig org. 1 Vättern, Jungfrun NV 1 Fys-kem, Vp Vätternvårdsförbundet 144 Fagertärn 2 Fys-kem Naturvårdsverket 132 Alsundet 3 B1, T2 Recipientföreningen 133 Dohnaforsån 3 B1, T2 Recipientföreningen 134 Alsen 3 B2, T2, Vp, Pf, Sl Recipientföreningen 1349 Alsen, Edö 3 B1, B3, T2 Recipientföreningen 113 Skyllbergsån 4 B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 1145 Orkaren 4 B1, B3 Recipientföreningen 1149 Venaån 4 B1, B3, Mv Recipientföreningen 115 Åmmelången 4 B2 Recipientföreningen 117 Åmmelångens avfl 4 B1, B3 Recipientföreningen 122 Salaån 5 B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 123 Dalbyån 5 B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 125 Viksjön 5 Fys-kem Zinkgruvan 1255 Ekershyttebäcken 5 B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 127 Kärrafjärden 5 B2, Vp, Pf, Sl, Li, M Recipientföreningen 1271 Utfl Kärrafjärden 5 B1, B3 Recipientföreningen 129 Stora Hammarsundet 5 Fys-kem Vätternvårdsförbundet 152 Stora Trehörningen 7 B2 Länsstyrelsen i Örebro 156 Unden 7 B2 Länsstyrelsen i Örebro 1569 Undens utlopp 7 B1 Töreboda, Karlsborg 157 Viken 7 B2 Töreboda kommun 158 Örlen 7 B2 Tibro kommun 1585 Forsviksån 7 Fys-kem Vätternvårdsförbundet 159 Bottensjön 7 B2, T2 Karlsborgs kommun För växtplankton utfördes provtagning, artbestämning och beräkningar av biomassor enligt SS-EN 1524:26 + Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, växtplankton utg 23-2-6. Artsammansättning, individantal och biomassa bestämdes från ett samlingsprov från fem lokaler centralt i sjön. På varje lokal togs prov i tvåmetersskikt ner till språngskiktet. Analysen av klorofyll a genomfördes på ett samlingsprov som tagits upp med rörhämtare på fem lokaler centralt i sjön. På varje lokal togs prov i 6-metersskikt med hjälp av ett två meter långt rör. Analysen har utförts av ALcontrol AB enligt gällande SIS-norm (se bilaga 6). 18

Utvärdering Rapportering och utvärdering har i huvudsak följt råd och riktlinjer från Naturvårdsverket (rapporterna 4913, 492, 3627, 3628, 86:3, 4147). Vid klassning av tillstånd och bedömning av avvikelse för vattenkemiska parametrar och metaller har medel-, median- och minvärden från de tre senaste åren använts. Statusklassningar har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 27). Alla kemiska grunddata finns redovisade i bilagorna. En mer detaljerad beskrivning av vilka gränsvärden som använts för tillståndsklassningarna finns i bilaga 6. Transporter av näringsämnen och metaller har beräknats i några provpunkter genom att multiplicera halten vid provtillfället med månadens medelvattenföring. Den totala årstransporten har sedan beräknats genom att summera månadstransporterna. Data finns redovisade i bilaga 4. Budgetberäkningar har gjorts för transporterna in och ut ur Alsen och Kärrafjärden. Kunskaper om och storleken av tillförseln från ett antal viktiga källor för de ingående parametrarna saknas varför beräkningarna inte har kunnat göras helt fullständiga. Den uttransporterade mängden minus den kända tillförseln blir en rest som innefattar tillförsel från okända källor och den retention (betyder ungefär fastläggning) som sker i sjön. Alla vattenföringsdata kommer från SMHI och är beräknade enligt PULS-modellen. Analysförfarande för bottenfaunan i sjöar och rinnande vatten redovisas tillsammans med lokalbeskrivningar och artlistor i bilaga 7, 8 och 9. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 27) samt Medins bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin m.fl. 29) har använts vid utvärderingen av analysresultaten. Statusklassningar har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 27). Analysförfarande och bedömningsgrunder för växtplankton redovisas tillsammans med artlistor i bilaga 1. Statusklassningar har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 27). 19

Resultat och diskussion Delområde 1, Vättern inom Örebro län Allmänt Delområde 1 utgörs av Vättern inom Örebro län. Hela delområdet ligger i Askersunds kommun. Data från provpunkt 1 Jungfrun NV används vid utvärderingen. Till den norra delen av Vättern mynnar de vattendrag som ingår i övriga delområden. De största tillflödena är Forsviksån, Aspaån samt Alsens och Kärrafjärdens utlopp genom Stora och Lilla Hammarsundet. Vattenkvaliteten i den norra delen av Vättern påverkas också av nederbörd samt av vatten som strömmar från sydligare delar av Vättern. Tabell 2. Undersökt provpunkt och moment avseende delområde 1 under 28 Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 1 Vättern, Jungfrun NV Kemi, Växtpl. Vätternvårdsförbundet Unden 2 5 7 St. Trehörningen Olshammar 49 1 6 Zinkgruvan 5 Mot Linköping Vättern Bottensjön Karlsborg 1 Vättern Motala Figur 3. Delområde 1, Vättern inom Örebro län. 2

1 Vättern, Jungfrun NV Provplats Provpunkten är belägen nordväst om Jungfrun, mitt i Vättern i höjd med Karlsborg. De undersökningar som genomförs omfattar vattenkemi samt växt- och djurplankton. Samtliga provtagningar och analyser genomförs i Vätternvårdsförbundets regi. Vattenkemi De vattenkemiska analyserna visade att vattenkvaliteten var mycket god vid provpunkten (se bilaga 1 och 3). Fosforhalterna har visat en tendens att minska medan halterna av nitratkväve ökar. Belastning I tabell 3 redovisas hur mycket näringsämnen och metaller som årligen tillförts Vättern genom Lilla och Stora Hammarsundet. Transporterna varierar i huvudsak med vattenföringen, och normala flöden under år 29 ledde till att transporterna blev förhållandevis normala. Tabell 3. Beräknad transport av näringsämnen och metaller samt vattenföring till norra Vättern från Lilla och Stora Hammarsundet under perioden 1994-29 Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium Medelflöde År (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (m 3 /s) 1994 2,64 96,6 15,,413,27 4,3 1995 3,7 127,2 18,9,244,145 6,3 1996 1,4 73,4 7,3,265,72 3,3 1997 2,44 89,9 8,4,241,74 3,9 1998 3,82 15,2 16,9,5,135 6,6 1999 4,64 151,3 15,5,512,129 5,5 2 5,44 182,7 22,5,853,154 8,2 21 3,33 114,3 14,5,413,13 4,9 22 2,46 11,4 13,6,286,89 4,4 23 1,58 62,3 4,4,28,32 3, 24 2,81 127,7 12,2,353,74 5,1 25 2,9 72,7 8,,326,5 3,6 26 2,38 95,9 9,2,343,69 4,6 27 2,63 1,3 1,4,466,69 4,6 28 2,74 16,5 13,3,598,77 4,9 29 2,64 85,6 9,1,35,61 4,4 Medel 2,92 18,6 12,5,398,96 4,8 21

Delområde 2, Aspaån Allmänt Delområde 2 Aspaån omfattar området närmast väster om Vättern inom Örebro län och ligger inom Askersunds kommun. I västra delen av Aspaåns avrinningsområde dominerar skogsmarker, medan den östra delen domineras av jordbruksbygd. Aspaån avvattnar ett flertal sjöar däribland Fagertärn, Sandsjön, S Asplången, N Asplången och Rösjön. I området finns endast en provpunkt, vilken är belägen i sjön Fagertärn (tabell 4 och figur 4). Den tidigare provpunkten i Aspaåns mynning lades ned från och med 1997. Tabell 4. Undersökta provpunkter och moment i delområde 2 under 29 Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 144 Fagertärn Kemi Naturvårdsverket Unden 2 5 Zinkgruvan 7 144 Olshammar 49 Sörviken 1 6 Vättern Figur 4. Delområde 2, Aspaåns avrinningsområde med Fagertärn. 144 Fagertärn Provplats Fagertärn är en kalkreferenssjö där provtagning och analys sköts av Naturvårdsverket. Proverna tas fyra gånger per år mitt i sjön på en halv meters djup. Vattenkemi Sjön bedömdes som näringsfattig. Vattnet hade en mycket svag buffertkapacitet och var surt. ph-värdet har upprepade gånger de senaste 2 åren varit så lågt att djurlivet troligen skadats i sjön. Under slutet av 199-talet ökade vattnets färgtal samtidigt som siktdjupet minskade i sjön. Därefter tycks värdena ha stabiliserat sig. 22

Delområde 3, Askersundsområdet med Alsen Allmänt Denna del omfattar Alsen och dess tillrinningsområde, dvs främst områden väster och nordväst om Askersund. Huvuddelen av arealen utgörs av skogsmark, men i vissa delar närmast Askersund och norrut finns sammanhängande jordbruksmarker. Dominerande sjöar i området är Alsen, Anten, Viken och Kvarnsjön. Askersunds kommuns avloppsreningsverk använder Alsen som recipient. I området finns fyra vattenkemiska recipientkontrollpunkter som provtagits under 29 (tabell 5 och figur 5). Vidare har undersökningar av växtplankton och bottenfauna gjorts i Alsen. Det är framför allt miljöproblem knutna till näringsämnen som är intressant i området. I punkt 1349 har även metallundersökningar gjorts. Tabell 5. Undersökta provpunkter och moment i delområde 3 under 29 Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 132 Bron över Alsundet Kemi, vattenföring Recipientföreningen 133 Dohnaforsåns mynning Kemi, vattenföring Recipientföreningen 134 Alsen Kemi, växtpl., bottenf. Recipientföreningen 1349 Alsens avflöde vid Edö Kemi, vattenföring Recipientföreningen 3 Askersund ARV 4 25 132 133 134 1349 2 5 Figur 5. Delområde 3. Askersundsområdet med Alsen. Stjärnor anger rapporterade punktutsläpp. 23

Näringsämnen/eutrofiering Resultat och tillståndsklassning av näringsämnen sammanfattas i tabell 6. I hela området var fosforhalterna höga eller måttligt höga. Referensvärden för fosforhalten har beräknats för de olika provpunkterna. I jämförelse med dessa bedömdes statusen som måttlig i Alsen och dess utlopp, och som otillfredsställande i Dohnaforsån och Alsundet. Även kvävehalterna var höga i alla punkter, och i Alsens bottenvatten uppmäts regelbundet syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd. Undersökningarna av bottenfauna och växtplankton i Alsen visar på måttligt näringsrika förhållanden, på gränsen till näringsrika. Jämfört med 197-talet har näringsstatusen i Alsen förbättrats markant, men tycks sedan 2 ha stabiliserat sig. Tabell 6. Område 3. Treårsmedelvärden av totalfosfor och totalkväve 27-29 samt tillståndsklassningar Punkt nr Totalfosfor Tillstånd Totalkväve Tillstånd (mg/l) (mg/l) 132 Alsundet,32 Hög halt,97 Hög halt 133 Dohnaforsån,37 Hög halt,77 Hög halt 134 Alsen,26 Hög halt,8 Hög halt 1349 Alsen vid Edö,26 Hög halt,81 Hög halt Metaller Provtagningar av zink, bly och kadmium i vatten har gjorts vid provpunkt 1349 sedan hösten 1994. Medelhalterna under den senaste treårsperioden var måttligt höga med avseende på zink och bly medan övriga metaller (kadmium, koppar, krom, nickel och arsenik) förekom i låga eller mycket låga halter. Halterna av framför allt zink och bly var betydligt lägre än i Kärrafjärdens utlopp (bilaga 1). Biologiska undersökningar Växtplankton har undersökts i Alsen sedan slutet av 198-talet. I augusti 29 bedömdes den totala växtplanktonbiomassan vara stor och dominerad av cyanobakterier, framför allt Microcystis och Woronichinia. Biomassan av cyanobakterier bedömdes som måttligt stor. Den potentiellt besvärsbildande flagellaten Gonyostomum semen påträffades men biomassan var mycket liten. Vid en statusklassning utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) får Alsen en måttlig näringsstatus. Statusen bedömdes dock vara ett gränsfall till otillfredsställande i och med den stora förekomsten av eutrofiindikatorer. Sammantaget visade växtplanktonundersökningen på ett måttligt näringsrikt till näringsrikt tillstånd. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedömdes påverkan som tydlig. Vidare bedömdes risken för långvariga blomningar av blågrönalger vara tydlig. Alsen ligger på gränsen mellan måttligt näringsrik och näringsrik, och bedömningarna har varierat över åren. 24

Bottenfaunan undersöktes i sublitoralen (ca 7 m djup) och profundalen (ca 15 m djup). Artantalet var lågt i sublitoralen och måttligt högt i profundalen. Bottenfaunans sammansättning indikerade måttligt närings- och syrerika förhållanden i både profundalen och sublitoralen. En missbildad fjädermygglarv observerades i sublitoralproverna. Fjädermygglarver med mundelsskador har även påträffats vid tre tidigare tillfällen i sublitoralytan, vilket indikerar en föroreningspåverkan av miljögifter, sannolikt metaller. Den låga frekvensen av skador visar dock att påverkan endast varit svag. Vid årets undersökning expertbedömdes statusen med avseende på eutrofiering som måttlig i profundalen och som god i sublitoralen. Transport och budgetberäkning Transportberäkningar för totalfosfor, totalkväve och nitratkväve har gjorts i tre provpunkter. I provpunkt 1349, Alsens avflöde vid Edö, har dessutom transporten av metaller beräknats. Årstransportberäkningarna framgår av tabell 7. Uppgifter om tillförsel av fosfor från övriga källor har tagits från Medin & Ericsson (1997) (värden från perioden 9631-97228) samt från Askersunds kommun (utsläppsdata från reningsverken 29), där Askersunds reningsverk bidrar med 74 kg, närområdet till Alsen med 9 kg och luftdeposition med 8 kg. När det gäller fosfor beräknades 29 års tillförsel till Alsen vara,76 ton från Alsundet,,81 ton från Dohnaforsån och ca 1,5 ton från övriga källor. Tillförseln till Alsen blev därmed 2,63 ton fosfor medan 1,73 ton rann ut via Alsens avflöde vid Edö. Detta skulle innebära en retention (fastläggning) i sjön på ca,9 ton fosfor (34 %), vilket är ett rimligt värde. För kväve kan man göra samma beräkning som ovan. Askersunds reningsverk bidrog med ca 12,5 ton, närområdet till Alsen med ca 15,5 ton och luftdeposition med ca 4,4 ton. Vidare bidrog Alsundet med 19 ton medan Dohnaforsån tillförde 17,8 ton (tabell 7). Årstillförseln till Alsen blev alltså 69,1 ton kväve medan 45,2 ton rann ut via Alsens avflöde vid Edö. Detta skulle innebära en retention i sjön på 24 ton kväve (35 %), vilket också är ett rimligt värde. Sannolikt strömmar ibland näringsfattigt vatten från Vättern in i Alsen, vilket ökar osäkerheten i beräkningen av retentionsgraden. Tabell 7. Årstransport samt budgetberäkningar i Alsenområdet 29 Via 132 Alsundet,76 19, Via 133 Dohnaforsån,81 17,8 Övriga källor 1,5 32,4 Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Till Alsen 2,63 69,1 Från Alsen 1,73 45,2 1,6,63,11 Retention,9 24, Retention i % 34 35 25

Delområde 4, Åmmelången Allmänt Delområde 4 domineras av skogsmark med inslag av jordbruksmark, framförallt i områdena kring Åmmelången och Skyllberg. I området finns också flera relativt stora sjöar som Åmmelången, Östersjön, Multen, Fågelsjön och Skiren. I området finns fem recipientkontrollpunkter som provtagits under 29 (tabell 8 och figur 6). Det är framför allt miljöproblem knutna till metaller som är intressanta i området. Undersökning av metaller i vattenmossa har gjorts i två provpunkter och biologisk provtagning i form av bottenfauna har utförts i Skyllbergsån. Tabell 8. Undersökta provpunkter och moment i delområde 4 under 29 Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 113 Skyllbergsån vid Falla Kemi, vattenmossa, bottenf. Recipientföreningen 1145 Orkarens utlopp Kemi Recipientföreningen 1149 Venaåns mynning Kemi, vattenmossa Recipientföreningen 115 Åmmelången Kemi Recipientföreningen 117 Åmmelångens utlopp Kemi, vattenföring Recipientföreningen Skyllbergs bruk 5 km 3 113 Askersund 115 1149 4 117 1145 Figur 6. Delområde 4, Åmmelången. Stjärnor anger rapporterade punktutsläpp. 5 26

Näringsämnen/eutrofiering Resultat och tillståndsklassning av näringsämnen sammanfattas i tabell 9. I samtliga provpunkter uppmättes låga eller måttligt höga fosforhalter, respektive måttligt höga eller höga kvävehalter. Referensvärden för fosforhalten har beräknats för de olika provpunkterna. I jämförelse med dessa bedömdes statusen som måttlig i 113 Skyllbergsån och 115 Åmmelången, som god i 117 Åmmelångens utlopp och som hög i 1145 Orkaren och 1149 Venaån. I Åmmelångens djuphåla är det syrefritt nästan varje sommar. Tabell 9. Område 4. Treårsmedelvärden av totalfosfor och totalkväve 27-29 samt tillståndsklassningar Punkt nr Totalfosfor Tillstånd Totalkväve Tillstånd (mg/l) (mg/l) 113 Skyllbergsån,23 Måttligt hög halt,78 Hög halt 1145 Orkaren,8 Låg halt,61 Måttligt hög halt 1149 Venaån,12 Låg halt,66 Hög halt 115 Åmmelången,2 Måttligt hög halt,59 Måttligt hög halt 117 Åmmelångens utl,19 Måttligt hög halt,74 Hög halt Metaller Resultat och tillståndsklassning av metaller i vatten sammanfattas i tabell 1. Blyhalten i Åmmelångens utlopp var liksom tidigare år så hög att djurlivet i ån kan ha skadats. Det finns en gammal deponi med vasksand vid Åmmelångens östra strand, vid Johannesborg, som håller på att undersökas med avseende på bland annat blyläckage. Övriga metallhalter var låga eller mycket låga. Tabell 1. Område 4. Treårsmedelvärden av zink-, bly- och kadmiumhalter i vatten 27-29 samt tillståndsklassningar Punkt nr Zink Tillstånd Bly Tillstånd Kadmium Tillstånd (µg/l) (µg/l) (µg/l) 113 Skyllbergsån 3 Mycket låg halt,4 Låg halt,9 Mycket låg halt 1145 Orkaren 8 Låg halt,2 Låg halt,7 Mycket låg halt 1149 Venaån 19 Låg halt,8 Låg halt,42 Låg halt 117 Åmmelångens utl 14 Låg halt 5, Hög halt,27 Låg halt Metaller i vattenmossa undersöktes under året i provpunkt 113 och 1149. I Skyllbergsån (pkt 113) visade treårsmedelvärdena på låga eller måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. I Venaån (pkt 1149) uppmättes mycket höga halter av kobolt och höga halter av koppar, arsenik och bly, medan övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter (tabell 11). 27

Tabell 11. Område 4. Treårsmedelvärden av metaller i vattenmossa 27-29. Ramar markerar höga eller mycket höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Punkt nr As Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Zn (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) 113 3,3 11,9 17 16 3,,6 6, 142 1149 18,1 46 2,4 226 55 2,7,64 7,6 413 Biologiska undersökningar Bottenfaunan undersöktes i 113 Skyllbergsån. Inga missbildningar observerades hos bottenfaunan vilken bedömdes som opåverkad av föroreningar. Lokalen är något svårprovtagen pga periodvis höga flöden samt ett lättrörligt bottensubstrat, vilket sannolikt medfört den stora variationen bland bottenfaunaresultaten. Med undantag av vissa år har en förbättring av förhållandena för bottenfaunan kunnat observeras sedan 1988, med framför allt ökande artantal och kolonisation av känsliga arter (bilaga 1). 29 flyttades lokalen ca 6 m nedströms i ett försök att hitta ett bättre bottensubstrat. Bottenfaunan bedöms som normal för vattendragstypen och opåverkad av eutrofiering och försurning. Transportberäkning Transportberäkningar har i området endast gjorts för Åmmelångens utlopp. Årstransporterna sedan 1994 framgår av tabell 12. Liksom tidigare år var transporterna av fosfor, kväve och zink något lägre jämfört med transporterna ut från Alsen. Transporterna av framför allt bly, men även kadmium, var däremot högre i Åmmelångens utlopp. Transporterna låg på förhållandevis normala nivåer i och med årets normala flöden. Tabell 12. Beräknad årstransport av näringsämnen och metaller vid Åmmelångens utlopp (117) under perioden 1994-29 Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium Flöde År (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Q (m3/s) 1994 1,2 31, 1,,5,6 1,9 1995 1,7 68, 1,4,27,26 2,7 1996,8 29,,5,145,17 1,5 1997,7 25,,8,117,34 1,7 1998 1,3 54, 1,3,377,48 2,8 1999 1,3 51,,9,288,24 1,9 2 2,12 81,2 2,3,56,36 3,5 21 1,18 46,3 1,,256,2 2, 22,98 43,1 1,1,29,2 1,8 23,6 29,5,9,176,11 1,4 24 1,7 45,9 1,,232,2 2,1 25,8 33,8,8,216,12 1,5 26 1,26 44,3 1,,34,25 2, 27 1,11 46,5,8,293,16 1,9 28 1,25 53,1,9,311,21 2,1 29 1,2 39,1,8,325,17 1,9 Medel 1,16 45, 1,,258,22 2, 28

Delområde 5, Kärrafjärden - Salaån Allmänt Delområde 5, som omfattar områdena kring Zinkgruvan och Kärrafjärden, domineras av skogsmark med inslag av jordbruksmark. Större sjöar i området är Viksjön, Vikasjön och Dalbysjön. Tidigare har det bedrivits gruvverksamhet i flera delar av avrinningsområdet, men idag endast vid Zinkgruvan. I området finns 1 recipientpunkter av vilka 7 provtagits under år 28 (tabell 13 och figur 7). Det är främst miljöproblem knutna till metaller som är intressanta i området. Tabell 13. Undersökta provpunkter och moment i delområde 5 under 29 Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 122 Salaån Kemi, vattenmossa, bottenf. Recipientföreningen 123 Dalbyån Kemi, vattenmossa, bottenf. Recipientföreningen 125 Viksjön Kemi Zinkgruvan (se program) 1255 Ekershyttebäcken Kemi, vattenmossa, bottenf. Recipientföreningen 127 Kärrafjärden Kemi, växtpl., bottenf. Recipientföreningen 1271 Kärrafjärdens utlopp Kemi Recipientföreningen 129 Stora Hammarsundet Kemi Vätternvårdsförbundet 127 4 5 km 2 1271 5 122 123 1235 129 Hammars ARV 1255 1251 Zinkgruvan 125 121 Figur 7. Delområde 5. Kärrafjärden - Salaån. Stjärnor anger rapporterade punktutsläpp. 29

Näringsämnen/eutrofiering Resultat och tillståndsklassning av näringsämnen sammanfattas i tabell 14. Hela området uppvisade låga eller måttligt höga halter av fosfor, utom 122 Salaån där halten var hög. Referensvärden för fosforhalten har beräknats för de olika provpunkterna. I jämförelse med dessa bedömdes statusen som måttlig i 122 Salaån och 123 Dalbyån, som god i 127 Kärrafjärden och dess utlopp och som hög i 1255 Ekershyttebäcken och 129 Stora Hammarsundet. De högsta kvävehalterna uppmättes som vanligt i 1255 Ekershyttebäcken, men även övriga provpunkter uppvisade förhöjda kvävehalter. I Kärrafjärdens bottenvatten uppmäts regelbundet ett syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd. Tabell 14. Område 5. Treårsmedelvärden av totalfosfor och totalkväve 27-29 samt tillståndsklassningar Punkt nr Totalfosfor Tillstånd Totalkväve Tillstånd (mg/l) (mg/l) 122 Salaån,31 Hög halt 1,53 Mycket hög halt 123 Dalbyån,16 Måttligt hög halt,55 Måttligt hög halt 1255 Ekershyttebäcken,1 Låg halt 2,42 Mycket hög halt 127 Kärrafjärden,16 Måttligt hög halt,68 Hög halt 1271 Kärrafjärdens utl,15 Måttligt hög halt,67 Hög halt 129 St Hammarsundet,15 Måttligt hög halt,57 Måttligt hög halt Metaller De olika metallundersökningarna visade att halterna i stora delar av området är så höga att det finns risk för negativa effekter på djurlivet. Resultat och tillståndsklassning av metaller i vatten sammanfattas i tabell 15 och metaller i vattenmossa i tabell 16. När det gäller metaller i vatten var zinkhalten hög i hela systemet. Högst zinkhalter uppmättes i 1255 Ekershyttebäcken, 122 Salaån och 1271 Kärrafjärdens utlopp. Alla provpunkter uppvisade höga blyhalter utom 123 Dalbyån där halten var låg. I 122 Salaån och 1255 Ekershyttebäcken har blyhalten dessutom ökat sedan början på 199-talet. I båda vattendragen har dock blyhalten vänt nedåt igen de senaste åren. Måttligt höga halter av kadmium har uppmätts i 1255 Ekershyttebäcken och i 122 Salaån. Av övriga metaller som analyserades (koppar, krom, nickel och arsenik) noterades endast låga eller mycket låga halter. Tabell 15. Område 5. Treårsmedelvärden av zink-, bly- och kadmiumhalter i vatten 27-29 samt tillståndsklassningar Punkt nr Zink Tillstånd Bly Tillstånd Kadmium Tillstånd (µg/l) (µg/l) (µg/l) 122 Salaån 128 Hög halt 5, Hög halt,16 Måttligt hög halt 123 Dalbyån 95 Hög halt,9 Låg halt,36 Låg halt 1255 Ekershyttebäcken 122 Hög halt 1,7 Hög halt,112 Måttligt hög halt 1271 Kärrafjärdens utl 13 Hög halt 6,1 Hög halt,83 Låg halt 129 St Hammarsundet 77 Hög halt 3,6 Hög halt,55 Låg halt 3

Tabell 16. Område 5. Treårsmedelvärden av metaller i vattenmossa 27-29. Halter i mg/kg TS. Ramar markerar höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Punkt nr As Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Zn (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) 122 2,2 51 1,4 13 12 3,4,57 6,4 747 123 4,6 42 1,8 29 14 3,8,65 8,4 947 1255 4,2 1 1,1 18 9 4,2,48 9,5 543 Undersökningen av metaller i vattenmossa visade att bly- och zinkhalten var hög i samtliga provpunkter (tabell 16). Resterande metaller (koppar, kadmium, kvicksilver, krom, nickel, kobolt och arsenik) förekom i mycket låga till måttligt höga halter. Kvicksilverhalten ökade något i provpunkterna mellan 1995 och 25, men har sedan dess minskat igen. Biologiska undersökningar Bottenfaunan undersöktes i tre vattendrag (Salaån, Dalbyån och Ekershyttebäcken) samt i tre sjölitoraler i Kärrafjärden. Dessutom undersöktes djupbottenfaunan i sublitoralen och profundalen i Kärrafjärden. I 1255 Ekershyttebäcken bedömdes bottenfaunan liksom tidigare år som skadad, med förhålladevis låga index och artantal (figur 8). Det kan inte uteslutas att störningen orsakats av de höga metallhalter som årligen uppmäts i provpunkten. Situationen för 25 Medelantal taxa/prov EPT-index 2 15 1 5 122 123 1255 127:1 127:2 127:3 Figur 8. Område 5. Medelantal taxa per prov samt EPT-index (antalet taxa av dag-, bäck- och nattsländor) i vattendrag och sjölitoraler 29. Linjen anger gränsen för lågt EPT-index i vattendrag respektive sjölitoraler. 31

bottenfaunan tycks dock ha förbättrats sedan 199-talet, med ökande artantal och index. Även vid 127:1 Kärrafjärden (Salaåns utflöde) och 127:2 Kärrafjärden (vid golfbanan) bedömdes bottenfaunan vara påverkad av annat än försurning eller näringsämnen. Även där var det sannolikt höga metallhalter som påverkat bottenfaunan negativt. I Salaån påträffades mycket höga tätheter av knottlarver vilket kan vara en förklaring till de låga index som uppmättes där. Statusen med avseende på annan påverkan bedömdes som måttlig vid golfbanan, som god vid Salaån och Salaåns utlopp, och som hög vid Kärrafjärdens utlopp. För Salaån var bedömningen ett gränsfall till måttlig status. I Kärrafjärden indikerade djupbottenfaunan ett måttligt näringsrikt tillstånd. Statusen expertbedömdes som måttlig med avseende på eutrofiering i både profundalen och sublitoralen. I djuphålan var bottenfaunan negativt påverkad av låga syrehalter. Vid analysen kontrollerades mundelarna på de chironomidlarver (fjädermyggslarver) som ingår i den taxonomiska gruppen chironomini. Skador på mundelarna, som orsakas under djurets tillväxt, yttrar sig som deformationer på t ex mentum eller mandibler (Figur 9). Den här typen av subletala effekter är väl dokumenterade från många olika håll i samband med utsläpp av flera olika typer av miljögifter och industriavfall t ex tungmetaller, pesticider och DDT (Rosenberg & Resch 1993). I flertalet rapporter verkar skadefrekvensen öka med ökad miljögiftshalt och det finns dokumenterade skadefrekvenser från några få procent upp till nära åttio procent av populationen. I rena och opåverkade miljöer är den här typen av skador mycket ovanliga och skadefrekvensen nära noll (Wiederholm 1984). En missbildad fjädermygglarv påträffades i sublitoralproverna. Även 2 och 24 har skadade individer observerats i Kärrafjärden vilket har tolkats som en metallpåverkan. Missbildningsfrekvensen klassades som måttligt hög, och påverkan av föroreningar bedömdes som måttlig. Även om antalet undersökta individer var relativt lågt (18 st) styrktes bedömningen av de tidigare årens fynd. Figur 9. Mundelsskada hos fjädermyggslarv. Till vänster ett skadat mentum, till höger normalt. 32

Växtplankton har undersökts i Kärrafjärden sedan år 2. I augusti 29 bedömdes den totala växtplanktonbiomassan vara måttligt stor och dominerad av kiselalger, främst Asterionella och Tabellaria. Biomassan av cyanobakterier var mycket liten. Den potentiellt besvärsbildande flagellaten Gonyostomum semen påträffades i årets prov, men i mycket små mängder. Vid en statusklassning utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) får Kärrafjärden en god näringsstatus. I vår expertbedömning av sjön nedgraderar vi den till måttlig status pga den stora förekomsten av eutrofiindikatorer. Sammantaget visade växtplanktonundersökningen på ett måttligt näringsrikt tillstånd. Liksom föregående år bedöms sjön som tydligt påverkad av näringsämnen och med liten risk att drabbas av algblomningar. Transport och budgetberäkning Transportberäkningar för totalfosfor, totalkväve och metaller har gjorts i fyra provpunkter under 29: 117 Åmmelångens utlopp, 122 Salaån, 1271 Kärrafjärdens utlopp och 129 Stora Hammarsundet. Utifrån beräkningarna kan man konstatera att det i år liksom tidigare år transporterats ut mer zink, bly och kadmium från området än vad som tillförts via kända källor. Detta innebär att vattnet i Kärrafjärden tillförs metaller någonstans inifrån området. Med % teoretisk retention bidrog 29 denna okända källa med 6,9 ton zink, 11 kg bly och 2,9 kg kadmium (tabell 17). Om man istället räknar med grovt uppskattade fastläggningar (Lindeström 1996) av metaller i Kärrafjärden skulle källan 29 ha bidragit med ca 1,8 ton zink, 945 kg bly och 92 kg kadmium (tabell 18). För bly kan man konstatera att en stor andel tillfördes via 117 Åmmelångens utlopp. När det gäller zink och kadmium så var den okända källans bidrag betydligt större än vad de kända källorna (pkt 117 och pkt 122) tillsammans bidrog med. Det finns en gammal deponi med rostningssand som enligt preliminära studier tillför ca 7 ton zink/år till Kärrafjärden via en bäck vid hamnen. Även nära Salaåns utflöde i Kärrafjärden finns en gammal deponi som enligt preliminära studier tillför ca 2 ton zink/år till Kärrafjärden. Summan av dessa två källor samt det zink som kommer från Zinkgruvans Tabell 17. Område 5. Transporter in och ut ur Kärrafjärden 29 samt budgetberäkningar vid % retention Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium % retention (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Via 117 1,2 39,1,8,325,17 Via 122,3 18,7 1,4,64,16 Till Kärrafjärden 1,5 57,8 2,3,389,34 Från Kärrafjärden 1,23 51, 9,2,4,63 Okända källor -,27-6,8 6,9,11,29 33

Tabell 18. Område 5. Transporter 29 samt budgetberäkningar vid en förutsatt retention (metallretentioner hämtade från Zinkgruvans MKB 21) Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Via 117 1,2 39,1,8,325,17 Via 122,3 18,7 1,4,64,16 Till Kärrafjärden 1,5 57,8 2,3,389,34 Från Kärrafjärden 1,23 51, 9,2,4,63 Okända källor,4 5,9 1,8,945,92 Förutsatt retention (%) 2 2 3 7 5 verksamhet blir ca 1 ton zink/år, vilket är i nivå med den okända källa som har spekulerats kring sedan undersökningarna började. Framtida åtgärder för att minska detta läckage är under utredning. Kärrafjärden beräknades 29 ta emot 1,5 ton fosfor och 57,8 ton kväve från Åmmelången och Salaån. Samtidigt tillförde Hammars ARV,14 ton fosfor och 6,9 ton kväve. Uttransporten var 1,23 ton fosfor och 51 ton kväve. Vissa år har uttransporten varit högre än intransporten, vissa år tvärtom. Räknar man på femårsmedelvärden är retentionen ca 13 % för fosfor och ca 5 % för kväve. 34

Delområde 7, Unden Allmänt Delområde 7 omfattar Forsviksåns avrinningsområde som är Vätterns största och utgör 13 % av hela Vätterns tillrinningsområde. I avrinningsområdet finns flera stora sjöar: Stora Trehörningen, Unden, Viken, Bottensjön och Örlen. Från och med 1995 ingår Unden och Stora Trehörningen och från 1997 ingår de andra stora sjöarna i recipientkontrollen, men undersökningarna bekostas av berörda ansvariga. Tabell 19. Undersökta provpunkter och moment i delområde 7 under år 29 Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 152 Stora Trehörningen Kemi Lst i Örebro län 156 Unden Kemi Lst i Örebro län 1569 Undens utlopp Kemi Töreboda, Karlsborg kommun 157 Viken Kemi Töreboda kommun 158 Örlen Kemi Tibro kommun 1585 Forsviksån Kemi Vätternvårdsförbundet 159 Bottensjön Kemi Karlsborgs kommun Unden 5 2 156 St. Trehörningen 1569 152 7 Olshammar 49 1 6 Zinkgruvan 157 Viken 1585 159 Vättern 5 Mot Linköping Örlen 158 Bottensjön Mot Skövde Karlsborg Mot Mjölby Motala Figur 1. Delområde 7. Forviksåns avrinningsområde. 35

Vattenkemisk provtagning har skett i sju punkter i delområde 7 (tabell 19 och figur 1). I Forviksåns avrinningsområde är det framför allt miljöproblem knutna till försurningsoch näringsförhållanden som är intressanta. I Forsviksån inriktas också undersökningarna på att klargöra tillståndet med avseende på metaller. Näringstillstånd Resultat och tillståndsklassning av näringsämnen sammanfattas i tabell 2. I hela området var det låga fosforhalter, utom i Bottensjön som uppvisade en måttligt hög halt. Referensvärden för fosforhalten har beräknats för de olika provpunkterna. I jämförelse med dessa bedömdes statusen som hög i samtliga provpunkter utom i Bottensjön, där den bedömdes som måttlig. Kvävehalten var måttligt hög i alla provpunkter utom i Unden där den var hög. I 157 Viken och i 159 Bottensjön uppmäts vissa somrar ett syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i bottenvattnet. I 158 Örlen uppmäts vissa somrar ett syrefattigt tillstånd medan övriga sjöar uppvisat syrerika förhållanden. Tabell 2. Område 7. Tre-årsmedelvärden av totalfosfor och totalkväve 27-29 samt tillståndsklassningar Punkt nr Totalfosfor Tillstånd Totalkväve Tillstånd (mg/l) (mg/l) 152 St Trehörningen,6 Låg halt,38 Måttligt hög halt 156 Unden,5 Låg halt,69 Hög halt 1569 Undens utlopp,5 Låg halt,62 Måttligt hög halt 157 Viken,11 Låg halt,53 Måttligt hög halt 158 Örlen,7 Låg halt,54 Måttligt hög halt 1585 Forsviksån,13 Måttligt hög halt,43 Måttligt hög halt 159 Bottensjön,16 Måttligt hög halt,59 Måttligt hög halt Försurningstillstånd En svag buffertkapacitet uppmättes i 152 Stora Trehörningen, 156 Unden, 1569 Undens utlopp och 158 Viken. År 1999 var minvärdet för ph i Stora Trehörningen nere på 5, vilket sannolikt innebar att skador uppstod på faunan. Sedan dess har inga lika låga ph-värden uppmätts i sjön. Övriga provpunkter i området hade en god eller mycket god buffertkapacitet. I hela området utom i 152 Stora Trehörningen ökade värdena på ph och alkalinitet under 9-talet, men har sedan dess stabiliserat sig. Forsviksån uppvisar dock fortfarande en tydlig trend med ökande ph-värden. Metaller Under året har provtagning av metaller i vatten genomförts i 1585 Forsviksån. Samtliga metallhalter var låga eller mycket låga. 36

Referenser Gärdenfors, U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 25 The 25 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Johansson, S. (Ed.) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, kust och hav. Naturvårdsverket, rapport 4914. Lindeström, L. 21. Miljökonsekvensbeskrivning för planerad verksamhet vid Zinkgruvan. ÅF-Miljöforskargruppen. Zinkgruvan Mining AB. Lindeström, L. 1996. Metaller i Vättern. Tillförsel och källfördelning 1993-95. Rapport nr 39 från Vätternvårdsförbundet. Lithner G. 1989. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. SNV Rapport 3628. Liungman, M., Medin, M., Sundberg, I., & Pettersson A. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 21. Rapport till Askersunds kommun 22. Liungman, M., Sundberg, I., & Boström, A. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 22. Rapport till Askersunds kommun 23. Liungman, M., Ternsell, A., Sundberg, I., Boström, A. & Johansson, P. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 23. Rapport till Askersunds kommun 24. Liungman, M. & Sundberg, I. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde. 5-årsrapport 2-24. Rapport till Askersunds kommun 25. Liungman, M., Andersson, R., Sundberg, I. & Palmkvist, J. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 25. Rapport till Askersunds kommun 26. Liungman, M., & Sundberg, I. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 26. Rapport till Askersunds kommun 27. Liungman, M., & Sundberg, I. & Andersson, R. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 27. Rapport till Askersunds kommun 28. Medin, M. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 2-24. Program. Medins Sjö- och Åbiologi AB 1999. Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 1994. Rapport till Askersunds kommun 1995. Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 1995. Rapport till Askersunds kommun 1996. 37

Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 1996. Rapport till Askersunds kommun 1997. Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 1997. Rapport till Askersunds kommun 1998. Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 1998. Rapport till Askersunds kommun 1999. Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 1999. Rapport till Askersunds kommun 2. Medin, M., Liungman, M. & Malmberg, Y. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 2. Rapport till Askersunds kommun 21. Medin, M. & Ericsson, U. Alsen. En limnologisk studie 1996. Rapport till Askersunds kommun 1998. Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén R. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna - Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C., Sundberg, I. och Nilsson, P-A. 2. Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Naturvårdsverket. 1986. Recipientkontroll vatten. Del 1, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 318. Naturvårdsverket. 1986. Recipientkontroll vatten. Del 2, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 319. Naturvårdsverket. 1986. Recipientkontroll vatten. Allmänna råd. SNV Rapport 86:3. Naturvårdsverket. 199. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Allmänna råd. SNV Rapport 9:4. Naturvårdsverket. 1993. Metallerna och miljön. MIST, SNV Rapport 4135. Naturvårdsverket 1996. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag Inventering. Arbetsmaterial 1996-6-24. Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4. Utgåva 1. December 27. Rosenberg, D.M. & Resch, V.H. 1993. Freshwater biomonitoring and benthic macroinvertebrates. Chapman and Hall. London. 38

Tikkanen, T. & Willen, T. 1992. Växtplanktonflora. Naturvårdsverket. Wiederholm T. 1989. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. SNV Rapport 3627. Wiederholm T. 198. Use of benthos in lake monitoring. Journal Water Pollution Control Federationm. Part 1:537:5 Wiederholm, T. 1984. Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in Swedish lakes. Hydrobiologica 19:243-249. Wiederholm, T. 1989. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. SNV Rapport 3627. Wiederholm, T (Ed.). 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport 4913. Wiederholm, T (Ed.). 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1 kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket rapport 492. Wiederholm, T (Ed.). 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2 biologiska parametrar. Naturvårdsverket rapport 4921. 39

Bilaga 1 Resultat lokal för lokal Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1. Jungfrun Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),4 Låg halt,3/,853 Hög status N-tot (mg/l),63 Hög halt NO 2/3 (mg/l),26 - NH 4 -N (mg/l),483 - N-tot/P-tot-kvot 173 Kväveöverskott,4 Totalfosfor (mg/l) 1, Totalkväve (mg/l),3,2,5,1 1975 1985 1995 25 215, 1985 199 1995 2 25 21 215,8 NO 2/3 (mg/l),6,4,2, 1975 1985 1995 25 215 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 5, Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 3, Mycket låg halt 3 Syre (mg/l) 6 TOC (mg/l) 2 4 1 2 1975 1985 1995 25 215 1994 1999 24 29 214 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1. Jungfrun Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 11,1 Mycket stort siktdjup 5,63/1,967 Hög status Färgtal 5 Ej eller obetydligt färgat vatten Slamhalt (mg/l) 1,2 Mycket låg slamhalt 15 Färgtal 2 Siktdjup (m) 1 5 15 1 5 1975 1985 1995 25 215 1975 1985 1995 25 215 Surhet/försurning Median Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Alkalinitet (mekv/l),51 Mycket god buffertkapacitet,2 Obetydlig ph 7,8 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),49 ph 7,5,8 Alkalinitet (mekv/l) 8,5 ph,6,4,2, 1975 1985 1995 25 215 8, 7,5 7, 6,5 1975 1985 1995 25 215 Planktiska alger Värde Tillstånd Klorofyll (µg/l) 1, Låg halt Totalvolym alger (mm 3 /l),8 Liten biomassa 1,5 Totalbiomassa (mm 3 /l) 1,5 Klorofyll (µg/l) 1, 1,,5,5, 197 198 199 2 21 22, 197 198 199 2 21 22 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1. Jungfrun Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),8 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 4 Mycket låg halt 4,3 Liten Cd (µg/l),1 Mycket låg halt,14 Ingen Pb (µg/l),9 Mycket låg halt,32 Ingen Cr (µg/l),9 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),42 Mycket låg halt 1 Ingen As (µg/l),18 Mycket låg halt,4 Ingen 1,5 1,,5 Zink (µg/l) 2, 1,5 1,,5 Bly (µg/l), 1995 2 25 21 215 6 Kadmium (µg/l) 4 2 1995 2 25 21 215, 1995 2 25 21 215,3 Koppar (µg/l),2,1 1995 2 25 21 215 Syntes Vättern är en djup och näringsfattig sjö, och provpunkten vid Jungfrun används som referens i Norra Vätterns recipientkontroll. Fosforhalterna har visat en tendens att minska sedan 7-talet medan nitrat/nitrithalterna har ökat. Ett måttligt syrerikt tillstånd rådde ända nere på 75 meters djup. Vattnet var ej eller obetydligt färgat och siktdjupet var mycket stort. Buffertkapaciteten var mycket god och alkaliniteten har visat en svag tendens att öka sedan 7-talet. Under åren 24-28 vände denna trend nedåt, för att under 29 stiga igen. Planktonsamhället uppvisade en liten biomassa och klorofyllhalten var låg. Data för 29 hade inte analyserats klart vid denna rapports tryck. Samtliga metaller förekom i låga eller mycket låga halter. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

113. Skyllbergsån Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),23 Måttligt hög halt,11/,487 Måttlig status N-tot (mg/l),783 Hög halt,6 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),4 2,,2 1,, 1985 199 1995 2 25 21 215, 1985 199 1995 2 25 21 215 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6,3 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 13,2 Hög halt 2 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l) 15 1 5 2 1 1985 199 1995 2 25 21 215 1985 199 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

113. Skyllbergsån Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 117 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,4 Måttligt grumligt vatten 3 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) 2 4 1 2 1985 199 1995 2 25 21 215 1985 199 1995 2 25 21 215 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),48 Mycket god buffertkapacitet ph 7,3 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),24 ph 7 1,5 1,,5 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 1985 199 1995 2 25 21 215 6, 1985 199 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

113. Skyllbergsån Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,2 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 3,1 Mycket låg halt 4,3 Ingen Cd (µg/l),9 Mycket låg halt,14 Ingen Pb (µg/l),39 Låg halt,32 Liten Cr (µg/l),2 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),73 Låg halt 1, Ingen As (µg/l),52 Låg halt,4 Liten 8 6 4 2 Zink (µg/l) 6 4 2 Bly (µg/l) 199 1995 2 25 21 215 1985 199 1995 2 25 21 215,6 Kadmium (µg/l) 3 Koppar (µg/l),4 2,2 1 1985 199 1995 2 25 21 215 2 22 24 26 28 21 212 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

113. Skyllbergsån Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 15,7 Måttligt hög halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 142 Låg halt 1 Ingen eller obet. Cd (mg/kg ts),9 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 11,2 Måttligt hög halt 5 Liten Hg (mg/kg ts),6 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 3, Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 6, Låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 16,6 Måttligt hög halt 5 Liten As (mg/kg ts) 3,3 Måttligt hög halt 2 Ingen eller obet. 3 Cu (mg/kg ts) 2 Cr (mg/kg ts) 2 1 1985 199 1995 2 25 21 215 15 1 5 1985 199 1995 2 25 21 215 3, Cd (mg/kg ts),2 Hg (mg/kg ts) 2, 1,,15,1,5, 1985 199 1995 2 25 21 215, 1985 199 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

113. Skyllbergsån Bottenfauna Naturvårdsverkets kriterier (27) Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 61,3 nära neutralt Surhet Nära neutralt ASPT-index 5,9 hög Eutrofiering God DJ-index 12 hög Annan Påverkan Hög Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 94-5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 26 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig stark eller mycket stark 27 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 28 nära neutralt god status god till hög status 29 nära neutralt god status hög status 6 Antal taxa 15 DJ-index 4 1 2 5 1985 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syntes Fosforhalten var måttligt hög medan värdena på kvävehalten och det organiska innehållet var höga. Vattnet var starkt färgat och bedömdes vara näringsrikt. En mycket god buffertkapacitet visade att inga försurningsproblem förelåg. Undersökningen av metaller i vatten visade på låga eller mycket låga halter av samtliga undersökta metaller. Metallhalterna i vattenmossa var låga till måttligt höga. Resultaten var i nivå med tidigare års undersökningar. Inga missbildningar observerades hos bottenfaunan vilken bedömdes som opåverkad av föroreningar. Lokalen har de senaste åren varit något svårprovtagen pga periodvis höga flöden samt ett heterogent bottensubstrat, vilket sannolikt medfört den stora variationen bland bottenfaunaresultaten. Under 1998, 1999, 21 och 22 var vattenståndet högt vid provtillfället, vilket i kombination med ett förhållandevis stort provdjup kan förklara de årens relativt låga artantal. 26 hade sannolikt höga flöden förändrat bottensubstratets sammansättning och därmed påverkat resultaten. Med undantag av dessa år har dock en förbättring av förhållandena för bottenfaunan kunnat observeras sedan 1988, med framför allt ökande artantal och kolonisation av känsliga arter. 29 flyttades lokalen ca 6 m nedströms i ett försök att hitta ett bättre bottensubstrat. Bottenfaunan bedöms som normal för vattendragstypen. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1145. Orkaren Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),8 Låg halt,9/1,111 Hög status N-tot (mg/l),615 Måttligt hög halt,15 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),1,5 1,5 1,,5, 199 1995 2 25 21 215, 199 1995 2 25 21 215 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 4,1 Svagt syretillstånd TOC (mg/l) 14,9 Hög halt 15 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l) 1 2 5 1 199 1995 2 25 21 215 199 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1145. Orkaren Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 129 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU),6 Svagt grumligt vatten 4 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) 3 2 1 4 2 199 1995 2 25 21 215 199 1995 2 25 21 215 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),23 Mycket god buffertkapacitet ph 6,8 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),17 ph 6,6 1,5 1,,5 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 199 1995 2 25 21 215 6, 199 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1145. Orkaren Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),7 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 8 Låg halt 4,3 Liten Cd (µg/l),7 Mycket låg halt,14 Ingen Pb (µg/l),2 Låg halt,32 Ingen Cr (µg/l),26 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),57 Mycket låg halt 1, Ingen As (µg/l),35 Mycket låg halt,4 Ingen 8 Zink (ug/l) 6 4 2 199 1995 2 25 21 215 2,5 Bly (ug/l) 2, 1,5 1,,5, 199 1995 2 25 21 215,15 Kadmium (ug/l) 2, Koppar (ug/l),1,5 1,5 1,,5, 199 1995 2 25 21 215, 2 22 25 28 21 Syntes De vattenkemiska analyserna visade på ett näringsfattigt vatten med låga fosforhalter. Halterna har legat på stabila nivåer sedan mitten på 9-talet. Halten av organiskt material var hög och vattnet var starkt färgat. Min-halten av syre under treårsperioden visade på ett svagt syretillstånd. Vattnet bedömdes som svagt surt men med en mycket god buffertkapacitet, och några försurningsproblem tycks inte förekomma. Samtliga metallhalter var låga eller mycket låga. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1149. Venaån Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),12 Låg halt,1/,859 Hög status N-tot (mg/l),662 Hög halt,4 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),3,2,1 1,,5, 199 1995 2 25 21 215, 199 1995 2 25 21 215 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,7 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 16,3 Mycket hög halt 2 Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l) 15 3 1 2 5 1 199 1995 2 25 21 215 199 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1149. Venaån Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 152 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,1 Måttligt grumligt vatten 3 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) 2 4 1 2 199 1995 2 25 21 215 199 1995 2 25 21 215 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),18 God buffertkapacitet ph 6,8 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),7 ph 6,4,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 199 1995 2 25 21 215 6, 199 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1149. Venaån Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,2 Hög halt 1,3 Mycket stor Zn (µg/l) 19 Låg halt 4,3 Tydlig Cd (µg/l),42 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l),77 Låg halt,32 Liten Cr (µg/l),39 Låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),88 Låg halt 1, Ingen As (µg/l) 2,32 Låg halt,4 Stor 2 15 1 5 Zink (µg/l) 15 1 5 Bly (µg/l) 199 1995 2 25 21 215,6 Kadmium (µg/l),4,2 199 1995 2 25 21 215 199 1995 2 25 21 215 4 Koppar (µg/l) 3 2 1 2 22 24 26 28 21 212 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1149. Venaån Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 54,7 Hög halt 1 Tydlig Zn (mg/kg ts) 413 Måttligt hög halt 1 Tydlig Cd (mg/kg ts) 2,4 Måttligt hög halt,5 Tydlig Pb (mg/kg ts) 46, Hög halt 5 Tydlig Hg (mg/kg ts),6 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 2,7 Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 7,6 Låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 226 Mycket hög halt 5 Mycket stor As (mg/kg ts) 18,1 Hög halt 2 Tydlig 8 6 4 2 Zn (mg/kg ts) 15 1 5 Cu(mg/kg ts) 199 1995 2 25 21 215 199 1995 2 25 21 215 6, Cd (mg/kg ts) 6 Co (mg/kg ts) 4, 4 2, 2, 199 1995 2 25 21 215 199 1995 2 25 21 215 Syntes De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var näringsfattigt. Halterna av totalfosfor har varit låga sedan mitten på 9-talet. Vattnet hade en mycket hög halt av organiskt innehåll och var starkt färgat. Vattnet var svagt surt, men buffertkapaciteten var god och några försurningsproblem verkar inte förekomma. Värdena på alkalinitet och ph har legat relativt stabila sedan mitten på 9-talet. Undersökningen av metaller i vatten visade på förhöjda halter av framför allt koppar. Jämfört med den uppströms liggande referensen (1145) var samtliga metallhalter i vatten förhöjda. Nivåerna har legat relativt stabilt under de senaste 1 åren. I vattenmossa var flera av metallhalterna höga eller mycket höga, och det går inte att utesluta negativa effekter på djurlivet i ån på grund av de förhöjda metallhalterna. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

115. Åmmelången Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),2 Måttligt hög halt,9/,482 Måttlig status N-tot (mg/l),59 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 3 Kväveöverskott,6 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),4 2,,2 1,, 197 198 199 2 21, 197 198 199 2 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 4,5 Svagt syretillstånd TOC (mg/l) 12, Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 8 TOC (mg/l) 1 5 6 4 2 197 198 199 2 21 197 198 199 2 21 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 2,3 Litet siktdjup 3,6/,634 God status Färgtal 64 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,7 Måttligt grumligt vatten 15 Färgtal 6 Siktdjup (m) 1 4 5 2 197 198 199 2 21 1996 2 24 28 212 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

115. Åmmelången Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),42 Mycket god buffertkapacitet ph 7,4 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),39 ph 7,4,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,4,2, 197 198 199 2 21 7, 6,5 6, 197 198 199 2 21 Syntes De kemiska analyserna visade att sjön var näringsrik på gränsen till måttligt näringsrik, och att kvävehalten var måttligt hög. Mellan 1975 och 1995 minskade halten av totalfosfor kontinuerligt och var i mitten av 9 - talet nere på låga nivåer, men har sedan ökat något igen. Färgtalet och TOC-halten har visat en ökande trend sedan 7-talet medan siktdjupet legat relativt stabilt. Tillståndet i bottenvattnet har varit syrefritt eller nästan syrefritt under augustiprovtagningarna de senaste åren, men detta gäller endast i den djupaste delen av sjön. En viss försämring av syretillståndet sedan 8 - talet kan skönjas. Sjön har en god förmåga att motstå försurning, och ph har ökat något sedan 9-talet. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

117. Åmmelångens utlopp Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),19 Måttligt hög halt,1/,531 God status N-tot (mg/l),741 Hög halt,6 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),4,2 1,5 1,,5, 199 1995 2 25 21 215, 199 1995 2 25 21 215 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år) 1,19 - Arealförlust P (kg P/ha år),6 Låga förluster Kväve (ton/år) 46 - Arealförlust N (kg N/ha år) 2,49 Måttligt höga förluster 3, Totalfosfor (ton/år) 1 Totalkväve (ton/år) 2, 1, 5, 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,4 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 14, Hög halt 15 Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l) 1 5 3 2 1 1995 2 25 21 215 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

117. Åmmelångens utlopp Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 95 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,6 Måttligt grumligt vatten 3 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) 2 4 1 2 199 1995 2 25 21 215 1995 2 25 21 215 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),37 Mycket god buffertkapacitet ph 7,3 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),33 ph 7,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 199 1995 2 25 21 215 6, 199 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

117. Åmmelångens utlopp Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 2,4 Låg halt 1,3 Liten Zn (µg/l) 13,7 Låg halt 4,3 Tydlig Cd (µg/l),27 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l) 4,97 Hög halt,32 Stor Cr (µg/l),21 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),79 Låg halt 1, Ingen As (µg/l),82 Låg halt,4 Tydlig 15 Bly (µg/l) 8 Zink (µg/l) 1 5 6 4 2 1995 2 25 21 215 1995 2 25 21 215 Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 6, Ni (ton/år),49 Co (ton/år),16 Pb (ton/år),39 Cu (ton/år),161 Zn (ton/år),9 Cd (ton/år),2 As (ton/år),51 Cr (ton/år),14 Hg (ton/år),1 4 Vattenföring (m 3 /s),6 Cd (ton/år) 3 2 1,4,2 199 1995 2 25 21, 199 1995 2 25 21,6 Pb (ton/år) 3, Zn (ton/år),4 2,,2 1,, 199 1995 2 25 21, 199 1995 2 25 21 Syntes De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var måttligt näringsrikt och att kvävehalten var hög. Halterna har legat på relativt stabila nivåer sedan början på 9-talet. Buffertkapaciteten var mycket god och inga försurningsproblem förelåg. ph-värdet har stigit något sedan 9- talet, men har legat relativt stabilt de senaste fem åren. Metallanalyserna i vatten visade på en hög halt av bly, som dessutom har visat en tendens att öka sedan 9- talet. Övriga metaller förekom i låga eller mycket låga halter. Måttliga flöden ledde till för provpunkten normala transporter. Arealförlusterna av fosfor var låga. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

122. Salaån, vid Verkabro Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),31 Hög halt,14/,448 Måttlig status N-tot (mg/l) 1,528 Mycket hög halt,1 Totalfosfor (mg/l),8,6,4,2, 197 198 199 2 21 22 6 Totalkväve (mg/l) 4 2 197 198 199 2 21 22 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år),36 - Arealförlust P (kg P/ha år),12 Måttligt höga förluster Kväve (ton/år) 16 - Arealförlust N (kg N/ha år) 5,17 Höga förluster,6 Totalfosfor (ton/år) 2 Totalkväve (ton/år),4,2 15 1 5, 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

122. Salaån, vid Verkabro Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 2,3 Syrefattigt tillstånd TOC (mg/l) 12,6 Hög halt 15 Syre (mg/l) 6 TOC (mg/l) 1 4 5 2 1975 1985 1995 25 215 1975 1985 1995 25 215 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 76 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1, Starkt grumligt vatten 3 Färgtal 4 Turbiditet (FNU) 2 1 3 2 1 1975 1985 1995 25 215 1985 199 1995 2 25 21 215 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),53 Mycket god buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),19 ph 6,9 2, 1,5 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph 1,,5, 1975 1985 1995 25 215 7, 6,5 6, 1975 1985 1995 25 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

122. Salaån, vid Verkabro Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),9 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 128 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),16 Måttligt hög halt,14 Tydlig Pb (µg/l) 4,97 Hög halt,32 Stor Cr (µg/l),29 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l) 1,7 Låg halt 1, Liten As (µg/l),57 Låg halt,4 Liten 1 Zink (µg/l) 2 15 Bly (µg/l) 5 1 5 199 1995 2 25 21 215 1975 1985 1995 25 215 1,5 Kadmium (µg/l) 4 Koppar (µg/l) 1,,5 3 2 1, 1975 1985 1995 25 215 2 22 24 26 28 21 212 Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 3,8 Ni (ton/år),17 Co (ton/år),4 Pb (ton/år),54 Cu (ton/år),11 Zn (ton/år) 1,6 Cd (ton/år),2 As (ton/år),6 Cr (ton/år),4 Hg (ton/år),,8 Vattenföring (m 3 /s),6 Cd (ton/år),6,4,2,4,2, 199 1995 2 25 21, 199 1995 2 25 21,1 Pb (ton/år) 6 Zn (ton/år),5 4 2, 199 1995 2 25 21 1985 1995 25 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

122. Salaån, vid Verkabro Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 12,3 Låg halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 747 Hög halt 1 Tydlig Cd (mg/kg ts) 1,4 Måttligt hög halt,5 Liten Pb (mg/kg ts) 5,7 Hög halt 5 Stor Hg (mg/kg ts),6 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 3,4 Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 6,4 Låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 12,7 Måttligt hög halt 5 Liten As (mg/kg ts) 2,2 Låg halt 2 Ingen eller obet. 15 Zn (mg/kg ts) 15 Pb (mg/kg ts) 1 5 1985 199 1995 2 25 21 215 1 5 1985 199 1995 2 25 21 215 3, Cd (mg/kg ts) 3 Co (mg/kg ts) 2, 2 1, 1, 1985 199 1995 2 25 21 215 1985 199 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

122. Salaån, vid Verkabro Bottenfauna Naturvårdsverkets kriterier (27) Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 36,7 Nära neutralt Surhet Nära neutralt ASPT-index 5,6 Hög Eutrofiering God DJ-index 11 Hög Annan Påverkan God Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 94-99 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 2 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 21 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 2-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 28 nära neutralt god status god till hög status 29 nära neutralt god status god status 4 Antal taxa 15 DJ-index 3 2 1 1 5 1985 199 1995 2 25 21 215 ASPT-index DF-index 8 8 7 6 6 4 5 2 4 1996 1999 22 25 28 211 1995 2 25 21 Surhetsindex EPT-index 15 2 1 15 1 5 5 1998 2 22 24 26 28 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

122. Salaån, vid Verkabro Syntes De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var näringsrikt på gränsen till måttligt näringsrikt och att kvävehalten var mycket hög. Halten av totalfosfor minskade mellan 1975 och 2 men har sedan stigit något igen. Övriga näringsparametrar har legat relativt stabila över åren. ph-värdet har varierat en del över åren, men buffertkapaciteten har hela tiden varit mycket god. Vattnet bedömdes därmed ha en god förmåga att motstå försurning. Salaån är via Ekershyttebäcken recipient för Zinkgruvans verksamhet. Metallanalyserna i vatten visade på höga halter av zink och bly samt en måttligt hög halt av kadmium. Även metallanalyserna i vattenmossa visade på höga halter zink och bly, samt måttligt höga halter av kadmium, krom och kobolt. Halterna av framför allt koppar i vattenmossa har ökat något sedan början på 9-talet. Även blyhalterna i vatten har ökat under perioden. Från och med år 2 har provplatsen för bottenfaunan flyttats ca 1,5 km uppströms till en provplats med bättre lokalkvalitet. Trots höga förorenings- och surhetsindex har artantal och diversitetsindex tidigare varit låga, vilket indikerat någon slags störning av bottenfaunan. Visserligen är lokalens bottensubstrat något storblockigt, men höga metallhalter har ändå angetts som möjlig orsak till störningen. Tillståndet för bottenfaunan såg ut att ha förbättrats fram tom 25, med ökande index och artantal. Därefter tycks värdena på både index och artantal ha vänt nedåt igen. Vid årets undersökning påträffades det lägsta antalet taxa på1 år, och betydligt färre än vad som borde kunna förväntas på den aktuella lokaltypen. Vid årets undersökning förekom emellertid extremt höga tätheter av knottlarver (Simulidae) på lokalen, vilket kan ha bidragit till att dra ner flera index. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

123. Dalbyån, vid Dalby Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),16 Måttligt hög halt,7/,454 Måttlig status N-tot (mg/l),547 Måttligt hög halt,5 Totalfosfor (mg/l),4,3,2,1, 199 1995 2 25 21 215 1,5 Totalkväve (mg/l) 1,,5, 199 1995 2 25 21 215 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,8 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 9,8 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 2 TOC (mg/l) 1 5 15 1 5 199 1995 2 25 21 215 199 1995 2 25 21 215 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 51 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,5 Måttligt grumligt vatten 1 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) 5 4 2 199 1995 2 25 21 215 199 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

123. Dalbyån, vid Dalby Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),3 Mycket god buffertkapacitet ph 7,2 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),25 ph 6,7,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,4,2, 199 1995 2 25 21 215 7, 6,5 6, 199 1995 2 25 21 215 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),8 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 95 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),36 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l),89 Låg halt,32 Liten Cr (µg/l),12 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),97 Låg halt 1, Ingen As (µg/l),36 Mycket låg halt,4 Ingen 8 Zink (ug/l) 6, Bly (ug/l) 6 4 2 4, 2, 199 1995 2 25 21 215, 199 1995 2 25 21 215,8,6 Kadmium (ug/l) 2, 1,5 Koppar (ug/l),4 1,,2,5, 199 1995 2 25 21 215, 2 22 24 26 28 21 212 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

123. Dalbyån, vid Dalby Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 14, Låg halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 947 Hög halt 1 Tydlig Cd (mg/kg ts) 1,8 Måttligt hög halt,5 Liten Pb (mg/kg ts) 42, Hög halt 5 Tydlig Hg (mg/kg ts),7 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 3,8 Måttligt hög halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 8,4 Låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 28,7 Måttligt hög halt 5 Tydlig As (mg/kg ts) 4,6 Måttligt hög halt 2 Liten 15 Zn (mg/kg ts) 8 Pb (mg/kg ts) 1 5 199 1995 2 25 21 215 6 4 2 199 1995 2 25 21 215 4, Cd (mg/kg ts),2 Hg (mg/kg ts) 3,,15 2,,1 1,,5, 199 1995 2 25 21 215, 199 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

123. Dalbyån, vid Dalby Bottenfauna Statusklassningar enligt NV:s kriterier Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 35,8 Nära neutralt Surhet Måttligt surt ASPT-index 5,8 Hög Eutrofiering God DJ-index 13 Hög Annan Påverkan God Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 94-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 28 måttligt surt god status god till hög status 29 måttligt surt god status god status 6 Antal taxa 15 DJ-index 4 1 2 5 199 1995 2 25 21 1995 2 25 21 Syntes De vattenkemiska analyserna under senaste treårsperioden visade på ett relativt näringsfattigt vatten med en måttligt hög kvävehalt. Fosforhalterna har legat på gränsen mellan låga och måttligt höga sedan mitten på 9 - talet, men både fosfor- och kvävehalten har visat en tendens att öka sedan år 2. Vattnets färg ökade fram till år 2 för att därefter minska igen. ph-värdet har varierat en del över åren, men alkaliniteten har hela tiden varit mycket god. Vattnet bedöms därmed ha en god förmåga att motstå försurning. Metallhalterna i vatten har legat relativt stabilt sedan 9-talet. I vatten var zinkhalten hög medan övriga metallhalter var låga eller mycket låga. I vattenmossa var bly- och zinkhalterna höga, medan flera andra metaller förekom i måttligt höga halter. Bottenfaunan har de senaste åren varit relativt artrik samtidigt som den biologiska produktionen varit hög, och bottenfaunan har bedömts som opåverkad av föroreningar. Inga missbildningar observerades hos bottenfaunan och vid årets undersökning expertbedömdes statusen som måttligt sur. Surhetsklassningen motsades dock av vattenkemin, och det kan därför inte uteslutas att de höga metallhalterna påverkat bottenfaunan negativt, och då yttrat sig som en svag försurningspåverkan. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),1 Låg halt,15/1,471 Hög status N-tot (mg/l) 2,42 Mycket hög halt,15 Totalfosfor (mg/l) 1 Totalkväve (mg/l),1,5 5, 1975 1985 1995 25 215 1975 1985 1995 25 215 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,3 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 16, Hög halt 2 Syre (mg/l) 15 1 5 1975 1985 1995 25 215 8 TOC (mg/l) 6 4 2 1975 1985 1995 25 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 54 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,9 Måttligt grumligt vatten 3 Färgtal 1 Turbiditet (FNU) 2 1 5 1975 1985 1995 25 215 1985 199 1995 2 25 21 215 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),57 Mycket god buffertkapacitet ph 7,35 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),27 ph 7,2 3, Alkalinitet (mekv/l) 8,5 ph 2, 1,, 1975 1985 1995 25 215 7,5 6,5 5,5 1975 1985 1995 25 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),6 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 122 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),112 Måttligt hög halt,14 Tydlig Pb (µg/l) 1,68 Hög halt,32 Mycket stor Cr (µg/l),12 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l) 3,36 Låg halt 1, Tydlig As (µg/l),78 Låg halt,4 Liten 4 Zink (µg/l) 4 Bly (µg/l) 3 2 1 1975 1985 1995 25 215 3 2 1 1975 1985 1995 25 215 6 Kadmium (µg/l) 2, Koppar (µg/l) 4 2 1,5 1,,5 1975 1985 1995 25 215, 2 22 24 26 28 21 212 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 8,5 Låg halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 543 Hög halt 1 Tydlig Cd (mg/kg ts) 1,1 Måttligt hög halt,5 Liten Pb (mg/kg ts) 1,3 Hög halt 5 Stor Hg (mg/kg ts),5 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 4,2 Måttligt hög halt 2 Liten Ni (mg/kg ts) 9,5 Låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 17,7 Måttligt hög halt 5 Liten As (mg/kg ts) 4,2 Måttligt hög halt 2 Liten 4 3 2 1 Zn (mg/kg ts) 1985 199 1995 2 25 21 215 25 2 15 1 5 Pb (mg/kg ts) 1985 199 1995 2 25 21 215 15, Cd (mg/kg ts) 8, As (mg/kg ts) 1, 5, 6, 4, 2,, 1985 199 1995 2 25 21 215, 1985 199 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby Bottenfauna Naturvårdsverkets kriterier (27) Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 43,6 Nära neutralt Surhet Nära neutralt ASPT-index 4,8 God Eutrofiering God DJ-index 8 God Annan Påverkan Måttlig Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 94- ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 1-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 8-9 nära neutralt god status måttlig status 3 Antal taxa 15 DJ-index 2 1 1 5 1985 199 1995 2 25 21 215 ASPT-index 8 7 6 5 4 DF-index 7 6 5 4 3 2 1 1994 1997 2 23 26 29 212 199 1995 2 25 21 Surhetsindex EPT-index 1 15 8 6 1 4 5 2 1998 2 22 24 26 28 21 Syntes De vattenkemiska analyserna visade på låga fosforhalter samtidigt som kvävehalten var mycket hög. Kemivärdena visar inga tecken på försurningsproblem. Metallanalyserna i vatten visade på höga halter av zink och bly. Halterna av kadmium var måttligt höga medan övriga metaller förekom i låga halter. Zink- och kadmiumhalterna har sjunkit betydligt sedan 7-talet, medan blyhalten sjönk fram till början av 9-talet för att sedan öka igen. I vattenmossa var bly- och zinkhalterna höga. De höga metallhalterna medför att det finns en risk för biologiska skador. Bottenfaunan var förhållandevis artfattig och sammansättningen indikerade en påverkan som kan ha orsakats av höga metallhalter, även om läget tycks ha förbättrats sedan undersökningarna började. Inga missbildningar observerades hos bottenfaunan, men låga värden på flera index medförde att status med avseende på annan påverkan bedömdes som måttlig. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

127. Kärrafjärden Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),16 Måttligt hög halt,11/,665 God status N-tot (mg/l),683 Hög halt N-tot/P-tot-kvot 42 Kväveöverskott,6 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),4 1,,2,5, 1975 1985 1995 25 215, 1975 1985 1995 25 215 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l),1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd TOC (mg/l) 1,4 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 8 TOC (mg/l) 1 5 6 4 2 1975 1985 1995 25 215 1975 1985 1995 25 215 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 2,7 Måttligt siktdjup 3,53/,765 Hög status Färgtal 76 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,5 Måttligt grumligt vatten 2 Färgtal 6 Siktdjup (m) 15 1 5 4 2 1975 1985 1995 25 215 1995 2 25 21 215 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),42 Mycket god buffertkapacitet ph 7,5 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),31 ph 6,9,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,4,2, 1975 1985 1995 25 215 7, 6,5 6, 1975 1985 1995 25 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

127. Kärrafjärden Planktiska alger Naturvårdsverkets kriterier (27) Värde EK-kvot Status/bedömning Totalbiomassa (mg l -1 ) 1,74,25 God Cyanobakterier, andel (%),9 1, Hög Trofiskt planktonindex (TPI:värde) 1,55,16 Måttlig Sammanvägd näringsstatus 3,53 God Artantal 53 1, Nära neutralt Expertbedömning 29 Näringsstatus Surhetsklassning Bedömning Måttlig Nära neutralt Naturvårdsverkets kriterier (2) Medelvärde Avvikelse Tillstånd Totalvolym alger (mm 3 /l) 1,74 Stor Måttligt stor biomassa Klorofyll (µg/l) 6,8 Måttligt hög halt Vattenblommande cyanobakterier (mm 3 /l),2 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa Potentiellt toxinprod. cyanobakterier 3 Ingen eller obetydlig Måttligt antal släkten Gonyostomum semen (mm 3 /l), Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa Bedömning av tillstånd (tom 27) År Tillstånd Påverkansgrad A = Mycket näringsfattigt tillst./ingen eller obetydlig påv. -3 C C B = Näringsfattigt tillstånd/svag påverkan 4-6 C C C = Måttligt näringsrikt tillstånd/tydlig påverkan 27 C C D = Näringsrikt tillstånd/stark påverkan E = Mycket näringsrikt tillstånd/mycket stark påverkan Expertbedömning av status (from 28) År Näringsstatus Surhetsklassning 8-9 Måttlig status Nära neutralt 3 Klorofyll (µg/l) 1 Trofiskt index 2 75 1 5 25 6 5 4 3 2 1 1999 21 23 25 27 29 211 Totalbiomassa (mm 3 /l) 1999 21 23 25 27 29 211 7 6 5 4 3 2 1 1999 21 23 25 27 29 211 Antal taxa 1999 21 23 25 27 29 211 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

127. Kärrafjärden Profundalfauna Naturvårdsverkets kriterier (27) Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status BQI 1,7 God Eutrofiering Måttlig Annan påverkan Hög Bedömning av tillstånd (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Tillstånd / Eutrofieringstatus Annan påverkan Syresituation i bottenvattnet 88-99 näringsrikt el mkt näringsrikt ingen eller obetydlig syrefattigt el mkt syrefattigt -1 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 2-7 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig syrefattigt el mkt syrefattigt 28 måttlig status god till hög status syrefattigt el mkt syrefattigt 29 måttlig status hög status syrefattigt 1 Antal taxa 8 6 4 2 1985 1995 25 215 5 4 BQI PTI 3 2 1 1995 2 25 21 Sublitoralfauna Naturvårdsverkets kriterier (27) Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status BQI 1,8 God Eutrofiering Måttlig Annan påverkan Måttlig Bedömning av tillstånd (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Tillstånd / Eutrofieringstatus Annan påverkan Syresituation i bottenvattnet -3 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 24 måttligt näringsrikt betydlig syrerikt el mkt syrerikt 25 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 26 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig syrefattigt el mkt syrefattigt 27 måttligt näringsrikt betydlig måttligt syrerikt 28 måttlig status god till hög status måttligt syrerikt 29 måttlig status måttlig status måttligt syrerikt 15 Antal taxa 1 5 1995 2 25 21 5 BQI 4 3 2 1 1995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

127. Kärrafjärden Litoralfauna Salaåns utflöde Naturvårdsverkets kriterier (27) Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MILA 64,8 Måttligt surt Surhet Nära neutralt ASPT-index 5,9 Hög Eutrofiering God DJ-index - Annan påverkan God Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan -2 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 23 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 4-5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 6-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 28 måttligt surt god status måttlig status 29 nära neutralt god status god status 4 Antal taxa 8, 6, ASPT-index 2 4, 2, 1999 24 29 214 25 Medelantal taxa 2 15 1 5 1999 22 25 28 211, 1999 24 29 214 Surhetsindex 1 8 6 4 2 EPT-index 2 1999 22 25 28 211 15 1 5 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

127. Kärrafjärden Litoralfauna Golfbanan Naturvårdsverkets kriterier (27) Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MILA 26,4 Mycket surt Surhet Nära neutralt ASPT-index 5,7 Hög Eutrofiering God DJ-index - Annan påverkan Måttlig Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan -3 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 6-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig stark eller mycket stark 28 måttligt surt god status måttlig status 29 nära neutralt god status måttlig status 3 Antal taxa 25 2 15 1 5 1999 24 29 214 8, ASPT-index 6, 4, 2,, 1999 24 29 214 Litoralfauna Utloppet Naturvårdsverkets kriterier (27) Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MILA 64,9 Måttligt surt Surhet Nära neutralt ASPT-index 5,7 Hög Eutrofiering God DJ-index - Annan påverkan Hög Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan -5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 26 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 27 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 28 måttligt surt god status god till hög status 29 nära neutralt god status hög status 5 Antal taxa 4 3 2 1 1999 24 29 214 8, ASPT-index 6, 4, 2,, 1999 24 29 214 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

127. Kärrafjärden Missbildningar, mundelsskador på chironomider (årlig undersökning sedan 2) År 2 24 29 Lokal Sublitoral Sublitoral Sublitoral Totalantal individer 17 12 18 Antal missbildade individer 2 1 1 Andel missbildade ind (%) 11,8 8,3 5,6 Syntes En sammanvägning av resultaten visade att sjön var måttligt näringsrik på gränsen till näringsfattig. Vidare råder en återkommande syrebrist sommartid i det djupa bottenvattnet. Vattnet var betydligt färgat och måttligt grumlat. Sedan 9-talet har färgen ökat samtidigt som siktdjupet har legat relativt stabilt. Inga försurningsproblem förekommer. Tre-årsmedelvärdet av sjöns växtplanktonbiomassa bedömdes som måttligt stor och dominerades som vanligtav kiselalger följt av rekylalger. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdverkets kriterier visade på god status, men på grund av de många eutrofiindikatorerna expertbedömdes näringsstatusen som måttlig. Sammantaget visade sjöns växtplankton på måttligt näringsrika förhållanden. Påverkan av näringsämnen bedömdes som tydlig jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Relativt många potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier förekom, men den totala volymen var mycket liten och risken för långvariga algblomningar av toxiska blågrönalger bedömdes som liten. Bottenfaunan har sammanlagt undersökts på fem lokaler i sjön. En i profundalen (djuphålan ca 16 m djup), en i sublitoralen (ca 8 m djup) och tre i litoralen (strandnära). Bottenfaunan i djuphålan har varit negativt påverkad av de återkommande låga syrgashalterna i bottenvattnet. Värdena på artantal och föroreningsindex har indikerat näringsrika förhållanden, vilket har stämt dåligt med de vattenkemiska analyserna av Kärrafjärden. Resultaten har tolkats som att de höga metallhalterna har skadat bottenfaunasamhället i provytorna. I både sublitoralen och profundalen har artsammansättning, artantal och individtäthet hos bottenfaunan varit likartad de senaste åren. Massförekomster av tofsmygglarver, Chaoborus flavicans, har vissa år medfört extremt höga individtätheter. Tofsmygglarverna är inte genuint bottenlevande, och kan undvika låga syrehalter i bottenvattnet genom att flytta sig upp i vattenmassan där tillgången på syre är bättre. En missbildad fjädermygglarv observerades i sublitoralytan. Fjädermygglarver med mundelsskador har även påträffats vid två tidigare tillfällen i sublitoralytan, vilket indikerar en föroreningspåverkan av miljögifter, sannolikt metaller. Ingen av de tre strandnära lokalerna bedömdes som påverkade av försurning eller eutrofiering. Inte heller hittades några missbildningar bland djuren. Vid golfbanan bedömdes dock en övrig påverkan föreligga, med låga värden på flera index. Även vid Salaåns utflöde tycktes bottenfaunan vara störd, med bland annat en mycket låg diversitet. Sannolikt är det höga metallhalter på lokalerna som påverkar bottenfaunan negativt. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1271. Kärrafjärdens utlopp Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),15 Måttligt hög halt,9/,641 God status N-tot (mg/l),666 Hög halt,3 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),2 1,,1,5, 1996 1999 22 25 28 211, 1996 1999 22 25 28 211 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år) 1,28 - Arealförlust P (kg P/ha år),6 Låga förluster Kväve (ton/år) 58 - Arealförlust N (kg N/ha år) 2,6 Måttligt höga förluster 3, Totalfosfor (ton/år) 15 Totalkväve (ton/år) 2, 1 1, 5, 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,2 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 9,4 Måttligt hög halt 2 Syre (mg/l) 2 TOC (mg/l) 15 15 1 1 5 5 2 22 24 26 28 21 212 2 22 24 26 28 21 212 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1271. Kärrafjärdens utlopp Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 57 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2, Måttligt grumligt vatten 2 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) 15 6 1 4 5 2 2 22 24 26 28 21 212 2 22 24 26 28 21 212 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),43 Mycket god buffertkapacitet ph 7,4 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),36 ph 6,9,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 9, 8, 7, ph, 2 22 24 26 28 21 212 6, 2 22 24 26 28 21 212 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1271. Kärrafjärdens utlopp Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 2,5 Låg halt 1,3 Liten Zn (µg/l) 13 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),8 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l) 6,15 Hög halt,32 Stor Cr (µg/l),22 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),91 Låg halt 1 Ingen As (µg/l),73 Låg halt,4 Liten 3 Zink (µg/l) 3 Bly (µg/l) 2 1 1995 2 25 21 215 2 1 1995 2 25 21 215,4 Kadmium (µg/l) 6 Koppar (µg/l),3,2,1 4 2, 1995 2 25 21 215 Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 8,5 Ni (ton/år),71 Co (ton/år),7 Pb (ton/år),515 Cu (ton/år),24 Zn (ton/år) 11,1 Cd (ton/år),7 As (ton/år),62 Cr (ton/år),19 Hg (ton/år),2 2 22 24 26 28 21 212 6, Vattenföring (m 3 /s),3 Cd (ton/år) 4,,2 2,,1, 199 1995 2 25 21, 199 1995 2 25 21 1, Pb (ton/år) 3 Zn (ton/år),5 2 1, 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1271. Kärrafjärdens utlopp Syntes De vattenkemiska analyserna visade på måttligt näringsrika förhållanden och en måttligt hög kvävehalt. Halterna av fosfor och kväve har legat relativt stabila sedan 1997. Arealförlusten av fosfor har bedömts som låg, medan arealförlusten av kväve bedömdes som måttligt hög. Vattnet har en mycket god förmåga att motstå försurning. Mellan åren 2 och 24 ökade värdena på både alkaliniteten och ph, samtidigt som färgtalet sjönk. Därefter tycks dessa parametrar ha stabiliserat sig. Metallanalyserna i vatten visade på höga halter av zink och bly. Jämfört med bakgrundsvärden var avvikelsen mycket stor för zink samt stor för bly. Metallhalterna var så pass höga att risk finns för negativa biologiska effekter. Blyhalterna har ökat något medan övriga metallhalter har minskat något eller legat stabilt sedan 9-talet. Ca 5 kg bly och 11 ton zink transporteras årligen till Vättern via Kärrafjärdens utlopp. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

129. Stora Hammarsundet Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),15 Måttligt hög halt,12/,786 Hög status PO 4 (mg/l),4 - N-tot (mg/l),574 Måttligt hög halt NO 2/3 (mg/l),31 - NH 4 (mg/l),32 Mycket låg halt,8 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),6 1,5,4 1,,2,5, 197 198 199 2 21 22, 197 198 199 2 21 22 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år) 1,67 - Arealförlust P (kg P/ha år),5 Låga förluster Kväve (ton/år) 67 - Arealförlust N (kg N/ha år) 2,2 Måttligt höga förluster 4 Totalfosfor (ton/år) 15 Totalkväve (ton/år) 3 2 1 1 5 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

129. Stora Hammarsundet Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,1 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 7,5 Låg halt 2 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) 15 1 5 1 5 2 22 24 26 28 21 212 1995 2 25 21 215 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 5 Måttligt färgat vatten Slamhalt (mg/l) 2,6 Låg slamhalt 15 Färgtal 1 Siktdjup mäts ej i provpunkten 5 1996 1999 22 25 28 211 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),47 Mycket god buffertkapacitet ph 7,59 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),38 ph 7,24,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,4,2, 1996 1999 22 25 28 211 7, 6,5 6, 1996 1999 22 25 28 211 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

129. Stora Hammarsundet Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,8 Låg halt 1,3 Liten Zn (µg/l) 77 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),6 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l) 3,58 Hög halt,32 Tydlig Cr (µg/l),15 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),56 Mycket låg halt 1 Ingen As (µg/l),57 Låg halt,4 Liten 6 4 2 Zink (µg/l) 8 6 4 2 Bly (µg/l) 1975 1985 1995 25 215 1995 2 25 21 215,2 Kadmium (µg/l) 1 Koppar (µg/l),1,1 5, 1995 2 25 21 215 1995 2 25 21 215 Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 13,4 Ni (ton/år),68 Co (ton/år),11 Pb (ton/år),429 Cu (ton/år),217 Zn (ton/år) 9,9 Cd (ton/år),6 As (ton/år),69 Cr (ton/år),2 Hg (ton/år) Mäts ej 8 Vattenföring (m 3 /s),3 Cd (ton/år) 6 4 2,2,1 199 1995 2 25 21, 199 1995 2 25 21 1, Pb (ton/år) 3 Zn (ton/år),5 2 1, 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

129. Stora Hammarsundet Syntes De vattenkemiska analyserna visade på måttligt näringsrika förhållanden och på en måttligt hög kvävehalt. Halterna av kväve har tenderat att öka något sedan slutet på 7-talet. Arealförlusten har bedömts som låg för fosfor respektive måttligt hög för kväve. Inga försurningsproblem föreligger, och ph-värdet har ökat sedan 9-talet. Zink- och blyhalterna var höga. Jämfört med bakgrundsvärden var avvikelsen mycket stor för zink och tydlig för bly. Halterna är så pass höga att negativa biologiska effekter inte kan uteslutas. Zinkhalterna har minskat något sedan 7-talet, medan övriga metallhalter har legat relativt stabila sedan 9-talet. Ca 4 kg bly och 1 ton zink transporteras årligen till Vättern via Stora Hammarsundet. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

132. Alsundet Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),32 Hög halt,9/,296 Otillfredsst. status PO 4 (mg/l),14 - N-tot (mg/l),969 Hög halt NO 2/3 (mg/l),381 - NH 4 (mg/l),49 Mycket låg halt,15 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),1 2,,5 1,, 1975 1985 1995 25 215, 1975 1985 1995 25 215 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år),84 - Arealförlust P (kg P/ha år),11 Måttligt höga förluster Kväve (ton/år) 27 - Arealförlust N (kg N/ha år) 3,63 Måttligt höga förluster 2, Totalfosfor (ton/år) 6 Totalkväve (ton/år) 1,5 1,,5 4 2, 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6,5 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 1,7 Måttligt hög halt 2 Syre (mg/l) 15 1 5 1975 1985 1995 25 215 8 TOC (mg/l) 6 4 2 1975 1985 1995 25 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

132. Alsundet Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 71 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 4,6 Betydligt grumligt vatten 2 Färgtal 15 1 5 1975 1985 1995 25 215 2 Turbiditet (FNU) 15 1 5 1975 1985 1995 25 215 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),43 Mycket god buffertkapacitet ph 7,25 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),29 ph 7 1, Alkalinitet (mekv/l) 8, ph,5, 1975 1985 1995 25 215 7, 6, 1975 1985 1995 25 215 Syntes De vattenkemiska analyserna visade på ett näringsrikt vatten med höga fosfor- och kvävehalter, och statusen med avseende på fosforhalten var otillfredsställande. Fosforhalterna har sedan mitten av 7-talet visat en svag tendens att minska, för att sedan stabilisera sig från och med mitten på 9-talet. Arealförlusten har bedömts som måttligt hög för både fosfor och kväve. Ca 8 kg fosfor och 25 ton kväve transporteras årligen till Alsen via Alsundet. Vattnet var betydligt grumlat och färgat, med en måttligt hög halt av organiskt material. Värdena på ph och alkalinitet har varierat över åren, men buffertkapaciteten har alltid varit mycket god och vattnet har därmed haft en god förmåga att motstå försurning. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

133. Dohnaforsån Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),37 Hög halt,9/,244 Otillfredsst. status PO 4 (mg/l),7 - N-tot (mg/l),769 Hög halt NO 2/3 (mg/l),225 - NH 4 (mg/l),43 Mycket låg halt,15 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),1 2,,5 1,, 199 1995 2 25 21 215, 199 1995 2 25 21 215 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år),99 - Arealförlust P (kg P/ha år),12 Måttligt höga förluster Kväve (ton/år) 22 - Arealförlust N (kg N/ha år) 2,68 Måttligt höga förluster 3, Totalfosfor (ton/år) 6 Totalkväve (ton/år) 2, 4 1, 2, 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 5,1 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 13,5 Hög halt 15 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l) 1 2 5 1 2 22 24 26 28 21 212 2 22 24 26 28 21 212 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

133. Dohnaforsån Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 12 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 4,8 Betydligt grumligt vatten 6 Färgtal 2 Turbiditet (FNU) 4 2 15 1 5 2 22 24 26 28 21 212 2 22 24 26 28 21 212 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),18 God buffertkapacitet ph 6,8 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),7 ph 5,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8,5 ph,4,2, 2 22 24 26 28 21 212 7,5 6,5 5,5 2 22 24 26 28 21 212 Syntes De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var näringsrikt i ån med höga fosfor- och kvävehalter, och statusen med avseende på fosforhalten var otillfredsställande. Arealförlusten har bedömts som måttligt hög för både fosfor och kväve. Ca 1 ton fosfor och 2 ton kväve transporteras årligen till Alsen via Dohnaforsån. Vattnet bedömdes som starkt färgat och betydligt grumlat, med en hög halt av organiskt material. Vattnet har en god förmåga att motstå försurning. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

134. Alsen Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),26 Hög halt,1/,391 Måttlig status N-tot (mg/l),797 Hög halt NO 2/3 (mg/l),312 - NH 4 -N (mg/l),34 - N-tot/P-tot-kvot 3 Kväveöverskott,8 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),6 1,5,4 1,,2, 1975 1985 1995 25 215,5, 1975 1985 1995 25 215 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 5,3 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 1,6 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 6 TOC (mg/l) 1 4 5 2 1975 1985 1995 25 215 1975 1985 1995 25 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

134. Alsen Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 1,9 Litet siktdjup 3,61/,532 God status Färgtal 64 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,7 Betydligt grumligt vatten 15 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) 1 5 6 4 2 1975 1985 1995 25 215 1975 1985 1995 25 215 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),38 Mycket god buffertkapacitet ph 7,5 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),24 ph 6,7,6,4,2, Alkalinitet (mekv/l) 1975 1985 1995 25 215 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, ph 1975 1985 1995 25 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

134. Alsen Planktiska alger Naturvårdsverkets kriterier (27) Värde EK-kvot Status/bedömning Totalbiomassa (mg l -1 ) 2,59,16 Måttlig Cyanobakterier, andel (%) 28,6,76 God Trofiskt planktonindex (TPI:värde) 2,4,14 Otillfredsställande Sammanvägd näringsstatus 2,71 Måttlig Artantal 55 1, Nära neutralt Expertbedömning 29 Näringsstatus Surhetsklassning Bedömning Måttlig Nära neutralt Naturvårdsverkets kriterier (2) Medelvärde Avvikelse Tillstånd Totalvolym alger (mm 3 /l) 2,59 Mycket stor Stor biomassa Klorofyll (µg/l) 9,6 Måttligt hög halt Vattenblommande cyanobakterier (mm 3 /l),66 Mycket stor Liten biomassa Potentiellt toxinprod. cyanobakterier 4 Tydlig Stort/mkt stort ant. släkten Gonyostomum semen (mm 3 /l),2 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa Bedömning av tillstånd (tom 27) År Tillstånd Påverkansgrad A = Mycket näringsfattigt tillst./ingen eller obetydlig påv. 85-89 C-D C-D B = Näringsfattigt tillstånd/svag påverkan 9-99 C-D D C = Måttligt näringsrikt tillstånd/tydlig påverkan -3 C C D = Näringsrikt tillstånd/stark påverkan 4-7 D C-D E = Mycket näringsrikt tillstånd/mycket stark påverkan Expertbedömning av status (from 28) År Näringsstatus Surhetsklassning 8-9 Måttlig status Nära neutralt 3 Klorofyll (µg/l) 2 1 1996 1998 2 22 24 26 28 21 6 Totalbiomassa (mm 3 /l) 4 2 199 1995 2 25 21 1 Trofiskt index 75 5 25 1985 199 1995 2 25 21 215 8 Antal taxa 6 4 2 1985 199 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

134. Alsen Profundalfauna Statusklassningar enligt NV:s kriterier Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status BQI 1,4 Måttlig Eutrofiering Måttlig Annan påverkan Hög Bedömning av tillstånd (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Tillstånd / Eutrofieringstatus Annan påverkan Syresituation i bottenvattnet 88-99 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 2 måttligt näringsrikt betydlig måttligt syrerikt 1-3 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 24 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig syrefattigt el mkt syrefattigt 5-7 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 28 måttlig status god till hög status måttligt syrerikt 29 måttlig status hög status måttligt syrerikt 15 Antal taxa 1 5 1985 1995 25 215 5 4 BQI PTI 3 2 1 1995 2 25 21 Sublitoralfauna Statusklassningar enligt NV:s kriterier Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status BQI 1,5 Måttlig Eutrofiering God Annan påverkan God Bedömning av tillstånd (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Tillstånd / Eutrofieringstatus Annan påverkan Syresituation i bottenvattnet 2 måttligt näringsrikt betydlig måttligt syrerikt 1-3 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 24 måttligt näringsrikt betydlig måttligt syrerikt 25 näringsrikt el mkt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 26 näringsrikt el mkt näringsrikt betydlig syrerikt el mkt syrerikt 27 näringsrikt el mkt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 28 måttlig status god till hög status måttligt syrerikt 29 god status god status måttligt syrerikt 15 Antal taxa 5 BQI PTI 1 3 5 1 1995 2 25 21-11995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

134. Alsen Missbildningar, mundelsskador på chironomider (årlig undersökning sedan 2) År 2 24 26 29 Lokal Sublit/Prof Sublitoral Sublitoral Sublitoral Totalantal individer 66 51 29 23 Antal missbildade individer 2 1 1 1 Andel missbildade ind (%) 3, 2, 3,4 4,3 Syntes En sammanvägning av de kemiska och biologiska undersökningarna visade att sjön var måttligt näringsrik. Fosforhalterna har minskat sedan mitten på 7-talet för att stabiliseras under början av 2-talet. Låga syrehalter har uppmätts i bottenvattnet nästan varje år. Vattnet var betydligt färgat och grumlat, och siktdjupet var litet. Färgtalen och grumligheten har ökat något sedan 8-talet, samtidigt som siktdjupet legat relativt stabilt. Sjön har uppvisat en mycket god buffertkapacitet och inga försurningsproblem har förekommit. Tre-årsmedelvärdet av sjöns växtplanktonbiomassa bedömdes som stor och planktonsamhället dominerades 29 av cyanobakterier. Normalt sett domineras emellertid samhället av kiselalger, och tre-årsmedelvärdet av volymen cyanobakterier klassades som liten. Det förekommer oftast fler arter som indikerar näringsrika förhållanden än som indikerar näringsfattiga förhållanden. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdverkets kriterier indikerade en måttlig status, och på grund av de många eutrofiindikatorerna expertbedömdes näringsstatusen 29 som måttlig på gränsen till otillfredsställande. Sammantaget visade sjöns växtplankton på måttligt näringsrika till näringsrika förhållanden. För den totala biomassan bedömdes avvikelsen vara stor. Påverkan av näringsämnen bedömdes som tydlig till stark jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Risken för långvariga algblomningar av toxiska blågrönalger bedömdes som tydlig. Bottenfaunan undersöktes i sublitoralen (ca 7 m djup) och profundalen (ca 15 m djup). Bottenfaunans sammansättning indikerade måttligt närings- och syrerika förhållanden i både profundalen och sublitoralen. En missbildad fjädermygglarv observerades. Fjädermygglarver med mundelsskador har även påträffats vid tre tidigare tillfällen i sublitoralytan, vilket indikerar en föroreningspåverkan av miljögifter, sannolikt metaller. Andelen missbildade djur är dock så liten att status ändå bedöms som god. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1349. Alsens utlopp, vid Edö Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),26 Hög halt,9/,334 Måttlig status PO 4 (mg/l),7 - N-tot (mg/l),87 Hög halt NO 2/3 (mg/l),311 - NH 4 (mg/l),22 Mycket låg halt,6 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),4 1,,2,5, 199 1995 2 25 21 215, 199 1995 2 25 21 215 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år) 1,78 - Arealförlust P (kg P/ha år),1 Måttligt höga förluster Kväve (ton/år) 54 - Arealförlust N (kg N/ha år) 2,89 Måttligt höga förluster 4 Totalfosfor (ton/år) 1 Totalkväve (ton/år) 3 2 5 1 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,5 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 1,1 Måttligt hög halt 2 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l) 15 1 5 2 1 1998 2 22 24 26 28 21 212 1998 2 22 24 26 28 21 212 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1349. Alsens utlopp, vid Edö Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 59 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 4,4 Betydligt grumligt vatten 15 Färgtal 2 Turbiditet (FNU) 1 5 15 1 5 1998 2 22 24 26 28 21 212 1998 2 22 24 26 28 21 212 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),4 Mycket god buffertkapacitet ph 7,4 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),16 ph 6,7,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 1998 2 22 24 26 28 21 212 6, 1998 2 22 24 26 28 21 212 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1349. Alsens utlopp, vid Edö Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,5 Låg halt 1,3 Liten Zn (µg/l) 3 Måttligt hög halt 4,3 Tydlig Cd (µg/l),2 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l) 1,19 Måttligt hög halt,32 Liten Cr (µg/l),19 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),9 Låg halt 1 Ingen As (µg/l),52 Låg halt,4 Liten 2 15 Zink (µg/l) 4 3 Bly (µg/l) 1 5 2 1,2,15,1,5 199 1995 2 25 21 215 Kadmium (µg/l) 199 1995 2 25 21 215 Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 1,5 Ni (ton/år),51 Co (ton/år),6 Pb (ton/år),76 Cu (ton/år),94 Zn (ton/år) 1,8 Cd (ton/år),1 As (ton/år),33 Cr (ton/år),14 Hg (ton/år),1 4 3 2 1 199 1995 2 25 21 215 Koppar (µg/l) 1998 2 22 24 26 28 21 212 4, Vattenföring (m 3 /s),6 Cd (ton/år) 3, 2, 1,,4,2, 199 1995 2 25 21, 199 1995 2 25 21,15 Pb (ton/år) 4 Zn (ton/år),1,5 3 2 1, 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1349. Alsens utlopp, vid Edö Syntes De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var måttligt näringsrikt med höga fosfor- respektive kvävehalter. Arealförlusten har bedömts som måttligt hög för både fosfor och kväve. Ca 1,8 ton fosfor och 55 ton kväve transporteras årligen till Vättern via Alsens utlopp. Inga försurningsproblem förekommer, men vattnet är ofta betydligt grumlat med måttligt höga halter organiskt material. Metallanalyserna visade att zink- och blyhalterna var måttligt höga medan övriga halter var låga. Halterna var lägre än i Kärrafjärdens utlopp för samtliga metaller. Ca 75 kg bly och 1,8 ton zink transporteras årligen till Vättern via Alsens utlopp. Transporterna av kadmium, koppar, zink och bly var betydligt lägre än i både Kärrafjärdens avflöde och Stora Hammarsundet. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

144. Fagertärn Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),11 Låg halt,11/1,3 Hög status N-tot (mg/l),45 Måttligt hög halt NO 2/3 (mg/l),3 - NH 4 -N (mg/l),3 - N-tot/P-tot-kvot 39 Kväveöverskott,6 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),4 1,,2,5 1985 199 1995 2 25 21 215, 1985 199 1995 2 25 21 215 Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde Tillstånd TOC (mg/l) 11,2 Måttligt hög halt 2 15 1 5 TOC (mg/l) Syrehalter mäts ej i provpunkten 1985 199 1995 2 25 21 215 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 1,4 Litet siktdjup 3,44/,47 Måttlig status Färgtal 18 Starkt färgat vatten 2 Färgtal 4 Siktdjup (m) 15 3 1 2 5 1 1985 199 1995 2 25 21 215 1985 199 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

144. Fagertärn Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),3 Mycket svag buffertkapacitet ph 6, Surt Min Alkalinitet (mekv/l),2 ph 5,72,5,4,3,2,1, Alkalinitet (mekv/l) 1985 199 1995 2 25 21 215 7, 6,5 6, 5,5 5, ph 1985 199 1995 2 25 21 215 Planktiska alger Värde Tillstånd Klorofyll (µg/l) 7,9 Måttligt hög halt 1 Klorofyll (µg/l) 8 6 4 2 1995 2 25 21 Syntes Fagertärn är en nationell referenssjö. De vattenkemiska analyserna visade att sjön var näringsfattig med låg fosforhalt och måttligt hög kvävehalt. Halterna har minskat kontinuerligt sedan 9-talet. Under slutet av 199-talet ökade vattnets färgtal samtidigt som siktdjupet minskade i sjön. Därefter tycks värdena ha stabiliserat sig igen. Vattnet var surt och hade en mycket svag buffertkapacitet. ph-värdet i februari 24 var så lågt att djurlivet i sjön sannolikt påverkats negativt. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

152. Stora Trehörningen Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),6 Låg halt,9/1,561 Hög status N-tot (mg/l),38 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 67 Kväveöverskott,6 Totalfosfor (mg/l),8 Totalkväve (mg/l),4,2,6,4,2 1995 2 25 21 215, 1995 2 25 21 215 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 6,3 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 11, Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) 1 1 5 5 1995 2 25 21 215 2 22 24 26 28 21 212 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 3,1 Måttligt siktdjup 3,48/,886 Hög status Färgtal 87 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU),5 Svagt grumligt vatten 15 Färgtal 6 Siktdjup (m) 1 4 5 2 1995 2 25 21 215 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

152. Stora Trehörningen Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),6 Svag buffertkapacitet ph 6,5 Måttligt surt Min Alkalinitet (mekv/l),6 ph 6,4,3 Alkalinitet (mekv/l) 7,5 ph,2,1, 1994 1999 24 29 214 6,5 5,5 4,5 1994 1999 24 29 214 Syntes Sjön var förhållandevis näringsfattig med goda syreförhållanden i bottenvattnet. Fosfor- och kvävehalterna har legat stabilt under 2-talet. Färgtalet visade en tendens att öka under slutet på 9-talet samtidigt som siktdjupet minskade. Sedan 2 tycks värdena ha stabiliserat sig. Sjön var måttligt sur med en svag buffertkapacitet och relativt låga ph-värden. Det minvärde för ph på 5, som uppmättes 1999 innebar sannolikt att skador uppstod på faunan, även om senare ph-värden tycks hålla sig ovanför 6,. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

156. Unden Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),5 Låg halt,4/,821 Hög status N-tot (mg/l),69 Hög halt N-tot/P-tot-kvot 138 Kväveöverskott,3 Totalfosfor (mg/l),2,1 1994 1999 24 29 214 1, Totalkväve (mg/l),8,6,4,2, 1994 1999 24 29 214 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 1,8 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 3,2 Mycket låg halt 15 Syre (mg/l) 1 5 1994 1999 24 29 214 1 TOC (mg/l) 8 6 4 2 2 22 25 28 21 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 8,8 Mycket stort siktdjup 4,95/1,783 Hög status Färgtal 9 Ej eller obetydligt färgat vatten Turbiditet (FNU),2 Ej eller obetydligt grumligt vatten 2 Färgtal 2 Siktdjup (m) 15 15 1 1 5 5 1994 1999 24 29 214 1994 1999 24 29 214 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

156. Unden Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),8 Svag buffertkapacitet ph 6,8 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),7 ph 6,7,15,1,5 Alkalinitet (mekv/l) 7,5 7, 6,5 6, ph, 1994 1999 24 29 214 5,5 1994 1999 24 29 214 Syntes Sjön bedömdes som mycket näringsfattig med en hög kvävehalt. Vattnet var obetydligt färgat och hade en mycket låg halt av organiskt material. Siktdjupet har visat en nedåtgående trend sedan mätningarna började, och årets värde är det lägsta som hittills uppmätts. I bottenvattnet var syresituationen mycket god med höga syrehalter. Buffertkapaciteten var relativt svag, men det finns inga tendenser till surstötar i den fria vattenmassan. ph - värdet och buffertkapaciteten har uppvisat en ökande trend sedan slutet på 9-talet. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1569. Undens utlopp Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),5 Låg halt,5/,926 Hög status PO 4 (mg/l),5 - N-tot (mg/l),621 Måttligt hög halt NO 2/3 (mg/l),436 - NH 4 (mg/l),12 Mycket låg halt,1 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),5 1,,5, 1996 1999 22 25 28 211, 1996 1999 22 25 28 211 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,3 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 4,7 Låg halt 2 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) 15 1 5 1 5 1998 2 22 24 26 28 21 212 1996 1999 22 25 28 211 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1569. Undens utlopp Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 29 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU),3 Ej eller obetydligt grumligt vatten 15 Färgtal 1,5 Turbiditet (FNU) 1 1, 5,5 1996 1999 22 25 28 211, 1996 1999 22 25 28 211 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),7 Svag buffertkapacitet ph 6,6 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),6 ph 6,4,15,1,5 Alkalinitet (mekv/l) 7,5 7, 6,5 6, ph, 1996 1999 22 25 28 211 5,5 1996 1999 22 25 28 211 Syntes Vattnet var liksom tidigare år mycket näringsfattigt med en måttligt hög kvävehalt. Alkaliniteten visade på en svag buffertkapacitet samtidigt som ph visade på ett svagt surt tillstånd. Värdena på både alkalinitet och ph ökade mellan 1997 och 23, men verkar sedan ha stabiliserat sig. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

157. Viken Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),11 Låg halt,9/,812 Hög status N-tot (mg/l),527 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 49 Kväveöverskott,15 Totalfosfor (mg/l),1,5, 1996 1999 22 25 28 211 1, Totalkväve (mg/l),8,6,4,2, 1996 1999 22 25 28 211 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l),4 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd TOC (mg/l) 7,2 Låg halt 15 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) 1 1 5 5 1996 1999 22 25 28 211 1996 1999 22 25 28 211 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 2,9 Måttligt siktdjup 3,85/,75 Hög status Färgtal 36 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,9 Måttligt grumligt vatten 8 Färgtal 6 Siktdjup (m) 6 4 2 4 2 1996 1999 22 25 28 211 1996 1999 22 25 28 211 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

157. Viken Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),18 God buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),8 ph 6,6,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 1996 1999 22 25 28 211 6, 1996 1999 22 25 28 211 Syntes Sjön var näringsfattig med en låg halt av fosfor och en måttligt hög halt av kväve. I bottenvattnet uppstår årligen syrebrist med låga syrehalter under sommaren. Syresituationen har visat en tendens att försämras sedan 9-talet. Inga försurningsproblem förekommer. ph-värdet och alkaliniteten ökade mellan 1997 och 23, men verkar sedan ha stabiliserat sig. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

158. Örlen Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),7 Låg halt,7/,973 Hög status N-tot (mg/l),538 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 73 Kväveöverskott,2 Totalfosfor (mg/l) 1, Totalkväve (mg/l),15,1,5,5, 1996 1999 22 25 28 211, 1996 1999 22 25 28 211 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 1,9 Syrefattigt tillstånd TOC (mg/l) 8,1 Måttligt hög halt 2 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) 15 1 5 1 5 1996 1999 22 25 28 211 1996 1999 22 25 28 211 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 3,9 Måttligt siktdjup 4,3/,93 Hög status Färgtal 29 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU),7 Svagt grumligt vatten 6 Färgtal 8 Siktdjup (m) 4 2 6 4 2 1996 1999 22 25 28 211 1996 1999 22 25 28 211 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

158. Örlen Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),43 Mycket god buffertkapacitet ph 7,5 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),4 ph 7,3,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 8,5 8, 7,5 7, ph, 1996 1999 22 25 28 211 6,5 1996 1999 22 25 28 211 Syntes Sjön var näringsfattig med en låg halt av fosfor och en måttligt hög halt av kväve. Kvävehalterna ökade under slutet av 9-talet, men trenden verkar sedan ha vänt nedåt igen. Ett svagt syretillstånd uppmäts regelbundet i bottenvattnet sommartid. Siktdjupet har visat en tendens att minska sedan 1997. Försurningsproblem förekommer inte. ph-värdet har ökat något sedan 2, då värdet var det lägsta sedan mätningarna började. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1585. Forsviksån Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),13 Måttligt hög halt,1/,781 Hög status PO 4 (mg/l),2 - N-tot (mg/l),427 Måttligt hög halt NO 2/3 (mg/l),135 - NH 4 (mg/l),32 Mycket låg halt,8 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),6,4,2 1,,5, 1985 199 1995 2 25 21 215, 1985 199 1995 2 25 21 215 Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde Tillstånd TOC (mg/l) 9, Måttligt hög halt 25 TOC (mg/l) 2 15 1 5 1996 21 26 212 Syrehalter mäts ej i provpunkten Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1585. Forsviksån Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 63 Betydligt färgat vatten Slamhalt (mg/l) 1,8 Låg slamhalt 15 Färgtal 1 Siktdjup mäts ej i provpunkten 5 1985 199 1995 2 25 21 215 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),16 God buffertkapacitet ph 7,13 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),14 ph 6,92,5,4,3,2,1, Alkalinitet (mekv/l) 1985 199 1995 2 25 21 215 8, 7,5 7, 6,5 6, ph 1985 199 1995 2 25 21 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1585. Forsviksån Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),7 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 1,5 Mycket låg halt 4,3 Ingen Cd (µg/l),6 Mycket låg halt,14 Ingen Pb (µg/l),15 Mycket låg halt,32 Ingen Cr (µg/l),14 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),25 Mycket låg halt 1 Ingen As (µg/l),28 Mycket låg halt,4 Ingen 6 Zink (µg/l),6 Bly (µg/l) 4 2 1995 2 25 21 215,3 Kadmium (µg/l),2,1 1995 2 25 21 215,4,2 1995 2 25 21 215 3, Koppar (µg/l) 2, 1,, 1995 2 25 21 215 Syntes Vattnet var näringsfattigt på gränsen till måttligt näringsrikt. Medelhalterna av fosfor och kväve var måttligt höga. Alkaliniteten visade på en god buffertkapacitet, och vattnet bedömdes som oförsurat. ph-värdet har ökat sedan början på 9-talet. Metallhalterna var låga eller mycket låga och jämförbara med tidigare år. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

159. Bottensjön Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),16 Måttligt hög halt,9/,598 God status N-tot (mg/l),585 Måttligt hög halt NO 2/3 (mg/l),138 - NH 4 -N (mg/l),46 - N-tot/P-tot-kvot 37 Kväveöverskott,3 Totalfosfor (mg/l),8 Totalkväve (mg/l),2,1,6,4,2, 1996 1999 22 25 28 211, 1996 1999 22 25 28 211 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 6,6 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 8,9 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 2 TOC (mg/l) 1 5 15 1 5 1996 1999 22 25 28 211 1996 1999 22 25 28 211 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 2,2 Litet siktdjup 3,74/,59 God status Färgtal 46 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2, Måttligt grumligt vatten 15 Färgtal 6 Siktdjup (m) 1 4 5 2 1996 1999 22 25 28 211 1996 1999 22 25 28 211 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

159. Bottensjön Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),2 God buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),17 ph 7,4,3 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,2,1, 1996 21 26 212 7, 6,5 6, 1996 21 26 212 Syntes Fosforhalterna visade att sjön var måttligt näringsrik på gränsen till näringsfattig. Halterna av fosfor och kväve har legat relativt stabilt sedan 1997. Ett syrefritt eller ett nästan syrefritt tillstånd mäts vissa somrar upp i bottenvattnet. De senaste tre åren har syresituationen emellertid varit bättre än tidigare år. Inga försurningsproblem har förekommit. ph-värdet och alkaliniteten har visat en tendens att öka sedan 2. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

82

Bilaga 2 Vattenkemiska undersökningar Medins Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

VATTENKEMI I NORRA VÄTTERNS TILLRINNINGSOMRÅDE 29 113 Skyllbergsån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-3-16 1,6 3,4,34 168 15, 1,5 7,,43,88,28 12,5 89 29-5-25 14,4 2,2,14 71 11, 11,8 7,7,5,63,26 7,8 77 17, 1,5 7,8 29-8-5 18,9 2,,15 77 11, 11,2 7,4,57,63,26 8,3 89 16, 1,4 6,8 29-11-4 3,6 2,1,17 83 13, 1,5 7,2,5,62,19 12,4 96 15, 1,3 6,1 Min 1,6 2,,14 71 11, 1,5 7,,43,62,19 7,8 77 15, 1,3 6,1 Medel 9,6 2,4,2 1 12,5 11, 7,3,5,69,25 1,3 88 16, 1,4 6,9 Max 18,9 3,4,34 168 15, 11,8 7,7,57,88,28 12,5 96 17, 1,5 7,8 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 29-3-16 28,33 1,2,16,33 1, 1,4 5,9,5 <,2 29-5-25 58,22 1,4,6,16 1,,3 2,5,6 <,2 29-8-5 54,11 1, <,1 <,5,3,2 1,1,7 <,1 29-11-4 97,11 1,1 <,1,19,8,4 2,2,6 <,1 Min 54,11 1, <,6 <,5,3,2 1,1,5 <,2 Medel 14,19 1,2 <,1 <,18,8,5 2,9,6 <,51 Max 28,33 1,4,16,33 1, 1,4 5,9,7 <,1 1145 Orkaren Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) Ingen provtagning i mars 29-5-26 14,4,8,24 118 14, 7,1 6,6,3,55,13 6,2 92 8,7 1,8 5,1 29-8-4 2,,5,25 126 14, 6,3 6,7,23,59,7 5,1 57 7,7 1,7 3,6 29-11-4 2,4,7,25 127 17, 6,5 6,8,24,63,6 11, 83 7,7 1,8 3,6 Min 2,4,48,24 118 14, 6,3 6,6,23,55,6 5,1 57 7,7 1,7 3,6 Medel 12,3,64,25 123 15, 6,6 6,7,26,59,9 7,4 77 8, 1,8 4,1 Max 2,,78,25 127 17, 7,1 6,8,3,63,13 11, 92 8,7 1,8 5,1 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) Ingen provtagning i mars 29-5-26 135,16,8,8,31 1,8,2 1,9,3 <,2 29-8-4 11,8,4 <,1,14 <,2,1 3,3,4 <,1 29-11-4 17,7,8 <,1,34,5,4 7,7,4 <,1 Min 11,7,4 <,8,14 <,2,1 3,3,3 <,2 Medel 138,1,6 <,9,26 <,8,2 7,3,4 <,67 Max 17,16,8,1,34 1,8,4 1,9,4 <,1 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

1149 Venaån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-3-16,2 1,5,36 181 18, 5,8 6,6,19,73,11 14, 96 29-5-25 14,7 1,6,27 135 14, 6, 7,3,27,73,18 9,7 96 7,1 1,6 5,1 29-8-5 16,6,9,32 159 18, 5,4 7,1,24,72,14 9,6 98 6,7 1,6 3,3 29-11-4 2,3 1,4,28 141 2, 5,1 6,7,14,64,11 13,3 99 5,3 1,4 3,6 Min,2,85,27 135 14, 5,1 6,6,14,64,11 9,6 96 5,3 1,4 3,3 Medel 8,5 1,34,31 154 17,5 5,6 6,9,21,71,14 11,7 97 6,4 1,5 4, Max 16,6 1,6,36 181 2, 6, 7,3,27,73,18 14, 99 7,1 1,6 5,1 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 29-1-19 292 2,37 7,6,6,66,9,6 2,4 2,8,4 29-2-24 255 3,44 7,5,6,42 1,,6 2,5 2,6,2 29-3-16 291 6,14 12,9,6,46 1,2,7 25,5 2,1,3 29-4-29 298 2,15 11,7,4,48,8,8 14,2 3,1,3 29-5-25 157 3,8 1,8,3,36 1,,8 1,1 4,5 <,2 29-6-23 116 1,77 11,9,4,38,8,8 8,4 5,4 <,2 29-7-5 98 4,1 9,3,5,31,8 1,4 11, 3,8 <,1 29-8-5 17 4, 11,,3,26,3,5 11, 3,9 <,1 29-9-1 18 2,2 7,4,2,65,8,5 9,5 4,2 <,1 29-1-13 2 1,9 7,9,3,42,7,6 12, 2,8 <,1 29-11-4 24 2, 7,9,4,48,8 1,9 15, 2,3 <,1 29-12-16 24 1,4 6,5,3,48,8,4 16, 1,6 <,1 Min 98 1,4 6,5,2,26,3,4 8,4 1,6 <,2 Medel 211 2,94 9,4,4,45,8,8 14,5 3,2 <,51 Max 298 6,14 12,9,6,66 1,2 1,9 25,5 5,4 <,1 122 Salaån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-3-16 1,3 19,13 66 15, 67,1 6,9,37 5,1,35 11, 77 29-5-26 15,6 3,7 34 9,6 74,1 7,2,51 1,5,25 8, 82 88 6,9 18, 29-8-4 18 3,5,27 136 16, 33,2 7,1,54,88,26 5,7 6 35 3,6 1, 29-11-4 3,1 8,5,16 79 14, 46,7 7,2,55 1,,24 1,5 8 5 5, 13, Min 1,3 3,,7 34 9,6 33,2 6,9,37,88,24 5,7 6 35 3,6 1, Medel 9,5 8,5,16 78 13,7 55,3 7,1,49 2,12,28 8,8 75 58 5,2 13,7 Max 18, 19,,27 136 16, 74,1 7,2,55 5,1,35 11, 82 88 6,9 18, Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 29-1-19 135 1,1,9,14,31 2,5 7,7 188,56 <,2 29-2-24 99 1,44,7,11,23 3,6 7,8 165,61 <,2 29-3-16 615 1,42 1,3,18,48 3,1 1,2 19,59,6 29-4-29 138,38,7,1,21 1,3 8,3 74,5 <,2 29-5-26 46,38 1,6,8,9 1,8 5,1 74,54 <,2 29-6-23 81,48 1,,24,2 1,8 6,7 29,59 <,2 29-7-5 5,49,4,9,17 1,2 4,5 8,64 <,1 29-8-4 18,31,8,12,22,8 6, 89,69 <,1 29-9-1 99,26 <,5,12,39 1,3 3,6 74,6 <,1 29-1-13 33,26 1,2,19,37 1,2 4,8 14,58 <,1 29-11-4 37,37 1,,19,42 1,5 5,2 16,56 <,1 29-12-16 23,26 1,,23,36 1,6 5,7 2,5 <,1 Min 46,26 <,5,8,9,8 3,6 74,5 <,2 Medel 198,6 <,88,15,29 2,6 6,3 137,58 <,51 Max 615 1,44 1,6,24,48 1,8 1,2 29,69 <,1 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

123 Dalbyån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-3-16 1,,8,17 87 11, 8,9 6,7,28,59,9 9,6 68 29-5-26 17,3 2,3,9 43 8,4 8,5 7,31,42,17 8,7 93 9,5 1,8 6,6 29-8-4 19,9 1,3,1 49 9,4 8,6 7,2,28,51,15 8,8 97 9, 1,8 6,8 29-11-4 2,7 1,4,8 39 9,8 8,6 7,2,3,51,16 12,3 93 8,8 1,8 6,4 Min 1,,8,8 39 8,4 8,5 6,7,28,42,9 8,7 68 8,8 1,8 6,4 Medel 1,2 1,45,11 54 9,7 8,7 7,,29,51,14 9,9 88 9,1 1,8 6,6 Max 19,9 2,3,17 87 11, 8,9 7,2,31,59,17 12,3 97 9,5 1,8 6,8 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 29-3-16 18,12 1,14,32,18,7 1,1 148,36 <,2 29-5-26 38,8,4 1,29,7,13 6,5,9 56,34 <,2 29-8-4 24,2,23 <,1 <,5 <,2,5 12,4 <,1 29-11-4 36,5,39 <,1,11,4 1,7 19,35 <,1 Min 24,2,23 <,7 <,5 <,2,5 12,,34 <,2 Medel 52,6,76 <,15 <,12 <1,9 1,1 58,6,36 <,51 Max 18,12 1,29,32,18 6,5 1,7 148,,4 <,1 1255 Ekershyttebäcken Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-3-16 1,6 2,1,1 49 24, 12 7,2,42 5,1,7 13, 93 29-5-26 12,8 1,9,6 28 13, 131, 7,4,57 3,6,12 1, 96 17 11, 27, 29-8-4 17,3 1,3,13 63 12, 118, 7,4,55 2,4,12 8,8 92 15 1, 23, 29-11-4 3,3 2,3,18 9 2, 42,4 7,3,56 1,2,11 12,3 94 47 4,8 1, Min 1,6 1,3,6 28 12, 42,4 7,2,42 1,2,7 8,8 92 47 4,8 1 Medel 8,8 1,9,11 57 17,3 12,9 7,3,53 3,8,11 11, 94 122 8,6 2 Max 17,3 2,3,18 9 24, 131, 7,4,57 5,1,12 13, 96 17 11, 27 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 29-3-16 94 2,12,36,5,13 5,2 13,8 158,8 <,2 29-5-26 32,4,67 1,9,9,4 11,5 9, 178,7 <,2 29-8-4 47,55,34,18,6 1,9 14, 15 1, <,1 29-11-4 95,4,65,8,23 2, 4,8 13,6 <,1 Min 32,4,34,5,4 1,9 4,8 13,6 <,2 Medel 67,93,61,1,11 5,2 1,4 154,8 <,51 Max 95 2,12 1,9,18,23 11,5 14, 178 1, <,1 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

132 Alsundet Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-1-19 1, 3,6,2 99 11, 11,4 7,4,43,93,26 12,7 91 29-2-24 1,3 2,5,17 87 11, 11,6 7,,42,97,24 11,5 82 29-3-16 1,3 3,4,21 13 11, 12,1 7,1,44,94,28 1,8 77 29-4-29 1,9 3,6,14 7 9,8 1,3 7,1,39,88,33 1,1 92 29-5-25 14,7 5,3,13 65 1, 11, 7,5,37,83,35 1,1 1 13 1,6 8,6 29-6-23 2,4 3,5,1 49 9,4 12,3 7,4,48,62,26 1,3 113 14 1,9 8,7 29-7-5 21,8 4,,9 45 1, 12,8 7,5,46,66,25 8,2 95 12 1,8 9, 29-8-5 18,5 3,6,13 67 11, 11,3 7,2,44,7,36 7,6 81 14 1,8 7,5 29-9-1 17,9 8,3,8 39 1, 12,3 7,6,45,74,36 8,5 91 15 1,9 8,2 29-1-13 8,2 14,,8 4 11, 12,7 7,5,5,7,36 1,6 89 15 2, 8,5 29-11-4 4,1 7,9,1 51 12, 12,5 7,4,51,79,44 11,6 9 15 2,1 7,8 29-12-1,8 4,2,19 94 12, 9,8 7,1,37,92,3 12,1 87 12 1,5 6,2 Min,8 2,5,8 39 9,4 9,8 7,,37,62,24 7,6 77 12, 1,5 6,2 Medel 1,1 5,33,13 67 1,7 11,7 7,3,44,81,32 1,3 91 13,8 1,8 8,1 Max 21,8 14,,21 13 12, 12,8 7,6,51,97,44 12,7 113 15, 2,1 9, Datum NO 2/3 NH 4 PO 4 Si (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-1-19,64,21,9 3,7 29-2-24,42,39,8 3,5 29-3-16,4,56,7 4,1 29-4-29,37,37,5 3,1 29-5-25,25,37 <,5 1,4 29-6-23,99,24,6,29 29-7-5,1,54 <,5,35 29-8-5,54,29,5,85 29-9-1,32,16,8,88 29-1-13,7,24,9 1, 29-11-4,19,44,8 1,7 29-12-1,39,57 <,5 3,6 Min,32,16 <,5,29 Medel,251,58 <,7 2,4 Max,64,29,9 4,1 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

133 Dohnaforsån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-1-19,3 2,6,18 92 9,4 14,7 6,9,18,61,12 13,2 94 29-2-24,4 2,3,17 84 1, 7,3 5,8,7,6,12 12,9 89 29-3-16,2 14,,23 113 11, 8,8 6,7,21,55,6 12,6 86 29-4-29 11,6 7,,21 13 11, 6,3 6,7,18,7,48 9, 83 29-5-25 16, 7,2,2 12 13, 6,8 7,,21,79,53 9,2 95 6,5 1,3 7,5 29-6-23 18,9 5,3,27 135 12, 7,2 6,9,25,65,28 8,6 92 7,2 1,4 7,2 29-7-5 2,1 7,4,18 9 1, 7,8 6,9,29,65,41 6, 67 7,4 1,4 7,4 29-8-5 16,6 4,9,38 192 22, 5,8 6,6,17,82,43 7,3 75 6,2 1,3 6, 29-9-1 16,2 3,2,2 1 13, 6,6 7,1,2,66,29 7,8 81 6,6 1,4 6,3 29-1-13 4,9 3,1,23 116 14, 7,2 6,9,23,72,23 11, 85 7,1 1,6 6,6 29-11-4 3,4 5,3,22 11 15, 8, 6,8,24,96,3 11,6 88 7,7 1,8 7, 29-12-16,2 2,4,1 48 15, 5,7 6,7,13,58,17 13,4 93 5,1 1,1 5,9 Min,2 2,3,1 48 9,4 5,7 5,8,7,55,12 6, 67 5,1 1,1 5,9 Medel 9,1 5,4,21 17 13, 7,7 6,8,2,69,33 1,2 86 6,7 1,4 6,7 Max 2,1 14,,38 192 22, 14,7 7,1,29,96,6 13,4 95 7,7 1,8 7,5 Datum NO 2/3 NH 4 PO 4 Si (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-1-19,19,46,3 3,5 29-2-24,19,71 <,5 3,5 29-3-16,24,17,7 4, 29-4-29,15,41,6 3,3 29-5-25,44,55,6 2,4 29-6-23,14,34 <,5 2,8 29-7-5,13,81,6 2,1 29-8-5,91,48,5 3,3 29-9-1,11,22 <,5 3, 29-1-13,2,25 <,5 4, 29-11-4,43,2 <,5 4,4 29-12-16,14,49 <,5 3,7 Min,44,2 <,3 2,1 Medel,171,55 <,5 3,3 Max,43,17,7 4,4 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

1349 Alsen, Edö Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-1-19 1,4 4,2,18 91 11, 11,3 7,5,4,76,27 12,2 89 29-2-24 1,1 2,6,22 11 11, 9,1 6,7,28,9,25 11,2 78 29-3-16 1,5 2,5,2 98 12, 1,7 7,,35,89,3 11,9 84 29-4-29 9,3 2,6,15 75 1, 1,7 7,1,37,92,23 1,6 93 29-5-26 14,3 3,9,11 56 9,6 11,4 7,2,4,95,27 1,8 17 12, 1,7 8,9 29-6-23 3,,8 41 8,2 12,2 7,6,44,66,21 14, 2, 8,5 29-7-5 21,5 1,9,7 34 8,7 12,1 7,5,46,61,18 8,6 99 13, 1,9 9,8 29-8-5 2, 14,,9 46 12, 12, 7,6,44,84,28 1,2 112 13, 1,9 8,8 29-9-1 17,5 5,,6 29 11, 12,8 7,6,44,57,23 8,7 92 14, 2, 8,7 29-1-13 8,7 16,,8 38 9,6 12,5 7,5,48,59,34 1,6 91 14, 2, 8,5 29-11-4 5,7 5,6,7 36 1, 12,5 7,4,49,64,35 11,3 91 14, 2, 8,6 29-12-1 2,3 1,,5 27 11, 11,8 7,4,43,86,38 11,9 88 13, 1,8 7,9 Min 1,1 1,9,5 27 8,2 9,1 6,7,28,57,18 8,6 78 12, 1,7 7,9 Medel 9,4 5,9,11 57 1,3 11,6 7,3,42,77,27 1,7 93 13,4 1,9 8,7 Max 21,5 16,,22 11 12, 12,8 7,6,49,95,38 12,2 112 14, 2, 9,8 Datum NO 2/3 NH 4 PO 4 Si Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 29-1-19,61 <,1,12 2,9 251,9 1,9,27,34,9 1,3 41,1,58 <,2 29-2-24,33,46,6 3,6 18,16 1,3,21,3,9,8 28,7,45 <,2 29-3-16,41,18,6 3,3 221,11 1,6,22,28 1, 1, 39,4,47 <,2 29-4-29,46,35 <,5 3, 117,7 1,4,35,21,7,9 43,2,41 <,2 29-5-26,29,2 <,5 1,4 57,7 2,,25,17 6,4 2,6 51,6,44 <,2 29-6-23,15,17,5,39 18,2 1,7,19,16,8,8 26,3,44 <,2 29-7-5,13,19 <,5,35 26,4 1,5,12,15,5 1, 28,,45 <,1 29-8-5,44,18 <,5,27 24,4 1,1 <,1 <,5,2,4 15,,49 <,1 29-9-1,42,19,6,5 29,6,5,15,16,7 1,1 2,,58 <,1 29-1-13,38,16,1,86 34,8 1,4,18,14,6 1,1 14,,59 <,1 29-11-4,86,39,12 1,1 48,7 1,4,11,14,7 1,2 15,,57 <,1 29-12-1,3,4,7 2,3 22,12 1,5,18,28,8 1,2 26,,61 <,1 Min,38 <,1 <,5,27 18,2,5 <,1 <,5,2,4 14,,41 <,2 Medel,241,25,7 1,66 12,8 1,4,19,2 1,2 1,1 29,,51 <,51 Max,61,46,12 3,6 251,16 2,,35,34 6,4 2,6 51,6,61,1 115 Åmmelången Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 29-8-31 y 1,78 2,5 16,9 1,4,12 6 13, 9,8 7,4,45,54,19 8,2 87 29-8-31 b 15,8 1,5,12 6 11, 9,8 7,4,45,53,15 4,5 43 Min 15,8 1,4,12 6 11, 9,8 7,4,45,53,15 4,5 43 Medel 16,4 1,5,12 6 12, 9,8 7,4,45,54,17 6,4 65 Max 16,9 1,5,12 6 13, 9,8 7,4,45,54,19 8,2 87 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

117 Åmmelången avflöde Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-3-16 1,9 1,2,32 158 14, 9,5 7,,34,86,15 12,1 87 29-5-25 14,7 1,2,2 1 11, 9,8 7,3,38,67,18 9,5 95 13, 1,3 7,1 29-8-5 2,4 1,5,15 77 12, 9,6 7,4,4,63,28 9, 1 13, 1,4 7, 29-11-4 4,7 1,9,12 62 34, 9,9 7,3,43,55,18 11,1 88 13, 1,5 6,7 Min 1,9 1,2,12 62 11, 9,5 7,,34,55,15 9, 87 13, 1,3 6,7 Medel 1,4 1,5,2 99 17,8 9,7 7,3,39,68,2 1,4 93 13, 1,4 6,9 Max 2,4 1,9,32 158 34, 9,9 7,4,43,86,28 12,1 1 13, 1,5 7,1 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 29-1-19 168,26 2,7,35,37,9 2,1 15,9,7,3 29-2-24 16,28 2,4,34,32 1, 1,5 14,,7 <,2 29-3-16 17,32 2,6,29,36 1, 1,3 17,8,7 <,2 29-4-29 147,48 2,1,44,26,9 3,9 17,8,6 <,2 29-5-25 18,24 2,2,38,19 1, 5,3 17,3,7 <,2 29-6-23 64,14 2,6,3,26,9 5,6 12,6,9 <,2 29-7-5 53,38 2,,2,22,6 7,2 11,,9 <,1 29-8-5 53,21 2,,24,8,3 5,4 22,,9 <,1 29-9-1 46,28 1,3,3,28,8 6, 13, 1, <,1 29-1-13 27,14 2,1,22,18,7 5,9 8,5 1,1 <,1 29-11-4 37,14 2,1,19,16,7 6,9 8,8 1,1 <,1 29-12-16 12,32 2,6,37,29,9 8,2 15, 1, <,1 Min 27,14 1,3,19,8,3 1,3 8,5,6 <,2 Medel 96,27 2,2,3,25,8 4,9 14,5,9 <,51 Max 17,48 2,7,44,37 1, 8,2 22, 1,1 <,1 127 Kärrafjärden Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 29-2-26 y 1,55,6 1,2,29 144 14, 9,9 7,2,31,87,15 12,3 88 29-2-26 2 1, 11,8 86 29-2-26 4 1,6 11,1 82 29-2-26 6 1,9 1,5 78 29-2-26 8 1, 75 29-2-26 1 2,2 8,9 66 29-2-26 12 2,2 7,5 56 29-2-26 14 2,5 3, 22 29-2-26 b 2,5 3,5,13 67 11, 19, 7,2,35,87,16 3, 22 29-8-31 y 2 2,4 17, 1,2,7 36 9,5 16,3 7,6,49,46,14 9, 94 29-8-31 2 17, 9, 94 29-8-31 4 17, 9, 94 29-8-31 6 17, 9,1 95 29-8-31 8 17, 9, 94 29-8-31 1 11,9,7 7 29-8-31 12 8,6,2 2 29-8-31 14 8,1,2 2 29-8-31 b 8,1 3,1,9 44 12, 21,9 7,1,63 1,,15,2 2 Min,6 1,2,7 36 9,5 9,9 7,1,31,46,14,2 2 Medel 8, 2,3,15 73 11,6 16,8 7,3,45,8,15 6,9 59 Max 17, 3,5,29 144 14, 21,9 7,6,63 1,,16 12,3 95 Medel ytvatten 8,8 1,2,18 9 11,8 13,1 7,4,4,67,15 1,6 91 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

1271 Utfl Kärrafjärden Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-1-19,9 2,5,2 98 11, 13,4 7,4,42,71,17 12,2 88 29-2-24,4 2,2,18 89 11, 13,7 7,,43,85,16 11,9 83 29-3-16 1,1 2,,18 9 11, 13,6 7,1,4,84,17 11,1 78 29-4-29 11,1 1,8,18 89 12, 13,1 7,2,37,81,16 11, 11 29-5-26 14,9 1,9,13 65 1, 14,4 7,3,39,77,18 1,6 16 17, 2, 8,4 29-6-23 19,4 2,4,1 52 8,7 14,9 7,5,47,72,14 1, 18 17, 2,2 8,4 29-7-5 21,6 1,3,7 34 8,2 14,7 7,6,48,57,12 9, 13 17, 2,1 9,3 29-8-5 2,3 1,1,8 38 8,3 15,3 7,6,46,46,13 9,5 15 17, 2,2 8,7 29-9-1 17,3 1,2,4 2 8,4 16,1 7,7,51,48,12 9,3 98 18, 2,3 8,7 29-1-13 8,1 1,6,6 29 8,5 16,5 7,5,5,5,11 1,8 91 18, 2,3 8,6 29-11-4 4,8 1,8,7 33 9,6 16,6 7,4,49,48,12 11,8 94 19, 2,2 8,6 29-12-16 2,2 2,9,27 133 13, 15, 7,4,45,61,19 12,2 9 17, 1,9 7,6 Min,4 1,1,4 2 8,2 13,1 7,,37,46,11 9, 78 17, 1,9 7,6 Medel 1,2 1,9,13 64 1, 14,8 7,4,45,65,15 1,8 95 17,5 2,2 8,5 Max 21,6 2,9,27 133 13, 16,6 7,7,51,85,19 12,2 18 19, 2,3 9,3 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 29-1-19 19,9 3,,84,31,98 3,5 131,7 <,2 29-2-24 72,6 2,2,69,19,83 2,3 118,5 <,2 29-3-16 166,14 2,3,92,57,86 1,8 137,6 <,2 29-4-29 17,9 2,7,131,26,77 4,6 159,6 <,2 29-5-26 56,5 3,2,14,18 5,93 6,3 156,6 <,2 29-6-23 31,11 3,5,112,13,91 5,3 118,6 <,2 29-7-5 26,4 2,5,76,19,74 3,7 97,5 <,1 29-8-5 34,4 2,5,73 <,5,38 6,5 11,7 <,1 29-9-1 27,6 1,1,6,13,61 5, 67,7 <,1 29-1-13 27,4 2,3,47,9,7 4,5 78,8 <,1 29-11-4 24,5 2,3,42,13,67 4,8 78,8 <,1 29-12-16 14,12 2,6,77,4,84 7, 12,9 <,1 Min 24,4 1,1,42 <,5,38 1,8 67,,5 <,2 Medel 75,7 2,5,81,22 1,19 4,6 114,1,7 <,51 Max 19,14 3,5,131,57 5,93 7, 159,,9 <,1 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

134 Alsen Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 29-2-26 y 1,9 -,4 2,7,18 9, 12, 1,8 7,2,32,9,23 12,9 92 29-2-26 2 1, 11,6 83 29-2-26 4 1,2 11,3 82 29-2-26 6 1,3 11, 81 29-2-26 8 1,5 1,7 78 29-2-26 1 2, 9,2 68 29-2-26 12 2,4 6,7 5 29-2-26 13 2,7 5,3 4 29-2-26 b 2,7 3,7,15 77, 11, 11,8 7,1,38,98,3 5,3 4 29-8-31 y 1,6 2 17,1 6,8,8 38, 11, 12,1 7,5,48,53,27 8,8 92 29-8-31 2 17,2 8,8 93 29-8-31 4 17,2 8,9 93 29-8-31 6 17,1 8,9 93 29-8-31 8 17,1 8,8 93 29-8-31 1 17,1 8,9 93 29-8-31 12 17,1 8,8 93 29-8-31 14 17,1 8,8 92 29-8-31 b 17,1 1,,7 36, 1, 12,1 7,5,49,58,26 8,8 92 Min,4 2,7,7 36 1, 1,8 7,1,32,53,23 5,3 4 Medel 9,4 5,8,12 6 11, 11,7 7,3,42,75,27 9,1 8 Max 17,2 1,,18 9 12, 12,1 7,5,49,98,3 12,9 93 Medel ytvatten 8,8 4,75,13 64 11,5 11,5 7,4,4,72,25 1,8 92 Datum Djup NO 2/3 NH4-N PO 4 Si Kfyll a (m) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ug/l 29-2-26,5,39,1,7 3,4 29-2-26 13,52,1,11 3,2 29-8-31,5,5,2,5,56 12, 29-8-31 14,3,3,5,56 Min,3,1,5,56 12, Medel,25,2,7 1,93 12, Max,52,3,11 3,4 12, Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

152 Stora Trehörningen Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 29-9-1 y 2,5 3,5 16,6,4,14 7 11, 3,5 6,4,6,37 <,5 9,1 96 29-9-1 2 16,6 9,2 96 29-9-1 6 16,5 9, 95 29-9-1 8 12,7 7,1 67 29-9-1 1 8,4 7,5 65 29-9-1 15 7, 7,9 66 29-9-1 2 6,4 7,5 62 29-9-1 23 6,3 6,7 56 29-9-1 b 6,3,33,16 8 11, 3,8 6,1,6,42 <,5 6,3 56 Min 6,3,33,14 7 11, 3,5 6,1,6,37 <,5 6,3 56 Medel 1,,37,15 75 11, 3,7 6,3,6,4 <,5 7,8 73 Max 16,6,4,16 8 11, 3,8 6,4,6,42 <,5 9,2 96 Datum Djup Ca Mg Na K SO4 Cl (m) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-9-1 y 3,2,66 2,7,43 3,9 3,6 29-9-1 b 3,5,68 2,6,42 4,1 3,8 Min 3,2,66 2,6,42 3,9 3,6 Medel 3,35,67 2,7,43 4, 3,7 Max 3,5,68 2,7,43 4,1 3,8 156 Unden Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 29-8-31 y 6,5 7, 16,,25,2 9 3,1 4,9 6,8,9,7 <,5 9,9 1 29-8-31 5 15,9 9,8 1 29-8-31 1 15,8 9,8 1 29-8-31 15 14,4 9,9 1 29-8-31 2 9,1 11,5 1 29-8-31 5 8,5 11,8 12 29-9-2 89 9,6 11,3 11 29-8-31 b 9,6,55,2 8 4,7 4,9 6,6,8,77,2 11,3 11 Min 8,5,25,2 8 3,1 4,9 6,6,8,7 <,5 9,8 1 Medel 11,8,4,2 8 3,9 4,9 6,7,9,74 <,13 1,6 11 Max 15,9,55,2 9 4,7 4,9 6,8,9,77,2 11,8 12 Datum Djup Ca Mg Na K SO4 Cl (m) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-9-1 y 3,8,87 3,,67 7,1 5,1 29-9-1 b 3,9,9 3,,73 7,1 5,1 Min 3,8,87 3,,67 7,1 5,1 Medel 3,85,89 3,,7 7,1 5,1 Max 3,9,9 3,,73 7,1 5,1 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

1569 Utlopp Unden Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-3-16 2,1,2,5 25 3,2 4,9 6,5,7,69 <,5 13,1 95 29-5-25 15,2,3,2 1 3,2 4,9 7,,7,62 <,5 11, 111 3,9,9 5,4 29-8-4 2,1,45,116 58 8,5 4,8 6,6,7,56,5 9,1 11 3,9,9 5,4 29-11-4 4,,4,86 43 7,6 4,7 6,6,8,42 <,5 12, 94 3,7,9 4, Min 2,1,2,2 1 3,2 4,7 6,5,7,42 <,5 9,1 94 3,7,9 4, Medel 1,4,34,68 34 5,6 4,8 6,7,7,57 <,5 11,3 1 3,8,9 4,9 Max 2,1,45,116 58 8,5 4,9 7,,8,69,5 13,1 111 3,9,9 5,4 Datum NO 2/3 NH 4 PO 4 Si (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-3-16,56 <,1 <,5,52 29-5-25,48 <,1 <,5,39 29-8-4,22,15 <,5,79 29-11-4,2,12 <,5,91 Min,2 <,1 <,5,39 Medel,365,12 <,5,65 Max,56,15 <,5,91 157 Viken Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 29-2-25 y 2,5,9,6,4 19 4,4 5,6 6,6,8,72,6 13,8 98 29-2-25 2 1,7 13,1 96 29-2-25 5 1,9 12,6 93 29-2-25 8 2,3 12, 89 29-2-25 1 2,4 11,8 86 29-2-25 12 2,6 11,3 84 29-2-25 15 2,7 1,9 82 29-2-25 2 2,9 9,5 72 29-2-25 24 3,1,4 3 29-2-25 b 3,1 3,6,9 47 8,1 7,2 6,7,22,55,14,4 3 29-9-1 y 2,4 2,7 17,2 1,7,6 29 7,9 6,6 7,3,19,45,14 9,2 98 29-9-1 2 17,1 9,2 96 29-9-1 5 17,1 9,1 96 29-9-1 8 17,1 9,1 95 29-9-1 1 17, 8,9 95 29-9-1 12 17, 9, 94 29-9-1 15 16,9 8,8 92 29-9-1 2 16,6 8, 83 29-9-1 24 13,7 1,2 13 29-9-1 b 13,7 3,9,7 34 7, 6,9 6,8,22,59,24 1,2 13 Min,9,6,4 19 4,4 5,6 6,6,8,45,6,4 3 Medel 9,4 2,45,6 32 6,9 6,6 6,9,18,58,15 8,5 74 Max 17,2 3,9,9 47 8,1 7,2 7,3,22,72,24 13,8 98 Medel ytvatten 9,1 1,15,5 24 6,2 6,1 7,,14,59,1 11,5 98 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

158 Örlen Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 29-2-25 y 4 1,9,55,5 27 8, 1,7 7,3,43,58 <,7 13, 95 29-2-25 2 1,9 12,8 94 29-2-25 6 2, 12,7 94 29-2-25 8 2,2 12,5 93 29-2-25 1 2,3 12,5 92 29-2-25 15 2,6 11,8 88 29-2-25 2 2,8 11, 82 29-2-25 22 2,9 1,5 79 29-2-25 24 3, 1, 75 29-2-25 b 3,,95,6 31 7,7 1,8 7,1,42,57 <,7 1, 75 29-9-1 y 4,5 5 17,1,9,4 2 7,9 1,6 7,7,45,47 <,9 9,2 97 29-9-1 2 17,1 9,2 96 29-9-1 6 17, 9, 95 29-9-1 8 17,1 9,1 96 29-9-1 1 16,9 9, 94 29-9-1 15 12,7 5, 47 29-9-1 2 1,7 3,7 33 29-9-1 22 1,2 2,4 22 29-9-1 24 1, 1,9 17 29-9-1 b 1, 1,6,4 18 7,3 1,9 7,2,46,65 <,8 1,9 17 Min 1,9,55,4 18 7,3 1,6 7,1,42,47,7 1,9 17 Medel 8,2 1,,5 24 7,7 1,8 7,3,44,57,8 8,9 74 Max 17,1 1,6,6 31 8, 1,9 7,7,46,65,9 13, 97 Medel ytvatten 9,5,73,5 23 8, 1,7 7,5,44,53,8 11,1 96 159 Bottensjön Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 29-2-26 y 2 1, 2,1,1 5 8,7 7, 7,,17,58,11 12,9 94 29-2-26 2 1,5 12,3 91 29-2-26 4 1,7 11,7 87 29-2-26 6 2,4 9,6 73 29-2-26 8 3, 7,2 55 29-2-26 1 3,1 6,8 53 29-2-26 11 3,2 6,6 5 29-2-26 b 3,2 1,9,1 5 8,8 11,9 7,1,36 2,2,25 6,6 5 29-9-1 y 2,3 2,35 17,8 1,9,5 27 8,2 7,3 7,4,26,51,17 9,2 96 29-9-1 2 17,8 9,1 97 29-9-1 4 17,6 9, 95 29-9-1 6 17,5 8,7 92 29-9-1 8 17,5 8,6 91 29-9-1 1 17,4 8,5 89 29-9-1 11 17,2 7,1 74 29-9-1 b 17,2 1,7,5 27 7,9 7,4 7,3,25,58,19 9,2 94 Min 1, 1,7,5 27 7,9 7, 7,,17,51,11 6,6 5 Medel 9,9 1,9,8 38 8,4 8,4 7,2,26,97,18 8,9 8 Max 17,8 2,1,1 5 8,8 11,9 7,4,36 2,2,25 12,9 97 Medel ytvatten 2,,8 38 8,5 7,2 7,2,22,55,14 11, 95 Datum Djup NO 2/3 NH 4 PO 4 Si (m) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-2-26 y,22 <,1 <,5 1,1 29-2-26 b,3 1,6,15 2,3 29-9-1 y,28,84 <,5,55 29-9-1 b,28,11 <,5,57 Min,28,1 <,5,55 Medel,144,451 <,8 1,13 Max,3 1,6,15 2,3 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

Bilaga 3 Vattenkemiska undersökningar Data från SLU Bilaga 3 - Vattenkemiska undersökningar, data från SLU

1 Jungfrun NV X-koordinat: 648694 Y-koordinat: 143413 Datum Djup Siktdjup Temp. Slamhalt Abs._F Färgtal TOC Kond. ph Alk. N tot P tot O2 O2 (m) (m) ( C) (mg/l) 42/5 (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 29-4-15,5 13,5 2,8 <1,,7 9, 3, 14,2 7,8,53,64,3 13,8 99 29-4-15 1 2,7 <1,,7 7,5 3,5 14,3 7,8,53,64,3 13,5 1 29-4-15 3 2,6 <1,,7 1,5 3,1 14,3 7,8,53,64,4 13,5 1 29-4-15 5 2,6 <1,,7 9, 2,7 14,3 7,8,53,64,4 13, 98 29-4-15 72, 2,6 <1,,6 8, 2,9 13,8 7,7,52,65,5 14, 17 29-5-19,5 13, 7,4 <1,,6 5,5 2,6 14,4 7,9,52,66,5 13,3 112 29-5-19 1 6,4 <1,,1 8,5 2,7 14,4 7,9,52,7,5 13,6 111 29-5-19 3 5, <1,,7 5, 2,6 14,4 7,9,52,67,5 13,7 18 29-5-19 5 4,3 <1,,7 5,5 2,7 14,4 7,9,52,69,5 13, 16 29-5-19 72, 4,2 <1,,7 6,5 2,7 14,4 7,9,52,66,4 13, 16 29-8-4,5 9,5 16,7 <1,,7 8,5 2,8 13,7 7,9,53,68,5 9,4 18 29-8-4 1 16,8 <1,,7 8,5 2,9 13,7 7,9,53,67,5 9,5 99 29-8-4 3 14,8 <1,,7 7, 2,6 14,4 7,8,54,7,4 9,6 96 29-8-4 5 5,5 <1,,7 6,5 2,5 13,7 7,8,54,69,5 11,9 12 29-8-4 72, 5, <1,,7 7,5 2,6 14,1 7,8,53,74,4 11,4 97 29-9-1,5 14, 16,3 1,5,7 6, 3, 14,3 7,9,54,6,5 9,3 96 29-9-1 1 16,3 1,3,7 7,5 2,6 14,4 7,9,54,58,4 9,4 97 29-9-1 3 15,9 <1,,6 7, 2,8 14,4 7,9,54,6,3 9,6 99 29-9-1 5 7, <1,,7 5, 2,6 14,4 7,8,53,64,4 1, 9 29-9-1 72, 5,7 <1,,7 5, 2,6 14,5 7,8,53,69,4 9,3 82 Min 2,6 <1,,6 5, 2,5 13,7 7,7,52,58,3 9,3 82 Medel 8, <1,,7 7,2 2,8 14,2 7,8,53,66,4 11,7 11 Max 16,8 1,5,1 1,5 3,5 14,5 7,9,54,74,5 14, 112 Datum Djup Ca Mg Na K SO4 Cl NO2/3 N NH4-N PO4-P Si Klorofyll (m) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/m 3 ) 29-4-15,5,85,26,348,49,392,286,56,8,1,31 1,1 29-4-15 1,9,214,352,46,393,289,57,9,1,3 29-4-15 3,9,214,352,49,395,291,58,6 <,1,27 29-4-15 5,9,214,352,49,394,29,56,5 <,1,3 29-4-15 72,9,214,352,49,393,29,57,5 <,1,33 29-5-19,5,7,181,34,41,382,289,52,51,1,28 1,2 29-5-19 1,7,181,34,41,388,289,52,74,1,28 29-5-19 3,7,181,3,41,391,29,52,65,1,27 29-5-19 5,7,181,34,41,388,288,53,72,1,29 29-5-19 72,7,181,34,41,39,291,53,75,1,3 29-8-4,5,75,181,313,41,386,283,39,11 <,1,11 1,2 29-8-4 1,75,181,313,41,386,284,4,11 <,1,1 29-8-4 3,75,181,39,41,389,285,45,15 <,1,28 29-8-4 5,75,181,34,41,385,294,47,1 <,1,31 29-8-4 72,75,189,331,41,389,325,46,1 <,1,34 29-9-1,5,8,198,352,46,376,292,49,1,1,1 1 29-9-1 1,8,198,348,46,377,291,5,12,1,11 29-9-1 3,8,198,352,43,377,292,5,14 <,1,12 29-9-1 5,8,198,344,43,38,293,552,9 <,1,3 29-9-1 72,8,198,357,46,376,293,575,8,1,37 Min,7,181,3,41,376,283,39,1 <,1,1 Medel,78,194,33,44,386,291,51,2 <,1,25 Max,9,214,357,49,395,325,58,8,1,37 Datum Djup Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (m) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 29-4-15,5 5,6,38 1, <,4,12,52,16 5,3,15,49 29-4-15 72 4,4,32,69 <,4,63,45,26 2,3,13,38 29-5-19,5 2,,22,63 <,4,71,39,47 2,7,19,25 29-5-19 72 6,3,24,59 <,4,7,42,58 3,4,15,4 29-8-4,5 3,6,25,73 <,4,81,48,89 3,,17,33 29-8-4 72 6,7,24,8 <,4,75,48,35 4,6,13,28 29-9-1,5 1,9,19,74 <,4,69,42,42 3,3,14,75 29-9-1 72 7,3,28,6,5,71,5,41 4,1,15 1, Min 1,9,19,59 <,4,63,39,26 2,3,13,25 Medel 4,7,27,72 <,4,78,46,62 3,6,15,49 Max 7,3,38 1,,5,12,52,16 5,3,19 1, Bilaga 3 - Vattenkemiska undersökningar, data från SLU

129 Stora Hammarsundet X-koordinat: 652265 Y-koordinat: 14585 Datum Temp Slamhalt Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (mg/l) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 29-1-14 1,2 <1,,133 86 9,4 14,1 7,5,426,88,15 12,8 91 29-2-12,7 <1,,134 82 9, 14,2 7,5,46,68,12 12,4 87 29-3-16 1,7 <1,,156 95 1, 13,7 7,4,44,81,15 11,6 84 29-4-15 7,8 2,6,157 13 11, 12,8 7,5,417,67,16 11,5 99 29-5-18 9,8 1,2,57 47 5,9 14,2 7,7,499,62,11 11,6 14 29-6-15 12,6 2,8,59 54 6,2 14,5 7,8,47,67,11 1,4 1 29-7-15 23, 1,8,49 5 6, 14,7 7,8,458,5,15 7,1 79 29-8-17 18,5 4,5,45 51 6,8 14,5 7,8,511,39,2 8,4 95 29-9-1 16,3 2,2,53 53 7, 14,9 7,8,514,37,13 9,7 99 29-1-13 8,4 2,,43 34 6,6 14,8 7,8,538,36,9 11,3 95 29-11-17 4,8 1,6,71 54 7,7 15,7 7,7,59,46,15 12, 95 29-12-16 2,2 1,6,1 85 14, 14,4 7,7,478,54,2 12,4 9 Min,7 <1,,43 34 5,9 12,8 7,4,417,36,9 7,1 79 Medel 8,9 1,9,88 66 8,3 14,4 7,7,477,58,14 1,9 93 Max 23, 4,5,157 13 14, 15,7 7,8,538,88,2 12,8 14 Datum Ca Mg Na K SO4 Cl NO2/3 N NH4 N PO4-P Si (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-1-14,9,175,39,56,521,231,4,37,12 2,4 29-2-12,8,165,291,54,521,254,42,42,5 2,4 29-3-16,75,148,283,51,5,24,4,39,6 2,6 29-4-15,85,173,313,59,458,237,39 <,1,2 2,9 29-5-18,75,173,3,46,458,282,4,3,3,97 29-6-15,75,173,313,51,479,282,31,3 <,1,93 29-7-15,6,123,239,36,479,282,16 <,1,4,52 29-8-17,7,165,331,56,458,26,13,14,1,35 29-9-1,85,156,287,51,5,282,1,6,2,22 29-1-13,9,181,335,56,479,282,16,3 <,1,46 29-11-17,8,173,322,61,542,282,19,17,1,99 29-12-16,9,173,331,69,563,245,24,17,8 2,2 Min,6,123,239,36,458,231,1,3 <,1,22 Medel,79,165,35,54,497,263,275,42,4 1,41 Max,9,181,335,69,563,282,42,3,12 2,9 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 29-1-14 16,1 2,5,68,25,57 4,1 1,72 29-2-12 17,92 2,2,73,37,81 2,5 11,64 29-3-16 18,11 2,7,89,24,61 2,6 14,58 29-4-15 17,14 2,5,11,24,69 3,2 14,52 29-5-18 3,48 1,1,32,98,47 2,4 44,34 29-6-15 34,53 1,4,57,1,45 3,6 57,36 29-7-15 44,63 1,5,51,11,52 3, 52,49 29-8-17 38,68 1,5,45,95,4 3,1 44,54 29-9-1 21,36 1,3,32,64,38 2,2 34,48 29-1-13 31,44 1,4,21,83,53 1,4 31,45 29-11-17 41,97 1,8,27,11,37 2,7 51,64 29-12-16 15,22 2,2,37,22,77 3,4 89,81 Min 21,36 1,1,21,64,37 1,4 31,34 Medel 89,89 1,8,54,165,55 2,85 74,55 Max 18,22 2,7,11,37,81 4,1 14,81 Bilaga 3 - Vattenkemiska undersökningar, data från SLU

144 Fagertärn X-koordinat: 651558 Y-koordinat: 14362 Datum Djup Siktdjup Temp. Slam Abs._F Färgtal TOC Kond. ph Alk. N tot P tot O2 O2 (m) (m) ( C) (mg/l) 42/5 (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 29-2-9,5 1,3,267 14, 14,2 3,4 5,7,28,537,8 29-5-11,5 1,6 11,3,178 11, 11,6 3,2 6,,2,415,14 29-8-1,5 1,3 21,8,175 98,5 12,6 2,75 6,2,28,395,15 29-1-13,5,3 6,2,221 132,5 13,6 2,94 6,,46,417,11 Min,3 1,3,175 98,5 11,6 2,75 5,7,2,395,8 Medel 1,1 1,2,21 12,3 13, 3,3 6,,31,441,12 Max 1,6 21,8,267 14, 14,2 3,4 6,2,46,537,15 Datum Djup Ca Mg Na K SO4 Cl NO2/3 N NH4-N PO4-P Si Klorofyll (m) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/m 3 ) 29-2-9,5,114,49,118,13,72,98,73,77,2 2,4,5 29-5-11,5,1,47,14,14,66,83,56,1,2 1,76 29-8-1,5,99,48,17,9,55,99,1,12,1 1,11 5,8 29-1-13,5,19,47,17,12,53,99,5,37,2 1,54 4,6 Min,99,47,14,9,53,83,1,1,1 1,11,5 Medel,16,48,19,12,62,95,34,34,2 1,7 3,63 Max,114,49,118,14,72,99,73,77,2 2,4 5,8 Bilaga 3 - Vattenkemiska undersökningar, data från SLU

1585 Forsviksån X-koordinat: 649556 Y-koordinat: 14225 Datum Temp Slamhalt Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (mg/l) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 29-1-14 1,9 <1,,121 75, 8,8 6,68 7,1,16,42,1 13,3 97 29-2-12 2, <1,,117 69, 8,7 6,59 7,1,177,45,9 13,1 95 29-3-16 2,9 <1,,15 61,5 7,6 6,22 7,1,159,53,8 12,8 96 29-4-15 7,8 1,2,13 66, 7,8 5,71 7,1,144,43,9 11,7 99 29-5-18 13,5 <1,,93 71, 7,9 6,7 7,3,159,42,13 1,7 13 29-6-15 15,6 <1,,87 63,5 7,4 6,47 7,3,186,37,1 8,8 9 29-7-15 2, <1,,9 64,5 8,4 6,4 7,3,179,32,1 7,2 77 29-8-17 19,2 2,5,78 67,5 9, 6,51 7,3,23,33,11 8,2 9 29-9-1 16,4 <1,,95 67, 9, 6,35 7,4,2,3,15 9,6 96 29-1-13 8,2 1,5,77 5,5 8,8 6,67 7,3,226,26,11 1,2 86 29-11-17 4,8 <1,,9 58,5 8,8 6,56 7,3,191,33,8 12,2 97 29-12-16 2, <1,,119 73,5 9,3 5,97 7,3,185,34,16 12,6 91 Min 1,9 <1,,77 5,5 7,4 5,71 7,1,144,26,8 7,2 77 Medel 9,5 <1,18,98 65,6 8,5 6,35 7,2,181,38,11 1,9 93 Max 2, 2,5,121 75, 9,3 6,68 7,4,226,53,16 13,3 13 Datum Ca Mg Na K SO4 Cl NO2/3 N NH4 N PO4-P Si (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l)(mekv/l)(mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 29-1-14,315,117,178,31,133,18,19,31,1 1,2 29-2-12,39,17,17,31,182,183,21,1,1 1,5 29-3-16,25,99,165,31,164,169,26 <,1,2 1,2 29-4-15,269,17,174,33,14,163,24,3 <,1 1,5 29-5-18,25,99,161,31,156,175,13,3,2,97 29-6-15,259,17,17,31,152,181,57,27,7,84 29-7-15,195,76,126 <,25,144,181,28,4,1,42 29-8-17,259,99,165,31,142,172,13,3,1,57 29-9-1,235,99,148,28,142,186,13,1,1,62 29-1-13,319,17,174,33,135,183,15,8 <,1,57 29-11-17,264,17,165,31,144,186,57,2,4,84 29-12-16,254,17,178,33,144,181,12,24,3 1,2 Min,195,76,126,25,133,163 <,13,3 <,1,42 Medel,265,13,165,31,148,178,111,33,2,95 Max,319,117,178,33,182,186,26,27,7 1,5 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 29-1-14 16,54 1,1 <,4,2 <,2,13 2,6,3 29-2-12 12,47,77 <,4,31,38,13 1,8,31 29-3-16 15,46,68 <,4,16,24,12 1,7,27 29-4-15 12,65,57,7,14,24,14 1,4,23 29-5-18 77,38,62,5,12,24,17 1,3,24 29-6-15 76,36,75 <,4,12,25,12 2,4,27 29-7-15 72,42,61 <,4,1,25,13 1,1,33 29-8-17 66,47,77 <,4,12 <,2,17 2,3,37 29-9-1 52,4,61 <,4,1,24,17,9,35 29-1-13 37,28,71,6,1,26,12 2,3,37 29-11-17 61,49 2,4 <,4,12 <,2,19 2,,28 29-12-16 89,44,68,4,14,24,12,5,24 Min 37,28,6 <,4,95 <,2,12,5,23 Medel 9,45,9 <,5,143 <,25,14 1,7,3 Max 16,65 2,4,7,31,38,19 2,6,37 Bilaga 3 - Vattenkemiska undersökningar, data från SLU

Bilaga 4 Vattenföring och transportberäkningar Bilaga 4 - Vattenföring och transportberäkningar

SMHI VATTENFÖRING 29, BERÄKNAD MED PULS-MODELLEN. Månadsmedelvärden i m 3 /s 132 122 117 133 1349 129 1271 År Månad Alsundet Salaån Åmmelången ut Dohnaforsån Alsen ut St. Hammarsundet Kärrafj. utl 29 1,54,24 1,55,47 1,76 3,64 2,87 29 2,58,23 1,44,56 1,44 2,67 2,4 29 3,7,34 1,72,86 1,62 2,81 2,1 29 4,63,24 1,74,51 1,72 3,32 2,56 29 5,22,11,7,24,8 1,69 1,34 29 6,21,17,62,27,56 1,12,88 29 7,96,57 2,38 1,28 1,68 2,86 2,12 29 8,8,43 2,21,74 2,25 4,35 3,36 29 9,64,27 1,71,57 1,73 3,43 2,67 29 1,67,28 1,5,79 1,53 2,59 1,92 29 11 1,52,64 3,39 2,1 3,15 4,69 3,31 29 12 1,4,48 3,61 1,7 4,11 7,59 5,78 Min,21,11,62,24,56 1,12,88 Medel,74,33 1,88,78 1,86 3,4 2,58 Max 1,52,64 3,61 2,1 4,11 7,59 5,78 Summa 8,87 4, 22,58 9,38 22,36 4,77 3,93 Bilaga 4 - Vattenföring och transportberäkningar

TRANSPORT AV NÄRINGSÄMNEN OCH METALLER 29 Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium Nitratkväve TOC Pkt Vatten (ton) (ton) (ton) (ton) (ton) (ton) (ton) 117 Åmmelångens avflöde 1,2 39,1,84,325,17 1238 122 Salaån vid Verkabro,3 18,7 1,45,64,16 149 1271 Kärrafjärden utflöde 1,23 51, 9,17,4,63 842 129 Stora Hammarsundet 1,67 6,3 8,17,315,55 28,2 976 132 Bron över Alsundet,76 19, 5,9 257 133 Dohnaforsåns mynning,81 17,8 5,4 33 1349 Alsens avflöde vid Edö 1,73 45,2 1,58,63,11 14,1 622 1352 Lilla Hammarsundet*,97 25,3,88,35,6 7,9 349 129+1352 Till Vättern 2,64 85,6 9,5,35,61 36,1 1325 * 56 % av transporten från Alsen (1349) AREALFÖRLUSTER AV NÄRINGSÄMNEN OCH METALLER 29 Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium Nitratkväve TOC Pkt Vatten (kg/ha) (kg/ha) (kg/ha) (kg/ha) (kg/ha) (kg/ha) (kg/ha) 117 Åmmelångens avflöde,65 2,11,456,175,9 67 122 Salaån vid Verkabro,96 5,98,4642,25,52 48 1271 Kärrafjärden utflöde,55 2,28,416,179,28 38 129 Stora Hammarsundet,55 1,98,2675,13,18,92 32 132 Bron över Alsundet,12 2,54,8 34 133 Dohnaforsåns mynning,97 2,14,64 4 1349 Alsens avflöde vid Edö,93 2,42,847,34,6,76 33 Bilaga 4 - Vattenföring och transportberäkningar

Bilaga 5 Metaller i vattenmossa Bilaga 5 - Metaller i vattenmossa

METALLER I VATTENMOSSA 29 Halter i mg/kg TS Nr Vattendrag Skördedatum As Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Zn 113 Skyllbergsån 29-1-2 4,8 18 1,5 35, 15 3,2,45 8,9 27 1149 Venaån 29-1-2 33 36 4,2 4 61 3,8,46 15, 76 122 Salån 29-1-2 2,3 45 1,1 12, 12 3,8,55 7,8 78 123 Dalbyån 29-1-2 8,5 5 3,1 75, 17 4,9,47 17, 11 1255 Ekershyttebäcken 29-1-2 3,9 11,98 17, 7 3,,39 8,9 61 Nationella bakgrundshalter 2, 5,5 5, 1 2,,7 5, 1 Bilaga 5 - Metaller i vattenmossa

Bilaga 6 Bedömning av vattenkemi och metaller Beskrivning av parametrar och bedömningsgrunder Bilaga 6 - Bedömning av vattenkemi och metaller

Vattenkemiska parametrar Provtagning och analys Analysmetoder för de i undersökningen ingående kemiska och fysikaliska parametrar som Medins Biologi AB ansvarar för är: Parameter Metod Parameter Metod Vattenkemi 1 Konduktivitet SS-EN 27888-1 Kalium (K) SS-EN ISO 11885-1 ph SS28122-2 Natrium (Na) SS-EN ISO 11885-1 Alkalinitet SSEN ISO 9963-2 Sulfat (SO4) SS-EN ISO 134-1 Turbiditet SS-EN ISO 727 Kisel (Si) SS-EN ISO 11885-1 TOC SS-EN 1484 Ammoniumkväve (NH4) TrAAcs Meth. No J-1-88-B Aluminium (Al) SS-EN ISO 17294-2:25 Nitratkväve (NO2/3) TrAAcs ST892-NO23/2 Koppar (Cu) SS-EN ISO 17294-2:25 Fosfatfosfor ST 93-PO4 Krom (Cr) SS-EN ISO 17294-2:25 Totalkväve (N) TrAAcs ST892-NO23/2 Kadmium (Cd) SS-EN ISO 17294-2:25 Totalfosfor (P) ST 93-PO4-P Nickel (Ni) SS-EN ISO 17294-2:25 Winkler O2 SS-EN 25813 Bly (Pb) SS-EN ISO 17294-2:25 Syrgas (O2) Elektrod SS-EN 25814 Zink (Zn) SS-EN ISO 17294-2:25 Klorofyll A SS28146-1 mod Arsenik (As) SS-EN ISO 17294-2:25 Magnesium (Mg) SS-EN ISO 11885-1 Kvicksilver (Hg) SS-EN 1483 Kalcium (Ca) SS-EN ISO 11885-1 Kobolt (Co) SS-EN ISO 17294-2:25 Klorid (Cl) SS-EN ISO 134-1 Vattenmossa Koppar (Cu) SS-EN ISO 11885 utg 1 Bly (Pb) SS-EN ISO 11885 utg 1 Krom (Cr) SS-EN ISO 11885 utg 1 Zink (Zn) SS-EN ISO 11885 utg 1 Kadmium (Cd) SS-EN ISO 11885 utg 1 Kvicksilver (Hg) fd SS 28175-1 mod Nickel (Ni) SS-EN ISO 11885 utg 1 Kobolt (Co) SS-EN ISO 11885 utg 1 Vattenkemi 2 Kadmium (Cd) ICP-SFMS Kobolt (Co) ICP-SFMS Krom (Cr) ICP-SFMS Bly (Pb) ICP-SFMS Zink (Zn) ICP-SFMS Koppar (Cu) ICP-SFMS Arsenik (As) ICP-SFMS Nickel (Ni) ICP-SFMS 1 analyser utförda av ALcontrol AB 2 Analyser utförda av ALS tom juni 29 (gäller stationerna 113, 1145, 1149, 117, 122, 123, 1255, 1271, 1349) De olika parametrarnas innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tillämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 - Sjöar och vattendrag). Från och med 29 har även statusklassningar gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 27). Bedömningsgrunderna är mycket detaljerade och i många fall inte möjliga att följa exakt eftersom kontrollprogrammet inte är anpassat. Tolkningar måste därför göras. Huvuddragen av bedömningarna och de gränsvärden som använts anges nedan. Det är också viktigt att påpeka att bedömningarna för samtliga parametrar gjorts på medelvärden, medianvärden eller minvärden från de tre senaste åren. Nedanstående gränsvärden är hämtade ur rapport 4913. Vissa tillägg och avvikelser från rapporten görs, dessa är kommenterade i efterföljande text. Bilaga 6 - Bedömning av vattenkemi och metaller

Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl a den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vatten massan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8, regnvatten har ofta ett ph-värde mellan 4, och 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vatten drag i samband med snösmältning eller hög vattenföring. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och en kraftig utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Vattnets surhetsgrad (medianvärde) indelas enligt följande: >6,8 6,5 6,8 6,2 6,5 5,6 6,2 5,6 Tillägg: 8-9 >9 Nära neutralt Svagt surt Måttligt surt Surt Mycket surt Högt ph Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutralise rande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buff rande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Vattnets buffertkapacitet med avseende på alkalinitet (mekv/l, medianvärde) indelas enligt följande: >,2,1-,2,5-,1,2-,5,2 Mycket god buffertkapacitet God buffertkapacitet Svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet Bilaga 6 - Bedömning av vattenkemi och metaller

Konduktivitet (ms/m) mätt vid 25 C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, nat rium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Syrehalt (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Tillståndet med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) indelas enligt följande: >7 5-7 3-5 1-3 1 Syrerikt tillstånd Måttligt syrerikt tillstånd Svagt syretillstånd Syrefattigt tillstånd Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1%. Rinnande vatten och oskiktade sjöar bedömdes tidigare med utgångspunkt från syremättnadsgraden. Enligt de nya bedömningsgrunderna klassas vattendragen i stället utifrån syrehalten (se föregående avsnitt). Totalfosfor (mg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och att syrebrist uppstår. Fosfatfosfor, PO4-P, är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Partikulär fosfor, P, är den fosfor som är bunden till partiklar i vattnet (t.ex. humus, alger, lerpartiklar) och därmed kan filtreras bort. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalfosforhalt (mg/l) enligt följande :,125,125-,25,25-,5,5-,1 >,1 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Bilaga 6 - Bedömning av vattenkemi och metaller

Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas även för halter uppmätta under övriga året, samt årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 27) har referenshalter för totalfosfor beräknats för samtliga stationer. Den uppmätta tre-årsmedelhalten har sedan jämförts med referenshalten för att erhålla en statusklass. I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg P/ha, år):,4,4-,8,8-,16,16-,32 >,32 (>,64 Mycket låga förluster Låga förluster Måttligt höga förluster Höga förluster Mycket höga förluster Extremt höga förluster) Låga förluster har man från vanlig skogsmark, måttligt höga förluster från hyggen och mindre erosionsbenägen åkermark (vall). Höga förluster motsvaras av läckage från åker i öppet bruk och mycket höga förluster finner man vid läckage från erosionsbenägen åkermark. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Totalkväve (mg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogs bruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve, NO 3 -N, är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s. k. markläckage. Ammoniumkväve, NH 4 -N, är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas i sin tur till nitrat, en process som förbrukar stora mängder syre. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalkvävehalt (mg/l) enligt följande: <,3,3-,625,625-1,25 1,25-5, >5, Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas även för halter uppmätta under övriga året, samt årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. Bilaga 6 - Bedömning av vattenkemi och metaller

Kväve/fosforkvot i sjöar anger kvoten mellan totalkväve och totalfosfor. Vid kväveunderskott är det större är risken för massförekomst av blågrönalger (cyanobakterier). Dessa kan vara toxinproducerande. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på kväve/fosforkvoten enligt följande : <3 15-3 1-15 5-1 <5 Kväveöverskott Kväve-fosforbalans Måttligt kväveunderskott Stort kväveunderskott Extremt kväveunderskott I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg N/ha, år): 1, 1,-2, 2,-4, 4,-16, >16 (>32 Mycket låga förluster Låga förluster Måttligt höga förluster Höga förluster Mycket höga förluster Extremt höga förluster) Låga förluster har man från icke kvävemättad skogsmark, måttligt höga förluster från påverkad skogsmark och ogödslad vall. Höga förluster motsvaras av läckage från åker i slättbygd och mycket höga förluster finner man vid läckage från sandjordar. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Bedömning av halten ammoniumkväve (mg/l) kan görs i relation till biologiska effekter i enlighet med SNV 1969:1, Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (effekter på fisk): <,5,5-,2,2-,5,5-1,5 >1,5 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och genom vattenkikare noterar när den inte längre kan urskiljas. Därefter dras skivan upp igen och man noterar när den åter syns. Medelvärdet av dessa djupvärden utgör siktdjupet, som klassas enligt följande: 8 5-8 2,5-5 1-2,5 >1 Mycket stort siktdjup Stort siktdjup Måttligt siktdjup Litet siktdjup Mycket litet siktdjup Bilaga 6 - Bedömning av vattenkemi och metaller

Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 27) har referenshalter för siktdjup beräknats för sjöarna. Det uppmätta tre-årsmedelvärdet har sedan jämförts med referensvärdet för att erhålla en statusklass. Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala. Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. En klassindelning med avseende på färgtal görs enligt nedan: 1 1-25 25-6 6-1 >1 Ej eller obetydligt färgat vatten Svagt färgat vatten Måttligt färgat vatten Betydligt färgat vatten Starkt färgat vatten Absorbans är ett annat mått på vattnets färg, i första hand dess innehåll av humus och järn, och mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala. En klassindelning med avseende på färgtal görs enligt nedan:,2,2-,5,5-,12,12-,2 >,2 Ej eller obetydligt färgat vatten Svagt färgat vatten Måttligt färgat vatten Betydligt färgat vatten Starkt färgat vatten TOC, (mg/l), totalt organiskt kol, ger information om halten av organiska ämnen. TOChalten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa och näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Ett högt värde inne bär risk för en syretäring, varvid vattnets syrehalt kan förbrukas. En klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt nedan: 4 4-8 8-12 12-16 >16 Mycket låg halt Låg halt Måttligt hög halt Hög halt Mycket hög halt Turbiditet (FNU) är vattnets grumlighet och ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Klassindelning med avseende på turbiditet (mg/l) göras enligt nedan:,5,5-1, 1,-2,5 2,5-7, >7, Ej eller obetydligt grumligt Svagt grumligt Måttligt grumligt Betydligt grumligt Starkt grumligt Bilaga 6 - Bedömning av vattenkemi och metaller

Suspenderade ämnen (mg/l) är ett mått på uppslammade partiklar i vattnet. Dessa kan vara av organiskt eller oorganiskt ursprung. Oorganiska partiklar består främst av finare jordpartiklar som lera. Rapport 4913 innehåller inga bedömningsgrunder för suspenderade ämnen. Enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd 9:4, anges tillståndet utgående från mängden suspenderat material (mg/l) enligt följande: <1,5 1,5-3, 3,-6, 6,-12, >12, Mycket låg slamhalt Låg slamhalt Måttligt hög slamhalt Hög slamhalt Mycket hög slamhalt Metaller i vatten (µg/l) anger den totala mängden av varje metall i vattnet. Metallerna förekommer dels som joner och dels bundet till partiklar eller organiska ämnen. Generellt gäller att metaller i jonform är giftigast och att giftigheten ökar om vattnet försuras. Klassindelning med avseende på metaller i vatten görs enligt nedan: Benämning Cu Zn Cd Pb Cr Ni As Mycket låga halter,5 5,1,2,3,7,4 Låga halter,5-3 5-2,1-,3,2-1,3-5,7-15,4-5 Måttligt höga halter 3-9 2-6,1-,3 1-3 5-15 15-45 5-15 Höga halter 9-45 6-3,3-1,5 3-15 15-75 45-225 15-75 Mycket höga halter >45 >3 >1,5 >15 >75 >225 >75 Metaller i vattenmossa (mg/kg ts) anger metallinnehållet i vattenmossan Fontinalis sp. Mossan tar upp och anrikar biologiskt tillgängliga metaller från det omgivande vattnet. Analysen ger alltså ett mått på den del av metallinnehållet i vattnet som inte är bundet till partiklar eller organiska ämnen. Klassindelning med avseende på metaller i vattenmossa (mg/kg ts) görs enligt nedan: Benämning Cu Zn Cd Pb Hg Mycket låga halter 7 6,3 3,4 Låga halter 7-15 6-16,3-1 3-1,4-,1 Måttligt höga halter 15-5 16-5 1-2,5 1-3,1-,3 Höga halter 5-25 5-25 2,5-15 3-15,3-1,5 Mycket höga halter >25 >25 >15 >15 >1,5 Benämning Cr Ni Co As Mycket låga halter 1,5 4 2,5 Låga halter 1,5-3,5 4-1 2-1,5-3 Måttligt höga halter 3,5-1 1-3 1-3 3-8 Höga halter 1-5 3-15 3-15 8-4 Mycket höga halter >5 >15 >15 >4 Bilaga 6 - Bedömning av vattenkemi och metaller

Bilaga 7 Bottenfauna vattendrag Metodik, lokalbeskrivningar och artlistor Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

Metodik Bottenfaunaprovtagningen i rinnande vatten genom fördes den 28 april 29. På varje lokal uppmättes en tio meter lång sträcka och inom denna togs fem prov, enligt en standardiserad sparkmetod (SS-EN 27 828). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på,25 m 2 framför håven rördes upp med foten under 1 minut. Det uppsamlade materialet konserv erades sedan i 7 % etanol. På laboratoriet plockades sedan djuren ut och artbestämdes under lupp till minst den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27). Förutom de fem kvantitaiva proven togs även ett kvalitativt prov på varje lokal. Provet bestod av 3 små delprov som slogs ihop till ett sammelprov. Vid analysen noterades endast de taxa som inte påträffades i de kvantitativa proven. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

113. Skylbergsån Falla RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Top. Karta: 9F NV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 6534795 / 1453565 Kommun: Askersund Provtagningsuppgifter Datum: 29-4-28 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 13,1 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -3 m upp- och nedströms träbro, ca 3 m uppströms vägbron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >5% Mossor: <5 % Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalen flyttad ca 6 m nedströms pga försämrade botten- och provtagningsförhållanden på ursprungslokalen. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

122. Salaån Hagalund RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Top. Karta: 9F SV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 6521757 / 145566 Kommun: Askersund Provtagningsuppgifter Datum: 29-4-28 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,5 m Lokalens bredd: 3,5 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3,5 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 13,6 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Elfiskelokal vid övre röda pricken, ca 2m nedströms elstolpe. -5 m uppoch nedströms block med röd prick. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >5% Mossor: <5 % Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd gran - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

123. Dalbyån Dalby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Top. Karta: 9F SV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 652247 / 14577 Kommun: Askersund Provtagningsuppgifter Datum: 29-4-28 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,2 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 14,2 C Lokalens medeldjup:,1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -1 m nedströms forsträcka vid elfiskelokal, där ån går närmast vägen. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: <5 % Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd gran - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

1255. Ekershyttebäcken Dalby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Top. Karta: 9F SV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 652257 / 145725 Kommun: Askersund Provtagningsuppgifter Datum: 29-4-28 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,15 m Lokalens bredd: 1,5 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 1,5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 13,6 C Lokalens medeldjup:,1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -1 m uppströms vägtrumman. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: >5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: barrskog Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk gran Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

Förklaring till artlista rinnande vatten och sjöars litoral Antal individer per prov (,25 m2) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Det. = Ansvarig för artbestämning. Försurningskänslighet (Fk): taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph = 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph = 5, 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph = 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph = 6,2 Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

113. Skylbergsån, Falla 29-4-28 x: 6534795 y: 1453565 Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % HYDROZOA, hydror Hydridae * 4 1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 1 14 25 11 8 11,8 6,4 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 1 4 1 1,2,7 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 1,4,2 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 5 12 13 2 25 15, 8,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis niger - (Linné, 1761) 2 4 3 3 17 55 26 36 27,4 14,9 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 3 2 5 1 24 7, 3,8 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 1,2,1 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 8 1 1 2, 1,1 Ephemera danica - (Müller, 1764) 4 1 3 1 1 4 6 2,4 1,3 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 2 2 1 1,,5 PLECOPTERA, bäcksländor Leuctra sp. 2 3 Plecoptera 2 6 2,2 1,2 Nemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 Plecoptera 1,2,1 Nemoura sp. 5 1 Plecoptera,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 3 1,2,1 Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) 3 3 2 2,8,4 Halesus sp. 5 4,8,4 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) 1 1 3 1 1,4,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 1 1,4,2 Limnephilidae 5 1 1,4,2 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) 4 4 2 1,2,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 1,2,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1 2 2 1,,5 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) 1 3 3 1 2,6,3 Polycentropodidae 1 1,4,2 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 2 7 3 1 1 11,8 6,4 Oulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 186) 2 4 3 1 9 7 1 3,6 2, Oulimnius sp. Lv. 2 4 3 1 2 4 1,4,8 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2 1,6,3 Chironomidae 1 46 85 86 51 73,6 39,9 Empididae 3 1 3 9 6 3,8 2,1 Simuliidae 1 1 4 4 1 2 2,4 1,3 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 4 4 3 1,2,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 2 1 4 6 22 1,6 5,7 SUMMA (antal individer): 158 19 256 2 199 184,4 1 SUMMA (antal taxa): 19 13 19 21 17 17,8 Totalantal taxa 31 Danskt faunaindex 6 MISA 61 Medelantal taxa/prov 17,8 Surhetsindex 12 ASPT-index 5,9 Antal ind./kvm. 738 EPT-index 18 DJ-index 12 Diversitetsindex 3,17 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag Artlista sida 1 ()

122. Salaån, Hagalund 29-4-28 x: 6521757 y: 145566 Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 75 6 2 1 2 26,2 2,2 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 7 1 2 5 3,,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis niger - (Linné, 1761) 2 4 3 1,2, Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 4 84 285 55 4 1,8 8,6 PLECOPTERA, bäcksländor Brachyptera risi - (Morton, 1896) 1 4 3 3 3 Plecoptera 4 2,,2 Nemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 14 4 1 17 Plecoptera 6 1,2,9 Nemoura sp. 5 5 2 2 21 Plecoptera 18 9,6,8 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, 1884 4 1 4 Ov 2 2,8,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 1 1 1,6,1 Hydropsyche sp. 1 2,4, Lype phaeopa - (Stephens, 1836) 4 4 2 1,2, Lype reducta - (Hagen, 1868) 4 4 2 2 1 3 1,2,1 Lype sp. 4 4 2 1,2, Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1,2, Rhyacophila fasciata - Hagen, 1859 2 3 3 1 1 2,8,1 Rhyacophila sp. 3 3 1 4 1,,1 COLEOPTERA, skalbaggar Hydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 1,2, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2, Chironomidae 185 73 13 75 86 14,4 8,9 Empididae 3 2 1 2 8 2,6,2 Pediciidae 3 1 1,4, Simuliidae ** 1 18 48 25 8 12 96, 77,4 SUMMA (antal individer): 2137 659 673 991 1396 1171,2 1 SUMMA (antal taxa): 12 11 7 11 14 11, Totalantal taxa 18 Danskt faunaindex 5 MISA 37 Medelantal taxa/prov 11, Surhetsindex 8 ASPT-index 5,6 Antal ind./kvm. 4 685 EPT-index 1 DJ-index 11 Diversitetsindex 1,26 Naturvärdesindex 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

123. Dalbyån, Dalby 29-4-28 x: 652247 y: 14577 Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp. 1 3 1,2,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 8 11 2 8 25 1,8 2,9 HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 1,2,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 1 2 1 1,,3 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donovan, 187) 3 3 3 8 2 4 6 4, 1,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 24 24 22 24 75 33,8 9,1 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura borealis - (Morton, 1894) 2 4 4 12 1 Plecoptera 1 4,6 1,2 Amphinemura sp. 4 4 1 Plecoptera,2,1 Isoperla grammatica - (Poda, 1761) 1 3 3 2 6 Plecoptera 6 3 3,4,9 Isoperla sp. 3 1 Plecoptera 3,8,2 Leuctra sp. 2 2 Plecoptera 1,6,2 Nemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 2 Plecoptera 1 1,8,2 Nemoura sp. 5 1 Plecoptera,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 6 2 35 1 8 12,2 3,3 Halesus sp. 5 1 1,4,1 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) 1 1 3 1 2,,5 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 65 146 65 95 122 98,6 26,7 Limnephilidae 5 6 5 9 18 1 18,6 5, Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1,2,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 5 3 3 12 3 5,2 1,4 Potamophylax cingulatus - (Stephens, 1837) 5 4 1 3 1 1 1 1,4,4 Rhyacophila fasciata - Hagen, 1859 2 3 3 1 1 2,8,2 Rhyacophila sp. 3 3 2 2,8,2 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) 2 5 4 2 4 7 2 1 3,2,9 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 186) 2 4 4 1 4 1,,3 Elmis aenea Lv. - (Müller, 186) 2 4 4 9 7 1 12 6 8,8 2,4 Hydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 1,2,1 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 6 3 8 2 6 5, 1,4 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 18 12 12 22 65 11,4 27,4 Oulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 186) 2 4 3 2 1 1 4 1,6,4 Oulimnius sp. Lv. 2 4 3 2 6 5 8 4,2 1,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 5 5 1 1 2,4,6 Chironomidae 18 46 15 16 18 22,6 6,1 Empididae 3 1 1,4,1 Limoniidae 1,2,1 Muscidae 3 1 2,6,2 Pediciidae 3 4 4 4 5 1 3,6 1, Simuliidae 1 1 7 1 1,8,5 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 2 3 6 16 14 11,8 3,2 SUMMA (antal individer): 444 416 334 283 371 369,6 1 SUMMA (antal taxa): 24 22 19 23 21 21,8 Totalantal taxa 31 Danskt faunaindex 7 MISA 36 Medelantal taxa/prov 21,8 Surhetsindex 8 ASPT-index 5,8 Antal ind./kvm. 1 478 EPT-index 14 DJ-index 13 Diversitetsindex 3,38 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag Artlista sida 1 ()

1255. Ekershyttebäcken, Dalby 29-4-28 x: 652257 y: 145725 Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp. 1 3 1,2, OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 18 25 17 451 6 191,6 4, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 16 1 3,6,8 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donovan, 187) 3 3 3 1,2, EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 12 2 1 11 9 1,6 2,2 PLECOPTERA, bäcksländor Nemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 3 2 Plecoptera 2 1,4,3 Nemoura sp. 5 1 Plecoptera,2, TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) 1 1 3 1,2, Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 3 1 12 5 3 4,8 1, Limnephilidae 5 1 1 1,6,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 3,6,1 Potamophylax sp. 5 4 1,2, COLEOPTERA, skalbaggar Elodes sp. Lv. 2 1 1,4,1 Hydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 1 1 5 4 1 2,4,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 3 5 2 9 8 5,4 1,1 Chironomidae 11 14 271 92 13 123,4 25,8 Empididae 3 1,2, Limoniidae 1,2, Pediciidae 3 9 5 1 7 4 7, 1,5 Simuliidae 1 51 35 1 6 8 47,2 9,9 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 45 17 24 261 44 78,2 16,3 SUMMA (antal individer): 419 352 377 95 34 478,6 1 SUMMA (antal taxa): 14 11 16 13 1 12,8 Totalantal taxa 19 Danskt faunaindex 3 MISA 44 Medelantal taxa/prov 12,8 Surhetsindex 4 ASPT-index 4,8 Antal ind./kvm. 1 914 EPT-index 6 DJ-index 8 Diversitetsindex 2,32 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag Artlista sida 1 ()

Bilaga 8 Bottenfauna sjölitoral Metodik, lokalbeskrivningar och artlistor Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

Metodik Litoralfaunaprovtagningen genomfördes den 27 april 29, och utfördes vid exponerade stränder. Vid varje lokal togs fem prov i enlighet med den standardiserade sparkmetoden SS-EN 27 828 och Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Metoden innebär i korthet att proven togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) som hölls mot botten och långsamt fördes framåt medan botten på en sträcka av 1 meter rördes upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades i 7 % etanol. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut och artbestämdes till minst den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27). Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

1. Kärrafjärden Salaåns utflöde RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Top. Karta: 9F SV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 652285 / 14545 Kommun: Askersund Provtagningsuppgifter Datum: 29-4-27 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: R. Råden/S. Holmgren Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,5 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 12 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Vid udden väster om Salaåns utflöde. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd gran björk Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

2. Kärrafjärden Golfbanan RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Top. Karta: 9F SV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 652535 / 145315 Kommun: Askersund Provtagningsuppgifter Datum: 29-4-27 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: R. Råden/S. Holmgren Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,3 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 12,2 C Lokalens medeldjup:,2 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Vid utslagsplats 16, vid golfbanan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-5% Fin sten: >5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Golfbana stark B: Gruvdeponi måttlig C: - saknas Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

3. Kärrafjärden utloppet RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Top. Karta: 9F SV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 65246 / 14518 Kommun: Askersund Provtagningsuppgifter Datum: 29-4-27 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: R. Rådén/S. Holmgren Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,8 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 11,8 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Vid udden i Kärrafjärdens utlopp. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: >5% Grov sten: >5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: hällmark Dominerande 2: barrskog Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd tall - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Mycket grovdetritus, främst vassdelar, försvårade provtagningen något. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

Förklaring till artlista rinnande vatten och sjöars litoral Antal individer per prov (,25 m2) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Det. = Ansvarig för artbestämning. Försurningskänslighet (Fk): taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph = 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph = 5, 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph = 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph = 6,2 Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

1. Kärrafjärden, Salaåns utflöde 29-4-27 x: 652285 y: 14545 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda 1,2,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 28 22 1 3 22 22,4 13,4 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 3 3 2 2 2, 1,2 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 1 2,6,4 Theromyzon sp. * 3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 11 65 7 95 88, 52,7 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 4 2 1 1,4,8 ODONATA, trollsländor Coenagrion sp. 3 1,2,1 Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 1,2,1 Somatochlora metallica - (Vander Linden, 1825) 2 3 3 1,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 1,2,1 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 9 9 4 9 8 7,8 4,7 Cloeon sp. (dipterum gr.) 4 3 1 1,4,2 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1 2 3 3 1,8 1,1 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 1 1 9 5 3,2 1,9 PLECOPTERA, bäcksländor Nemoura sp. * 5 Plecoptera MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) 1 3 2 1 1,4,2 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) 2 3 3 1 1,4,2 Halesus sp. 5 1,2,1 Leptoceridae 1 1,4,2 Limnephilus sp. (lunatus-typ) 5 2 1,2,1 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 5 3 1,2,1 Limnephilidae 5 14 2 5 33 3 11,4 6,8 Lype sp. * 4 4 2 Molanna sp. (angustata-typ) * 3 3 Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 1,2,1 Mystacides sp. (longicornis/nigra) 2 3 1,2,1 Mystacides sp. 2 3 1 1,4,2 Notidobia ciliaris - (Linné, 1761) * 3 5 Ov Tinodes waeneri - (Linné, 1758) 4 4 3 1,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar Platambus maculatus Lv. - (Linné,1758) 1 3 2 1,2,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 29 2 1 32 11 2,4 12,2 GASTROPODA, snäckor Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) 4 4 3 1,2,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 1 16 3,4 2, SUMMA (antal individer): 19 173 15 212 155 167, 1 SUMMA (antal taxa): 1 12 12 17 13 12,8 Totalantal taxa 31 Danskt faunaindex 3 MILA 65 Medelantal taxa/prov 12,8 Surhetsindex 8 ASPT-index 5,9 Antal ind./kvm. 668 EPT-index 16 Diversitetsindex 2,43 Naturvärdesindex 4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

2. Kärrafjärden, Golfbanan 29-4-27 x: 652535 y: 145315 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp. * 1 3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 1,2,2 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1,2,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 11 26 2 1 8, 7,5 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 3 8 2 3 2 3,6 3,4 ODONATA, trollsländor Aeshna sp. * 3 3 Coenagrionidae 3 2,4,4 Enallagma cyathigerum - (Charpentier, 184) * 2 3 3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 1 19 3 1 2 7, 6,6 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) * 1 2 3 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) * 1 2 3 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) 1 3 2 1 1,4,4 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) 4 3 3 1 3 1 1 1,2 1,1 Athripsodes sp. 3 1,2,2 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) 2 3 3 1,2,2 Leptoceridae 1 1,4,4 Limnephilus sp. (marmoratus-typ) * 5 3 Molanna sp. (angustata-typ) 3 3 3 1,8,8 Mystacides sp. 2 3 1 6 1 1,6 1,5 Oecetis ochracea - (Curtis, 1825) 3 3 1,2,2 Oecetis sp. 3 1 1,4,4 Orthotrichia sp. 1,2,2 Oxyethira sp. 2 1,2,2 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) 4 4 3 2 14 6,8 6,4 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 3,6,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 12 7 8 8 16 22,8 21,4 Chironomidae 95 96 5 2 38 47,2 44,3 Tabanidae 3 1 7 2 1 4, 3,8 GASTROPODA, snäckor Lymnaeidae * 4 SUMMA (antal individer): 168 26 25 19 61 16,6 1 SUMMA (antal taxa): 14 14 9 9 7 1,6 Totalantal taxa 25 Danskt faunaindex 3 MILA 26 Medelantal taxa/prov 1,6 Surhetsindex 6 ASPT-index 5,7 Antal ind./kvm. 426 EPT-index 12 Diversitetsindex 2,63 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

3. Kärrafjärden, utloppet 29-4-27 x: 65246 y: 14518 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria 3 1,2,2 NEMATODA, rundmaskar Nematoda 1,2,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 3 18 3 18 19,2 17,5 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1,2,2 Erpobdella testacea - (Savigny, 1822) 3 3 3 1,2,2 Glossiphoniidae (annan) 3 1,2,2 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 1 3 3 1,4 1,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 32 6 11 55 33,6 3,7 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 5 7 2,4 2,2 ODONATA, trollsländor Coenagrionidae 3 1,2,2 Somatochlora metallica - (Vander Linden, 1825) 2 3 3 1 1,4,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 1 1 3 1,,9 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 1 7 3 19 4 6,8 6,2 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 2 5 1,4 1,3 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 4 24 3 6,2 5,7 Leptophlebia sp. 1 2 3 1 1 3 1,,9 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 3 1 1,4,4 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) 2 3 3 1,2,2 Cyrnus sp. (annan) 2 3 3 1,2,2 Hydroptila sp. 3 3 1,2,2 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 4 1 1,,9 Limnephilus sp. (flavicornis/marmoratus-typ) 5 1,2,2 Limnephilus sp. (flavicornis-typ) 5 1,2,2 Limnephilidae 5 1 2 3 1,2 1,1 Molanna sp. (angustata-typ) 3 3 1,2,2 Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 1 1 1 1,8,7 Mystacides sp. 2 3 8 5 2 3, 2,7 Oecetis ochracea - (Curtis, 1825) * 3 3 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1 2, 1,8 Oecetis sp. 3 1,2,2 Setodes argentipunctellus - McLachlan, 1877 4 5 2,4,4 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) 4 4 3 4,8,7 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 1,2,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2,4,4 Chironomidae 9 38 18 6 1 16,2 14,8 GASTROPODA, snäckor Hippeutis complanatus - (Linné, 1758) 4 4 3 1 2, 1,8 Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) * 4 4 2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 11 5 6 4,4 4, Sphaerium sp. 3 1 3 4,8,7 SUMMA (antal individer): 68 153 133 91 13 19,6 1 SUMMA (antal taxa): 12 2 12 12 12 13,6 Totalantal taxa 34 Danskt faunaindex 4 MILA 65 Medelantal taxa/prov 13,6 Surhetsindex 8 ASPT-index 5,7 Antal ind./kvm. 438 EPT-index 16 Diversitetsindex 3,44 Naturvärdesindex 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory

Bilaga 9 Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral Metodik, lokalbeskrivningar och artlistor Bilaga 9 - Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

Metodik Provtagningen genomfördes den 27 april 29. Vid varje provlokal togs delprover med en ekmanhuggare (,215 m 2 ) inom en yta av 1 x 1 meter. Provtagningen genomfördes enligt den standardiserade metoden SS 2819 och enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Läget för varje provlokal bestämdes med GPS så att den angivna koordinaten ligger mitt i ytan. Proverna sållades på plats genom ett såll med masktätheten,5 x,5 mm och konserverades sedan i 7 % etanol. På laboratoriet sorterades djuren ut och artbestämdes till en nivå där relevanta tillståndsbedömningar är möjliga. Nivån för artbestämningarna följer i huvudsak Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) med det avsteget att vi även försökte nå artnivå inom gruppen oligochaeta (fåborstmaskar). Dessutom noterades de fjädermyggslarver inom den taxonomiska gruppen chironomini som uppvisade missbildningar. Bilaga 9 - Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

127. Kärrafjärden sublitoral RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Top. Karta: 9F NV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 652575 / 14524 Kommun: Askersund Provtagningsuppgifter Datum: 29-4-27 Metodik: SS 2 81 91 Provtagare: R. Råden/S. Holmgren Provyta (m 2 ):,215 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 9 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 11,9 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,4 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: beige Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Strax sydost om Stora Ävjeudden. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 127. Kärrafjärden profundal RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Top. Karta: 9F NV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 6525588 / 1452642 Kommun: Askersund Provtagningsuppgifter Datum: 29-4-27 Metodik: SS 2 81 91 Provtagare: R. Råden/S. Holmgren Provyta (m 2 ):,215 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 16 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 1,9 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,4 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: gråsvart Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs i djuphålan. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 9 - Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

134. Alsen sublitoral RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Top. Karta: 9E NO Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 65272 / 1449 Kommun: Askersund Provtagningsuppgifter Datum: 29-4-27 Metodik: SS 2 81 91 Provtagare: R. Råden/S. Holmgren Provyta (m 2 ):,215 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 8 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,7 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,1 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkgrå Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Strax öster om Kalvholmen. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 134. Alsen profundal RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Top. Karta: 9E NO Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 65265 / 144945 Kommun: Askersund Provtagningsuppgifter Datum: 29-4-27 Metodik: SS 2 81 91 Provtagare: R. Råden/S. Holmgren Provyta (m 2 ):,215 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 15 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,8 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,1 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkgrå Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs i djuphålan. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 9 - Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

Förklaring till artlista sjöars profundal och sublitoral Antal individer per prov (,225 m2) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Det. = Ansvarig för artbestämning. Mätosäkerhet för individtäthet = 1 %. Syrekänslighet (Sy): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som är tåligt mot låga syrehalter 2 taxa som är måttligt känsligt 3 taxa som är mycket känsligt Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. Bilaga 9 - Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

127. Kärrafjärden, sublitoral 29-4-27 x: 652575 y: 14524 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS 2 81 91 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus sp. 1 2 1 2 1 1,8 8,7 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1 1,4 4,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2,4 4,3 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 1 1,4 4,3 Chironomus sp. (anthracinus-typ) 1 2 2 3 2 6 2 2,6 28,3 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 1 1 1,6 6,5 Chironomus sp. (salinarius-typ) 1 2 1,2 2,2 Cryptochironomus sp. 2 3 1,2 2,2 Procladius sp. 1 3 1 1 5 5 6 3,6 39,1 SUMMA (antal individer): 6 7 14 11 8 9,2 1 SUMMA (antal taxa): 4 5 5 5 3 4,4 Totalantal taxa 9 BQI 1,8 PTI 2,8 Medelantal taxa/prov 4,4 O/C-index 2, KEG Antal ind./kvm. 428 Diversitetsindex 2,44 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 127. Kärrafjärden, profundal 29-4-27 x: 6525588 y: 1452642 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS 2 81 91 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 M % DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,1,1 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 169 161 145 16 158 26 19 153 15 135 162,7 98,8 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 1 1,2,1 Procladius sp. 1 3 3 1 1 3 1 1 4 1 1,5,9 Tanytarsus sp. 2 2 3 1,1,1 SUMMA (antal individer): 172 163 146 161 159 29 191 154 155 136 164,6 1 SUMMA (antal taxa): 2 3 2 2 2 2 2 2 3 2 2,2 Totalantal taxa 5 BQI 1,7 PTI 3, Medelantal taxa/prov 2,2 O/C-index, KEG 1 Antal ind./kvm. 7 656 Diversitetsindex,1 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade v erksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 9 - Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

134. Alsen, sublitoral 29-4-27 x: 65272 y: 1449 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS 2 81 91 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, 1862 1 2 1 1,2,8 Limnodrilus sp. 1 2 1 8 3 4 4 3,8 14,7 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) 1 2 2 5 4 3 3 3 3,6 14, Tubificidae (med hårborst) 2 6 4 4 3 3,4 13,2 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,2,8 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1,4 1,6 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 1 1 2,8 3,1 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 3 4 6 2 3 3,6 14, Cryptochironomus sp. 2 3 1 1 1,6 2,3 Glyptotendipes sp. 2 2 2 1,2,8 Polypedilum sp. 2 2 1,2,8 Procladius sp. 1 3 8 5 6 11 8 7,6 29,5 Tanytarsus sp. 2 2 3 1 3 1 1 1,2 4,7 SUMMA (antal individer): 36 25 26 17 25 25,8 1 SUMMA (antal taxa): 1 7 6 4 7 6,8 Totalantal taxa 11 BQI 1,5 PTI 2,2 Medelantal taxa/prov 6,8 O/C-index 8,2 KEG 1 Antal ind./kvm. 1 2 Diversitetsindex 2,9 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 134. Alsen, profundal 29-4-27 x: 65265 y: 144945 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS 2 81 91 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) 1 2 2 1 3 4 4 2 3 1 2 5 2,5 4,7 Tubificidae (med hårborst) 2 6 17 1 11 23 9 4 8 9 13 11, 2,6 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 2 5 2 1 1, 1,9 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,1,2 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 18 33 29 28 26 29 25 4 27 26 28,1 52,6 Chironomus sp. (anthracinus-typ) 1 2 2 2 1 1 1 1 1,7 1,3 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 2 1 1 3 2,9 1,7 Chironomus sp. (salinarius-typ) 1 2 2 2 1 1 2,8 1,5 Chironomus sp. 1 2 1,1,2 Cladopelma sp. (lateralis gr.) 2 2 2 9 3 1,4 2,6 Procladius sp. 1 3 5 6 9 13 1 8 6 13 7 6,8 12,7 SUMMA (antal individer): 32 56 54 58 84 44 42 6 52 52 53,4 1 SUMMA (antal taxa): 4 4 6 7 9 5 6 5 4 4 5,4 Totalantal taxa 9 BQI 1,4 PTI 2,6 Medelantal taxa/prov 5,4 O/C-index 5,2 KEG Antal ind./kvm. 2 484 Diversitetsindex 2,9 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade v erksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 9 - Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

Bilaga 1 Planktiska alger i sjöar Metodik, förklaring av begrepp, utdatasidor, artlistor och fältprotokoll Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar

Växtplankton - metod Provtagning Under augusti 29 undersöktes växtplankton i två sjöar: Alsen och Kärrafjärden. Provtagningen genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 24). Metoden överensstämmer med BIN PR6 (Naturvårdsverket 1986). Vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett två meter långt plexiglasrör (Rambergrör). Hela vattenpelaren provtogs i sjöspecifika djupintervall (se fältprotokoll sist i Bilaga 1). Ur provet togs ett delprov för analys. Vid varje lokal togs dessutom ett håvprov genom vertikal håvning. Håvens masktäthet var 25 µm. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning. Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Sedimenterad volym var 3 ml. Beräkningar av individtätheter och biovolymer gjordes enligt SS-EN 1524: 26 och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163). Analysresultaten bearbetades och utvärderades, dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, dels genom en expertbedömning. Bedömning enligt Naturvårdsverkets metod För klassificering av sjöar med hjälp av växtplankton har Sverige delats in i tre ekoregioner: Fjällen ovan trädgränsen, Norrland och Södra Sverige. Vidare har Norrlands och Södra Sveriges sjöar delats in i klara (motsvarande <3 mg Pt l -1 ) respektive humösa sjöar (motsvarande >3 mg Pt l -1 ). Alla sjöar i undersökningen klassades att tillhöra typen Södra Sverige, humösa sjöar. Klassificering av näringsstatus För att klassificera lokalernas näringsstatus användes följande parametrar: Totalbiomassan av växtplankton Andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan Trofiskt planktonindex (TPI) TPI-värdet beräknas med hjälp av biomassan av olika oligotrofi- och eutrofiindikerande arter och dessa arters värde som indikatorer på en skala från -3 (bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (bästa eutrofiindikatorerna). Ett växtplanktonprovs TPI-värde kan således i teorin variera mellan -3 och 3. Ju fler näringskrävande växtplanktonarter som finns i provet desto högre blir TPI-värdet. Enligt bedömningsgrunderna bör TPI inte användas på prov som innehåller fyra eller färre indikatorarter. I proven från alla sjöarna i denna Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar

undersökning fanns avsevärt fler indikatorarter. Ovanstående tre parametrar redovisas var och en för sig som värden, ekologisk kvalitetskvot och klass i den femgradiga klassningsskalan (hög, god, måttlig, otillfredsställande, dålig). Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen. De tre parametrarna ligger sedan till grund för beräkningen av sammanvägd näringsstatus där statusklasserna omvandlas till numeriska värden genom ett viktningsförfarande varefter ett medelvärde av de tre parametrarna kan beräknas (se Naturvårdsverket 27). Surhetsklassning För bedömning av surhet/försurning användes en parameter: Artantal (antal taxa) av växtplankton Parametern kan inte skilja ut antropogent försurade sjöar från naturligt sura sjöar. Surhetsklassning med hjälp av växtplankton bör dessutom endast utföras vid misstanke om surhet/försurning eftersom artantal är en svårtolkad parameter som är starkt beroende av analysansträngning. Eftersom sjöarna i denna undersökning ligger i en region med såväl antropogen belastning som naturligt sura vatten har vi dock valt att göra en surhetsklassning av resultaten från växtplanktonundersökningen. En utförlig beskrivning av bedömningsgrunderna finns tillgänglig i rapportform (Naturvårdsverket 27) och på Naturvårdsverkets hemsida. Där redovisas klassgränserna för de ingående parametrarna från de olika sjötyperna och där beskrivs i detalj förfarandet vid beräkning av TPI och sammanvägd näringsstatus. Expertbedömning Vid vår expertbedömning av näringssituation och statusklassning har även följande parametrar beaktats: Trofiindex enligt Hörnström (BIN PR163) Biomassan av Gonyostomum semen Förekomst av potentiellt toxiska cyanobakterier Förekomst av indikatorarter Hörnströms trofiindex kan i teorin variera mellan 11 och 1. Ju högre värdet är desto vanligare är näringskrävande växtplanktonarter i provet. Indikatorarterna redovisas som O (oligotrofiindikatorer), E (eutrofiindikatorer) och I (indifferenta) i artlistorna. De har sitt ursprung i en definiering av indikatorarter som gjorts vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet, vilken ibland avviker från Naturvårdsverkets indelning. Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar

Även andra iakttagelser än ovanstående kan ha vägts in vid expertbedömningen, t ex förekomst av partiklar, bentiska alger och vissa djurplankton i provet, eller annan erfarenhet från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Utöver klassningen grundad på bedömningsgrunderna från 27 klassar vi också sjöarna enligt det system som vi använt i tidigare rapporter (Nilsson & Sundberg 24). En sammanfattande bedömning av tillståndet på varje lokal klassas enligt: Mycket näringsfattigt tillstånd Näringsfattigt tillstånd Måttligt näringsrikt tillstånd Näringsrikt tillstånd Mycket näringsrikt tillstånd En sammanfattande bedömning av påverkan klassas enligt: Ingen eller obetydlig påverkan Liten påverkan Tydlig påverkan Stark påverkan Mycket stark påverkan Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar

Referenser Hörnström, E. 1979. Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM 1221. Hörnström, E. 1981. Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: 249-261. Naturvårdsverket 1986. Recipientkontroll i vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 318 Naturvårdsverket 24. Handboken för miljöövervakning, Undersökningstyp växtplankton i sjöar. Version 1.2: 24-2-6. Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Nilsson C. & Sundberg I. 24. Bedömningsgrunder för planktiska alger. Medins Biologi AB Svensk Standard SS-EN 1524:26. Vattenundersökningar Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik). Utermöhl, H. 1958. Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9: 1-38. Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar

Förklaring av begrepp i utdatasidor och artlistor Naturvårdsverkets kriterier (27). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) för ca 35 oligorofi- och ca 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 1). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattiga sjöarna) och 1 (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/ avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5 där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar

127. Kärrafjärden 29-8-31 Lokalkoordinater: 65256 / 145255 RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 1 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E 1 117,8 Microcystis sp. - KÜTZING E 1 67,4 Snowella sp. - ELINKIN I 1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 167,5 Oscillatoriales Planktothrix agardhii - (GOMONT) ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 2 E 1 67,1 Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY I 2 67,4 Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY 2 I 3 223,12 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 4 575,32 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 198,135 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 99,154 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY I 2,7,7 Gymnodinium sp. (liten, <1 µm) - KOFOID & SWEZY -3 I 2 19,4 Peridinium willei - HUITFELD-KAAS I 1,3,17 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 3 8,1 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 43,7 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 1 6,2,2 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O 2 12,1 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 68,11 Mallomonas sp. (1-2µm) - PERTY I 1 Pseudokephyrion entzii - (CONRAD) SCHMID -3 1 6,2,2 Pseudopedinella sp./pedinella sp. 1 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 1 6,2,1 Synura sp. - EHRENBERG I 2 43,15 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 15,9 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 31,19 Asterionella formosa - HASSALL I 4 144,425 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 2 25,6 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 2 54,35 Aulacoseira sp. (1-15 µm bred) - THWAITES I 1 6,1,27 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 3 414,9 Fragilaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 2 3,,13 Pennales obestämda (5-1 µm) I 1 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 2 37,4 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 4 594,112 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 1 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I 4 859,898 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 Ankyra sp. - FOTT I 1 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 1,3,19 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 1 5,26 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 3 68,6 Oocystis sp. - NÄGELI I 2 Artlista sida 1 av 2 Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar

127. Kärrafjärden Datum: 29-8-31 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 65256/145255 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status/tillstånd 59 1, Nära neutralt 3,45 God 2,14,19 God 1,62 1, Hög 1,66,16 Måttlig Nära neutralt Måttlig Avvikelse 2,14 Stor Måttligt stor biomassa,3 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 4 Tydlig Måttligt antal,1 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 38,7 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 29 Arter med indikatortal, aug 29 Guldalger Kiselalger Konjugater Grönalger Gonyostomum Cyanobakterier Rekylalger Pansarflagellater Antal arter 8 6 4 2 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 Tidigare utveckling År 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Biomassa (mg/l) 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Övriga Kiselalger Cyanobakterier Gonyostomum (Ingen provtagning) Tillstånd C C C C C C C C C C 1 2 3 4 5 6 7 8 9 A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhället i Kärrafjärden dominerades stort av kiselalger, framför allt Asterionella och Tabellaria. Den totala biomassan var måttligt stor men andel och mängd cyanobakterier var mycket liten. Däremot identifierades relativt många arter som indikerar eutrofa förhållanden varför TPI:värde och Hörnströms trofiindex var måttligt höga. Dessutom förekom relativt många potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier. Gonyostomum har tidigare påträffats i Kärrafjärden men 29 var dess biomassa mycket liten. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdverkets metod indikerar god status men på grund av de många eutrofiindikatorerna klassificerar vi i vår egen bedömning näringsstatusen som måttlig. Sammantaget visar sjöns växtplankton på måttligt näringsrika förhållanden och påverkan av näringsämnen bedöms som tydlig jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Under det senaste decenniet har Kärrafjärdens växtplankton vanligtvis dominerats kraftigt av kiselalger. Efter en hög totalbiomassa 21 har växtplanktonsamhällets mängd och sammansättning varit relativt stabil. Mängden cyanobakterier har alltid varit mycket liten och vi bedömer därför risken för långvariga blomningar av toxiska alger som liten. Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar

134. Alsen 29-8-31 Lokalkoordinater: 65267 / 14494 RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 1 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E 3 933,61 Microcystis sp. - KÜTZING E 4 8633,49 Snowella sp. - ELINKIN I 2 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 4 11483,457 Oscillatoriales Planktothrix agardhii - (GOMONT) ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 2 E 2 271,5 Nostocales Anabaena mendotae - TRELEASE 2 E 2 1238,46 Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY 2 I 2 619,27 Aphanizomenon sp. - MORREN I 2 292,2 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 4 637,44 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 15,46 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 87,117 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 2 1,,43 Gymnodinium helveticum PENARD I 2 1,,5 Gymnodinium sp. (liten, <1 µm) - KOFOID & SWEZY -3 I 1 6,2,1 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O 1 6,2,1 Dinobryon sp. - EHRENBERG I 1 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 1 6,2,3 Mallomonas sp. (1-2µm) - PERTY I 1 Pseudopedinella sp./pedinella sp. 1 Synura sp. - EHRENBERG I 1 6,2,2 Chrysophyseae, obestämda monader (5-1 µm) 2 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 Asterionella formosa - HASSALL I 3 3,11 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 3,3,1 Aulacoseira sp. (<5 µm bred) - THWAITES I 3 5,14 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 3 16,151 Centriska kiselalger (1-2 µm) I 2 12,16 Centriska kiselalger (>3 µm) I 1,3,3 Cymatopleura solea - (BRÉB.) W. SMITH E 1 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 4 617,137 Fragilaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 1,3,1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 25,9 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I 2 4,3,3 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 1 6,2,14 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ - EHRENBERG I 1 Eudorina sp. - EHRENBERG 1 Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 1,7,17 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 2 198,25 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 Kirchneriella sp. - SCHMIDLE I 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 19,1 Oocystis sp. - NÄGELI I 1 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1,3,26 Pediastrum duplex var. gracillimum - W. & G.S. WEST * 3 E 1,3,6 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Schroederia sp. - LEMMERMANN 1 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 1,7,2 Closterium sp. - NITSCH I 2,7,82 Mougeotia sp. - C. AGARDH O 1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 2 2,,31 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY -2 2 298,8 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 1 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 1 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar Artlista sida 1 av 1

134. Alsen Datum: 29-8-31 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 65267/14494 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status/tillstånd 57 1, Nära neutralt 2,24 Måttlig 1,91,21 God 56,89,46 Otillfredsställande 2,22,13 Otillfredsställande Nära neutralt Måttlig Avvikelse 1,91 Stor Liten biomassa 1,9 Mycket stor Måttligt stor biomassa 5 Stor till mycket stor Stort/mkt stort antal,3 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 52,7 Högt index Växtplanktonsammansättning, aug 29 Arter med indikatortal, aug 29 Cyanobakterier Rekylalger Pansarflagellater Guldalger Kiselalger Ögonalger Grönalger Konjugater Gonyostomum Övriga Antal arter 8 6 4 2 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 Tidigare utveckling År 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Biomassa (mg/l) 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Tillstånd D D C-DC-DC-D D C C C C D D D D C-DC-D Övriga Kiselalger Cyanobakterier Gonyostomum 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhället i Alsen dominerades av cyanobakterier, framför allt Microcystis och Woronichinia. Den totala biomassan var liten men andelen cyanobakterier var måttligt stor. Dessutom identifierades många arter som indikerar eutrofa förhållanden varför TPI:värde och Hörnströms trofiindex var höga. Där förekom även många potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier. Gonyostomum påträffades också men dess biomassa var mycket liten. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdverkets metod indikerar måttlig status. Vi gör samma bedömning men Alsen ligger relativt nära otillfredsställande näringsstatus. Sammantaget visar sjöns växtplankton således på måttligt näringsrika till näringsrika förhållanden och påverkan av näringsämnen är tydlig till stark. Under det senaste decenniet har Alsens växtplankton varierat något i mängd och sammansättning men vanligtvis har cyanobakterier eller kiselalger dominerat. Efter en hög totalbiomassa i mitten av 199-talet minskade biomassan men nu är biomassan högre igen. Vi konstaterar att andelen cyanobakterier under 29 var den högsta under jämförelseperioden och bedömer risken för långvariga blomningar av toxiska alger som tydlig. Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar

127. Kärrafjärden Vattenområdesuppgifter Län: Örebro Sjö/vattendrag: Kärrafjärden Kommun: Askersund Lokalnummer: 127 Top. karta: 9F NV Lokalnamn: - Vattenkoordinater: - / - Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 65256 / 145255 Provtagningsuppgifter Provtagare: ML/IH Datum: 29-8-31 Organisation: Medins biologi AB Tid på dygnet: 15. Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 5 m 1m 15m Djup provplatsen (m): 15 Vattentemperatur ( C): 17 17 11,9 - Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 9 m Trofinivå: eutrof Siktdjup med vattenkikare: 2,4 m Väderlek: Molnigt Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: djuphålan Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Konserveringsmetod : lugol Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: 1 2 3 4 Djupintervall (m): -6 - - - Övrigt - 134. Alsen Vattenområdesuppgifter Län: Örebro Sjö/vattendrag: Alsen Kommun: Askersund Lokalnummer: 134 Top. karta: 9E NO Lokalnamn: - Vattenkoordinater: - / - Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 65267 / 14494 Provtagningsuppgifter Provtagare: ML/IH Datum: 29-8-31 Organisation: Medins biologi AB Tid på dygnet: 13:3 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 5 m 1m 15m Djup provplatsen (m): 14 Vattentemperatur ( C): 17,2 17,1 17,1 - Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: - m Trofinivå: eutrof Siktdjup med vattenkikare: 1,6 m Väderlek: Molnigt Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: djuphålan Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Konserveringsmetod : lugol Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: 1 2 3 4 Djupintervall (m): -6 - - - Övrigt - Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar

Bilaga 11 Data från länsstyrelsen i Örebro län Kalkningens effektkontroll samt uppföljning av miljökvalitetsnormer för ekologisk status i Örebro län Bilaga 11 - Kalkeffektkontroll

Kalkningens effektkontroll. Utförare: Länsstyrelsen i Örebro lä StnNamn ProvDatum ph Alk_mekv_l Färg_mgPt_l Kond_mS_m Kommun Xkoord Ykoord ph_mål MålUppyllt Bosjön utlo 29-4-14 5,8,5 14 3,3 Askersund 651974 143155 6 Nej Bosjön utlo 29-4-14 5,8,5 14 3,3 Laxå 651974 143155 6 Nej Bosjön utlo 29-11-5 6,7,16 14 4,1 Askersund 651974 143155 6 Ja Bosjön utlo 29-11-5 6,7,16 14 4,1 Laxå 651974 143155 6 Ja Fräsebäcken utlo 29-4-6 6,4,9 9 3,3 Karlsborg 65185 142435 VK-styr - Fräsebäcken utlo 29-4-6 6,4,9 9 3,3 Laxå 65185 142435 VK-styr - Fräsebäcken utlo 29-4-14 6,5,9 85 3,2 Karlsborg 65185 142435 VK-styr - Fräsebäcken utlo 29-4-14 6,5,9 85 3,2 Laxå 65185 142435 VK-styr - Fräsebäcken utlo 29-4-22 6,4,9 85 3,4 Karlsborg 65185 142435 VK-styr - Fräsebäcken utlo 29-4-22 6,4,9 85 3,4 Laxå 65185 142435 VK-styr - Fräsebäcken utlo 29-4-29 6,5,13 9 3,5 Karlsborg 65185 142435 VK-styr - Fräsebäcken utlo 29-4-29 6,5,13 9 3,5 Laxå 65185 142435 VK-styr - Fräsebäcken utlo 29-11-5 6,6,13 95 4 Karlsborg 65185 142435 VK-styr - Fräsebäcken utlo 29-11-5 6,6,13 95 4 Laxå 65185 142435 VK-styr - Fräsebäcken utlo 29-11-12 6,7,11 1 4,2 Karlsborg 65185 142435 VK-styr - Fräsebäcken utlo 29-11-12 6,7,11 1 4,2 Laxå 65185 142435 VK-styr - Gårdsjön63 utlo 29-4-14 5,9,12 16 4 Gullspång 652573 141597 6 Nej Gårdsjön63 utlo 29-11-5 6,5,18 18 4,6 Gullspång 652573 141597 6 Ja Hissjön utlo 29-4-16 5,9,6 16 3,4 Askersund 653448 146164 6 Nej Hissjön utlo 29-1-2 6,3,1 145 3,5 Askersund 653448 146164 6 Ja Kolsjön utlo 29-4-16 5,8,5 13 3,6 Askersund 6523 14429 6 Nej Kolsjön utlo 29-11-5 6,7 15 3,9 Askersund 6523 14429 6 Ja Kroksjöbäcken utlo 29-4-6 4,7 22 3,2 Laxå 651665 14259 VK-styr - Kroksjöbäcken utlo 29-4-14 4,7 22 3,2 Laxå 651665 14259 VK-styr - Kroksjöbäcken utlo 29-4-22 4,6 22 3,2 Laxå 651665 14259 VK-styr - Kroksjöbäcken utlo 29-11-5 4,7 3 3,8 Laxå 651665 14259 VK-styr - Kvarnsjön122 utlo 29-4-16 6,7,1 45 4,1 Askersund 653145 144374 6 Ja Kvarnsjön122 utlo 29-1-2 6,8,13 3 4,1 Askersund 653145 144374 6 Ja N Asplången utlo 29-4-16 5,7,3 1 3,4 Askersund 651899 14391 6 Nej N Asplången utlo 29-11-5 6,3,7 1 3,7 Askersund 651899 14391 6 Ja Rösjön36 utlo 29-4-16 6,3,6 9 3,1 Askersund 65182 143769 6 Ja Rösjön36 utlo 29-11-5 6,6,8 15 3,6 Askersund 65182 143769 6 Ja St Krokvind utlo 29-4-16 6,8 11 3,6 Askersund 653161 14423 VK-styr - St Krokvind utlo 29-1-2 6,3,13 14 4,1 Askersund 653161 14423 VK-styr - St Trehörningen utlo 29-4-14 5,9,4 85 3,3 Laxå 65199 142774 6 Nej St Trehörningen utlo 29-11-5 6,4,5 75 3,5 Laxå 65199 142774 6 Ja St Ölen utlo 29-4-16 6,8 85 3,4 Askersund 65272 14438 6 Ja St Ölen utlo 29-11-5 6,5,9 7 3,6 Askersund 65272 14438 6 Ja Sågkvarnsbäcken utlo 29-4-6 6,5 17 3,4 Laxå 652425 14273 VK-styr - Sågkvarnsbäcken utlo 29-4-14 6,5 16 3,4 Laxå 652425 14273 VK-styr - Sågkvarnsbäcken utlo 29-4-22 6,1,9 16 3,5 Laxå 652425 14273 VK-styr - Sågkvarnsbäcken utlo 29-4-29 6,4,8 165 3,8 Laxå 652425 14273 VK-styr - Sågkvarnsbäcken utlo 29-11-5 6,5,7 17 3,8 Laxå 652425 14273 VK-styr - Sågkvarnsbäcken utlo 29-11-12 6,6,7 14 4,1 Laxå 652425 14273 VK-styr - Sågkvarnsbäcken uppströms 29-4-14 5,7,4 15 3,5 Laxå 652361 14282 6 Nej Sågkvarnsbäcken uppströms 29-11-5 6,5 17 3,8 Laxå 652361 14282 6 Ja Tärnsjön utlo 29-4-16 6,1,9 5 3,6 Askersund 651921 14445 5,6 Ja Tärnsjön utlo 29-11-5 6,5,13 5 4,4 Askersund 651921 14445 5,6 Ja Unden utlo 29-4-14 6,6,7 15 4,3 Laxå 651567 141795 6 Ja Unden utlo 29-11-5 6,6,7 5 4,6 Laxå 651567 141795 6 Ja Vinnasjön utlo 29-4-16 6,7 11 3,7 Askersund 653271 144253 6 Ja Vinnasjön utlo 29-1-2 6,5,16 1 4,2 Askersund 653271 144253 6 Ja Åsebolbäcken 29-4-6 5,6,18 19 4,4 Gullspång 65227 141625 5,6 Ja Åsebolbäcken 29-4-14 6,7,23 18 4,9 Gullspång 65227 141625 5,6 Ja Åsebolbäcken 29-4-22 6,9,24 18 5,3 Gullspång 65227 141625 5,6 Ja Åsebolbäcken 29-4-29 6,7,28 16 5,3 Gullspång 65227 141625 5,6 Ja Åsebolbäcken 29-11-5 6,6,16 2 5,1 Gullspång 65227 141625 5,6 Ja Åsebolbäcken 29-11-12 6,4,9 22 4,1 Gullspång 65227 141625 5,6 Ja Örkaggen utlo 29-4-14 6,1,9 7 3,7 Askersund 65255 14379 6 Ja Örkaggen utlo 29-11-5 6,6,9 35 3,8 Askersund 65255 14379 6 Ja Öster-Ämten utlo 29-4-14 5,3,1 12 2,6 Laxå 651416 143169 VK-styr - Öster-Ämten utlo 29-11-5 6,1,8 135 2,8 Laxå 651416 143169 VK-styr - I kolumnen "Mål" anges Ja om ph-målet är uppfyllt eller Nej om det inte är uppfyllt. I kolumnen ph_mål står ibland VK-styr vilket anger att provlokalen inte är en målpunkt utan en s.k. Styrpunkt. En målpunkt är en provpunkt eller provsträcka som är kopplad till ett uppföljningsbart kemiskt mål och ibland även ett biologiskt mål. En styrpunkt är en vattenkemisk provpunkt för uppföljning av kalkningseffekter på strategiskt viktiga platser. 1 (1) Bilaga 11 - Kalkeffektkontroll

Undersökningar i vattenförekomster-vattendrag. Utförare: Länsstyrelsen i Örebro län Stationsnamn X_prov Y_prov År Månad Dag Temp C ph Kond_25 ms/m Alk/Acid mekv/l Ca mg/l Mg mg/l Cl mg/l Tot-N_ps µg/l Tot-P µg/l Abs_F 42/5 Slamhalt mg/l Blackstaån 658242 1457198 29 2 23 7,5 12,5,62 9,8 4,4 8,9 98 64,13 24 Blackstaån 658242 1457198 29 4 7 4 6,9 6,5,21 5,5 2,5 3,7 14 58,214 32 Blackstaån 658242 1457198 29 6 3 15,8 7,9 18,8 1,8 16 6,6 14 11 89,123 15 Blackstaån 658242 1457198 29 8 25 16,2 7,7 15,7,89 14 6,1 1 14 57,26 18 Blackstaån 658242 1457198 29 1 25 7,7 7,2 14,3,7 13 6,1 8,9 27 98,17 24 Blackstaån 658242 1457198 29 12 9 4,6 6,9 8,89,33 8,4 3,4 6,2 19 11,243 18 Frösvidalsån 283 6579665 145636 29 2 23 -,3 7,2 7,8,41 7,7 2 5,1 86 27,132 <5, Frösvidalsån 283 6579665 145636 29 4 7 4,1 6,9 5,1,14 4,5 1,3 3,9 84 27,182 18 Frösvidalsån 283 6579665 145636 29 6 3 13,9 7,4 7,94,49 8,5 1,9 5 55 37,11 <5, Frösvidalsån 283 6579665 145636 29 8 25 17,1 7,3 6,33,38 7,2 1,6 3,3 57 23,21 11 Frösvidalsån 283 6579665 145636 29 1 25 7,1 7,1 9,89,51 1 3,5 6,1 19 55,154 8,2 Frösvidalsån 283 6579665 145636 29 12 9 4,2 6,8 5,55,21 5,7 1,6 3,3 96 34,188 6,4 Gallabergsbäcken 335 6545315 1444262 29 2 16 -,3 7,2 9,6,39 11 1,4 7,7 57 1,115 <5, Gallabergsbäcken 335 6545315 1444262 29 4 6 6,1 7 8,5,26 9,3 1,1 7,7 98 21,192 8,3 Gallabergsbäcken 335 6545315 1444262 29 6 4 1,5 7,7 11,6,52 14 1,4 9,8 65 23,153 <5, Gallabergsbäcken 335 6545315 1444262 29 8 25 14,2 7,5 12,1,61 16 1,6 8,7 11 24,318 7,9 Gallabergsbäcken 335 6545315 1444262 29 1 26 7,2 7,1 12,54 15 1,5 9,9 1 19,194 <5, Gallabergsbäcken 335 6545315 1444262 29 12 9 4,4 7 9,1,34 11 1,2 7,9 97 2,178 5,2 Garphytteån-Lannafors232 657376 1449941 29 2 23 -,2 7,1 7,3,31 8,1 1,2 6,1 11 14,185 <5, Garphytteån-Lannafors232 657376 1449941 29 4 27 13,2 7,3 8,8,43 1 1,3 6,8 91 24,141 8,7 Garphytteån-Lannafors232 657376 1449941 29 6 9 18 7,9 23,2 1,8 35 4,1 11 84 23,49 <5, Garphytteån-Lannafors232 657376 1449941 29 8 25 18,8 7,2 7,17,36 9,1 1,3 5,7 8 2,214 <5, Garphytteån-Lannafors232 657376 1449941 29 1 25 6,8 7,1 6,92,34 7,6 1 5,8 72 1,165 <5, Garphytteån-Lannafors232 657376 1449941 29 12 7 4,2 7,1 6,6,28 7,7 1 5,4 92 8,215 <5, Hammarsån-Hammar341 655975 147575 29 2 24,1 8 71,9 2,46 66 5,8 11 5 44,89 <5, Hammarsån-Hammar341 655975 147575 29 4 23 7,9 7,9 63 2,13 7 7,1 79 28 44,181 6,7 Hammarsån-Hammar341 655975 147575 29 6 3 15,2 7,8 11 3,61 77 7,1 17 21 28,165 5,4 Hammarsån-Hammar341 655975 147575 29 8 25 13,1 7,8 55,2 2,79 66 6 52 16 41,11 <5, Hammarsån-Hammar341 655975 147575 29 1 26 8,4 7,8 57,1 2,46 66 6,3 6 24 45,91 <5, Hammarsån-Hammar341 655975 147575 29 12 9 5,2 7,6 44 1,97 56 4,9 39 41 53,132 7,3 Kanalen 295 6571787 1458942 29 2 23 -,5 7 17,7,92 2 4,1 9,9 91 52,181 <5, Kanalen 295 6571787 1458942 29 4 7 7 7,1 1,4,48 12 2,7 5,2 19 88,186 16 Kanalen 295 6571787 1458942 29 6 3 16,7 7,5 15,9,77 18 3,6 9,7 78 54,127 <5, Kanalen 295 6571787 1458942 29 8 25 17,5 7,5 28,6 1,8 4 5,8 13 12 48,172 9,8 Kanalen 295 6571787 1458942 29 1 26 6,8 7,4 2,9 1,8 25 6 11 2 79,159 8,1 Kanalen 295 6571787 1458942 29 12 9 3,3 7 13,1,62 16 3,6 6,8 18 96,185 15 Klockarbäcken-Ervalla 659938 1467869 29 2 18 -,7 7,3 15,4,75 13 5,7 9,7 14 84,429 11 Klockarbäcken-Ervalla 659938 1467869 29 4 23 1 7,6 13,7,66 12 5,9 8,3 13 94,417 16 Klockarbäcken-Ervalla 659938 1467869 29 6 3 13,3 7,5 22,7 1,43 2 7,7 13 14 15,299 7,9 Klockarbäcken-Ervalla 659938 1467869 29 8 27 15,2 7,3 14,3,64 15 6,2 8,6 38 22,283 56 Klockarbäcken-Ervalla 659938 1467869 29 1 25 7,2 7,3 15,6,8 15 7,3 9,5 27 24,313 3 Klockarbäcken-Ervalla 659938 1467869 29 12 8 4,1 6,9 9,16,36 9,4 3,9 5,8 24 3,393 14 Lekhytteån 65684 14469 29 9 8 14,6 6,6 5,41,1 4,8 1,1 7,2 74 15,388 <5, Lillån från Lången 657343 1467253 29 2 18,5 7,5 36,5 2,13 43 9,1 31 16 84,239 7,6 Lillån från Lången 657343 1467253 29 4 7 5,5 7,5 18,3,95 21 4,6 13 18 94,273 19 1 (1) Bilaga 11 - Kalkeffektkontroll

Undersökningar i vattenförekomster-vattendrag. Utförare: Länsstyrelsen i Örebro län Stationsnamn X_prov Y_prov År Månad Dag Temp C ph Kond_25 ms/m Alk/Acid mekv/l Ca mg/l Mg mg/l Cl mg/l Tot-N_ps µg/l Tot-P µg/l Abs_F 42/5 Slamhalt mg/l Lillån från Lången 657343 1467253 29 6 9 15,9 8 49,5 2,95 56 11 45 11 95,51 14 Lillån från Lången 657343 1467253 29 9 1 15,6 7,7 27,5 1,64 33 7 18 13 12,173 12 Lillån från Lången 657343 1467253 29 1 25 8,2 7,6 27 1,62 32 7,3 16 13 98,132 15 Lillån från Lången 657343 1467253 29 12 8 4,3 7,3 18,2,98 21 5,2 11 18 21,22 16 Lillån-Tångeråsa 6554849 1443638 29 2 24 7,4 13,7,57 22 1,7 7,4 2 66,3 7,3 Lillån-Tångeråsa 6554849 1443638 29 4 27 14,3 7,4 15,5,72 27 2,2 6,9 2 1,723 5,8 Lillån-Tångeråsa 6554849 1443638 29 6 9 1,9 7,7 28,4 1,64 41 2,9 27 11 53,318 <5, Lillån-Tångeråsa 6554849 1443638 29 8 26 13,8 7,2 25,1 1,61 4 3,2 11 29 5,239 <5, Lillån-Tångeråsa 6554849 1443638 29 1 25 8,1 6,9 16,8,75 25 1,9 7,4 41 51,452 5,2 Lillån-Tångeråsa 6554849 1443638 29 12 9 4,6 6,7 11,5,38 2 1,5 6,7 23 34,568 <5, Näsbygraven 334 65619 14798 29 2 24 -,1 8 14 2,62 18 17 42 23 53,26 17 Näsbygraven 334 65619 14798 29 4 23 6,3 8,2 64 2,79 11 8,7 28 25 52,22 9,2 Näsbygraven 334 65619 14798 29 6 3 14,3 8,2 74,1 3,44 1 9 56 24 78,74 8 Näsbygraven 334 65619 14798 29 8 25 11,8 8,2 11 3,28 17 16 4 19 53,68 8,4 Näsbygraven 334 65619 14798 29 1 26 7,3 7,9 63,9 3,28 11 8,9 26 24 73,97 <5, Näsbygraven 334 65619 14798 29 12 9 4,9 7,9 58,3 2,46 94 7,5 22 41 93,16 19 Ralaån 337 6554445 1463431 29 2 16 1,8 7,7 51,2 2,62 57 6,6 37 8 12,8 29 Ralaån 337 6554445 1463431 29 4 6 9,5 7,6 27,1 1,34 35 5 16 28 56,233 9,3 Ralaån 337 6554445 1463431 29 6 4 11,9 7,8 56 3,11 61 6,5 5 87 12,69 11 Ralaån 337 6554445 1463431 29 8 25 14,3 7,7 38,8 1,97 51 6 25 37 45,132 <5, Ralaån 337 6554445 1463431 29 1 26 8,1 7,4 32,2 1,8 44 6,5 17 38 67,139 5,9 Ralaån 337 6554445 1463431 29 12 9 5,4 7,6 28,8 1,46 37 5,5 15 4 94,194 13 Skagershultamossen 655436 143987 29 2 24,1 6,8 12,2,79 18 2,1 6,3 16 48,67 <5, Skagershultamossen 655436 143987 29 4 27 14,2 6,9 7,3,36 12 1,5 3,2 13 49,711 7,2 Skagershultamossen 655436 143987 29 6 9 11,3 7,1 11,7,87 2 2,2 3,3 26 13 1,539 17 Skagershultamossen 655436 143987 29 8 26 16 6,5 8,41,51 17 1,8 3,3 26 11 1,944 14 Skagershultamossen 655436 143987 29 1 25 7,7 6,4 6,16,2 9,5 1,2 5,2 1 38,756 <5, Skagershultamossen 655436 143987 29 12 9 3,6 6,2 5,84,15 8,8 1,1 5,4 11 28,62 <5, Stavån 341 6551424 1435654 29 2 24 -,1 6,8 1,4,38 9,5 1,7 12 11 25,647 <5, Stavån 341 6551424 1435654 29 4 27 11,2 7,2 8,8,28 7,3 1,5 11 8 29,43 5,3 Stavån 341 6551424 1435654 29 6 8 11,7 7,2 11,6,51 11 1,8 13 92 56,385 <5, Stavån 341 6551424 1435654 29 8 31 14 7 8,22,25 8,4 1,5 11 99 25,486 <5, Stavån 341 6551424 1435654 29 1 25 7,3 6,6 7,63,21 7,6 1,5 8,7 1 47,428 <5, Stavån 341 6551424 1435654 29 12 9 3,5 6 5,72,7 5,5 1,1 7,1 79 17,453 <5, Stenebäcken norr 6561168 146275 29 2 25 -,2 8 42,7 2,13 47 7,7 39 4 91,26 7,9 Stenebäcken norr 6561168 146275 29 4 7 7 7,4 24,9 1,16 3 5,7 18 19 89,497 8,9 Stenebäcken norr 6561168 146275 29 6 8 9,5 7,8 45,8 2,62 5 9,2 38 11 13,91 14 Stenebäcken norr 6561168 146275 29 8 25 13,8 8 39,2 2,3 46 8,5 27 11 86,172 5,4 Stenebäcken norr 6561168 146275 29 1 25 7,9 7,5 28,9 1,64 37 7,3 19 18 15,255 17 Stenebäcken norr 6561168 146275 29 12 9 4,7 7,4 25,6 1,31 33 6,2 16 23 18,333 19 Svartån vid Ågrena 6545311 143192 29 2 19 -,3 6,1 7,8,16 4,8 1,6 9,6 12 28,414 <5, Svartån vid Ågrena 6545311 143192 29 4 6 4,9 5,7 3,9,2 2,4,81 3,5 84 18,466 <5, Svartån vid Ågrena 6545311 143192 29 6 8 11,9 6,3 7,11,2 4,5 1,3 9,4 92 77,562 6,8 Svartån vid Ågrena 6545311 143192 29 8 26 15,9 5,9 5,31,8 4,4 1,4 6,8 12 44 1,85 9,2 Svartån vid Ågrena 6545311 143192 29 1 26 6,6 5,8 4,92,5 3,5 1,3 6,2 78 2,53 <5, 1 (2) Bilaga 11 - Kalkeffektkontroll

Undersökningar i vattenförekomster-vattendrag. Utförare: Länsstyrelsen i Örebro län Stationsnamn X_prov Y_prov År Månad Dag Temp C ph Kond_25 ms/m Alk/Acid mekv/l Ca mg/l Mg mg/l Cl mg/l Tot-N_ps µg/l Tot-P µg/l Abs_F 42/5 Slamhalt mg/l Svartån vid Ågrena 6545311 143192 29 12 7 2,4 5,3 4,55 <,2 2,7,9 6 77 11,466 <5, Svartån-kvistbro258 65596 14434 29 2 24,7 6,6 5,9,12 4,7 1,2 7 91 13,89 <5, Svartån-kvistbro258 65596 14434 29 4 27 14 6,9 5,3,11 3,9,99 6,6 64 2,258 7,4 Svartån-kvistbro258 65596 14434 29 6 8 15,3 6,8 5,58,13 4,2,97 7 54 31,227 <5, Svartån-kvistbro258 65596 14434 29 8 31 16 6,8 5,87,16 5,3 1,2 6,8 68 2,224 <5, Svartån-kvistbro258 65596 14434 29 1 25 6,6 6,9 6,23,2 5,9 1,4 6,7 69 18,236 <5, Svartån-kvistbro258 65596 14434 29 12 9 3,3 6,5 5,29,11 4,8 1,1 6,4 72 16,267 <5, Svartån-nedstr.Teen256 65581 14373 29 2 24 1 6,5 5,6,1 4,3 1,1 7 65 13,296 <5, Svartån-nedstr.Teen256 65581 14373 29 4 27 13,9 6,7 5,1,9 3,9,95 6,8 53 13,236 5,7 Svartån-nedstr.Teen256 65581 14373 29 6 8 14,8 6,9 5,36,1 3,7,9 7,1 52 34,211 <5, Svartån-nedstr.Teen256 65581 14373 29 8 31 16 7,3 7,54,39 11 1,1 5,3 6 24,238 <5, Svartån-nedstr.Teen256 65581 14373 29 1 25 7 6,8 5,68,13 4,7 1,2 7 57 1,161 <5, Svartån-nedstr.Teen256 65581 14373 29 12 9 3,1 6,5 5,27,9 4,2 1 7,1 57 15,227 <5, Svennevadsån elfiske stn2 65444 147339 29 6 4 12,9 7,5 9,64,51 14,97 6,7 7 19,161 <5, Svennevadsån elfiske stn2 65444 147339 29 9 3 8,7 7,5 9,7,54 14 1,1 6,4 63 8,98 <5, Sörbybäcken 336 6553973 14638 29 2 16 7,8 5,1 1,8 76 5 14 13 41,18 6,6 Sörbybäcken 336 6553973 14638 29 4 6 8,7 7,6 26,2 1,28 38 3,7 11 21 58,181 2 Sörbybäcken 336 6553973 14638 29 6 4 11,6 8,2 63,5 2,62 93 7,2 2 11 71,59 9,7 Sörbybäcken 336 6553973 14638 29 8 25 12,3 7,9 5,6 2,62 75 7,4 16 15 68,81 11 Sörbybäcken 336 6553973 14638 29 1 26 7,3 7,8 33,2 1,8 51 5,8 14 23 65,131 7,8 Sörbybäcken 336 6553973 14638 29 12 9 4,8 7,5 29,9 1,49 44 4,5 12 27 59,139 14 Torpabäcken norr 6556831 1453466 29 2 25,8 8,1 51,9 2,46 62 4,5 54 22 93,53 24 Torpabäcken norr 6556831 1453466 29 4 27 1,5 8,4 42,4 2,46 57 4,8 29 94 44,124 5,9 Torpabäcken norr 6556831 1453466 29 6 4 1,4 8 54,1 3,11 74 5,1 44 11 92,5 9 Torpabäcken norr 6556831 1453466 29 8 26 13,9 7,7 43,3 2,62 69 5,6 28 16 84,117 23 Torpabäcken norr 6556831 1453466 29 1 25 8,1 7,6 31,5 1,8 49 5,2 16 44 36,172 73 Torpabäcken norr 6556831 1453466 29 12 9 5,2 7,5 29,4 1,64 45 4 14 34 89,154 9,6 Äverstaån 6575922 1475947 29 2 26 7,5 27,2 1,13 24 8,7 19 19 61,284 <5, Äverstaån 6575922 1475947 29 4 27 11,7 7,6 22,3,92 22 8,2 13 16 87,328 25 Äverstaån 6575922 1475947 29 6 9 18,4 7,8 43,4 2,13 39 14 29 19 75,185 <5, Äverstaån 6575922 1475947 29 9 1 15,3 7,6 3,3 1,49 31 11 17 2 14,186 8,8 Äverstaån 6575922 1475947 29 1 25 6,9 7,3 26,8 1,15 25 9,6 14 22 77,191 5,3 Äverstaån 6575922 1475947 29 12 8 4,5 7 17,2,7 19 7,2 9,6 26 4,612 18 1 (1) Bilaga 11 - Kalkeffektkontroll

Undersökningar i vattenförekomster-sjöar. Utförare: Länsstyrelsen i Örebro län Stationsnamn X_prov Y_prov År Månad Dag Djup m Siktdjup m Temp C Syrgas mg/l ph Kond_25 ms/m Alk/Acid mekv/l Tot-N_ps µg/l Tot-P µg/l Abs_F 42/5 Anten östr 6534323 144766 29 2 11,5 1,2 9,11 7,4 11,7,39 95 18,216 Anten östr 6534323 144766 29 2 11 1 2 7,81 Anten östr 6534323 144766 29 2 11 2 2,6 5,52 Anten östr 6534323 144766 29 2 11 3 3 3,48 Anten östr 6534323 144766 29 2 11 4 3,5 1,73 Anten östr 6534323 144766 29 2 11 5 3,6 2,54 Anten östr 6534323 144766 29 8 18,5 1,9 17,8 7,99 7,6 12,8,69 52 29,8 Anten östr 6534323 144766 29 8 18 1 17,8 7,9 Anten östr 6534323 144766 29 8 18 2 17,8 7,8 Anten östr 6534323 144766 29 8 18 3 17,8 7,87 Anten östr 6534323 144766 29 8 18 4 17,7 7,83 Anten östr 6534323 144766 29 8 18 5 17,7 7,69 Anten östr 6534323 144766 29 8 18 6 17,7,34 Bosjön norr 652249 1432476 29 2 25,5 1 9,48 6,3 4,22,5 65 1,395 Bosjön norr 652249 1432476 29 2 25 1 1,4 9,22 Bosjön norr 652249 1432476 29 2 25 2 2 8,45 Bosjön norr 652249 1432476 29 2 25 3 2,3 7,57 Bosjön norr 652249 1432476 29 2 25 4 2,3 7,33 Bosjön norr 652249 1432476 29 2 25 5 2,4 7,38 Bosjön norr 652249 1432476 29 2 25 6 2,4 7,45 Östersjön111 väst 6537 144955 29 2 11,5,9 9,1 7,6 12,1,61 63 16,147 Östersjön111 väst 6537 144955 29 2 11 1 1,3 9,2 Östersjön111 väst 6537 144955 29 2 11 2 1,4 9,75 Östersjön111 väst 6537 144955 29 2 11 3 1,5 9,56 Östersjön111 väst 6537 144955 29 2 11 4 1,7 8,11 Östersjön111 väst 6537 144955 29 2 11 5 2 7,73 Östersjön111 väst 6537 144955 29 2 11 6 2,1 7,4 Östersjön111 väst 6537 144955 29 2 11 7 2,2 6,65 Östersjön111 väst 6537 144955 29 2 11 8 2,6 6,52 Östersjön111 väst 6537 144955 29 8 18,5 2,1 18,2 7,19 7,5 12,1,69 58 22,83 Östersjön111 väst 6537 144955 29 8 18 1 18,2 7,14 Östersjön111 väst 6537 144955 29 8 18 2 18,2 7,16 Östersjön111 väst 6537 144955 29 8 18 3 18,1 7,9 Östersjön111 väst 6537 144955 29 8 18 4 18,1 7,3 Östersjön111 väst 6537 144955 29 8 18 5 18,1 6,9 Östersjön111 väst 6537 144955 29 8 18 6 17,9 6,46 Östersjön111 väst 6537 144955 29 8 18 7 14,8,27 Östersjön111 väst 6537 144955 29 8 18 8 13,8,35 1 (1) Bilaga 11 - Kalkeffektkontroll

Bilaga 12 Provpunkter Provpunkter, provtagningsmoment och provtagningsfrekvens i Norra Vätterns tillrinningsområde under perioden 2-29 Bilaga 12 - Provpunkter

Nr Lokal Koordinater Område Moment Frekvens Ansvarig org. x y ggr/år 1 Vättern, Jungfrun NV 648694 143413 1 Fys-kem 4 Vätternvårdsförbundet Växtplankton 4 Vätternvårdsförbundet 144 Fagertärn 65165 143615 2 Fys-kem 4 Naturvårdsverket 132 Alsundet 652892 144779 3 Fys-kem, B1 12 Recipientföreningen Fys-kem, T2 12 Recipientföreningen 133 Dohnaforsån 652815 14476 3 Fys-kem, B1 12 Recipientföreningen Fys-kem, T2 12 Recipientföreningen 134 Alsen 65265 144945 3 Fys-kem, B2 2 Recipientföreningen Fys-kem, T2 2 Recipientföreningen Växtplankton 1 Recipientföreningen Klorofyll 1 Recipientföreningen Bottenfauna 1 Recipientföreningen 1349 Alsen, Edö 65259 1455 3 Fys-kem, B1 12 Recipientföreningen Fys-kem, B3 12 Recipientföreningen Fys-kem, T2 12 Recipientföreningen 113 Skylbergsån 653533 145329 4 Fys-kem, B1 4 Recipientföreningen Fys-kem, B3 4 Recipientföreningen Vattenmossa 1 Recipientföreningen Bottenfauna 1 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1 Recipientföreningen 1145 Orkaren 652556 145975 4 Fys-kem, B1 4 Recipientföreningen Fys-kem, B3 4 Recipientföreningen 1149 Venaån 652878 145495 4 Fys-kem, B1 4 Recipientföreningen Fys-kem, B3 12 Recipientföreningen Vattenmossa 1 Recipientföreningen 115 Åmmelången 652895 14545 4 Fys-kem, B2 1 Recipientföreningen Bottenfauna 1/5 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1/5 Recipientföreningen 117 Åmmelångens avfl 652735 145355 4 Fys-kem, B1 4 Recipientföreningen Fys-kem, B3 12 Recipientföreningen 121 Ekershyttebäcken 651935 14585 5 Vattenmossa 1/5 Recipientföreningen 122 Salaån 652233 145431 5 Fys-kem, B1 4 Recipientföreningen Fys-kem, B3 12 Recipientföreningen Vattenmossa 1 Recipientföreningen Bottenfauna 1 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1 Recipientföreningen Elfiske 3 1/5 Recipientföreningen 123 Dalbyån 65223 145772 5 Fys-kem, B1 4 Recipientföreningen Fys-kem, B3 4 Recipientföreningen Vattenmossa 1 Recipientföreningen Bottenfauna 1 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1 Recipientföreningen Elfiske 3 1/5 Recipientföreningen Bilaga 12 - Provpunkter

Nr Lokal Koordinater Område Moment Frekvens Ansvarig org. x y ggr/år 1235 Dalbysjön 6522 1458 Bottenfauna 1/5 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1/5 Recipientföreningen Metall i fisk 1/5 Recipientföreningen 125 Viksjön 6529 14581 5 Fys-kem Zinkgruvan Bottenfauna 1/5 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1/5 Recipientföreningen Metall i fisk 1/5 Recipientföreningen 1251 Viksjöns utlopp 652115 14589 5 Bottenfauna missbildningar 1/5 Recipientföreningen 1255 Ekershyttebäcken 652257 145725 5 Fys-kem, B1 4 Recipientföreningen Fys-kem, B3 4 Recipientföreningen Vattenmossa 1 Recipientföreningen Bottenfauna 1 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1 Recipientföreningen Elfiske 3 1/5 Recipientföreningen 127 Kärrafjärden 65256 145255 5 Fys-kem, B2 2 Recipientföreningen Växtplankton 1 Recipientföreningen Klorofyll 1 Recipientföreningen Bottenfauna 1 Recipientföreningen Bottenfauna 1 1 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1 Recipientföreningen Metall i fisk 2 1/5 Recipientföreningen Provfiske i sjöar 1/5 Recipientföreningen Fiskhälsoundersökning 1/5 Recipientföreningen Metaller i sediment 1/1 Recipientföreningen 1271 Utfl Kärrafjärden 65247 14517 5 Fys-kem, B1 12 Recipientföreningen Fys-kem, B3 12 Recipientföreningen 129 Stora Hammarsundet 652272 14582 5 Fys-kem 12 Vätternvårdsförbundet 152 Stora Trehörningen 6512 1428 7 Fys-kem, B2 1 Länsstyrelsen i Örebro Fys-kem, T1 1 Länsstyrelsen i Örebro 156 Unden 6515 1423 7 Fys-kem, B2 1 Länsstyrelsen i Örebro Fys-kem, T1 1 Länsstyrelsen i Örebro 1569 Undens utlopp 65114 141615 7 Fys-kem, B1 4 Töreboda, Karlsborg Fys-kem, T1 4 Töreboda, Karlsborg 157 Viken 65342 141139 7 Fys-kem, B2 2 Töreboda kommun 158 Örlen 648547 149 7 Fys-kem, B2 2 Tibro kommun 1585 Forsviksån 7 Fys-kem Vätternvårdsförbundet 159 Bottensjön 649287 142183 7 Fys-kem, B2 2 Karlsborgs kommun Fys-kem, T2 2 Karlsborgs kommun 1 En lokal nära Salaåns inlopp, en lokal vid golfbanan och en lokal vid Kärrafjärdens utlopp (nära 1271) 2 En lokal nära Salaåns inlopp och en lokal vid Kärrafjärdens utlopp (nära 1271). Metaller i fisk har undersökts 1999, varför endast Hg i gädda undersöks år 2 3 Vid val av elfiskestation kan en tidigare undersökning från 1989-talet användas. Bilaga 12 - Provpunkter

Bilaga 13 Punktutsläpp Rapporterade punktutsläpp i Norra Vätterns tillrinningsområde under 29 Bilaga 13 - Punktutsläpp

Zinkgruvan - Ekershyttebäcken 29 kg/år Zn 456 Pb 83 Cd 1 Cu 2 Hg 1 Cr 1 As 3 N-tot 1324 Tl 1 Susp. 64 P-tot 1,3 Sulfat 153 Cr6+ 19 NH3 562 Munksjö Aspa Bruk Munksjö Aspa Bruk Närsalter Metaller Medel per dygn Totalt per månad 29 kg/år Månad Kväve Fosfor Kväve Fosfor Ca 195772 kg kg ton ton Fe 747 1 56,39 7,11 1,75,22 K 61887 2 96,79 16,42 2,71,46 Mg 47524 3 79,39 11,2 2,46,35 Na 1925998 4 77,3 1,84 2,32,33 S 1236388 5 87,61 17,89 2,72,55 Si 2574 6 84,29 15,81 2,53,47 Al 1916 7 78,2 19,72 2,42,61 As 8 86,93 23,16 2,69,65 Ba 148 9 85,75 15,95 2,57,48 Cd 1,1 1 65,21 9,55 2,2,3 Co 11 9,61 11,34 2,72,34 Cr 2,3 12 72,17 12,73 2,24,39 Cu 23,2 År 29 79,85 14,12 29,15 5,15 Hg Mn 5389 Ni 15,2 Pb 8,8 Syreförbrukande Zn 416 som COD 29 ton per år ton per dygn Totalt 2323 6,4 Bilaga 13 - Punktutsläpp

Reningsverken i Askersunds kommun Askersunds reningsverk Föroreningsmängd i utgående vatten under året: Totalt behandlat avloppsvatten uppgick till 432715 m3 vilket motsvarar 49 m3/h. Bräddning efter grovrens och sandfång 3165 m3 Syreförbrukande ämne BOD7 Syreförbrukande ämne COD Totalfosfor P-tot Totalkväve N-tot 4,2 ton 2,8 ton,74 ton 12,5 ton Reningsgrad 95,7% för BOD7 och 97,7 för P-tot Hammars reningsverk Föroreningsmängd i utgående vatten under året: Totalt behandlat avloppsvatten uppgick till 447459 m3 vilket motsvarar 51 m3/h. Syreförbrukande ämne BOD7 Syreförbrukande ämne COD Totalfosfor P-tot Totalkväve N-tot 2,95ton 18,3 ton,138 ton 6,89 ton Reningsgrad 96,1 % för BOD7 och 94,5% för P-tot Skyllbergs industri Inga data för 29 hade inkommit vid denna rapports tryckande. Bilaga 13 - Punktutsläpp