Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde. Årsrapport

Transkript

1 Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport

2 Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde - Årsrapport 217 Rapportdatum: Version: 1.1 Projektnummer: 3252 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Medverkande: Underleverantörer: Askersunds kommun Medins Havs och Vattenkonsulter AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Org. nr Martin Liungman, Iréne Sundberg och Malin Mohlin Ingrid Hårding, Pär Blomqvist och Filip Erkenborn ALcontrol AB Kartor: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Bilder: Omslagsbilden är tagen på Åmmelångens östra strand vid Johannesborg. Allt bildmaterial i rapporten omfattas av Medins Havs och Vattenkonsulter AB, om inte annat anges

3 Sammanfattning Denna rapport redovisar resultaten från de undersökningar som genomförts inom ramen för Norra Vätterns recipientkontroll under år 217. Under året har undersökningar av vattenkemi, bottenfauna, växtplankton och kiselalger utförts i sammanlagt 16 rinnande vatten och 9 sjöar. Dessa data har även jämförts med referensstationer i och omkring Vättern. Nederbörden i Askersundsområdet var under året något över den normala (jämfört med medelvärdet för Örebro ), och ledde till måttliga flöden. Detta har betydelse för de transporter av näringsämnen och metaller som sker från området till Vättern. Generellt gäller att eutrofieringsproblem föreligger i de västra delarna av norra Vätterns tillrinningsområde. I Alsen och dess tillrinnande vattendrag uppmäts årligen förhöjda halter av näringsämnen, vilket har lett till eutrofieringsproblem i sjön. Även i Skyllbergsån och Salaån i områdets östra del uppmäts årligen höga näringsämneshalter. Transporten från dessa vattendrag tycks dock inte medföra några särskilda eutrofieringsproblem i de nedströms liggande sjöarna. I de östra delarna av norra Vätterns tillrinningsområde finns istället problem med läckage av metaller, dels från gamla deponier och sediment, dels från nuvarande verksamheter vid framför allt Zinkgruvan. Höga metallhalter uppmäts årligen i flera av vattendragen och sjöutloppen, och i en del fall har även negativa effekter på djur- och växtlivet observerats. I recipientkontrollen ingår även att undersöka vattenkemi i Forsviksåns avrinningsområde, väster om Vättern. Det är framför allt transporter av näringsämnen som är intressanta i området, som består av en hel del skogs- och jordbruksmark. Dessutom är vissa sjöar recipienter för reningsverk. Samtliga dessa vatten uppvisar låga näringsämneshalter, även om halterna ökar nedåt i systemet. 3

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Undersökningarnas omfattning och metodik... 6 Provtagningsstationer och frekvens... 6 Utvärdering... 6 Resultat... 1 Nederbörd och temperatur... 1 Grundvattennivåer... 1 Vattenkemi... 1 Transporter Biologi Referenser Bilaga 1. Resultat lokal för lokal Bilaga 2. Vattenkemiska undersökningar Bilaga 3. Vattenkemiska undersökningar Bilaga 4. Vattenföring och transportberäkningar Bilaga 5. Metaller i vattenmossa Bilaga 6. Metodik och bedömning av vattenkemi och metaller Bilaga 7. Bottenfauna Bilaga 8. Planktiska alger i sjöar Bilaga 9. Kiselalger Bilaga 1. Övriga undersökningar i Örebro län Bilaga 11. Provpunkter Bilaga 12. Punktutsläpp

5 Inledning Norra Vätterns tillrinningsområde består främst av skogsmark, men även av relativt stora jordbruksområden. Flera stora sjöar ingår dessutom i området. Bland de verksamheter som påverkar vattenkvaliteten märks förutom jord- och skogsbruket även gruvindustri, massaindustri och tätorternas reningsverk. Följaktligen är de miljöproblem som finns i sjöar och vattendrag framför allt knutna till metaller och näringsämnen. Den som utövar en verksamhet som kan befaras vara miljöfarlig har enligt miljöbalken också en skyldighet att undersöka såväl utsläpp från verksamheten som utsläppens inverkan på miljön. När flera kommuner, industrier och andra verksamheter utnyttjar samma vattenområde som recipient är det motiverat att samordna recipientkontrollen. Följande företag och organisationer är för närvarande medlemmar i den samordnade recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde: Askersunds kommun AB Galfa Zinkgruvan Mining AB Skyllbergs Bruk AB Askersunds Golfklubb Laxå kommun Landstinget Örebro Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde följer från och med år 21 ett kontrollprogram som antogs under 29 (Liungman 29). Det nya programmet är en reviderad version av det tidigare programmet som antogs 1999 (Medins 1999), och har anpassats till de nya bedömningsgrunderna. Därefter har ytterligare några mindre revideringar skett. Målsättningen är att i regional skala beskriva recipientens kemiska och biologiska tillstånd, samt att beräkna transporten av näringsämnen och metaller från området till Norra Vättern. Under 216 inleddes dessutom provtagningar i ytterligare 4 vattendrag och en sjö. Provtagningarna har till syfte att skapa ett bättre underlag för åtgärder inom projektet Värna Alsen, där målet är att minska näringsämnena i Alsen. Projektet har initierats av Askersunds kommun och Sydnärkes miljöförvaltning, och är preliminärt planerade att pågå under tre år. Medins har erhållit uppdraget att sköta provtagning, analys och utvärdering sedan år 2. För de kemiska analyserna anlitas ALcontrol AB, numera SYNLAB AB. Vid utvärderingen har också resultat från Länsstyrelsen i Örebro län, Vätternvårdsförbundet, Naturvårdsverket samt enskilda punktutsläpp använts. Denna rapport redovisar resultaten från 217 års undersökningar. Dessutom diskuteras resultaten med avseende på trender och andra förändringar. Efter ett inledande metodavsnitt sammanfattas resultaten i en övergripande resultatdel. Här redovisas också transporter av näringsämnen och metaller. I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. Där sammanfattas och utvärderas resultaten från alla undersökningstyper vid varje provpunkt. Samtliga primärdata från årets undersökningar i recipientkontrollens regi presenteras i bilagor i slutet av rapporten. 5

6 Undersökningarnas omfattning och metodik Provtagningsstationer och frekvens Under 217 har provtagning utförts i ett stort antal punkter i rinnande vatten och i sjöar (Figur 1, Figur 2 och Tabell 1). Provtagningsstationerna med respektive undersökningsmoment i Norra Vätterns tillrinningsområde under året framgår av Tabell 1. I bilaga 11 redovisas samtliga i programmet ingående provtagningsstationer med respektive undersökningsmoment. Metodiken för de kemiska och biologiska undersökningarna redovisas i respektive bilagor. I rinnande vatten har den vattenkemiska provtagningen skett i mars, maj, augusti och november under 217. I de punkter där transportberäkningar av metaller och/eller närsalter görs, samt i Venaån, har provtagning skett varje månad. Provtagning av metaller i vattenmossa utfördes under augusti-september, förutom i Dalbyån 123 där vattenmossan fick planteras ut en andra gång och sedan skördas i oktober. Bottenfaunaprover togs i april. Kiselalgsprov togs på en station i rinnande vatten i augusti. I sjöarna har vattenkemisk provtagning skett i mars och augusti. Prover för klorofyllhaltsbestämning togs tillsammans med växtplanktonprover i augusti. Bottenfaunaprovtagningen genomfördes i april. Utvärdering Rapportering och utvärdering har i huvudsak följt råd och riktlinjer från Naturvårdsverket (rapporterna 4913, 492, 3627, 3628, 86:3, 4147). Vid klassning av tillstånd och bedömning av avvikelse för vattenkemiska parametrar och metaller har medel-, median- och minvärden från de tre senaste åren använts. Statusklassningar har gjorts enligt Havs och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Alla kemiska grunddata finns redovisade i bilagorna. Metodik och klassgränser finns i bilaga 6. Transporter av näringsämnen och metaller har beräknats i några provpunkter genom att multiplicera halten vid provtillfället med månadens medelvattenföring. Den totala årstransporten har sedan beräknats genom att summera månadstransporterna. Dessa data redovisas i bilaga 4. Budgetberäkningar har gjorts för transporterna in och ut ur Alsen och Kärrafjärden. Kunskaper om årets tillförsel från ett antal viktiga källor för de ingående parametrarna saknas varför beräkningarna inte har kunnat göras helt fullständiga. Den uttransporterade mängden minus den kända tillförseln blir en rest som innefattar tillförsel från okända källor och den retention (betyder ungefär fastläggning) som sker i sjön. Alla vattenföringsdata kommer från SMHI och är från och med 21 beräknade enligt S-HYPE-modellen. Innan dess har vattenföringen varit beräknad med PULS-modellen. För samtliga biologiska undersökningar har statusklassningar gjorts enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). I vissa fall har även Medins egna bedömningsgrunder och index använts som komplement (Liungman & Ericsson 26, Medin m.fl. 29, Sundberg & Jarlman 21 och Hårding m.fl. 211). 6

7 Figur 1. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde med länsgränser. För det södra området finns även provtagningsstationerna utsatta. Provpunkterna i det norra området redovisas i Figur 2. 7

8 Tabell 1. Provtagningsstationer och undersökningsmoment 217. B1 = vattenkemi i rinnande vatten, B2 = vattenkemi i sjö, B3 = utökad vattenkemi (metaller), T1 = tillägg försurningsparametrar, T2 = tillägg näringsparametrar, Mv = metaller i vattenmossa, Vp = växtplankton, Bf = bottenfauna i rinnande vatten, Pf = bottenfauna i profundalen, Sl = bottenfauna i sublitoralen, Li = bottenfauna i litoralen, M = synliga missbildningar på bottenfaunan. Nr Lokal Provtyp Ansvarig org. 1 Vättern, Jungfrun NV Fys-kem, Vp Vätternvårdsförbundet 111 Östersjön väst B2, T2 Askersunds kommun Byabäcken B1, T2 Askersunds kommun 234 Dohnaforsån B1, T2 Askersunds kommun 237 Bronaån B1, T2 Askersunds kommun 79 Aspaån B1, T2 Askersunds kommun 144 Fagertärn Fys-kem Naturvårdsverket 132 Alsundet B1, T2 Recipientföreningen 133 Dohnaforsån B1, T2 Recipientföreningen 134 Alsen B2, T2, Vp, Pf, Sl, Recipientföreningen 1349 Alsen, Edö B1, B3, T2 Recipientföreningen 113 Skyllbergsån B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 1145 Orkaren B1, B3 Recipientföreningen 1149 Venaån B1, B3, Mv Recipientföreningen 115 Åmmelången B2, Pf, Sl, M, S Recipientföreningen 117 Åmmelångens avfl B1, B3 Recipientföreningen 121 Ekershyttebäcken Mv 122 Salaån B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 123 Dalbyån B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 1235 Dalbysjön Pf, Sl, M Recipientföreningen 125 Viksjön Fys-kem Zinkgruvan Pf, Sl, M Recipientföreningen 1251* Viksjöns utlopp Bf, M Recipientföreningen 1255 Ekershyttebäcken B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 127 Kärrafjärden B2, Vp, Pf, Sl, Bf, Li, M Recipientföreningen 1271 Utfl Kärrafjärden B1, B3 Recipientföreningen 1569 Undens utlopp B1, T1 Töreboda, Karlsborg 157 Viken B2 Töreboda kommun 158 Örlen B2 Tibro kommun 1585 Forsviksån Fys-kem Vätternvårdsförbundet 159 Bottensjön B2, T2 Karlsborgs kommun 8

9 Figur 2. Schematisk karta över norra delen av Norra Vätterns tillrinningsområde med provtagningsstationerna utsatta. Provpunkterna i södra området redovisas i Figur 1. Rapporterade punktutsläpp är markerade med stjärnor. 9

10 Resultat I detta kapitel redovisas årets resultat övergripande med hela recipientkontrollens data sammanställt i diagram- och tabellform. I bilaga 1 redovisas samtliga resultat stationsvis, tillsammans med en kommentar samt expertbedömningar. Nederbörd och temperatur Nederbörden i Askersundsområdet var under 217 något över den normala jämfört med medelvärdet för Örebro och ledde till måttliga flöden. Årsmedeltemperaturen var drygt 2 grader högre än normalt i hela Vätternområdet (data från SMHI:s Månadens väder och vatten). Liksom under 216 var vintermånaderna ovanligt varma i hela Sverige jämfört med vad som är normalt. Grundvattennivåer Grundvattennivåerna har under 217 varit historiskt låga i stora delar av landet, så också i Norra Vätterns tillrinningsområde (Figur 3). Detta har påverkat ytvattnets rörelser och medfört markant högre alkalinitet kombinerat med lägre absorbans/färgtal och TOC i många vatten (se exvis 117 Åmmelångens utlopp och 1349 Alsens utflöde i Bilaga 1). Figur 3. Avvikelse hos grundvattennivåer vid Hallsberg Diagram från SGU. Vattenkemi Näringsämnen Näringstillståndet i sjöar och vattendrag bedöms bland annat utifrån halten av totalfosfor i vattnet. Den klassning av totalfosfor som gjorts utifrån medelvärden under senaste treårsperioden redovisas i Tabell 2 och Figur 4. Statusklassningen bygger på löpande, lokala beräkningar av jämförvärden (HVMFS 213:19) och kan därmed kan avvika från tillståndklassningarna, som bygger på statiska, nationella jämförvärden (Wiederholm 1999). Metoden för tillstånds- och statusklassning redogörs för i bilaga 6. 1

11 Resultaten visar i huvudsak på näringsrika förhållanden i den nordvästra delen av avrinningsområdet, medan övriga provpunkter uppvisade näringsfattiga förhållanden (Figur 4 och Tabell 2). Alsen, som ligger på gränsen mellan måttligt höga och höga fosforhalter, tar emot vatten från Dohnaforsån och Alsundet. Gemensamt för dessa två vattendrag är att de avvattnar jordbruksmarker, och läckage från jordbruksverksamheter är sannolikt den främsta orsaken till de relativt höga näringsämneshalter som uppmätts. Alsen tillförs dessutom näringsämnen från Askersunds tätort och avloppsreningsverk, men denna tillförsel är i sammanhanget låg. Figur 4. Översiktlig karta över SRK Norra Vätterns tillrinningsområde och status med avseende på fosforhalter (treårsmedelvärden ). 11

12 Tabell 2. Treårsmedelvärden och tillståndsklassningar för totalfosfor och totalkväve, samt status med avseende på eutrofiering (baserat på fosforhalter) Station Totalfosfor Tillstånd Totalkväve Tillstånd Status map (mg/l) (mg/l) eutrofiering ByaB Byabäcken,42 Hög halt,74 Hög halt Måttlig 234 Dohnaforsån,34 Hög halt,81 Hög halt Måttlig 237 Bronaån,29 Hög halt,74 Hög halt Måttlig 111 Östersjön väst,2 Måttligt hög halt,44 Måttligt hög halt Måttlig 113 Skyllbergsån,2 Måttligt hög halt,62 Måttligt hög halt Hög 1145 Orkaren,8 Låg halt,47 Måttligt hög halt Hög 1149 Venaån,13 Måttligt hög halt,54 Måttligt hög halt Hög 115 Åmmelången,17 Måttligt hög halt,48 Måttligt hög halt God 117 Åmmelångens utl,18 Måttligt hög halt,55 Måttligt hög halt Hög 122 Salaån,23 Måttligt hög halt 1,57 Mycket hög halt Hög 123 Dalbyån,11 Låg halt,39 Måttligt hög halt Hög 1255 Ekershyttebäcken,9 Låg halt 2,91 Mycket hög halt Hög 127 Kärrafjärden,13 Måttligt hög halt,54 Måttligt hög halt Hög 1271 Kärrafjärdens utl,13 Måttligt hög halt,56 Måttligt hög halt Hög 132 Alsundet,29 Hög halt,8 Hög halt Måttlig 133 Dohnaforsån,37 Hög halt,85 Hög halt Måttlig 134 Alsen,22 Måttligt hög halt,68 Hög halt Måttlig 1349 Alsen vid Edö,24 Måttligt hög halt,65 Hög halt God 144 Fagertärn,12 Låg halt,46 Måttligt hög halt Hög 1569 Undens utlopp,5 Låg halt,61 Måttligt hög halt Hög 157 Viken,9 Låg halt,37 Måttligt hög halt Hög 158 Örlen,7 Låg halt,44 Måttligt hög halt Hög 1585 Forsviksån,12 Låg halt,44 Måttligt hög halt Hög 159 Bottensjön,13 Måttligt hög halt,49 Måttligt hög halt God 79 Aspaån,28 Hög halt,57 Måttligt hög halt Måttlig 1 Jungfrun,3 Låg halt,66 Hög halt Hög 144 Fagertärn,12 Låg halt,46 Måttligt hög halt Hög Syreförhållanden Låga syrgashalter i sjöars bottenvatten kan vara ett tecken på hög tillförsel av näringsämnen och kan medföra skador på det biologiska livet i sjön. Exempel på detta är den näringsrika sjön Alsen, och även i viss mån Åmmelången, där det årligen uppmäts syrebrist i stora delar av vattenmassan. I vissa sjöar är dock syrgashalterna låga på grund av naturgivna förutsättningar som till exempel en liten vattenvolym under språngskiktet eller en hög halt av humus i vattnet. Flertalet sjöar som undersökts har syrefattiga eller syrefria förhållanden i bottenvattnet åtminstone vissa år. Undantaget är Vättern där ett syrerikt bottenvatten uppmätts vid samtliga tillfällen. Problemen i flera av de övriga sjöarna skall dock inte överdrivas, eftersom låga syrehalter endast mäts upp i de djupaste delarna av djuphålorna. Detta innebär oftast att endast en begränsad del av sjöarnas vattenvolym och botten är negativt påverkad, och sannolikt endast under delar av året. Man kan därför på goda grunder anta att allvarligare problem, till exempel i form av fiskdöd, inte förekommer i dessa sjöar. I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Provtagningarna visade också på förhållandevis höga syrehalter i de flesta vattendrag. Undantagen är 122 Salaån och 1145 Orkaren som vissa år uppvisat ett svagt syretillstånd på sensommaren. Vid årets provtagningar noterades samtidigt ett svagt syretillstånd även i 133 Dohnaforsån, liksom i de nya stationerna i Byabäcken och Bronaån. Eftersom strömlevande djur vanligen kräver förhållandevis höga syrehalter kan känsliga arter ha skadats. 12

13 Ljusförhållanden Färgtalen, som i huvudsak mäter vattnets halt av humusämnen, var höga eller mycket höga i de flesta provpunkterna i rinnande vatten. Särskilt humöst vatten förekom i Åmmelången och dess tillflöden. I Undens avflöde var vattnet däremot obetydligt färgat. Vattendragens färgvärden varierar till stor del med nederbördsmängden så att vattnets färg ökar under nederbördsrika perioder. De undersökta sjöarna i Norra Vätterns tillrinningsområde har relativt höga färgtal och ett litet till måttligt siktdjup. Noterbart är att siktdjupet i flera sjöar under slutet av 199-talet visade en tendens att minska samtidigt som färgtalen ökade. Detta är en generell trend som har kunnat observeras i flertalet vatten i södra Sverige. Sannolikt följer dessa trender nederbördsmängderna och fluktuerar därför även något över längre tidsperioder. Under 2-talet stabiliserade sig värdena och har de senaste åren börjat återgå till tidigare nivåer igen. Försurning Buffertkapaciteten var god eller mycket god i nästan hela Alsen-/Kärrafjärdsområdet och risken för surstötar bedömdes som liten. Undantaget är Dohnaforsån där låga värden på både ph och alkalinitet uppmäts vissa år. I vissa delar av Forsviksåns avrinningsområde har också uppmätts tecken på försurning. I Undens utlopp uppmättes ett ovanligt lågt ph-värde i augusti 216, men annars har värdena de senaste 5 åren legat över 6,5. I Fagertärn var ph-värdena som vanligt så låga att bottenfaunan sannolikt skadats, även om försurningssituationen ser ut att långsamt förbättras. På de flesta stationerna har ph stigit något samtidigt som variationen i ph har minskat under undersökningsperioden som helhet. Metaller Metallförekomsten har undersökts i vatten och vattenmossa. Resultaten av metaller i vatten visade att den östra delen av Norra Vättern-området är förhållandevis metallbelastat, speciellt av zink och bly (Tabell 3, Figur 5 och Figur 6). Högst halter uppmättes i Kärrafjärdsområdet med höga halter av zink och bly, utom i 123 Dalbyån, där endast zinkhalterna var höga. I Salaån och Ekershyttebäcken förekom även kadmium i måttligt höga halter. Dessutom uppmättes liksom tidigare år höga blyhalter i Åmmelångens utlopp. Tabell 3. Treårsmedelvärden av zink-, bly- och kadmiumhalter i vatten samt tillstånd Station Zink Tillstånd Bly Tillstånd Kadmium Tillstånd (µg/l) (µg/l) (µg/l) 1 Jungfrun 2 Mycket låg halt,1 Mycket låg halt,6 Mycket låg halt 113 Skyllbergsån 3 Mycket låg halt,3 Låg halt,11 Låg halt 1145 Orkaren 1 Låg halt,3 Låg halt,12 Låg halt 1149 Venaån 19 Låg halt,6 Låg halt,41 Låg halt 117 Åmmelångens utl 15 Låg halt 6,6 Hög halt,34 Låg halt 122 Salaån 25 Hög halt 5,6 Hög halt,254 Måttligt hög halt 123 Dalbyån 35 Måttligt hög halt,7 Låg halt,18 Låg halt 1255 Ekershyttebäcken 138 Hög halt 9,1 Hög halt,171 Måttligt hög halt 1271 Kärrafjärdens utl 95 Hög halt 5,6 Hög halt,67 Låg halt 1349 Alsen vid Edö 21 Måttligt hög halt 1, Låg halt,16 Låg halt 1585 Forsviksån 1 Mycket låg halt,1 Mycket låg halt,7 Mycket låg halt 13

14 Figur 5. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde och zinktillståndet (treårsmedelvärden ). 14

15 Figur 6. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde och blytillståndet (treårsmedelvärden ). 15

16 Tabell 4. Treårsmedelvärden av metaller i vattenmossa Hela ramar markerar mycket höga halter medan streckade ramar markerar höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Punkt nr As Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Zn (mg/kg TS) 113 2,4 5, ,5,52 6, ,6 12 1, ,,77 4, ,9 55 1, ,,49 12, ,6 2, ,2,81 4, ,2 59, ,1,62 14,2 218 Metaller i vattenmossa undersöktes på fem stationer (Tabell 4) och visade på höga halter av bly i Ekershyttebäcken (1255) och Salaån (122). I Venaån (1149) var flera metallhalter förhöjda. Transporter Till Vättern via Alsens avflöde och Kärrafjärdens utlopp Transporterna till Vättern följer till stor del flödena (Figur 7). Den största andelen näringsämnen kommer från Alsens avflöde, medan metaller främst tillförs från Kärrafjärdens utflöde (Tabell 5). Måttliga flöden under år 217 medförde måttliga transporter. Medelflöde (m3/s) Zink (ton/år) Kväve (ton/år) Bly (ton/år) 1,,8,6,4,2, Fosfor (ton/år) Kadmium (ton/år),3,2, Figur 7. Medelflöden och transporter av näringsämnen och metaller till norra Vättern via Alsens och Kärrafjärdens utlopp

17 Tabell 5. Transporter av näringsämnen och metaller från Alsen och Kärrafjärden till norra Vättern 217 Stationsnr Lokalnamn Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium (ton) (ton) (ton) (ton) (ton) 132 Bron över Alsundet,59 21,8 133 Dohnaforsåns mynning,79 29, Alsens avflöde vid Edö 1,11 32,9 1,,33,8 117 Åmmelångens avflöde,73 23,1,6,217, Salaån vid Verkabro,28 17,3 3,2,68, Kärrafjärden utflöde,74 33,2 7,3,285, Till Vättern 1,86 66,1 8,2,317,55 Alsenområdet Transportberäkningar för totalfosfor, totalkväve och nitrat-/nitritkväve har gjorts i tre provpunkter: 132 Alsundet, 133 Dohnaforsån och 1349 Alsens avflöde vid Edö. I provpunkt 1349 har dessutom transporten av metaller beräknats. Årstransportberäkningarna samt den beräknade retentionen framgår av Tabell 6. Uppgifter om tillförsel från övriga källor har tagits från en opublicerad (data hos Askersunds kommun) undersökning med värden från perioden samt från Askersunds kommun (utsläppsdata från reningsverken 217). Beräkningarna av retentionen (fastläggningen) i Alsen ledde till relativt höga värden. Sannolikt strömmar ibland näringsfattigt vatten från Vättern in i Alsen, vilket medför att retentionen riskerar att överskattas. Tabell 6. Årstransport samt budgetberäkningar i Alsenområdet 217 (för nitrat-/nitritkväve saknas relevanta uppgifter om övriga källor, och därför har parametern uteslutits ur beräkningarna) Via 132 Alsundet,59 21,76 Via 133 Dohnaforsån,79 29,6 Övriga källor,52 3,1 Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Till Alsen 1,91 81, Från Alsen (1349) 1,11 32,88,99,33,1 Retention,8 48,1 Retention i % Övriga källor Askersunds RV,7 16,5,26,22,4 Alsens närområde,42 1,5 Luft-deposition,4 3,1 17

18 Kärrafjärdsområdet Transportberäkningar för totalfosfor, totalkväve och metaller har gjorts i tre provpunkter: 117 Åmmelångens utlopp, 122 Salaån och 1271 Kärrafjärdens utlopp. Utifrån beräkningarna kan man konstatera att det i år liksom tidigare år transporterats ut mer metaller (Zn, Pb, Cd) från området än vad som tillförts via kända källor. Detta innebär att vattnet i Kärrafjärden tillförs metaller någonstans inifrån området. Tillskottet vid % teoretisk retention i Kärrafjärden redovisas i Tabell 7. Om man istället räknar med grovt uppskattade hypotetiska fastläggningar (Lindeström 1996 och 21) av metaller i Kärrafjärden får man betydligt högre värden för både bly och kadmium (Tabell 8). Tabell 7. Transporter in och ut ur Kärrafjärden 217 samt budgetberäkningar vid % retention. Negativa värden visar på en retention Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium % retention (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Via 117,73 23,1,6,217,14 Via 122,28 17,3 3,2,68,45 Till Kärrafjärden 1,1 4,4 3,9,285,59 Från Kärrafjärden (1271),74 33,2 7,3,285,47 Okända källor -,27-7,1 3,4, -,13 Tabell 8. Transporter 217 samt budgetberäkningar vid en förutsatt retention ( normala metallretentioner hämtade från Zinkgruvans MKB 21) Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Via 117,73 23,1,6,217,14 Via 122,28 17,3 3,2,68,45 Till Kärrafjärden 1,1 4,4 3,9,285,59 Från Kärrafjärden (1271),74 33,2 7,3,285,47 Okända källor -,8 1,2 6,5,665,34 Förutsatt retention (%) För bly kan man konstatera att en stor andel som vanligt tillfördes via 117 Åmmelångens utlopp. När det gäller metallerna så var den okända källans bidrag större än vad de kända källorna (pkt 117 och pkt 122) tillsammans bidrog med. Det finns en gammal deponi med rostningssand vid Åmmeberg som enligt preliminära studier tillför ca 7 ton zink/år till Kärrafjärden. Även nära Salaåns utflöde i Kärrafjärden finns det en gammal deponi som enligt preliminära studier tillför ca 2 ton zink/år till Kärrafjärden. Summan av dessa två källor har tidigare legat i nivå med genomsnittet för den okända källa som har spekulerats kring sedan undersökningarna började. Det är också möjligt att de gruvmassor som tidigare har deponerats i och vid kanten av Kärrafjärdens östra strand läcker metaller till vattnet. 18

19 Biologi Växtplankton I bilaga 8 redovisas undersökningarna av växtplankton med beräknade index och en mer ingående utvärdering. I Alsen indikerade de planktiska algerna ett måttligt näringsrikt till näringsrikt tillstånd. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig både enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och i expertbedömningen. Biomassan dominerades av kiselalger och risken för långvarig blomning av cyanobakterier bedömdes som tydlig. I Kärrafjärden visade de planktiska algerna på ett svagt näringspåverkat tillstånd. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som god både enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och i expertbedömningen. Det förekom ett flertal arter som tyder på näringsrika förhållanden men även en stor andel arter som tyder på näringsfattiga förhållanden. Biomassan dominerades av kiselalger och risken för blomning av cyanobakterier bedömdes som liten. Bottenfauna Djupbottenfaunan undersöktes i sublitoralen och profundalen i fem sjöar. Expertbedömningarna av status med avseende på eutrofiering och annan påverkan samt syretillstånd redovisas i Tabell 9. Bedömningen av Kärrafjärdens eutrofieringsstatus med avseende på bottenfauna har ofta motsagts av de vattenkemiska resultaten, som visar på en hög status med avseende på fosforhalter. Sedimenten i Kärrafjärden har visat sig innehålla extremt höga metallhalter (Liungman, 211), och det finns därför en misstanke om att det egentligen är höga metallhalter som påverkat bottenfaunan negativt, med bland annat periodvis låga tätheter i sublitoralytan. Tabell 9. Expertbedömning av ekologisk status och syretillstånd i sjöars profundal och sublitoral 217 Expertbedömning av status map Punkt nr eutrofiering annan påverkan Syretillstånd 115. Åmmelången, sublitoral Måttlig status Hög status Måttligt syrerikt 115. Åmmelången, profundal Måttlig status Hög status Måttligt syrerikt 127. Kärrafjärden, sublitoral God status Hög status Syrerikt 127. Kärrafjärden, profundal Hög status Hög status Måttligt syrerikt 134. Alsen, sublitoral God status God status Syrerikt 134. Alsen, profundal Måttlig status Måttlig status Måttligt syrerikt Vid analysen av djupbottenproverna från de tre sjöarna kontrollerades mundelarna på de chironomidlarver (fjädermygglarver) som ingår i den taxonomiska gruppen chironomini. Skador på mundelarna, som orsakats under djurets tillväxt, yttrar sig som deformationer på t ex mentum eller mandibler (Figur 8). Den här typen av subletala effekter är väl dokumenterade från många olika håll i samband med utsläpp av flera olika typer av miljögifter och industriavfall t.ex. tungmetaller, pesticider och DDT (Rosenberg & Resch 1993). I flertalet rapporter verkar skadefrekvensen öka med ökad miljögiftshalt och det finns dokumenterade skadefrekvenser från några få procent upp till nära åttio procent av populationen (Vedamanikam & Shazili 29). I rena och opåverkade miljöer är den här typen av skador mycket ovanliga och skadefrekvensen nära noll (Wiederholm 1984). 19

20 Larver med mundelsskador har påträffats vissa år i Kärrafjärden, Alsen och Viksjön. Skadorna har tolkats som att förhöjda metallhalter i vattnen och/eller sedimenten har påverkat bottenfaunan negativt. Vid årets undersökning påträffades emellertid inga missbildade fjädermygglarver. Figur 8. Mundelsskada hos fjädermygglarv. Till vänster ett skadat mentum, till höger normalt. I Ekershyttebäcken, Salaån samt i litoralpunkt 2 i Kärrafjärden (vid golfbanan) indikerade flera index och parametrar liksom tidigare år att bottenfaunan var negativt påverkad av annat än försurning eller eutrofiering (Tabell 1). Problemen bedöms främst ha orsakats av metallföroreningar, men kan även bero på onormala värden av andra vattenkemiska parametrar. Exempelvis är värdena på kvävehalt och konduktivitet generellt förhöjda i både Ekershyttebäcken och Salaån. Vad gäller provpunkten vid golfbanan så består bottensubstratet där till stora delar av gammalt gruvmaterial, vilket sannolikt medför förhöjda halter av bland annat tungmetaller. Jämfört med 9-talet har en svag förbättring kunnat observeras i främst Ekershyttebäcken, men den stora mellanårsvariationen hos flera index tyder på instabila och ogynnsamma förhållandena för bottenfaunan. Viksjöns utlopp 1251 skulle egentligen ha provtagits under 216 men missades. Den provtogs istället på våren 218 och redovisas i denna rapport. Även denna station uppvisar ett utarmat bottenfaunasamhälle, men det är svårt att bedöma om påverkan härör från föroreningar eller från hydromorfologiska orsaker som exvis periodvis låga flöden. Tabell 1. Några utvalda föroreningsindikatorer i rinnande vatten och litoraler 217 (1251:218). EPT-index är antalet taxa ur grupperna dag-, bäck- och nattsländor. Generellt gäller att höga antal taxa visar på goda förhållanden för bottenfaunan, medan mycket höga tätheter kan indikera eutrofieringsproblematik Punkt nr Totalantal taxa EPT-index Individtäthet 113 Skyllbergsån 24 (lågt) 13 (måttligt högt) 497 (lågt) 122 Salaån 21 (lågt) 7 (mycket lågt) 627 (måttligt högt) 123 Dalbyån 27 (måttligt högt) 12 (lågt) 96 (måttligt högt) 1251 Viksjöns utlopp 16 (mycket lågt) 5 (mycket lågt) 422 (lågt) 1255 Ekershyttebäcken 21 (lågt) 1 (lågt) 1183 (måttligt högt) 127:1 Salaåns utflöde 34 (högt) 19 (mycket högt) 142 (mycket högt) 127:2 Golfbanan 9 (mycket lågt) 3 (mycket lågt) 46 (mycket lågt) 127:3 Utloppet 28 (måttligt högt) 16 (högt) 6 (måttligt högt) 2

21 Kiselalger Kiselalgsanalysen i Dohnaforsån 217 visade på god status och måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). IPS-indexet, som visar påverkan av näringsämnen och organisk förorening låg dock i den nedre, dvs sämre delen av klassintervallet för god status. Kiselalger har undersökts på lokalen sedan 21 och har de flesta åren indikerat god status. Något sämre resultat noterades 213 och 216 då IPS-indexet indikerade måttlig eller på gränsen till måttlig status. Surhetsindexet ACID har vanligen legat i nära neutralt eller alkaliskt, men minskade stort 217 till måttligt sura förhållanden. Resultaten har dock varit svårtolkade genom åren på grund av att lokalen ofta har uppvisat en ovanlig artsammansättning som gjort bedömningarna något osäkra. Möjligen är det i huvudsak faktorer som grumlighet, mineralhalter och humusinnehåll som påverkar snarare än näringsämnen och surhet. En mer detaljerad utvärdering och samtliga beräknade index redovisas i bilaga 9. Medins Havs och Vattenkonsulter AB Mölnlycke Martin Liungman (Projektansvarig) 21

22 Referenser ArtDatabanken 215. Rödlistade arter i Sverige 215. ArtDatabanken SLU, Uppsala. Eriksson, H. 27. Huvudstudie Johannesborgs vaskverk. Slutrapport Envipro Miljöteknik. Envipro. Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19. Havs- och vattenmyndigheten 216. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Version 2:1, Havs- och vattenmyndigheten 216. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag. Version 1:2, Havs- och vattenmyndigheten 217. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Växtplankton i sjöar. Version 1:4, Havs- och vattenmyndigheten 217. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys. Version 3:2, Hårding, I., Liungman, A., Nilsson, C., Sundberg, I., Svensson, JE Bedömningsgrunder för växtplankton - Hur Medins Biologi AB bedömer och klassificerar växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB. Johansson, S. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, kust och hav. Naturvårdsverket, rapport Lindeström, L. 21. Miljökonsekvensbeskrivning för planerad verksamhet vid Zinkgruvan. ÅF-Miljöforskargruppen. Zinkgruvan Mining AB. Lindeström, L Metaller i Vättern. Tillförsel och källfördelning Rapport nr 39 från Vätternvårdsförbundet. Lithner G Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. SNV Rapport Liungman, M. 29. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde. Kontrollprogram från och med 21 (rev ). Medins Biologi AB. Liungman, M. & Ericsson, U. 26. Profundalt Trofi-index (PTI) och Eutrofieffekt-index (EEI) för bedömning av tillstånd samt för påverkansklassning av mjukbottenfauna i sjöar. Medins Biologi AB. Liungman, M. m.fl Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde - Årsrapport. Medins AB. Rapporter till Askersunds kommun. 22

23 Medin, M. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Program. Medins Sjö- och Åbiologi AB Medin, M. m.fl Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde - Årsrapporter. Rapporter till Askersunds kommun. Medin, M. & Ericsson, U. Alsen. En limnologisk studie Rapport till Askersunds kommun Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén R. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna - Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C., Sundberg, I. och Nilsson, P-A. 2. Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Del 1, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 318. Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Del 2, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 319. Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Allmänna råd. SNV Rapport 86:3. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Allmänna råd. SNV Rapport 9:4. Naturvårdsverket Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag: tillstånd, utveckling, orsak och verkan: underlagsrapport till delprojektet "Eutrofiering" inom MIST. Rapport Naturvårdsverket Metallerna och miljön. MIST, SNV Rapport Naturvårdsverket. 24. Handledning för miljöövervakning Kust och hav/sötvatten - Metaller i sediment, utg Naturvårdsverket. 24. Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Metaller i vattenmossa utg Naturvårdsverket. 29. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag. Version 1: Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4. Utgåva 1. December 27. Rosenberg, D.M. & Resch, V.H Freshwater biomonitoring and benthic macroinvertebrates. Chapman and Hall. London. Sundberg, I. & Jarlman, A. 21. Bedömningsgrunder för kiselalger - Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. Tikkanen, T. & Willen, T Växtplanktonflora. Naturvårdsverket. 23

24 Vedamanikam, V.J. & Shazili N.A.M. 29. Observations of mouthpart deformities in the Chironomus larvae exposed to different concentrations of nine heavy metals, Toxicological & Environmental Chemistry, 91:1, Wiederholm T Use of benthos in lake monitoring. Journal Water Pollution Control Federation. Part 1:537:5 Wiederholm, T Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in Swedish lakes. Hydrobiologica 19: Wiederholm, T Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. SNV Rapport Wiederholm, T (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport Wiederholm, T (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1 kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket rapport 492. Wiederholm, T (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2 biologiska parametrar. Naturvårdsverket rapport

25 25

26 Bilaga 1. Resultat lokal för lokal Klassningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Samtliga medel-, min- och medianvärden är beräknade från de senaste tre åren, och samtliga klassningar är gjorda på dessa, om inte annat angivits. Linjer i diagrammen anger glidande tre-årsmedelvärde. En beskrivning av de kemiska parametrarna finns i bilaga 6. För de biologiska analyserna finns en metodbeskrivning och resultatförklaring i respektive bilaga. 26

27 27

28 Byabäcken EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),42 Hög halt,15/,349 Måttlig status N-tot (mg/l),743 Hög halt,15 Totalfosfor (mg/l) 1, Totalkväve (mg/l),1,5,5, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 4,5 Svagt syretillstånd TOC (mg/l) 9,7 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l)

29 Byabäcken EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 93 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 5, Betydligt grumligt vatten 2 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),72 Mycket god buffertkapacitet ph 7,4 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),13 ph 6,7 2, 1,5 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph 1,,5, , 6,5 6, Syntes Stationen började undersökas 216 och är mycket starkt påverkad av jordbruk. De vattenkemiska analyserna visade på ett näringsrikt vatten med höga fosfor- och kvävehalter. Vattnet uppvisade ett svagt syretillstånd vilket i vattendrag endast sker i lugnflytande och näringsrika. Vidare var halten av organiskt material låg, medan vattnet var betydligt färgat och grumligt. Vattnet bedömdes vara nära neutralt med en mycket god buffertkapacitet. 29

30 1. Jungfrun EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),3 Låg halt,3/,997 Hög status N-tot (mg/l),66 Hög halt NO 2/3 -N(mg/l),469 - NH 4 -N (mg/l),5 - N-tot/P-tot-kvot 221 Kväveöverskott. Totalfosfor (mg/l) 1, Totalkväve (mg/l).., , ,8 NO 2/3 (mg/l),6,4,2, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 11,1 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 2,2 Mycket låg halt 3 Syre (mg/l) 6 TOC (mg/l)

31 1. Jungfrun EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 13,2 Mycket stort siktdjup 5,68/2,332 Hög status Färgtal 3 Ej eller obetydligt färgat vatten 15 Färgtal 2 Siktdjup (m) Surhet/försurning Median Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Alkalinitet (mekv/l),59 Mycket god buffertkapacitet,2 Obetydlig ph 7,8 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),57 ph 7,6,8 Alkalinitet (mekv/l) 8,5 ph,6,4,2, , 7,5 7, 6, Planktiska alger Värde Tillstånd Klorofyll (µg/l) 1, Låg halt Totalvolym alger (mm 3 /l),15 Mycket liten biomassa 1,5 Totalbiomassa (mm 3 /l) 2, Klorofyll (µg/l) 1, 1,5,5 1,,5, ,

32 1. Jungfrun EU-CD: SE Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),8 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 2 Mycket låg halt 4,3 Ingen Cd (µg/l),1 Mycket låg halt,14 Ingen Pb (µg/l),1 Mycket låg halt,32 Ingen Cr (µg/l),9 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),49 Mycket låg halt 1 Ingen As (µg/l),15 Mycket låg halt,4 Ingen 2, 15, 1, 5, Zink (µg/l) 1,5 1,,5 Bly (µg/l), , ,15 Kadmium (µg/l) 6 Koppar (µg/l),1 4, Syntes Vättern är en djup och näringsfattig sjö, och provpunkten vid Jungfrun används som referens i Norra Vätterns recipientkontroll. Fosforhalterna har eventuellt visat en tendens att minska sedan 7-talet medan nitrat/nitrithalterna har ökat. De senare har emellertid börjat minska igen de senaste åren. Ett syrerikt tillstånd rådde ända nere på 75 meters djup. Vattnet var ej eller obetydligt färgat och siktdjupet var mycket stort. Buffertkapaciteten var mycket god och alkaliniteten har visat en svag tendens att öka sedan 7-talet. Under åren vände denna trend nedåt, för att sedan stiga igen. Planktonsamhället uppvisade en mycket liten biomassa och klorofyllhalten var låg. Samtliga metaller förekom i låga eller mycket låga halter. 32

33 111. Östersjön väst EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),2 Måttligt hög halt,8/,422 Måttlig status N-tot (mg/l),435 Måttligt hög halt NO 2/3 -N(mg/l),1 - NH 4 -N (mg/l),15 - N-tot/P-tot-kvot 22 Kväve-fosforbalans,2 Totalfosfor (mg/l),2,2,2,2, ,4 Totalkväve (mg/l),4,4,4, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l), Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd TOC (mg/l) 9,3 Måttligt hög halt 3, Syre (mg/l) 11 TOC (mg/l) 2, 1, 1 1 9,

34 111. Östersjön väst EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 2,9 Måttligt siktdjup 3,9/,744 Hög status Färgtal 33 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,9 Måttligt grumligt vatten 6 Färgtal 3, Turbiditet (FNU) 4 2, 2 1, , Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),76 Mycket god buffertkapacitet ph 7,7 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),72 ph 7,7,9,8,8 Alkalinitet (mekv/l), ,5 8, 7,5 7, 6,5 ph 6, Syntes Sjön började undersökas 216 och har tillrinning från jordbrukspåverkade vattendrag. En sammanvägning av de kemiska och biologiska undersökningarna visade att sjön var måttligt näringsrik. Ett syrefattigt tillstånd uppmättes i bottenvattnet i augusti. Vattnet var måttligt färgat och grumligt, och siktdjupet var måttligt. Sjön uppvisade en mycket god buffertkapacitet och inga försurningsproblem tycks förekomma. 34

35 113. Skyllbergsån EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),2 Måttligt hög halt,16/,78 Hög status N-tot (mg/l),617 Måttligt hög halt,15 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),1 2,,5 1,, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6,7 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 12,1 Hög halt 2 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l)

36 113. Skyllbergsån EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 1 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,8 Betydligt grumligt vatten 3 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),58 Mycket god buffertkapacitet ph 7,35 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),41 ph 7,1 1,5 1,,5 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, ,

37 113. Skyllbergsån EU-CD: SE Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,1 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 3,2 Mycket låg halt 4,3 Ingen Cd (µg/l),11 Låg halt,14 Ingen Pb (µg/l),34 Låg halt,32 Liten Cr (µg/l),24 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),68 Mycket låg halt 1, Ingen As (µg/l),57 Låg halt,4 Liten Zink (µg/l) Bly (µg/l) ,6 Kadmium (µg/l) 4 Koppar (µg/l),4,

38 113. Skyllbergsån EU-CD: SE Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 18,3 Måttligt hög halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 67 Låg halt 1 Ingen eller obet. Cd (mg/kg ts),5 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 5,2 Låg halt 5 Ingen eller obet. Hg (mg/kg ts),5 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 2,5 Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 6,8 Låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 5,3 Låg halt 5 Ingen eller obet. As (mg/kg ts) 2,4 Låg halt 2 Ingen eller obet Cu (mg/kg ts) Cr (mg/kg ts) , Cd (mg/kg ts),2 Hg (mg/kg ts) 2, 1,,15,1,5, ,

39 113. Skyllbergsån EU-CD: SE Bottenfauna Årets statusklassningar enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 56,8 Nära neutralt Surhet Nära neutralt ASPT-index 5,7 Hög Eutrofiering God DJ-index 12 Hög Hydromorfologi God Annan Påverkan Hög Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 94-5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 26 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig stark eller mycket stark 27 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 28 nära neutralt god status god till hög status 9-17 nära neutralt god status hög status 6 Antal taxa 15 DJ-index Syntes Vattnet i Skyllbergsån var relativt näringsrikt och starkt färgat. Vattnet var måttligt syrerikt och hade en hög halt organiskt material. Både färgtalen och grumligheten har ökat sedan 9-talet. En mycket god buffertkapacitet visade att inga försurningsproblem förelåg. Undersökningen av metaller i vatten visade på låga eller mycket låga halter av samtliga undersökta metaller. Metallhalterna i vattenmossa var låga eller mycket låga utom kopparhalten som var måttligt hög. Inga missbildningar observerades hos bottenfaunan vilken bedömdes som opåverkad av föroreningar. Skyllbergsån är reglerad men bedöms ha en god status med avseende på hydromorfologi. Lokalen har under provtagningsperioden varit något svårprovtagen pga periodvis höga flöden samt ett heterogent bottensubstrat, vilket sannolikt medfört den stora variationen bland bottenfaunaresultaten. Under 1998, 1999, 21 och 22 var vattenståndet högt vid provtillfället, vilket i kombination med ett förhållandevis stort provdjup kan förklara de årens relativt låga artantal. 26 hade sannolikt höga flöden förändrat bottensubstratets sammansättning och därmed påverkat resultaten. 29 flyttades lokalen ca 6 m nedströms i ett försök att hitta ett bättre bottensubstrat, och de senaste 1 åren har värdena stabiliserats och bottenfaunan uppvisar en mer normal sammansättning, framför allt om man jämför med den i slutet på 8- talet. 39

40 1145. Orkaren EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),8 Låg halt,13/1,759 Hög status N-tot (mg/l),473 Måttligt hög halt,15 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),1,5 1,5 1,,5, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 5,9 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 14,6 Hög halt 15 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l)

41 1145. Orkaren EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 112 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU),8 Svagt grumligt vatten 4 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),3 Mycket god buffertkapacitet ph 7 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),14 ph 6,3 1,5 1,,5 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, ,

42 1145. Orkaren EU-CD: SE Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),7 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 1 Låg halt 4,3 Liten Cd (µg/l),12 Låg halt,14 Ingen Pb (µg/l),26 Låg halt,32 Ingen Cr (µg/l),3 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),41 Mycket låg halt 1, Ingen As (µg/l),28 Mycket låg halt,4 Ingen Co (µg/l),15 8 Zink (ug/l) ,5 Bly (ug/l) 2, 1,5 1,,5, ,15 Kadmium (ug/l) 3, Koppar (ug/l),1 2,,5 1,, , Syntes De vattenkemiska analyserna visade på ett näringsfattigt vatten med låga fosforhalter. Halterna har legat på stabila nivåer sedan mitten på 9-talet. Min-halten av syre under treårsperioden visade på ett måttligt syrerikt tillstånd. Halten av organiskt material var hög och vattnet var starkt färgat. Vattnet bedömdes vara nära neutralt meden mycket god buffertkapacitet, och några försurningsproblem tycks inte förekomma. Samtliga metallhalter var låga eller mycket låga. 42

43 1149. Venaån EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),13 Måttligt hög halt,14/1,11 Hög status N-tot (mg/l),536 Måttligt hög halt,4 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),3,2,1 1,,5, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,9 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 14,6 Hög halt 2 Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l)

44 1149. Venaån EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 114 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,2 Måttligt grumligt vatten 3 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),22 Mycket god buffertkapacitet ph 7 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),1 ph 6,5,6,4 Alkalinitet (mekv/l) 7,5 ph,2, ,5 5,

45 1149. Venaån EU-CD: SE Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 8,5 Måttligt hög halt 1,3 Stor Zn (µg/l) 19 Låg halt 4,3 Tydlig Cd (µg/l),41 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l),56 Låg halt,32 Liten Cr (µg/l),36 Låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),77 Låg halt 1, Ingen As (µg/l) 2,83 Låg halt,4 Stor Co (µg/l) 2, Zink (µg/l) Kobolt (µg/l) Arsenik (µg/l) 4 Koppar (µg/l)

46 1149. Venaån EU-CD: SE Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 57,7 Hög halt 1 Tydlig Zn (mg/kg ts) 31 Måttligt hög halt 1 Liten Cd (mg/kg ts) 1,9 Måttligt hög halt,5 Liten Pb (mg/kg ts) 12,3 Måttligt hög halt 5 Liten Hg (mg/kg ts),8 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 3, Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 4, Mycket låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 157 Mycket hög halt 5 Mycket stor As (mg/kg ts) 13,6 Hög halt 2 Tydlig Zn (mg/kg ts) Cu(mg/kg ts) , Cd (mg/kg ts) 6 Co (mg/kg ts) 4, 4 2, 2, Syntes De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var måttligt näringsrikt. Halten av totalfosfor har varit låg sedan mitten på 9-talet, men har visat en svag tendens till att öka de senaste 1 åren för att nu klassas som måttligt hög. Vattnet hade en hög halt av organiskt innehåll och var starkt färgat. Vattnet klassades som nära neutralt samtidigt som buffertkapaciteten var mycket god, och några försurningsproblem verkar därmed inte förekomma. Värdena på alkalinitet och ph har uppvisat en relativt stor säsongsvariation under åren, och surstötarna tycks (med undantag för två tillfällen under 21) ha minskat i styrka sedan mitten på 9-talet. Undersökningen av metaller i vatten visade på förhöjda halter av framför allt koppar. Jämfört med den uppströms liggande referensen (1145) var samtliga metallhalter i vatten förhöjda, men framför allt kobolt, arsenik och koppar. Nivåerna har legat relativt stabilt under de senaste 1 åren. I vattenmossa var kobolthalten mycket hög, medan flera av de övriga metallhalterna var höga eller måttligt höga. Det går inte att utesluta negativa effekter på djurlivet i ån på grund av de förhöjda metallhalterna. 46

47 115. Åmmelången EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),17 Måttligt hög halt,9/,54 God status N-tot (mg/l),483 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 28 Kväve-fosforbalans,6 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),4 2,,2 1,, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l), Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd TOC (mg/l) 11,3 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 8 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 2,4 Litet siktdjup 3,63/,648 God status Färgtal 6 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,5 Måttligt grumligt vatten 15 Färgtal 6 Siktdjup (m)

48 115. Åmmelången EU-CD: SE Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),51 Mycket god buffertkapacitet ph 7,6 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),44 ph 7,5,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,4,2, , 6,5 6, Profundalfauna Årets statusklassningar enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status BQI 1, Otillfredsställande Eutrofiering Måttlig Annan påverkan Hög Bedömning av tillstånd (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Tillstånd / Eutrofieringstatus Annan påverkan Syresituation i bottenvattnet 2 måttligt näringsrikt syrefattigt el mkt syrefattigt 25 näringsrikt el mkt näringsrikt måttligt syrerikt 21 måttlig status hög status måttligt syrerikt 212 otillfredställande status hög status syrefattigt 213 måttlig status hög status syrefattigt 214 måttlig status hög status måttligt syrerikt 215 måttlig status hög status måttligt syrerikt 216 otillfredställande status hög status måttligt syrerikt 217 måttlig status hög status måttligt syrerikt 1 Antal taxa BQI PTI

49 115. Åmmelången EU-CD: SE Sublitoralfauna Årets statusklassningar enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status BQI, Dålig Eutrofiering Måttlig Annan påverkan Hög Bedömning av tillstånd (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Tillstånd / Eutrofieringstatus Annan påverkan Syresituation i bottenvattnet 2 måttligt näringsrikt måttligt syrerikt 25 näringsrikt el mkt näringsrikt måttligt syrerikt 21 måttlig status hög status måttligt syrerikt 212 måttlig status hög status syrefattigt 213 måttlig status hög status måttligt syrerikt 214 måttlig status hög status måttligt syrerikt 215 otillfredsställande status hög status måttligt syrerikt 216 otillfredsställande status hög status måttligt syrerikt 217 måttlig status hög status måttligt syrerikt 1 Antal taxa BQI PTI Missbildningar, mundelsskador på chironomider Profundal Totalantal individer (n) Antal individer med missbildning Andel missbildningar,,,,,,,,, Andel missbildningar (%),,,,,,,,, Sublitoral Totalantal individer (n) Antal individer med missbildning Andel missbildningar,,, -,,,, - Andel missbildningar (%),,, -,,,, - Totalt Totalantal individer (n) Antal individer med missbildning Andel missbildningar,,,,,,,,, Andel missbildningar (%),,,,,,,,, 49

50 115. Åmmelången EU-CD: SE Syntes De kemiska analyserna visade att sjön var relativt näringsrik. Mellan 1975 och 1995 minskade halten av totalfosfor kontinuerligt och var i mitten av 9-talet nere på låga nivåer, men har sedan dess ökat igen. Färgtalet har visat en ökande trend sedan 7-talet men siktdjupet har ändå legat relativt stabilt. Tillståndet i bottenvattnet har varit syrefritt eller nästan syrefritt under augustiprovtagningarna de senaste åren, men detta gäller endast i den djupaste delen av sjön. En viss försämring av syretillståndet sedan 8- talet kan skönjas. Sjön har en god förmåga att motstå försurning, och värdena på ph har ökat något men framför allt stabiliserat sig sedan 9-talet. En stor del av tidsseriens stabilisering beror på att sjön from 2 inte längre provtas på våren. Bottenfaunan har undersökts flera gånger i sublitoralen (ca 7 m djup) och profundalen (ca 11 m djup). Artantalet har alltid varit mycket lågt i sublitoralen och måttligt högt i profundalen. Sjöns språngskikt brukar i augusti ligga på ett djup av 6-8 m, och det låga artantalet i sublitoralen beror sannolikt på att det åtminstone periodvis råder syrebrist i bottenvattnet även i sublitoralytan. Syrekrävande arter har oftast saknats i djuphålan, men inga missbildade mundelar har noterats hos mygglarverna. Bottenfaunan har bedömts som normal för en relativt näringsrik sjö som Åmmelången. 5

51 117. Åmmelångens utlopp EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),18 Måttligt hög halt,14/,789 Hög status N-tot (mg/l),549 Måttligt hög halt,6 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),4,2 1,5 1,,5, , Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år),86 - Arealförlust P (kg P/ha år),5 Låga förluster Kväve (ton/år) 28 - Arealförlust N (kg N/ha år) 1,53 Låga förluster 3, Totalfosfor (ton/år) 1 Totalkväve (ton/år) 2, 1, 5, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,2 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 1,9 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l)

52 117. Åmmelångens utlopp EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 7 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,2 Måttligt grumligt vatten 3 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),48 Mycket god buffertkapacitet ph 7,4 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),38 ph 7,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,4,2, , 6,5 6,

53 117. Åmmelångens utlopp EU-CD: SE Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 2,2 Låg halt 1,3 Liten Zn (µg/l) 15,3 Låg halt 4,3 Tydlig Cd (µg/l),34 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l) 6,6 Hög halt,32 Stor Cr (µg/l),2 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),7 Mycket låg halt 1, Ingen As (µg/l),93 Låg halt,4 Tydlig 2 Bly (µg/l) 8 Zink (µg/l) Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 4,2 Ni (ton/år),36 Co (ton/år),13 Pb (ton/år),36 Cu (ton/år),115 Zn (ton/år),72 Cd (ton/år),2 As (ton/år),45 Cr (ton/år),11 Hg (ton/år), 4 Vattenföring (m 3 /s),6 Cd (ton/år) 3 2 1,4, , ,6 Pb (ton/år) 3, Zn (ton/år),4 2,,2 1,, ,

54 117. Åmmelångens utlopp EU-CD: SE Syntes De vattenkemiska analyserna visade på måttligt höga halter och låga arealförluster för fosfor. Halterna har legat på relativt stabila nivåer sedan början på 9-talet. Buffertkapaciteten var mycket god och inga försurningsproblem förelåg. ph-värdet har stigit något sedan 9- talet. Metallanalyserna i vatten visade på en hög halt av bly, som dessutom har visat en tendens att öka sedan 9- talet. Blyhalten i Åmmelångens utlopp har över åren varit så hög att djurlivet i utloppet kan ha skadats. Övriga metaller förekom i låga eller mycket låga halter. Det bör noteras att metallproverna filtrerades mellan sommaren 21 och sommaren 212, och att exempelvis blyhalterna under denna period var betydligt lägre än vanligt. Vid Johannesborg, längs Åmmelångens östra strand, finns det en gammal deponi med vasksand som har visat sig innehålla stora mängder metaller (Eriksson 27). Sannolikt har detta område genom åren läckt bland annat bly till Åmmelången. Under 211 utfördes saneringsarbeten vid deponin, med målsättningen att bland annat minska dessa läckage. Måttliga flöden ledde till att transporterna låg i nivå med tidigare års värden, utom för bly. Möjligen kan en viss minskning av de övriga transporterna skönjas under de senaste 15 åren, men denna är svår att verifiera pga minskande flöden under samma period. Det verkar emellertid inte finnas någon korrelation mellan flöden och halter. 54

55 122. Salaån, vid Verkabro EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),23 Måttligt hög halt,2/,885 Hög status N-tot (mg/l) 1,569 Mycket hög halt,1 Totalfosfor (mg/l),8,6,4,2, Totalkväve (mg/l) Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år),23 - Arealförlust P (kg P/ha år),7 Låga förluster Kväve (ton/år) 16 - Arealförlust N (kg N/ha år) 5,19 Höga förluster,6 Totalfosfor (ton/år) 2 Totalkväve (ton/år),4, ,

56 122. Salaån, vid Verkabro EU-CD: SE Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7, Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 9, Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 6 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 5 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 6,5 Betydligt grumligt vatten 3 Färgtal 4 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),57 Mycket god buffertkapacitet ph 7,2 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),2 ph 6,6 2, 1,5 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph 1,,5, , 6,5 6,

57 122. Salaån, vid Verkabro EU-CD: SE Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),9 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 25 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),254 Måttligt hög halt,14 Stor Pb (µg/l) 5,6 Hög halt,32 Stor Cr (µg/l),32 Låg halt,4 Ingen Ni (µg/l) 5,3 Låg halt 1, Stor As (µg/l),98 Låg halt,4 Tydlig Zink (µg/l) Bly (µg/l) ,5 Kadmium (µg/l) 4 Koppar (µg/l) 1,, , Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 3,5 Ni (ton/år),49 Co (ton/år),8 Pb (ton/år),53 Cu (ton/år),11 Zn (ton/år) 2,1 Cd (ton/år),3 As (ton/år),9 Cr (ton/år),4 Hg (ton/år),,8 Vattenföring (m 3 /s),6 Cd (ton/år),6,4,2,4,2, , ,1 Pb (ton/år) 6 Zn (ton/år),5 4 2,

58 122. Salaån, vid Verkabro EU-CD: SE Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 12,7 Låg halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 443 Måttligt hög halt 1 Tydlig Cd (mg/kg ts) 1,2 Måttligt hög halt,5 Liten Pb (mg/kg ts) 55, Hög halt 5 Stor Hg (mg/kg ts),5 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 2, Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 12,1 Måttligt hög halt 5 Liten Co (mg/kg ts) 18,4 Måttligt hög halt 5 Liten As (mg/kg ts) 2,9 Låg halt 2 Ingen eller obet. 15 Zn (mg/kg ts) 15 Pb (mg/kg ts) , Cd (mg/kg ts) 6 Co (mg/kg ts) 2, 4 1, 2,

59 122. Salaån, vid Verkabro EU-CD: SE Bottenfauna Årets statusklassningar enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 38,9 Nära neutralt Surhet Nära neutralt ASPT-index 4,8 God Eutrofiering God DJ-index 8 God Annan Påverkan Måttlig Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 2 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 21 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 2-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 28 nära neutralt god status god till hög status 9-1 nära neutralt god status god status nära neutralt god status måttlig status 4 Antal taxa 15 DJ-index ASPT-index Ind.täthet Surhetsindex EPT-index

60 122. Salaån, vid Verkabro EU-CD: SE Syntes Salaån är via Ekershyttebäcken recipient för Zinkgruvans processvatten, och vattenkemin speglar till stor del verksamheten vid gruvan. De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var relativt näringsrikt med en mycket hög kvävehalt. Halten av totalfosfor minskade mellan 1975 och 2 men har sedan stabiliserat sig. Halterna och transporterna av kväve har varierat en del över åren, medan övriga näringsparametrar har legat relativt stabilt. ph-värdet har varierat en hel del över åren, men buffertkapaciteten har hela tiden varit mycket god. Vattnet bedömdes därmed ha en god förmåga att motstå försurning. Metallanalyserna i vatten visade på höga halter av zink och bly samt en måttligt hög halt av kadmium. Halterna av bly i vatten ökade under perioden 95-6, men har därefter minskat igen. Flera av metallhalterna samt transporterna av zink, bly och kadmium har minskat något sedan 2.Under 217 noterades emellertid en betydlig ökning av framför allt zink-, bly- och kadmiumhalterna i ån. För zink var det den högsta halten som uppmätts på över 4 år. Metallanalyserna i vattenmossa visade på måttligt höga halter av flera metaller samt höga halter av bly. År 2 flyttades provplatsen för bottenfaunan ca 1,5 km uppströms till en provplats med bättre lokalkvalitet. Trots höga förorenings- och surhetsindex har artantal och diversitetsindex ofta varit låga, vilket indikerat något slags störning av bottenfaunan. Visserligen har lokalens bottensubstrat ibland varit något storblockigt, men föroreningar har ändå bedömts vara orsak till störningen. Liksom i uppströms liggande Ekershyttebäcken avviker flera vattenkemiska parametrar jämfört med opåverkade förhållanden, vilket försvårar bedömningen om vad som kan ha orsakat skadorna på bottenfaunasamhället. Bland annat är konduktiviteten rejält förhöjd i ån vilket visar på stora mängder lösta joner i vattnet. Detta påverkar i sin tur biologin i ån negativt genom att störa organismernas jonbalans.tillståndet för bottenfaunan såg ut att ha förbättrats fram tom 25, med ökande index och artantal. Därefter tycks värdena på både index och artantal ha vänt nedåt igen. Vid årets undersökning påträffades liksom vid de senaste åren betydligt färre arter än vad som kan förväntas på den aktuella lokaltypen. 6

61 123. Dalbyån, vid Dalby EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),11 Låg halt,1/,872 Hög status N-tot (mg/l),389 Måttligt hög halt,5 Totalfosfor (mg/l),4,3,2,1, ,5 Totalkväve (mg/l) 1,,5, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,7 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 8,5 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 2 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 4 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,5 Måttligt grumligt vatten 1 Färgtal 6 Turbiditet (FNU)

62 123. Dalbyån, vid Dalby EU-CD: SE Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),32 Mycket god buffertkapacitet ph 7,2 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),25 ph 6,7,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,4,2, , 6,5 6, Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),7 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 35 Måttligt hög halt 4,3 Stor Cd (µg/l),18 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l),69 Låg halt,32 Liten Cr (µg/l),13 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),4 Mycket låg halt 1, Ingen As (µg/l),36 Mycket låg halt,4 Ingen 8 Zink (ug/l) 6, Bly (ug/l) , 2,, ,8 Kadmium (ug/l) 3, Koppar (ug/l),6,4,2 2, 1,, ,

63 123. Dalbyån, vid Dalby EU-CD: SE Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 16, Måttligt hög halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 393 Måttligt hög halt 1 Liten Cd (mg/kg ts),6 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 19,9 Måttligt hög halt 5 Liten Hg (mg/kg ts),8 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 3,2 Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 4,1 Låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 4,5 Låg halt 5 Ingen eller obet. As (mg/kg ts) 2,6 Låg halt 2 Ingen eller obet. 15 Zn (mg/kg ts) 8 Pb (mg/kg ts) , Cd (mg/kg ts),2 Hg (mg/kg ts) 3,,15 2,,1 1,,5, ,

64 123. Dalbyån, vid Dalby EU-CD: SE Bottenfauna Årets statusklassningar enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 8,3 Mycket surt Surhet Måttligt surt ASPT-index 5,8 Hög Eutrofiering God DJ-index 11 Hög Annan Påverkan God Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 94-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 8-12 måttligt surt god status god eller hög status måttligt surt god status god eller måttlig status 6 Antal taxa 15 DJ-index Syntes De vattenkemiska analyserna under senaste treårsperioden visade på ett relativt näringsfattigt vatten med en måttligt hög kvävehalt. Fosforhalterna har legat på gränsen mellan låga och måttligt höga sedan mitten på 9- talet, och både fosfor- och kvävehalten har uppvisat en topp runt 26. Vattnets färg har varierat över åren medan turbiditeten har ökat något. ph-värdet har varierat en hel del över åren, men alkaliniteten har hela tiden varit mycket god. Vattnet bedöms därmed ha en god förmåga att motstå försurning, och värdena har dessutom stabiliserat sig alltmer på senare år. Flera metallhalter i vatten har minskat sedan 9-talet. I vatten var zinkhalten måttligt hög medan övriga metallhalter var låga eller mycket låga. I vattenmossa var bly-, koppar- och zinkhalterna måttligt höga, medan övriga metaller förekom i låga halter. Bottenfaunan har under många år varit relativt artrik samtidigt som den biologiska produktionen varit hög, och bottenfaunan har bedömts som opåverkad av föroreningar. De senaste 2 åren har emellertid både artantal och tätheter minskat. Inga missbildningar observerades hos bottenfaunan och vid flera undersökningar har bottenfaunan indikerat måttligt sura förhållanden. Surhetsklassningarna har emellertid varit i konflikt med vattenkemin, som visat på neutrala förhållanden. Det kan därför inte uteslutas att förhöjda metallhalter påverkat bottenfaunan negativt, och då yttrat sig som en svag försurningspåverkan. Det kan å andra sidan inte heller uteslutas att en försämrad hydromorfologisk situation med lägre flöden de senaste åren har påverkat bottenfaunan negativt. Den hydromorfologiska situationen i bäcken har dock inte utretts i denna rapport och dess eventuella påverkan är alltså rent hypotetisk. 64

65 1251. Viksjöns utlopp Bottenfauna Naturvårdsverkets kriterier (27) Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 31,1 Nära neutralt Surhet Måttligt surt ASPT-index 5, Hög Eutrofiering God DJ-index 8 God Annan Påverkan God Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 2 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 25 ingen eller obetydlig betydlig ingen eller obetydlig 21 måttligt surt god status god status 217 måttligt surt god status god status 4 Antal taxa 15 DJ-index ASPT-index Ind.täthet Surhetsindex EPT-index Syntes Bottenfaunan i Viksjöns utlopp undersöks vart sjätte år sedan 2 (216 missades och proverna togs istället 218). Bottenfaunans sammansättning var likvärdig med tidigare undersökningar, och bedömdes vara normal för vattendragstypen. Det går emellertid inte att utesluta att metallföroreningar orskat den störning som till utseendet liknar en svag försurningspåverkan. 65

66 1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),9 Låg halt,2/2,377 Hög status N-tot (mg/l) 2,97 Mycket hög halt,15 Totalfosfor (mg/l) 1 Totalkväve (mg/l),1,5 5, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,4 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 9,2 Måttligt hög halt 2 Syre (mg/l) TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 34 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,8 Måttligt grumligt vatten 3 Färgtal 1 Turbiditet (FNU)

67 1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby EU-CD: SE Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),55 Mycket god buffertkapacitet ph 7,25 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),35 ph 6,9 3, Alkalinitet (mekv/l) 8,5 ph 2, 1,, ,5 6,5 5, Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),7 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 138 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),171 Måttligt hög halt,14 Tydlig Pb (µg/l) 9,9 Hög halt,32 Stor Cr (µg/l),15 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l) 1,1 Låg halt 1, Mycket stor As (µg/l) 2,2 Låg halt,4 Stor 4 Zink (µg/l) 4 Bly (µg/l) Kadmium (µg/l) 8 Arsenik (µg/l) Nickel (µg/l)

68 1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby EU-CD: SE Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 17, Måttligt hög halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 218 Måttligt hög halt 1 Liten Cd (mg/kg ts),8 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 59,3 Hög halt 5 Stor Hg (mg/kg ts),6 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 3,1 Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 14,2 Måttligt hög halt 5 Liten Co (mg/kg ts) 5,9 Låg halt 5 Ingen eller obet. As (mg/kg ts) 5,2 Måttligt hög halt 2 Liten Zn (mg/kg ts) Pb (mg/kg ts) Cd (mg/kg ts) 15 As (mg/kg ts)

69 1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby EU-CD: SE Bottenfauna Årets statusklassningar enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 24, Måttligt surt Surhet Måttligt surt ASPT-index 5,1 Hög Eutrofiering God DJ-index 1 Hög Annan Påverkan Otillfredsställande Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 94- ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 1-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 8-12 nära neutralt god status måttlig status 213 måttligt surt god status måttlig status måttligt surt god status otillfredsställande status 3 Antal taxa 15 DJ-index ASPT-index Ind.täthet Surhetsindex EPT-index

70 1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby EU-CD: SE Syntes Ekershyttebäcken är slutrecipient för Zinkgruvans processvatten, och vattenkemin speglar till stor del verksamheten vid gruvan. De vattenkemiska analyserna visade på låga fosforhalter samtidigt som kvävehalten var mycket hög. Kemivärdena visar inga tecken på försurningsproblem. Metallanalyserna i vatten visade på höga halter av zink och bly. Halterna av kadmium var måttligt höga medan övriga metaller förekom i låga eller mycket låga halter. Zink- och kadmiumhalterna har sjunkit betydligt sedan 7-talet, medan blyhalten sjönk fram till början av 9-talet för att sedan öka igen. Även i vattenmossa var flera metallhalter förhöjda. De höga metallhalterna medför att det finns en risk för biologiska skador. En intressant notering är att arsenik och nickel i både vatten och vattenmossa har ökat markant sedan 2. Bottenfaunan var förhållandevis artfattig och sammansättningen indikerade en påverkan som kan ha orsakats av höga metallhalter, även om läget tycks ha förbättrats sedan undersökningarna började. I Ekershyttebäcken avviker flera vattenkemiska parametrar jämfört med opåverkade förhållanden, vilket försvårar bedömningen om vad som kan ha orsakat skadorna på bottenfaunasamhället. Bland annat är konduktiviteten rejält förhöjd i bäcken vilket visar på stora mängder lösta joner i vattnet. Detta påverkar i sin tur biologin i bäcken negativt genom att störa organismernas jonbalans. Konduktiviteten har dessutom visat en tendens att öka under den senaste perioden. Inga missbildningar observerades hos bottenfaunan, men låga värden på flera index medförde att status med avseende på annan påverkan bedömdes som otillfredsställande. 7

71 127. Kärrafjärden EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),13 Måttligt hög halt,1/,765 Hög status N-tot (mg/l),543 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 42 Kväveöverskott,6 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),4 1,,2,5, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l), Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd TOC (mg/l) 9, Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 8 TOC (mg/l)

72 127. Kärrafjärden EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 2,7 Måttligt siktdjup 3,67/,721 Hög status Färgtal 51 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,9 Måttligt grumligt vatten 2 Färgtal 6 Siktdjup (m) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),48 Mycket god buffertkapacitet ph 7,5 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),38 ph 7,2,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,4,2, , 6,5 6,

73 127. Kärrafjärden EU-CD: SE Planktiska alger Naturvårdsverkets kriterier (27) Medelvärde EK-kvot Status/bedömning Totalbiomassa (mg l -1 ) 2,5,15 God Cyanobakterier, andel (%) 6,8,98 Hög Trofiskt planktonindex (TPI-värde) 1,16,19 Måttlig Sammanvägd näringsstatus 3,62 God Artantal 52 1, Nära neutralt Expertbedömning 217* Näringsstatus Surhetsklassning Bedömning God Nära neutralt Naturvårdsverkets kriterier (2) Medelvärde Avvikelse Tillstånd Totalvolym alger (mm 3 /l) 2,5 Stor Måttligt stor biomassa Klorofyll (µg/l) 7,5 Måttligt hög halt Vattenblommande cyanobakterier (mm 3 /l),14 Tydlig Mycket liten biomassa Potentiellt toxinprod. cyanobakterier 2 Ingen eller obetydlig Måttligt antal släkten Gonyostomum semen (mm 3 /l),2 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa Bedömning av tillstånd (tom 27) År Tillstånd Påverkansgrad A = Mycket näringsfattigt tillst./ingen eller obetydlig påv. -7 C C B = Näringsfattigt tillstånd/svag påverkan C = Måttligt näringsrikt tillstånd/tydlig påverkan D = Näringsrikt tillstånd/stark påverkan E = Mycket näringsrikt tillstånd/mycket stark påverkan Expertbedömning av status (from 28)* År Näringsstatus Surhetsklassning 8-16 Måttlig status Nära neutralt *Baserat på analys av respektive års data 217 God status Nära neutralt Klorofyll (µg/l) Totalbiomassa (mm 3 /l) ,5 TPI 2, 1,5 1,,5, Andel cyanobakterier (%)

74 127. Kärrafjärden EU-CD: SE Profundalfauna Årets statusklassning enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status BQI 1,3 Måttlig Eutrofiering Hög Annan påverkan Hög Bedömning av tillstånd (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Tillstånd / Eutrofieringstatus Annan påverkan Syresituation i bottenvattnet näringsrikt el mkt näringsrikt ingen eller obetydlig syrefattigt el mkt syrefattigt -1 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 2-7 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig syrefattigt el mkt syrefattigt 28 måttlig status god till hög status syrefattigt el mkt syrefattigt 9-15 måttlig status god status syrefattigt el mkt syrefattigt 216 god status god status måttligt syrerikt 217 måttlig status god status måttligt syrerikt 1 Antal taxa BQI PTI

75 127. Kärrafjärden EU-CD: SE Sublitoralfauna Årets statusklassning enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status BQI 1,3 Måttlig Eutrofiering God Annan påverkan Hög Bedömning av tillstånd (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Tillstånd / Eutrofieringstatus Annan påverkan Syresituation i bottenvattnet -3 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 24 måttligt näringsrikt betydlig syrerikt el mkt syrerikt 25 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 26 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig syrefattigt el mkt syrefattigt 27 måttligt näringsrikt betydlig måttligt syrerikt 28 måttlig status god till hög status måttligt syrerikt 29 måttlig status måttlig status måttligt syrerikt 21 god status god status måttligt syrerikt 211 måttlig status god status måttligt syrerikt 212 måttlig status måttlig status syrefattigt el mkt syrefattigt måttlig status god status måttligt syrerikt 217 måttlig status god status syrerikt Antal taxa 4 2 BQI

76 127. Kärrafjärden EU-CD: SE Observerade mundelsskador på chironomider (årlig undersökning sedan 2) År Station sublit s/p sublit s/p sublit prof s/p sublit sublit s/p Totalantal individer Antal missbildade individer Andel missbildade ind (%) 11,8, 8,3, 5,6 16,7, 3,3 3,, Litoralfauna Salaåns utflöde Statusklassningar enligt HVM:s kriterier Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MILA 6, Måttligt surt Surhet Nära neutralt ASPT-index 5,5 God Eutrofiering God DJ-index - Annan påverkan God Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan -2 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 23 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 4-5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 6-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 28 måttligt surt god status måttlig status 9-17 nära neutralt god status god eller hög status 5 Antal taxa , ASPT-index 6, 4, 2,, Medelantal taxa Surhetsindex EPT-index

77 127. Kärrafjärden EU-CD: SE Litoralfauna Golfbanan Statusklassningar enligt HVM:s kriterier Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MILA 45,2 Måttligt surt Surhet Nära neutralt ASPT-index 4,6 God Eutrofiering God DJ-index Annan påverkan Otillfredsställande Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan -3 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 6-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig stark eller mycket stark 28 måttligt surt god status måttlig status 9-13 nära neutralt god status måttlig status nära neutralt god status otillfredsställande status 3 Antal taxa , ASPT-index 6, 4, 2,, Litoralfauna Utloppet Statusklassningar enligt HVM:s kriterier Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MILA 67,2 Nära neutralt Surhet Nära neutralt ASPT-index 5,6 Hög Eutrofiering God DJ-index Annan påverkan God Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan -5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 26 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 27 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 28 måttligt surt god status god till hög status 9-17 nära neutralt hög status god eller hög status 5 Antal taxa , ASPT-index 6, 4, 2,,

78 127. Kärrafjärden EU-CD: SE Syntes En sammanvägning av resultaten visade att fjärden var måttligt näringsrik på gränsen till näringsfattig. Vidare råder en återkommande syrebrist sommartid i det djupa bottenvattnet. Jämfört med 9-talet har färgen ökat samtidigt som siktdjupet har minskat något. Inga försurningsproblem förekommer. Sammantaget visar sjöns växtplankton på måttligt näringsrika förhållanden. Under det senaste decenniet har Kärrafjärdens växtplankton vanligtvis dominerats av kiselalger. Efter en hög totalbiomassa 21 har växtplanktonsamhällets mängd och sammansättning varit relativt stabil. Mängden cyanobakterier har alltid varit mycket liten och vi bedömer därför risken för vattenblomning som liten. Bottenfaunan har sammanlagt undersökts på fem lokaler i sjön. En i profundalen (djuphålan ca 16 m djup), en i sublitoralen (ca 8 m djup) och tre i litoralen (strandnära). Bottenfaunan i djuphålan har varit negativt påverkad av de återkommande låga syrgashalterna i bottenvattnet. Värdena på artantal och föroreningsindex på de båda djupbottenstationerna har indikerat näringsrika förhållanden, vilket har stämt dåligt med de vattenkemiska analyserna av Kärrafjärden. Resultaten har tolkats som att de höga metallhalterna har skadat bottenfaunasamhället i provytorna. I sublitoralen har artsammansättning, artantal och individtäthet hos bottenfaunan varit likartad de senaste åren. I profundalen har artantalen varierat och massförekomster av tofsmygglarver, Chaoborus flavicans, har vissa år medfört extremt höga individtätheter. Tofsmygglarverna är inte genuint bottenlevande, och kan undvika låga syrehalter i bottenvattnet genom att flytta sig upp i vattenmassan där tillgången på syre är bättre. Missbildade fjädermygglarver har observerats i proverna vid flera tillfällen vilket indikerar en föroreningspåverkan av miljögifter, sannolikt metaller. Ingen av de tre strandnära lokalerna bedömdes som särskilt påverkade av försurning eller eutrofiering. Inte heller hittades några missbildningar bland djuren. Vid golfbanan var dock bottenfaunasamhället utarmat vilket medförde att en påverkan av annat än försurning eller eutrofiering bedömdes föreligga. Det kan inte uteslutas att bland annat höga metallhalter i vattnet eller bottensedimentet påverkat bottenfaunan på lokalen negativt. 78

79 1271. Kärrafjärdens utlopp EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),13 Måttligt hög halt,13/,991 Hög status N-tot (mg/l),562 Måttligt hög halt,3 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),2 1,,1,5, , Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år),86 - Arealförlust P (kg P/ha år),4 Mycket låga förluster Kväve (ton/år) 39 - Arealförlust N (kg N/ha år) 1,65 Låga förluster 3, Totalfosfor (ton/år) 15 Totalkväve (ton/år) 2, 1 1, 5, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,5 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 7,5 Låg halt 2 Syre (mg/l) 2 TOC (mg/l)

80 1271. Kärrafjärdens utlopp EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 36 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2, Måttligt grumligt vatten 2 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),54 Mycket god buffertkapacitet ph 7,5 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),37 ph 7,2,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 9, 8, 7, ph, ,

81 1271. Kärrafjärdens utlopp EU-CD: SE Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 2,1 Låg halt 1,3 Liten Zn (µg/l) 95 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),7 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l) 5,6 Hög halt,32 Stor Cr (µg/l),14 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),9 Låg halt 1 Ingen As (µg/l),71 Låg halt,4 Liten 3 Zink (µg/l) 3 Bly (µg/l) ,4 Kadmium (µg/l) 6 Koppar (µg/l),3,2,1 4 2, Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 4,5 Ni (ton/år),6 Co (ton/år),6 Pb (ton/år),337 Cu (ton/år),133 Zn (ton/år) 6,8 Cd (ton/år),4 As (ton/år),46 Cr (ton/år),1 Hg (ton/år), 6, Vattenföring (m 3 /s),3 Cd (ton/år) 4,,2 2,,1, , , Pb (ton/år) 3 Zn (ton/år),75,5,25 2 1,

82 1271. Kärrafjärdens utlopp EU-CD: SE Syntes De vattenkemiska analyserna visade på en måttligt hög fosfor- och kvävehalt. Halterna av fosfor och kväve har legat relativt stabila sedan Arealförlusterna av fosfor och kväve har bedömts som mycket låga respektive låga. Vattnet har en mycket god förmåga att motstå försurning. Värdena för både ph och alkalinitet ökade tillsammans med flera andra parametrar i början av 2-talet, men tycks sedan 25 ha stabiliserats. Metallanalyserna i vatten visade på höga halter av zink och bly. Metallhalterna var så pass höga att risk finns för negativa biologiska effekter. Flera metallhalter tycks variera i flerårscykler, och eventuellt finns tendenser till minskningar av vissa metallhalter, framför allt för zink. Det bör noteras att metallproverna filtrerades mellan sommaren 21 och sommaren 212, och att halterna under denna period därför blivit något lägre än vanligt. Ca 3 kg bly och 7 ton zink transporteras årligen till Vättern via Kärrafjärdens utlopp, och flera metaller uppvisar en trend med minskande transporter. 82

83 132. Alsundet EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),29 Hög halt,13/,452 Måttlig status PO 4 -P(mg/l),8 - N-tot (mg/l),795 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),331 - NH 4 -N(mg/l),4 Mycket låg halt,15 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),1 2,,5 1,, , Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år),63 - Arealförlust P (kg P/ha år),8 Måttligt höga förluster Kväve (ton/år) 2 - Arealförlust N (kg N/ha år) 2,61 Måttligt höga förluster 2, Totalfosfor (ton/år) 6 Totalkväve (ton/år) 1,5 1,,5 4 2, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,3 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 9,2 Måttligt hög halt 2 Syre (mg/l) TOC (mg/l)

84 132. Alsundet EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 52 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,9 Betydligt grumligt vatten 2 Färgtal Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),52 Mycket god buffertkapacitet ph 7,4 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),39 ph 7,1 1, Alkalinitet (mekv/l) 8, ph,5, , 6, Syntes De vattenkemiska analyserna visade på ett näringsrikt vatten med höga fosfor- och kvävehalter, och en måttlig status med avseende på fosforhalten. Fosforhalterna har sedan mitten av 7-talet visat en svag tendens att minska, för att sedan stabilisera sig från och med mitten på 9-talet. Arealförlusten har bedömts som måttligt hög för både fosfor och kväve. Ca 8 kg fosfor och 25 ton kväve transporteras årligen till Alsen via Alsundet. Vattnet var betydligt grumlat och måttligt färgat, med en måttligt hög halt av organiskt material. Värdena på ph och alkalinitet har varierat över åren, men buffertkapaciteten har alltid varit mycket god och vattnet har därmed haft en god förmåga att motstå försurning. Stationen ligger på ett sådant sätt att Alsenvatten ibland tränger upp i sundet, och vid sådana tillfällen beskriver analysresultaten snarare Alsen än vatten från uppströms liggande områden. Exakt i vilken grad detta påverkar resultaten är oklart, men sannolikt är beräkningarna av näringstillförsel till Alsen via provpunkten något underskattade. 84

85 133. Dohnaforsån EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),37 Hög halt,14/,372 Måttlig status PO 4 -P(mg/l),6 - N-tot (mg/l),854 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),371 - NH 4 -N(mg/l),47 Mycket låg halt,4 Totalfosfor (mg/l) 6, Totalkväve (mg/l),3,2,1 4, 2,, , Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år),76 - Arealförlust P (kg P/ha år),9 Måttligt höga förluster Kväve (ton/år) 21 - Arealförlust N (kg N/ha år) 2,5 Måttligt höga förluster 3, Totalfosfor (ton/år) 6 Totalkväve (ton/år) 2, 4 1, 2,

86 133. Dohnaforsån EU-CD: SE Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 4, Svagt syretillstånd TOC (mg/l) 12,1 Hög halt 15 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 14 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 9,2 Starkt grumligt vatten 6 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),24 Mycket god buffertkapacitet ph 6,85 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),13 ph 6,5,6 Alkalinitet (mekv/l) 8,5 ph,4,2, ,5 6,5 5,

87 133. Dohnaforsån EU-CD: SE Kiselalger Årets index och klassning (medelvärden) Statusklassning EK (IPS),8 God status Näringsämnen och organisk förorening God status IPS 15,1 God status Surhet Nära neutralt TDI 55,4 Måttlig - God % PT 6,2 God - Hög ACID 7,2 Nära neutralt 1 Artantal IPS (1-2) ACID Syntes Vägbygge har pågått strax uppströms stationen under året vilket sannolikt har påverkat flera resultat. De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var näringsrikt i ån med höga fosfor- och kvävehalter, och en måttlig status med avseende på fosforhalten. I februari 217 noterades den högsta kvävehalten på stationen sedan undersökningarna började. Arealförlusten har bedömts som måttligt hög för både fosfor och kväve. Ca 1 ton fosfor och 2 ton kväve transporteras årligen till Alsen via Dohnaforsån. Vattnet bedömdes som starkt färgat och grumligt, med en hög halt av organiskt material. I juli-augusti uppmättes för stationen rekordlåga syrehalter vilket kan ha skadat djurlivet i ån. Vidare bedömdes vattnet ha en god förmåga att motstå försurning. Kiselalgerna visade på god status med avseende på näringsämnen och organisk förorening, samt nära neutralt med avseende på surhet. Artsammansättningen var dock liksom tidigare år ovanlig och bedömningarna därmed något osäkra. 87

88 134. Alsen EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),22 Måttligt hög halt,1/,428 Måttlig status N-tot (mg/l),683 Hög halt NO 2/3 -N(mg/l),284 - NH 4 -N (mg/l),21 - N-tot/P-tot-kvot 31 Kväveöverskott,8 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),6 1,5,4 1,,2,5, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l), Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd TOC (mg/l) 8,4 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 6 TOC (mg/l)

89 134. Alsen EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 2,1 Litet siktdjup 3,71/,565 God status Färgtal 47 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,2 Betydligt grumligt vatten 15 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),52 Mycket god buffertkapacitet ph 7,5 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),36 ph 7,2,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ,5 8, 7,5 7, 6,5 ph 6,

90 134. Alsen EU-CD: SE Planktiska alger Naturvårdsverkets kriterier (27) Medelvärde EK-kvot Status/bedömning Totalbiomassa (mg l -1 ) 2,21,14 God Cyanobakterier, andel (%) 24,1,82 God Trofiskt planktonindex (TPI:värde) 1,78,15 Måttlig Sammanvägd näringsstatus 2,88 Måttlig Artantal 67 1, Nära neutralt Expertbedömning 217* Näringsstatus Surhetsklassning Bedömning Måttlig Nära neutralt Naturvårdsverkets kriterier (2) Medelvärde Avvikelse Tillstånd Totalvolym alger (mm 3 /l) 2,21 Stor Måttligt stor biomassa Klorofyll (µg/l) 13, Hög halt Vattenblommande cyanobakterier (mm 3 /l),54 Mycket stor Liten biomassa Potentiellt toxinprod. cyanobakterier 4 Tydlig Stort/mkt stort ant. släkten Gonyostomum semen (mm 3 /l),1 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa Bedömning av tillstånd (tom 27) År Tillstånd Påverkansgrad A = Mycket näringsfattigt tillst./ingen eller obetydlig påv C-D C-D B = Näringsfattigt tillstånd/svag påverkan 9-99 C-D D C = Måttligt näringsrikt tillstånd/tydlig påverkan -3 C C D = Näringsrikt tillstånd/stark påverkan 4-7 D C-D E = Mycket näringsrikt tillstånd/mycket stark påverkan Expertbedömning av status (from 28)* År Näringsstatus Surhetsklassning 8-17 Måttlig status Nära neutralt *Baserat på analys av respektive års data 3 Klorofyll (µg/l) Totalbiomassa (mm 3 /l) TPI Andel cyanobakterier (%)

91 134. Alsen EU-CD: SE Profundalfauna Årets statusklassning enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status BQI 1, Otillfredsställande Eutrofiering Måttlig Annan påverkan Måttlig Bedömning av tillstånd (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Tillstånd / Eutrofieringstatus Annan påverkan Syresituation i bottenvattnet måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 2 måttligt näringsrikt betydlig måttligt syrerikt 1-3 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 24 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig syrefattigt el mkt syrefattigt 5-7 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 28 måttlig status god till hög status måttligt syrerikt 29 måttlig status hög status måttligt syrerikt 1-11 måttlig status hög status syrefattigt 212 otillfredsställande status god status syrefattigt måttlig status hög status måttligt syrerikt 217 måttlig status måttlig status måttligt syrerikt 15 Antal taxa BQI PTI

92 134. Alsen EU-CD: SE Sublitoralfauna Årets statusklassning enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status BQI 1,2 Måttlig Eutrofiering God Annan påverkan God Bedömning av tillstånd (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Tillstånd / Eutrofieringstatus Annan påverkan Syresituation i bottenvattnet 2 måttligt näringsrikt betydlig måttligt syrerikt 1-3 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 24 måttligt näringsrikt betydlig måttligt syrerikt 25 näringsrikt el mkt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 26 näringsrikt el mkt näringsrikt betydlig syrerikt el mkt syrerikt 27 näringsrikt el mkt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 28 måttlig status god till hög status måttligt syrerikt 29 god status god status måttligt syrerikt 21 måttlig status god status måttligt syrerikt 211 god status god status måttligt syrerikt 212 måttlig status god status måttligt syrerikt god status god status syrerikt el måttligt syrerikt 216 måttlig status god status måttligt syrerikt 217 god status god status syrerikt 2 Antal taxa BQI PTI Observerade mundelsskador på chironomider (årlig undersökning sedan 2) År Lokal s/p sublit prof Totalantal individer Antal missbildade individer Andel missbildade ind (%),4 2,1 3,4 92

93 134. Alsen EU-CD: SE Syntes En sammanvägning av de kemiska och biologiska undersökningarna visade att sjön var näringsrik. Fosforhalterna har minskat sedan mitten på 7-talet för att sedan stabiliseras under 2-talet. Låga syrehalter har uppmätts i bottenvattnet nästan varje år. Vattnet var måttligt färgat och betydligt grumligt med ett litet siktdjup. Färgtalen och grumligheten har ökat något sedan 8-talet, samtidigt som siktdjupet legat relativt stabilt. Sjön har uppvisat en mycket god buffertkapacitet och inga försurningsproblem har förekommit. Sammantaget visade sjöns växtplankton på måttligt näringsrika till näringsrika förhållanden. Totalbiomassan uppvisade tidigare en stor variation mellan åren men tycks under 2-talet ha stabiliserat sig. Bottenfaunan undersöktes i sublitoralen (ca 7 m djup) och profundalen (ca 15 m djup). Bottenfaunans sammansättning indikerade måttligt näringsrika till näringsrika förhållanden och en relativt god syresituation. Fjädermygglarver med mundelsskador påträffades i år liksom vid flera tidigare tillfällen, vilket indikerar en föroreningspåverkan av miljögifter. Missbildningar förekommer även naturligt i rena miljöer, och de tre skadade individerna medförde att skadefrekvensen klassades som låg. I sublitoralen indikerar flera index och parametrar att eutrofieringsstatusen håller på att förbättras. 93

94 1349. Alsens utlopp, vid Edö EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),24 Måttligt hög halt,12/,56 God status PO 4 -P(mg/l),7 - N-tot (mg/l),654 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),26 - NH 4 -N(mg/l),31 Mycket låg halt,8 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),6,4,2 1,,5, , Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år) 1,3 - Arealförlust P (kg P/ha år),7 Låga förluster Kväve (ton/år) 37 - Arealförlust N (kg N/ha år) 1,94 Låga förluster 4 Totalfosfor (ton/år) 1 Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,9 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 8,4 Måttligt hög halt 2 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l)

95 1349. Alsens utlopp, vid Edö EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 44 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,1 Betydligt grumligt vatten 15 Färgtal 3 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),5 Mycket god buffertkapacitet ph 7,45 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),34 ph 6,9,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,4,2, , 6,5 6,

96 1349. Alsens utlopp, vid Edö EU-CD: SE Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,4 Låg halt 1,3 Liten Zn (µg/l) 21 Måttligt hög halt 4,3 Tydlig Cd (µg/l),2 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l),98 Låg halt,32 Liten Cr (µg/l),16 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),69 Mycket låg halt 1 Ingen As (µg/l),51 Låg halt,4 Liten 2 15 Zink (µg/l) 4 3 Bly (µg/l) ,2 Kadmium (µg/l),15,1, Koppar (µg/l) Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 5,2 Ni (ton/år),37 Co (ton/år),4 Pb (ton/år),51 Cu (ton/år),69 Zn (ton/år) 1,2 Cd (ton/år),1 As (ton/år),26 Cr (ton/år),1 Hg (ton/år), 4, Vattenföring (m 3 /s),6 Cd (ton/år) 3, 2, 1,,4,2, , ,15 Pb (ton/år) 4 Zn (ton/år),1, ,

97 1349. Alsens utlopp, vid Edö EU-CD: SE Syntes De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var relativt näringsrikt med måttligt höga fosforhalter och höga kvävehalter. Fosforhalterna ökade kontinuerligt under 9- och -talet, men tycks nu ha stabiliserat sig. Arealförlusten har bedömts som låg för både kväve och fosfor. Ca 1,5 ton fosfor och knappt 5 ton kväve transporteras årligen till Vättern via Alsens utlopp. Inga försurningsproblem förekommer, men vattnet är ofta betydligt grumlat med måttligt höga halter organiskt material. Sedan 28 har vattnet varit rejält grumlat vid ett flertal tillfällen. Metallanalyserna visade att zink förekom i måttligt höga halter, medan övriga metallhalter var låga eller mycket låga. Halterna var lägre än i Kärrafjärdens utlopp för samtliga metaller. Det bör noteras att metallproverna filtrerades mellan sommaren 21 och sommaren 212, och att halterna under denna period därför blivit något lägre än vanligt. Ca 5 kg bly och 1,5 ton zink transporteras årligen till Vättern via Alsens utlopp. Transporterna av zink har uppvisat en minskande trend. Transporterna av kadmium, zink och bly var betydligt lägre än i Kärrafjärdens avflöde. 97

98 144. Fagertärn EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),12 Låg halt,1/,847 Hög status N-tot (mg/l),455 Måttligt hög halt NO 2/3 -N(mg/l),31 - NH 4 -N (mg/l),34 - N-tot/P-tot-kvot 38 Kväveöverskott,6 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),4 1,,2, , Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde Tillstånd TOC (mg/l) 11,3 Måttligt hög halt TOC (mg/l) Syrehalter mäts ej i provpunkten Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 1,4 Litet siktdjup 3,47/,413 Måttlig status Färgtal 88 Betydligt färgat vatten 2 Färgtal 4 Siktdjup (m)

99 144. Fagertärn EU-CD: SE Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),4 Mycket svag buffertkapacitet ph 6,1 Surt Min Alkalinitet (mekv/l),3 ph 5,83,6 Alkalinitet (mekv/l),5,4,3,2,1, , 6,5 6, 5,5 ph 5, Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),9 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 6 Låg halt 4,3 Liten Cd (µg/l),1 Mycket låg halt,14 Ingen Pb (µg/l),46 Låg halt,32 Liten Cr (µg/l),18 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),33 Mycket låg halt 1 Ingen As (µg/l),26 Mycket låg halt,4 Ingen 15, Zink (µg/l) 1,5 Bly (µg/l) 1, 5,, ,,5, ,3 Kadmium (µg/l) 3 Koppar (µg/l),2 2,

100 144. Fagertärn EU-CD: SE Planktiska alger Värde Tillstånd Klorofyll (µg/l) 17,8 Hög halt 1 Klorofyll (µg/l) Syntes Fagertärn är en nationell referenssjö. De vattenkemiska analyserna visade att sjön var näringsfattig med låga fosforhalter och måttligt höga kvävehalter. Halterna minskade kontinuerligt under 9-talet men tycks sedan ha stabiliserat sig. Under slutet av 199-talet ökade vattnets färgtal samtidigt som siktdjupet minskade i sjön. Därefter tycks värdena ha stabiliserat sig igen. Vattnet var surt och hade en mycket svag buffertkapacitet. ph-värdet i februari 24 var så lågt att djurlivet i sjön sannolikt påverkats negativt. Både ph och alkaliniteten uppvisar stigande värden, och det verkar som om surstötar förekommer alltmer sällan. Samtliga metaller förekom i låga eller mycket låga halter. Klorofyllhalten i augusti var hög. 1

101 1569. Undens utlopp EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),5 Låg halt,7/1,296 Hög status N-tot (mg/l),613 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l),44 - NH 4 -N(mg/l),12 Mycket låg halt,1 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),5 1,,5, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,8 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 4, Låg halt 2 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l)

102 1569. Undens utlopp EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 18 Svagt färgat vatten Turbiditet (FNU),7 Svagt grumligt vatten 15 Färgtal 4, Turbiditet (FNU) 1 5 3, 2, 1, , Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),8 Svag buffertkapacitet ph 6,75 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),6 ph 6,2,15,1,5 Alkalinitet (mekv/l) 7,5 7, 6,5 6, ph, , Syntes Vattnet var liksom tidigare år mycket näringsfattigt med en måttligt hög kvävehalt. Alkaliniteten visade på en svag buffertkapacitet samtidigt som ph visade på ett svagt surt tillstånd.i augusti 216 uppmättes ett ovanligt lågt ph-värde (6,2), men annars har värdena de senaste 5 åren legat över 6,5. Värdena på både alkalinitet och ph ökade mellan 1997 och 23, och verkar sedan ha stabiliserat sig. 12

103 157. Viken EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),9 Låg halt,8/,944 Hög status N-tot (mg/l),368 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 41 Kväveöverskott,15 Totalfosfor (mg/l),1,5, , Totalkväve (mg/l),8,6,4,2, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 1,7 Syrefattigt tillstånd TOC (mg/l) 6,7 Låg halt 15 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 3,5 Måttligt siktdjup 3,88/,92 Hög status Färgtal 3 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2, Måttligt grumligt vatten 8 Färgtal 6 Siktdjup (m)

104 157. Viken EU-CD: SE Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),2 God buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),18 ph 7,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, , Syntes Sjön var näringsfattig med en låg halt av fosfor och en måttligt hög halt av kväve. I bottenvattnet uppstår årligen syrebrist med låga syrehalter under sommaren. Syresituationen har visat en tendens att försämras sedan 9-talet, men har eventuellt börjat förbättras igen de senaste åren. ph-värdet och alkaliniteten har varierat över åren, men inga försurningsproblem verkar förekomma. 14

105 158. Örlen EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),7 Låg halt,7/,914 Hög status N-tot (mg/l),44 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 61 Kväveöverskott,2 Totalfosfor (mg/l) 1, Totalkväve (mg/l),15,1,5,5, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 1,9 Syrefattigt tillstånd TOC (mg/l) 7,5 Låg halt 2 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 5,3 Stort siktdjup 4,47/1,186 Hög status Färgtal 2 Svagt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,4 Måttligt grumligt vatten 6 Färgtal 8 Siktdjup (m)

106 158. Örlen EU-CD: SE Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),5 Mycket god buffertkapacitet ph 7,5 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),38 ph 7,4,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 8,5 8, 7,5 7, ph, , Syntes Sjön var näringsfattig med en låg halt av fosfor och en måttligt hög halt av kväve. Fosforhalterna har uppvisat en stigande trend under 2-talet, men har minskat igen de senaste åren. Kvävehalterna ökade under slutet av 9-talet, men verkar sedan ha vänt nedåt igen under 2-talet. Ett svagt syretillstånd uppmäts regelbundet i bottenvattnet sommartid. Syrehalterna har visat en tendens att försämras sedan mätningarna började, men from 212 verkar de ha vänt uppåt igen. Siktdjupet har visat en nedåtgående trend sedan 1997, men har den senaste perioden ökat något igen. Turbiditeten har ökat under 2-talet, medan färgtalet har minskat något under samma period. Försurningsproblem förekommer inte. ph-värdet och alkaliniteten har ökat något sedan mätningarna började. 16

107 1585. Forsviksån EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),12 Låg halt,9/,779 Hög status PO 4 -P(mg/l),3 - N-tot (mg/l),435 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l),95 - NH 4 -N(mg/l),1 Mycket låg halt,8 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),6,4,2 1,,5, , Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde Tillstånd TOC (mg/l) 7,2 Låg halt 25 TOC (mg/l) Syrehalter mäts ej i provpunkten 17

108 1585. Forsviksån EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 49 Måttligt färgat vatten Slamhalt (mg/l) 1,7 Låg slamhalt 15 Färgtal 1 Slamhalt (mg(l) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),22 Mycket god buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),16 ph 6,9,5,4,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), , 7,5 7, 6,5 ph 6,

109 1585. Forsviksån EU-CD: SE Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),7 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 1,4 Mycket låg halt 4,3 Ingen Cd (µg/l),7 Mycket låg halt,14 Ingen Pb (µg/l),12 Mycket låg halt,32 Ingen Cr (µg/l),13 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),24 Mycket låg halt 1 Ingen As (µg/l),26 Mycket låg halt,4 Ingen 6 Zink (µg/l),6 Bly (µg/l) ,3 Kadmium (µg/l),2, ,4, , Koppar (µg/l) 3, 2, 1,, Syntes Vattnet var relativt näringsfattigt med låga fosforhalter. Vattnet var måttligt färgat, och färgtalet har varierat en hel del över åren. Alkaliniteten visade på en god buffertkapacitet, och vattnet bedömdes som oförsurat. ph-värdet har ökat sedan början på 9-talet. Metallhalterna var låga eller mycket låga och jämförbara med tidigare år. 19

110 159. Bottensjön EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),13 Måttligt hög halt,9/,672 God status N-tot (mg/l),49 Måttligt hög halt NO 2/3 -N(mg/l),113 - NH 4 -N (mg/l),3 - N-tot/P-tot-kvot 39 Kväveöverskott,3 Totalfosfor (mg/l),8 Totalkväve (mg/l),2,1,6,4,2, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 1,1 Syrefattigt tillstånd TOC (mg/l) 7,3 Låg halt 15 Syre (mg/l) 2 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 3, Måttligt siktdjup 3,89/,77 Hög status Färgtal 31 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,2 Måttligt grumligt vatten 15 Färgtal 6 Siktdjup (m)

111 159. Bottensjön EU-CD: SE Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),23 Mycket god buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),19 ph 7,4,3 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,2,1, , 6,5 6, Syntes Fosforhalterna visade att sjön var måttligt näringsrik. Halterna av fosfor och kväve har legat relativt stabilt sedan Ett syrefritt eller ett nästan syrefritt tillstånd mäts vissa somrar upp i bottenvattnet. 211 var syrehalterna låga även vid vinterprovtagningen. De senaste fem åren tycks syresituationen dock ha förbättrats. Inga försurningsproblem har förekommit. ph-värdet och alkaliniteten har varierat sedan undersökningarna började. 111

112 234. Dohnaforsån EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),34 Hög halt,14/,412 Måttlig status N-tot (mg/l),86 Hög halt,15 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),1,5 1,5 1,,5, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6,7 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 11,8 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l)

113 234. Dohnaforsån EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 14 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 7,6 Starkt grumligt vatten 3 Färgtal 2 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),28 Mycket god buffertkapacitet ph 7 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),1 ph 6,4,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, , Syntes Stationen började undersökas 216 och är starkt påverkad av jordbruk. De vattenkemiska analyserna visade på ett näringsrikt vatten med höga kväve- och fosforhalter. Vattnet var måttligt syrerikt med en måttligt hög halt av organiskt material, samt var betydligt färgat och starkt grumligt. Vattnet bedömdes vara nära neutralt och ha en mycket god buffertkapacitet. 113

114 237. Bronaån EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),29 Hög halt,14/,47 Måttlig status N-tot (mg/l),735 Hög halt,15 Totalfosfor (mg/l) 1, Totalkväve (mg/l),1,5,5, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 4,2 Svagt syretillstånd TOC (mg/l) 8,8 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l)

115 237. Bronaån EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 48 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,1 Betydligt grumligt vatten 1 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),88 Mycket god buffertkapacitet ph 7,5 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),76 ph 7,4 2, 1,5 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph 1,,5, , 6,5 6, Syntes Stationen började undersökas 216 och är starkt påverkad av jordbruk. De vattenkemiska analyserna visade på ett näringsrikt vatten med höga kväve- och fosforhalter. Vattnet uppvisade ett svagt syretillstånd vilket i vattendrag endast sker i lugnflytande och näringsrika. Vidare uppvisade vattnet en måttligt hög halt av organiskt material samt var måttligt färgat och betydligt grumligt. Vattnet bedömdes vara nära neutralt med en mycket god buffertkapacitet. 115

116 79. Aspaån EU-CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),28 Hög halt,11/,397 Måttlig status N-tot (mg/l),57 Måttligt hög halt,15 Totalfosfor (mg/l),8 Totalkväve (mg/l),1,5,6,4,2, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,6 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 1,9 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l)

117 79. Aspaån EU-CD: SE Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 87 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,1 Måttligt grumligt vatten 15 Färgtal 3 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),14 God buffertkapacitet ph 6,7 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),8 ph 6,5,2,15 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,1,5, , 6,5 6, Syntes Stationen började undersökas 216, och är i sina nedre delar starkt påverkad av jordbruk. De vattenkemiska analyserna visade på ett näringsrikt vatten med måttligt höga till höga kväve- och fosforhalter. Vattnet var syrerikt med en måttligt hög halt av organiskt material, samt var betydligt färgat och måttligt grumligt. Vattnet bedömdes vara svagt surt men ha en god buffertkapacitet. 117

118 Bilaga 2. Vattenkemiska undersökningar Medins Havs och Vattenkonsulter AB 118

119 119

120 79 Aspaån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,9 1,8, , 6,5,8,4,7 13,7 99,5 3,3,8 4, ,1 1,8, ,1 6,9,12,43,15 11,5 1,1 3,6,87 4, ,2 2,3, ,3 6,7,16,72,59 7,6 81, 3,3,9 4, ,3 1,6, , 6,6,11,6,17 13,7 94, 4,3 1,1 5,4 Min 1,3 1,6, ,2 4, 6,5,8,4,7 7,6 81 3,3,8 4,2 Medel 8,1 1,88, ,3 4,4 6,7,12,54,25 11,4 94 3,6,9 4,5 Max 18,2 2,3, , 5, 6,9,16,72,59 13,7 1 4,3 1,1 5,4 Byabäcken Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,7 2,2, , 6, 6,7,13,7,16 14, 99, 6,1 1, 4, ,1 4,9, ,2 9,6 7,4,53,54,35 11,6 95,7 13, 1,5 5, ,1 6,6,19 9 6,9 18,1 7,6 1,5,69,6 7,2 72, 28, 2,6 7, ,1 3,1, , 9,2 7,,26,9,29 12,72 92,3 11, 1,5 5,5 Min,7 2,2,1 8 6,9 6, 6,7,13,54,16 7,2 72 6,1 1, 4,6 Medel 6,5 4,2, ,8 1,7 7,2,61,71,35 11,2 9 14,5 1,7 5,8 Max 15,1 6,6, , 18,1 7,6 1,5,9,6 14, 99 28, 2,6 7,9 234 Dohnaforsån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,1 2,5, , 8,5 7,,21,9,16 13,89 95,1 7,4 1,8 7, ,7 13,, , 9,8 7,,25 1,8,37 13,38 95,7 9,2 2,1 11, ,1 5,2, , 6,4 6,6,12,74,17 14, 97, 5,5 1,4 6, ,1 8,7, , 8, 6,9,2 1,4,47 12,65 97,5 7,1 1,6 8, ,3 1,8,16 8 1, 6,3 7,,25,46,16 11,5 95,8 6,1 1,4 6, ,9 6,4, , 7,8 7,2,43,76,7 6,93 69,4 7,8 1,6 7, ,5 1,, ,1 7,8 7,1,43,66,55 6,68 65,4 7,9 1,7 6, ,8 15,, , 7,1 7,2,42,61,53 7,3 76, 6,8 1,8 6, , 6,4,17 8 9,7 7, 6,9,3,57,21 8,45 77,4 6,6 1,6 6, ,1 3,4,38 2 2, 9, 6,8,23,77,28 11,16 87,5 9, 1,8 7, ,4 3,7, , 8,7 6,5,13 1,1,27 12,99 91, 8,3 2, 7, ,8 5,6, , 6,3 6,4,1,77,23 12,32 94,3 5,6 1,3 6,5 Min,1 1,8,16 7 7, 6,3 6,4,1,46,16 6,7 65 5,5 1,3 6, Medel 6,6 6,81, ,2 7,7 6,9,26,88,34 1,9 87 7,3 1,7 7,1 Max 16,8 15,,4 2 23, 9,8 7,2,43 1,8,7 14, 98 9,2 2,1 11, 237 Bronaån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) , 3,3,17 6 9,4 15, 7,4,76,91,21 13, 95, 21, 1,8 6, , 1,3,6 3 8,3 14,1 7,5,79,4,16 1,56 94,7 21, 1,8 6, ,1 4,8, ,3 2,6 7,6 1,8,81,53 6,8 72, 31, 2,8 9, ,9 3,4,6 3 8,1 17,5 7,5,81,78,24 11,78 86,3 25, 2,2 7,2 Min 1,9 1,3,6 3 8,1 14,1 7,4,76,4,16 6, , 1,8 6,7 Medel 8, 3,2,93 5 8,8 16,8 7,5 1,4,73,29 1, ,5 2,2 7,5 Max 17,1 4,8, ,4 2,6 7,6 1,8,91,53 13, 95 31, 2,8 9,2 12

121 113 Skyllbergsån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,9 1,8, , 4, 6,5,8,4,7 13,7 99,5 3,3,8 4, ,1 1,8, , 4,1 6,9,12,43,15 11,5 1,1 3,6,9 4, ,2 2,3, ,2 4,3 6,7,16,72,59 7,6 81, 3,3,9 4, ,3 1,6, , 5, 6,6,11,6,17 13,7 94, 4,3 1,1 5,4 Min 1,3 1,6, ,2 4, 6,5,8,4,7 7,6 81 3,3,8 4,2 Medel 8,1 1,88, ,3 4,4 6,7,12,54,25 11,4 94 3,6,9 4,5 Max 18,2 2,3, , 5, 6,9,16,72,59 13,7 1 4,3 1,1 5,4 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) ,19 1,8,14,33,69,67 6,4,53 <, ,16,87 <,1,21,52,36 2,6,53 <, ,87,78 <,1,98,5,17 <1,,64 <, ,18,98,16,28,67,48 4,9,59 <,2 Min 23,87,8 <,1,98,5,17 <1,,53 <,2 Medel 18,154 1,1 <,13,23,6,42 <3,7,57 <,2 Max 17,19 1,8,16,33,69,67 6,4,64, Orkaren Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,5,45, ,27,53,6 12,5 89 7,2 1,8 3, ,5,3, ,4 7,1,33,38,5 1,29 94,8 7,9 1,8 3, ,4 1,3, ,3 7,1,67,38,6 6, ,2 3, ,62, ,8 7,28,46,7 11,68 84,1 7,5 1,9 3,9 Min,5,3,13 6 1, 6, 7,,27,38,5 6,5 66 7,2 1,8 3,5 Medel 7,1,67, , 6,9 7,1,39,44,6 1,2 83 8,2 1,9 3,7 Max 15,4 1,3, , 8,3 7,1,67,53,7 12,5 95 1, 2,2 3,9 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) ,6,78 <,1,29,46,21 8,6,33 <, ,63,68 <,1,26,34,16 7,6,3 <, ,38,65 <,1,11,32,8 5,2,29 <, ,47,7 <,1,24,37,18 7,3,28 <,2 Min 46,5,65 <,1,11,32,8 5,2,28 <,2 Medel 94,14,7 <,1,23,37,16 7,18,3 <,2 Max 14,38,78,1,29,46,21 8,6,33,2 121

122 1149 Venaån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,3,8, ,5 6,5,1,51,8 14,6 1,4 5, 1,6 4, ,8,7, ,8 7,2,26,5,9 11,42 1,5 6,1 1,6 3, ,5,83, ,4 7,4,44,58,11 9, 95, 7,8 1,9 3, ,8 1,, ,7 6,6,14,56,11 13,97 99,2 5,7 1,6 4,8 Min -,3,7, , 5,5 6,5,1,5,8 9, 95 5, 1,6 3,8 Medel 7,,83, ,3 5,9 6,9,24,54,1 12,2 99 6,2 1,7 4,2 Max 17,5 1,, , 6,4 7,4,44,58,11 14,6 11 7,8 1,9 4,8 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) ,9 7,9,6,35,86, ,4 <, ,8 8,1,53,33,74, ,6 <, ,5 8,8,66,4,85, ,2 <, ,3 8,3,39,29,63, ,6 <, , 8,5,36,29,71, ,4 <, ,4 8,3,44,3,86, ,8 <, ,2 5,4,43,25,84, , <, ,7 4,2,27,17,63,59 9 2,8 <, ,1 15,,69,32,98, ,6 <, , 13,,61,53,97,38 3 2,3 <, ,8 13,,7,48 1,, ,8 <, ,2 1,,51,44,81, ,3,3 Min 52,99 4,2,27,17,63,25 9,3 1,2 <,2 Medel 178 2,74 9,2,52,35,82,46 24,7 2,5 <,2 Max 28 6,1 15,,7,53 1,,98 36, 4,8,3 122 Salaån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,1 5,6, , 68,3 6,6,2 2,4,16 12,7 87, 72 6, ,4 4,1,84 5 8,1 49,1 7,4,56,84,26 9,73 91,7 52 5, ,1 2,2,4 2 6,4 24, 7,3,61 1,,22 8,4 96, 27 21, , 19,, , 68,9 6,9,33 1,7,4 11,69 83,1 87 7, 22 Min,1 2,2,4 2 6,4 49,1 6,6,2,84,16 8, ,4 18, Medel 8,7 7,7,9 6 9,9 97,6 7,1,43 1,49,26 1, , 36,3 Max 21,1 19,, , 24, 7,4,61 2,4,4 12, , 81, Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) ,6,7,3,23 6,9 4, 27,88 <, ,3 1,2,45,71 7,3 5,7 37 1,1 <, ,8 1,2,55,39 5,4 5,3 42,77 <, ,64 1,3,18,48 2,8 7, 16,65 <, ,71 1,,14,23 3,1 1, 81,86 <, ,1,7,15,14 6,6 7,4 15 1,4 <, ,59,6,9,9 4,6 5,5 53 1,3 <, ,42,3,5,5 4,9 4,6 45 1,2 <, ,4,5,24,1 7,6 6,5 26 1,3 <, ,2 1,1,47,32 5,8 8,5 39 1, <, ,2 2,3,97,75 5,3 9,8 58,81, ,55 1,8,38,66 3, 6,8 25,64,4 Min 28,42,3,48,5 2,8 4, 45,64 <,2 Medel 333 1,13 1,1,33,35 5,3 6,8 252,99 <,2 Max 81 2,3 2,3,97,75 7,6 1, 58 1,4,4 122

123 123 Dalbyån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,3,96,65 3 8,1 8,6 6,9,37,42,1 9,8 74,7 8,9 1,8 5, ,5 1,4,55 3 7,9 8,6 7,4,32,35,1 1,75 99, 9, 1,8 6, ,9 1,4,6 3 8,1 9,7 7,4,41,34,14 8,5 97, 9,9 2, 6, ,8 1,8,4 3 8,3 9,9 7,4,41,4,13 12,32 93,3 11, 1,9 6,6 Min 2,8,96,4 3 7,9 8,6 6,9,32,34,1 8,5 75 8,9 1,8 5,8 Medel 9,6 1,39,55 3 8,1 9,2 7,3,38,38,12 1,3 91 9,7 1,9 6,3 Max 2,9 1,8,65 3 8,3 9,9 7,4,41,42,14 12, , 2, 6,6 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) ,55,68,11,11,44,67 37,36 <, ,49,86 <,1,97,38,51 26,34 <, ,3,45 <,1 <,5,35,29 7,3,39 <, ,4,49 <,1,84,35,3 12,37 <,2 Min 18,3,45 <,1 <,5,35,29 7,3,34 <,2 Medel 26,4,62 <,1 <,85,38,44 2,6,37 <,2 Max 42,6,86,11,11,44,67 37,,39 <, Ekershyttebäcken Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,1 1,5, , 138 6,9,35 5,,8 13,4 96, ,7 1,4,9 5 8,1 42 7,1,57,6,1 11,45 1, ,6 1,,3 15 5, ,2,39 2,8,8 8,8 95, ,1 2,4,1 5 12, 148 7,3,53 3,,9 13,33 95, Min 1,1 1,,3 15 5,1 42 6,9,35,6,8 8, Medel 7,6 1,58, , ,1,46 2,8,9 11, Max 18,6 2,4,1 5 13, 274 7,3,57 5,,1 13, Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) ,8,61,22,14 8,5 6,5 15 1,7 <, ,91,84,8,18 3,8 7, 43 1,1 <, ,4,62,16,6 14, 5,2 12 3,5 <, ,4,78,22,15 8,4 11, 19 1,6 <,2 Min 3,91,61,8,6 3,8 5,2 43 1,1 <,2 Medel 74 1,63,71,17,13 8,7 7, , <,2 Max 12 2,8,84,22,18 14, 11, 19 3,5 <,2 123

124 132 Alsundet Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,3 2,,75 3 8,5 16,3 7,5,72,88,2 13,24 96,4 2 2,4 1, ,1 3,9,19 5 8,6 15,5 7,4,69,94,2 13, 94,1 21 2,4 9, ,5 4,, ,3 14,2 7,2,53 1,6,24 13,5 95, 17 2,2 9, ,7 3,2,79 4 8,3 13,5 7,6,56,71,29 12,3 99,1 16 2, 9, ,1 2,4,18 3 7,9 13,8 7,3,56,8,41 11,1 99,6 16 2, 9, ,2 3,,5 25 7,8 14,5 7,5,62,58,41 8,51 89,3 17 2,2 13, ,4 5,4,5 25 7, 15,3 7,6,65,52,32 8,11 87,8 17 2,3 1, ,5 5,6,45 2 6,9 14,9 7,7,68,47,3 8,9 98, 17 2,3 1, ,6 3,,4 2 7,4 15,5 7,4,72,47,2 8,51 81, 17 2,3 11, ,9 2,7,4 2 6,5 16,2 7,6,64,55,28 1,61 89,3 17 2,2 11, , 4,6,8 4 8,3 16, 7,5,61 1,,37 11,8 83,8 18 2,4 1, ,8 6,7, , 12,8 7,2,44 1,4,3 12,19 9,6 16 2,2 8,2 Min,3 2,,4 2 6,5 12,8 7,2,44,47,2 8, , 2, 8,2 Medel 8,4 3,88, ,2 14,9 7,5,62,83,29 11, 92 17,4 2,2 1, Max 19,5 6,7, , 16,3 7,7,72 1,6,41 13,5 1 21, 2,4 13, Datum NO 2/3 NH 4 PO 4 Si (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,53,3,7 2, ,54,12,58 2, ,2,11,48 3, ,3,15,67 1, ,37,49,19, ,88,64,61, <,1,22,2, <,1,82,78, ,68,88,65, ,11,3,85 1, ,53,6,12 2, ,93 <,5 <,2 3,5 Min <,1 <,5 <,2,3 Medel <,39 <,33 <,7 1,53 Max 1,2,88,19 3,5 124

125 133 Dohnaforsån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,2 7,1, , 9,7 7,,25 1,2,24 13,91 94,1 8,8 2,1 8, , 27,, , 13,2 7,1,32 4,,56 13,83 9, 13, 3,2 1, ,3 4,6, , 7,3 6,5,14,87,18 13,9 96, 6,3 1,6 6, ,2 2,, , 9,1 6,9,25 1,4,6 11,76 9,7 8, 1,9 9, ,8 15,, ,6 6,9 7,1,28,58,39 1,69 94,3 6,5 1,6 6, ,7 7,4,2 11 8, 8,4 7,1,47,74,8 6,78 71,7 8,7 1,7 7, ,4 8,9, , 8,7 7,,52,78,87 4,15 43,2 8,7 1,8 7, ,4 9,9, ,6 7,6 7,,49,65,69 4, 42,5 7,4 1,8 6, ,5 7,8,17 8 9,2 7,3 6,9,31,47,24 6,43 59,8 6,8 1,7 6, ,1 4,9, , 9,6 6,7,23,99,31 1,17 79,6 9,8 2, 7, ,5 5,2, , 1,1 6,5,17 1,5,28 12,72 89,4 9,9 2,3 7, ,9 9,9, , 7,6 6,6,15 1,3,38 12,12 92,8 7,2 1,8 7,2 Min -,2 4,6,17 8 7,6 6,9 6,5,14,47,18 4, 43 6,3 1,6 6,1 Medel 7,1 1,6, ,8 8,8 6,9,3 1,21,46 1, 79 8,4 2, 7,5 Max 17,7 27,, , 13,2 7,1,52 4,,87 13, , 3,2 1, Datum NO 2/3 NH 4 PO 4 Si (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,84,53,12 5, ,6,8,94 5, ,44,33,27 4, ,84,13,1 4, ,81,2,4 2, ,1,14,66 2, ,2,38,24 2, ,5,13,38 3, ,11,79,61 3, ,28,26,31 5, ,86,38,61 5, ,78,9 <,2 4,5 Min,2,9 <,2 2,3 Medel,667,65 <,7 4,2 Max 3,6,14,24 5,8 125

126 1349 Alsen, Edö Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,8 1,4,71 3 8,9 12,5 7,4,51,56,22 12,74 9,1 12 1,9 6, ,3 2,7,45 2 5,6 15,3 7,4,59,65,15 13,38 91, 17 2,4 1, , 1,4,5 25 6,8 15,1 7,5,59,8,16 13,2 95, 17 2,3 11, ,7 2,6, ,2 14,4 7,6,55,8,26 12,27 13,9 15 2,1 13, ,5 2,8,55 3 7,6 14,3 7,5,55,7,2 11,26 13,2 15 2,2 1, ,2 2,4,4 25 7,2 14,8 7,7,59,52,33 9,37 1,6 17 2,2 1, , 3,8,4 2 7, 15,1 7,6,63,45,26 8,32 89,5 17 2,3 11, ,7 3,7,4 2 5,5 15,6 7,6,67,44,24 8,5 92, 17 2,4 11, ,8 2,6,4 2 6,4 15,1 7,5,68,46,2 8,93 85,5 17 2,3 11, ,8 2,9,4 2 6,1 16,1 7,6,64,54,31 1,33 89, 18 2,2 11, ,6 2,5,4 25 6,4 16, 7,6,61,52,27 11,45 9,1 17 2,3 11, ,6 2,9,9 5 8,4 14,8 7,4,54,7,19 12,72 94,2 16 2,3 1, Min,8 1,4,4 2 5,5 12,5 7,4,51,44,15 8, , 1,9 6,9 Medel 8,8 2,6,5 26 6,9 14,9 7,5,6,6,23 11, 94 16,3 2,2 1,5 Max 18,7 3,8,9 5 8,9 16,1 7,7,68,8,33 13, , 2,4 13, Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg NO 2/3 NH 4 PO 4 Si (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,59 1,7,1,12,57,32 17,,37 <,2,25,25,8 1, ,35 1,2,13,13,6,41 27,,42 <,2,43,1,5 1, ,48 1,2,19,13,63,47 28,,45 <,2,52,11,3 1, ,62 2,1,18,14,66,94 26,,43 <,2,42,8,8 1, ,5 1,3,15,1,64,7 22,,44 <,2,27,2,6, ,41 1,9,18,91,66,66 19,,49 <,2,66,2,7, ,72 1,3,14,68,61 1,2 11,,61 <,2 <,1,22,2, ,6 1,1,11,65,58 1,7 11,,71 <,2 <,1,7,9, ,44 1,4,14,6,62,72 8,5,58 <,2,44,6,1, ,55 1,2,17,11,58,94 11,,51 <,2,1,26,11, ,46,9,11,99,58,53 12,,47 <,2,15,21,8 1, ,88 1,2,2,17,74,68 22,,46 <,2,43,31 <,2 2, Min 11,35,94,1,6,57,32 8,5,37 <,2 <,1,8 <,2,4 Medel 37,55 1,38,15,17,62,77 17,9,5 <,2 <,225,27 <,7 1,9 Max 12,88 2,1,2,17,74 1,7 28,,71,2,52,7,11 2, 111 Östersjön Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) ,5 19, 1,6,5 25 8,6 12,3 7,7,8,44,21 8, ,9 8,2 89, ,8 8,1 88, ,6 7,7 83, ,1,4 3, ,9,,5 Min 1,9 1,6, ,3 7,7,8,44,21,,5 Medel 16,7 1,6, ,3 7,7,8,44,21 5,4 59 Max 19, 1,6, ,3 7,7,8,44,21 8, Åmmelången Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) y 2,5 2,8 18,8,7, ,3 7,7,58,42,2 8,3 9, ,8 8,3 9, ,8 8,25 89, ,7 8,1 88, ,1,7 8, ,5,14 1, b 11,3 1,, ,6 7,3,91,75,75,1,2 Min 11,3,7, ,3 7,3,58,42,2,,2 Medel 16,1 5,3, , 7,5,75,59,48 4,8 52 Max 18,8 1,, ,6 7,7,91,75,75 8,

127 117 Åmmelången avflöde Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) , 1,1,18 5 1, 1, 7,3,5,55,15 12,8 95, 13 1,6 6, ,7 2,8,18 5 1, 1,5 7,4,55,51,16 1,7 95,8 14 1,6 6, ,2 1,8,8 4 9,2 1,2 7,5,58,42,17 8,2 89, 13 1,6 6, ,6 1,9,9 4 1, 11,3 7,5,55,46,15 11,3 86,5 14 1,6 7,3 Min 2, 1,1, , 7,3,5,42,15 8, , 1,6 6,1 Medel 8,9 1,9, ,5 7,4,55,49,16 1, ,5 1,6 6,7 Max 19,2 2,8, ,3 7,5,58,55,17 12, , 1,6 7,3 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) ,6 2,1,21,1,7 4,4 9,2 1, <, ,21 2,7,25,2,7 3,2 17, 1, <, ,19 2,7,2,2,7 3,6 13,,9 <, ,14 2,,4,2,6 4,5 16,,7, ,22 2,4,42,2,7 6, 16,,8 <, ,34 2,1,37,1,6 8,3 14,,9 <, ,3 2,1,22,1,7 7,2 12, 1, <, ,21 1,9,11,1,6 4,4 7,9,9 <, ,12 1,6,13,1,5 1,9 12,,8 <, ,14 2,,22,1,6 6,1 7,3 1, <, ,14 2,6,35,1,7 4,9 14,,9 <, ,25 2,4,37,2,7 4,8 15,,7 <,2 Min 13,6 1,6,11,8,5 1,9 7,3,71 <,2 Medel 41,19 2,2,27,14,6 4,9 12,8,87 <,2 Max 11,34 2,7,42,23,7 8,3 17,,98,2 127 Kärrafjärden Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) y 3, 4,3 1,8,62 3 7,6 21,1 7,5,55,64,1 13,1 12, ,3 13,1 11, ,1 12,9 1, ,7 12,9 98, ,7 12,9 98, ,1 12,6 97, ,9 12,7 97, b 3, 2,8,56 3 7,3 28,2 7,3,53,72,1 8,8 77, y 2,7 3, 18,9 1,7, , 2,2 7,7,63,34,12 8,7 94, ,9 8,6 93, ,9 8,6 93, ,8 8,5 91, ,4 6,9 74, ,3,2 1, ,9,1, ,4,, b 8,2 3,,34 2 5,9 21, 7,3,65,46,12,, Min 3, 1,7, , 2,2 7,3,53,34,1,, Medel 9,5 2,3, ,5 22,6 7,5,59,54,11 8,3 71,6 Max 18,9 3,,62 3 7,6 28,2 7,7,65,72,12 13,1 12, Medel ytvatten 11,6 1,8, ,3 2,7 7,6,59,49,11 1,9 98, Datum Djup NO 2/3 NH 4 Kfyll a (m) (mg/l) (mg/l) ug/l y,31, b,4, y <,1,6 9, b,53,98 Min <,1,6 Medel <,193,39 Max,4,98 Medel ytvatten,16,8 127

128 1271 Utfl Kärrafjärden Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,1,7, ,4 19,3 7,6,62,53,8 14,6 95,3 2 2,6 12, ,7,8,4 2 5,3 2,3 7,5,6,52,7 13,2 93,3 23 2,9 11, ,5 1,2, ,5 19,8 7,4,58,61,1 13,8 97, 23 2,7 11, ,4 2,3,31 2 6,9 2,9 7,7,57,6,14 12,2 1,9 23 2,7 11, ,8 3,4,41 3 6,6 19,5 7,6,57,56,14 11,1 11,7 21 2,6 11, , 1,4,3 15 5,7 18,4 7,7,62,43,17 9,43 11,1 21 2,6 11, ,5 2,3,3 15 5,6 19,1 7,7,63,41,15 8,77 95, 21 2,5 11, ,4 3,2,2 1 4, 16,8 7,7,66,41,14 9, 97, 19 2,5 11, ,7 1,7,3 15 5,9 19,6 7,5,66,33,7 9,97 95,1 21 2,6 13, ,2 1,7,3 15 5,6 24,2 7,6,66,36,14 1,62 9, 27 2,9 12, ,8 2,5,4 2 5,9 22,9 7,6,62,46,12 11,59 89,1 25 2,9 12, ,2 3,9,7 4 7,6 2,4 7,4,55,67,15 12,9 96,8 23 2,6 11, Min,1,7,2 1 4, 16,8 7,4,55,33,7 8, , 2,5 11, Medel 8,5 2,1,37 2 5,9 2,1 7,6,61,49,12 11, ,3 2,7 11,4 Max 18,5 3,9,7 4 7,6 24,2 7,7,66,67,17 14, , 2,9 13, Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) ,2 1,4,26,81,71,71 62,41 <, ,29 1,7,4,93,77,88 88,51 <, ,71 1,8,6,15,92 1,4 24,61 <, ,75 2,,84,99,97 6,2 14,72 <, ,99 2,2,14,96,99 16, 13,7 <, ,39 1,9,43,75,77 3,5 62,6 <, ,95 2,4,67,86,79 16, 59,88 <, ,74 1,5,47,92,64 8,8 31,66 <, ,34 2,4,72,63,67 4, 57,78 <, ,41 2,2,64,91,73 5,4 87,86 <, ,51 2,1,46,92,78 4,4 75,73 <, ,11 2,2,12,15,97 5,6 12,68 <,2 Min 13,2 1,4,26,63,64,7 31,41 <,2 Medel 36,62 2,,67,97,81 6,1 96,68 <,2 Max 12,11 2,4,14,15,99 16, 24,88 <,2 128

129 134 Alsen Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) y 3 4, 2,5,65 3 7,6 14,3 7,5,56,92,16 13,4 14, ,5 13,4 14, ,4 13,3 13, ,2 13,3 12, ,3 13,2 12, ,1 13, 1, ,1 13, 1, b 4,1 3,1,66 3 7,3 14,2 7,5,56,91,15 13,1 1, y 1,7 2 18,6 4,1,43 2 6,1 14,8 7,6,65,49,28 8,6 92, ,6 8,5 91, ,6 8,5 91, ,6 8,4 9, ,6 8,4 9, ,5 8,3 89, ,2 5,3 56, ,2,1, b 13,2 2,8,7 3 8,4 19,3 7,7 1,4 1,7,5,, Min 4, 2,5,4 2 6,1 14,2 7,5,56,49,15,, Medel 11,3 3,13,6 28 7,4 15,7 7,6,79 1,1,27 9,5 83,4 Max 18,6 4,1,7 3 8,4 19,3 7,7 1,4 1,7,5 13,4 14,8 Medel ytvatten 11,3 3,3,5 25 6,9 14,6 7,6,61,71,22 11, 98,4 Datum Djup NO 2/3 NH4-N PO 4 Si Kfyll a (m) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ug/l y,51,23,6 1, b,57,23,5 1, y <,1,6,8, b <,1 1,3,1 3,2 Min <,1,6,5,5 Medel <,275,338,7 1,9 Max,57 1,3,1 3,2 Medel ytvatten <,26,15,7 1, Utlopp Unden Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) , 3,1, ,8 4,6 6,6,7,62 <,5 13,7 11, ,7,18,4 2 4,4 4,3 6,8,8,63 <,5 11,2 11, ,7,68,16 1 3,1 4,3 7,,9,88 <,5 9,2 98, ,4,64,6 3 5,2 4,8 6,8,1,51,6 12,9 96, Min 2,,18,16 1 3,1 4,3 6,6,7,51 <,5 9,2 96 Medel 8,2 1,15, ,4 4,5 6,8,9,66 <,5 11,8 99 Max 17,7 3,1,6 3 5,2 4,8 7,,1,88,6 13,7 11 Datum Ca Mg Na K SO4 Cl NO 2/3 NH4-N (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,6,87 3,,73 6,1 4,3,57 <, ,5,82 2,8,71 6,3 4,1,44, ,4,86 2,7,68 6,3 4,1,4, ,7,86 3,,71 6,6 4,3,3,15 Min 3,4,82 2,7,68 6,1 4,1,3 <,5 Medel 3,6,85 2,9,71 6,3 4,2,43 <,11 Max 3,7,87 3,,73 6,6 4,3,57,17 129

130 157 Viken Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) y 4,2 3,6 2,8,6 25 6,4 5,9 7,1,21,34,5 13, ,6 13, ,5 13, ,5 13, ,5 13, ,5 13, ,5 13, ,7 13, b 3,7 2,8,5 25 6,5 5,8 6,8,21,37,7 13, y 2,5 3, 18,1 2,4,4 2 5,5 5,9 7,4,23,29,9 8, ,1 8, ,1 8, ,1 8, ,1 8, ,1 8, , 8, ,6 4, ,9 2, b 1,3 4,4,6 3 5,6 6,2 6,8,27,55,2 1,7 15 Min 3,5 2,4,4 2 5,5 5,8 6,8,21,29,5 1,7 15, Medel 1,2 3,1, , 6, 7,,23,39,1 1, 86,9 Max 18,1 4,4,62 3 6,5 6,2 7,4,27,55,2 13,3 1,9 Medel ytvatten 1,9 2,6, , 5,9 7,3,22,32,7 11,1 98,5 158 Örlen Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) y 7, 2,7 1,,3 2 7,2 9,9 7,4,51,42 <,5 13, ,7 13, ,7 13, ,7 13, ,7 13, ,7 13, ,7 13, ,8 13, b 2,8 1,9,3 2 7,3 9,9 7,4,51,42 <,5 13, y 4, 4,6 18, 1,2,3 15 6,4 9,8 7,8,54,39,7 9, ,9 9, ,9 9, ,9 8, ,7 8, ,9 6, , 5, ,6 3, b 8,4 2,8,3 15 6,2 9,8 7,1,54,5,7 3,1 29 Min 2,7 1,,3 15 6,2 9,8 7,1,51,39,5 3,1 29 Medel 8,4 1,73, ,8 9,9 7,4,53,43,6 1,4 87 Max 18, 2,8,34 2 7,3 9,9 7,8,54,5,7 13,9 13 Medel ytvatten 1,4 1,1, ,8 9,9 7,6,53,41,6 11,5 1 13

131 159 Bottensjön Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) y 4, 5,2 1,7,5 25 6,7 6,8 7,1,25,55,9 12, ,2 12, ,1 12, , 12, , 12, , 12, b 5, 2,1,5 25 6,7 6,9 6,8,26,52,9 12, y 1,8 2, 19, 3,6,3 15 5,6 8,2 7,5,36,42,2 8, , 8, ,9 8, ,8 8, ,8 8, b 18,8 3,9,4 2 5,8 9,8 7,1,48,82,22 8,5 92 Min 5, 1,7, ,8 6,8,25,42,9 8,5 92, Medel 11,4 2,8, ,9 7,1,34,58,15 1,9 97,8 Max 19, 3,9, ,8 7,5,48,82,22 12,8 11,5 Medel ytvatten 12,1 2,7, ,5 7,3,31,49,15 1,9 99 Datum Djup NO 2/3 NH 4 PO 4 Si (m) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) y,18,67 <,2, b,19,76,3, y <,1,19,5, b,88,37,6 1,1 Min <,1,19 <,2,5 Medel <,117,133 <,4,8 Max,19,37,6 1,1 131

132 Bilaga 3. Vattenkemiska undersökningar Data från externa datavärdar 132

133 133

134 Rådata från föreliggande års undersökningar av 1 Jungfrun, 144 Fagertärn och 1585 Forsviksån finns publicerade på datavärdens hemsida 134

135 135

136 Bilaga 4. Vattenföring och transportberäkningar 136

137 137

138 SMHI VATTENFÖRING 217, BERÄKNAD MED S-HYPE-MODELLEN. Månadsmedelvärden i m 3 /s År Månad Åmmelången ut Salaån Kärrafj. utl Alsundet Dohnaforsån Alsen ut ,11,25 1,49,53,55 1, ,2,25 1,45,48,59 1, ,74,47 3,45 1,23 1,25 2, ,79,35 2,3,77,91 1, ,5,1 1,9,34,34, ,39,6,43,12,16, ,18,3,11,5,7, ,18,4,23,7,8, ,1,33 1,48,51,53 1, ,28,34 1,84,68,7 1, ,8,69 3,9 1,28 1,39 3, ,38,72 5,76 1,8 1,83 4,67 Min,18,3,11,5,7,4 Medel 1,49,3 1,94,65,7 1,61 Max 4,38,72 5,76 1,8 1,83 4,67 TRANSPORT AV NÄRINGSÄMNEN OCH METALLER 217 Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium Nitratkväve TOC Pkt Vatten (ton) (ton) (ton) (kg) (kg) (ton) (ton) 117 Åmmelångens avflöde,73 23,1, , Salaån vid Verkabro,28 17,3 3, , Kärrafjärden utflöde,74 33,2 7, , Bron över Alsundet,59 21,8 13, Dohnaforsåns mynning,79 29,1 18, Alsens avflöde vid Edö 1,11 32,9,99 33,8 16, Till Vättern 1,86 66,1 8, ,5 758 AREALFÖRLUSTER AV NÄRINGSÄMNEN OCH METALLER 217 Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium Nitratkväve TOC Pkt Vatten (kg/ha) (kg/ha) (g/ha) (g/ha) (g/ha) (kg/ha) (kg/ha) 117 Åmmelångens avflöde,4 1, ,8, Salaån vid Verkabro,91 5, ,8 1, Kärrafjärden utflöde,32 1, ,2, Bron över Alsundet,79 2,91 1, Dohnaforsåns mynning,96 3,5 2, Alsens avflöde vid Edö,58 1, ,7,4,

139 139

140 Bilaga 5. Metaller i vattenmossa 14

141 141

142 METALLER I VATTENMOSSA 217 Halter i mg/kg TS Nr Vattendrag Skördedatum As Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Zn 113 Skyllbergsån ,1 4,57 3,4 19 1,9,46 4, Venaån , 8 2,3 17, 65 1,1,62 2, Salån ,7 88 1,9 41, 13 1,3,37 17, Dalbyån ,3 29,69 4,7 13 2,7,1 3, Ekershyttebäcken ,2 56,73 6,5 13 2,,42 18, 21 Nationella bakgrundshalter 2, 5,5 5, 1 2,,7 5, 1 142

143 143

144 Bilaga 6. Metodik och bedömning av vattenkemi och metaller 144

145 145

146 Metodik Den vattenkemiska provtagningen i rinnande vatten (B1) har omfattat vattentemperatur, konduktivitet, ph, alkalinitet, TOC, turbiditet (FNU), färgtal, totalkväve, totalfosfor, syrgas, kalcium, magnesium och klorid. Vid stationerna kring Alsen analyserades också ammonium, nitrat/nitrit-kväve och fosfatfosfor (T2). Metaller i vatten (B3) har analyserats vid flera lokaler. De analyserade metallerna var aluminium, arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. Provtagningen har skett i enlighet med ISO :214 respektive SS 28194, utg. 1 och analyser i enlighet med gällande SIS-normer. Analyserna har utförts av ALcontrol AB. I sjöarna har den vattenkemiska provtagningen (B2) omfattat vattentemperatur (profil), siktdjup, konduktivitet, ph, alkalinitet, turbiditet (FNU), färgtal, TOC, syrgas (profil), syrgasmättnad (profil), totalkväve och totalfosfor. I Alsen och Bottensjön analyserades också ammonium, nitrat/nitrit-kväve och fosfatfosfor (T2). Även här har provtagningen skett i enlighet med ISO , utg. 1 och analyser i enlighet med gällande SIS-normer. Analyserna har utförts av ALcontrol AB. Undantaget är siktdjup respektive syreprofilen som utförts av Medins i fält enligt Havs och vattenmyndighetens Handledning för miljöövervakning respektive ISO Provtagning av vattenmossa för metallhaltsbestämning genomfördes i enlighet med BIN VR21 (SNV Rapport 318, 1986) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 24). Analyserna av kvicksilver (Hg), arsenik (As), koppar (Cu), krom (Cr), kadmium (Cd), nickel (Ni), bly (Pb), kobolt (Co) och zink (Zn) gjordes i enlighet med gällande SIS-normer. Analyserna har utförts av ALcontrol AB. Analysen av klorofyll a genomfördes på ett samlingsprov som tagits upp med rörhämtare på fem lokaler centralt i sjön. På varje lokal togs prov i 6-metersskikt med hjälp av ett två meter långt rör. Analysen har utförts av ALcontrol AB enligt gällande SIS-norm. Olika parametrars innebörd Statusklassningar och tillståndsbedömningar görs enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, kustvatten och vatten i övergångszon, Handbok 27:4) samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19). Det innebär för föreliggande rapport att statusklassificeringen av näringsämnen i vattendrag grundar sig på totalhalten av fosfor enligt nedan. Liksom tidigare tillämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport Sjöar och vattendrag) för övriga parametrar. Dessa är mycket detaljerade och i många fall inte möjliga att följa exakt eftersom kontrollprogrammet inte är anpassat speciellt för dem. Tolkningar måste därför göras. Huvuddragen av bedömningarna och de gränsvärden som använts anges nedan. Det är också viktigt att påpeka att tillståndsklassningarna för samtliga parametrar gjorts på treårsmedelvärden. Nedanstående gränsvärden är hämtade ur rapport Vissa tillägg och avvikelser från rapporten görs, dessa är kommenterade i efterföljande text. 146

147 Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8, regnvatten har ofta ett ph-värde mellan 4, och 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning eller hög vattenföring. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter etc. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och en kraftig utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Vattnets surhetsgrad (medianvärde) indelas enligt följande: >6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt 5,6 Mycket surt Tillägg: 8-9 Högt ph >9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Vattnets buffertkapacitet med avseende på alkalinitet (mekv/l, medianvärde) indelas enligt följande: >,2 Mycket god buffertkapacitet,1-,2 God buffertkapacitet,5-,1 Svag buffertkapacitet,2-,5 Mycket svag buffertkapacitet,2 Ingen el obetydlig buffertkapacitet 147

148 Konduktivitet (ms/m) mätt vid 25 C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om markoch berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Syrehalt (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Tillståndet med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) indelas enligt följande: >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd 1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1 %. Rinnande vatten och oskiktade sjöar bedömdes tidigare med utgångspunkt från syremättnadsgraden. Enligt de nya bedömningsgrunderna klassas vattendragen i stället utifrån syrehalten (se föregående avsnitt). Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och att syrebrist uppstår. Fosfatfosfor, PO4-P, är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Partikulär fosfor, Ppart, är den fosfor som är bunden till partiklar i vattnet (t.ex. humus, alger, lerpartiklar) och därmed kan filtreras bort. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalfosforhalt (µg/l) enligt följande: 12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter 25-5 Höga halter 5-1 Mycket höga halter >1 Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas på treårsmedelvärden av halter uppmätta under hela året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg P/ha, år): 148

149 ,4 Mycket låga förluster,4-,8 Låga förluster,8-,16 Måttligt höga förluster,16-,32 Höga förluster >,32 Mycket höga förluster (>,64 Extremt höga förluster) Låga förluster har man från vanlig skogsmark, måttligt höga förluster från hyggen och mindre erosionsbenägen åkermark (vall). Höga förluster motsvaras av läckage från åker i öppet bruk och mycket höga förluster finner man vid läckage från erosionsbenägen åkermark. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Statusklassificering av näringsämnen grundar sig på totalhalten av fosfor. Ett referensvärde (naturligt värde) delas med den uppmätta halten varpå den erhållna kvoten klassificeras enligt tabellen nedan. Referensvärdet mäts företrädelsevis i likvärdiga vattenförekomster som den undersökta men kan även beräknas. Beräkningen utgår ifrån provtagningsstationens höjd över havet, icke marina baskatjoner samt absorbans. Hänsyn skall tas till andelen jordbruksmark i tillrinningsområdet, om denna är större än 1 %. Status EK-värde Hög,7 God,5 och <,7 Måttlig,3 och <,5 Otillfredsställande,2 och <,3 Dålig <,2 Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve, NO3-N, är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve, NH4-N, är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas i sin tur till nitrat, en process som förbrukar stora mängder syre. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalkvävehalt (µg/l) enligt följande: 3 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >5 Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas på treårsmedelvärden av halter uppmätta under hela året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. 149

150 I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg N/ha, år): 1, Mycket låga förluster 1,-2, Låga förluster 2,-4, Måttligt höga förluster 4,-16, Höga förluster >16 Mycket höga förluster (>32 Extremt höga förluster) Låga förluster har man från icke kvävemättad skogsmark, måttligt höga förluster från påverkad skogsmark och ogödslad vall. Höga förluster motsvaras av läckage från åker i slättbygd och mycket höga förluster finner man vid läckage från sandjordar. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Bedömning av halten ammoniumkväve (µg/l) kan göras i relation till biologiska effekter i enlighet med SNV 1969:1, Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (effekter på fisk): 5 Mycket låga halter 5-2 Låga halter 2-5 Måttligt höga halter 5-15 Höga halter >15 Mycket höga halter Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och genom vattenkikare noterar när den inte längre kan urskiljas. Därefter dras skivan upp igen och man noterar när den åter syns. Metodiken som används beskrivs i SS-EN ISO 727. Medelvärdet av dessa djupvärden utgör siktdjupet, som klassas enligt följande: >8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup 2,5-5 Måttligt siktdjup 1-2,5 Litet siktdjup 1 Mycket litet siktdjup Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 27) har referenshalter för siktdjup beräknats för sjöarna. Det uppmätta treårsmedelvärdet har sedan jämförts med referensvärdet för att erhålla en statusklass. 15

151 Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala. Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. En klassindelning med avseende på färgtal görs enligt nedan: 1 Ej eller obetydligt färgat vatten 1-25 Svagt färgat vatten 25-6 Måttligt färgat vatten 6-1 Betydligt färgat vatten >1 Starkt färgat vatten Absorbans är ett annat mått på vattnets färg, i första hand dess innehåll av humus och järn, och mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala. En klassindelning med avseende på färgtal görs enligt nedan:,2 Ej eller obetydligt färgat vatten,2-,5 Svagt färgat vatten,5-,12 Måttligt färgat vatten,12-,2 Betydligt färgat vatten >,2 Starkt färgat vatten TOC (mg/l), totalt organiskt kol, ger information om halten av organiska ämnen. TOC-halten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa och näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Ett högt värde innebär risk för en syretäring, varvid vattnets syrehalt kan förbrukas. En klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt nedan: 4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt Hög halt >16 Mycket hög halt Turbiditet (FNU) är vattnets grumlighet och ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Klassindelning med avseende på turbiditet (mg/l) göras enligt nedan:,5 Ej eller obetydligt grumligt,5-1, Svagt grumligt 1,-2,5 Måttligt grumligt 2,5-7, Betydligt grumligt >7, Starkt grumligt 151

152 Metaller i vatten (µg/l) anger den totala mängden av varje metall i vattnet. Metallerna förekommer dels som joner och dels bundet till partiklar eller organiska ämnen. Generellt gäller att metaller i jonform är giftigast och att giftigheten ökar om vattnet försuras. Klassindelning med avseende på metaller i vatten görs enligt nedan: Benämning Cu Zn Cd Pb Cr Ni As Mycket låga halter,5 5,1,2,3,7,4 Låga halter, ,1-,3,2-1,3-5,7-15,4-5 Måttligt höga halter ,1-, Höga halter ,3-1, Mycket höga halter >45 >3 >1,5 >15 >75 >225 >75 Metaller i vattenmossa (mg/kg ts) anger metallinnehållet i vattenmossan Fontinalis sp. Mossan tar upp och anrikar biologiskt tillgängliga metaller från det omgivande vattnet. Analysen ger alltså ett mått på den del av metallinnehållet i vattnet som inte är bundet till partiklar eller organiska ämnen. Klassindelning görs enligt nedan: Benämning Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni Co As Mycket låga halter 7 6,3 3,4 1,5 4 2,5 Låga halter , ,4-,1 1,5-3, ,5-3 Måttligt höga halter ,5 1-3,1-,3 3, Höga halter , ,3-1, Mycket höga halter >25 >25 >15 >15 >1,5 >5 >15 >15 >4 Metaller i sediment (mg/kg ts) anger metallinnehållet i sjöars bottensediment. Klassningen av halter avser nivån -1 cm på ackumulationsbottnar (Gf>1%, Ts<25%) i sötvatten, och görs enligt nedan: Benämning Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni As Mycket låga halter 15 15,8 5, Låga halter , ,15-, Måttligt höga halter , Höga halter Mycket höga halter >5 >5 >35 >2 >5 >5 >25 >15 Metaller i fisk (mg/kg ts, för Hg mg/kg vv) anger metallinnehållet i lever (Hg muskel) från Abborre. Klassningen av halter avser Abborre i storleksintervallet 15-2 cm från Östersjön, och är hämtade från bedömningsgrunden för kust och hav. Klassindelningen görs enligt nedan: Benämning Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn Mycket låga halter,2,1 7,4,6,4 65 Låga halter,2-,34,1-, ,2,4-,96,6-,12,4-, Måttligt höga halter,34-,6,14-,21 11,2-16,8,96-,228,12-,24,68-, ,5 Höga halter,6-1,21-,31 16,8-25,9,228-,56,24-,48,112-, ,5-175,5 Mycket höga halter >1 >,31 >25,9 >,56 >,48 >,184 >175,5 152

153 153

154 Bilaga 7. Bottenfauna Metodik, lokalbeskrivningar och artlistor 154

155 155

156 Metodik Bottenfauna undersöktes i rinnande vatten samt i sjöars litoral, sublitoral och profundal. Samtliga prover togs på våren (för datum, se respektive lokalbeskrivning). Provtagningssträckorna i rinnande vatten valdes, om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten samt att vattendraget hade en strömmande - forsande karaktär. I litoralen valdes, om möjligt, exponerade stränder. Vid varje lokal uppmättes en 1 meter lång sträcka och inom denna togs 5 prov. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN ISO 187. Dessutom följdes rekommendationerna i Havs- och vattenmyndighetens handledning för miljöövervakning (Havs- och vattenmyndigheten 216). Metoden innebar i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) som hölls mot botten (i litoralen långsamt fördes framåt) under det att ett område på 1 x,25 m framför håven rördes upp med foten. Förutom de fem kvantitativa proven togs även ett kvalitativt prov på varje lokal. Provet bestod av 3 små delprov tagna i eller i nära anslutning till provytan i olika substrat. Proven slogs ihop till ett samlingsprov. Vid analysen noterades endast de taxa som inte påträffades i de kvantitativa proven. På varje djupbottenstation togs fem (i sublitoralen) eller tio (i profundalen) delprover med en Ekmanhämtare med en bestämd provyta (se respektive lokalbeskrivning) enligt den standardiserade metoden SS Provtagningen följde även anvisningarna i Havs- och vattenmyndighetens handledning för miljöövervakning (Havs- och vattenmyndigheten 216). Delproverna på respektive station togs inom en yta av 1 x 1 meter. Läget för varje station bestämdes med GPS så att den angivna koordinaten ligger mitt i ytan. Proverna sållades på plats genom ett såll med masktätheten,5 x,5 mm och konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 7 %. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut under lupp och artbestämdes till en nivå där relevanta tillståndsbedömningar är möjliga. Nivån för artbestämningarna följde minst Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Dessutom artbestämdes fjädermyggslarver (chironomidae) och fåborstmaskar (oligochaeta). I samtliga prover undersöktes eventuella förekomster av missbildningar hos djuren. 156

157 Förklaring till artlista rinnande vatten och sjöars litoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5, 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 157

158 1. Kärrafjärden, Salaåns utflöde Provdatum: x: y: Det. Carin Nilsson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,6,6 Polycelis sp. * 1 3 Turbellaria (annan) 3 2 1,6,2 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,8,3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta , 2,7 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2,1 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4 52,8 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 1,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,2 2, Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 4,5 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 12,1 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) * Leptophlebia sp ,,8 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) Plecoptera,2,1 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,6,6 TRICHOPTERA, nattsländor Anabolia sp ,2 1,2 Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) * Athripsodes sp. 3 1,2,1 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,6,6 Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) ,2,1 Halesus sp. * 5 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,6 1,4 Limnephilus sp. 5 1,2,1 Limnephilidae ,8,3 Limnephilidae (Chaetopteryx sp./annitella sp.) 5 1,2,1 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) ,2,1 Molanna angustata - Curtis, ,2,1 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,4 2,5 Mystacides sp. (longicornis/nigra) 2 3 1,2,1 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,6 1,8 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,6,2 HEMIPTERA, skinnbaggar Corixidae 1 1,4,2 COLEOPTERA, skalbaggar OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2,4,2 Chironomidae ,6 11, GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) ,2,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp , 2,7 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 158

159 113. Skyllbergsån, Falla Provdatum: x: y: Det. Karin Johansson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 3,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4,3 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 1 1,4,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 11,8 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,8 1,4 Ephemera sp ,6,5 Leptophlebia sp ,2,2 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,2 7,4 PLECOPTERA, bäcksländor LLeuctra sp. 2 2 Plecoptera,4,3 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) Plecoptera,8,6 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,4,3 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,4,3 Halesus sp ,,8 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,2,2 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,4,3 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,4,3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4 1,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,4,3 COLEOPTERA, skalbaggar OOulimnius sp. Lv ,4,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 5, Chironomidae , 58,8 Empididae 3 2,4,3 Limoniidae * Simuliidae ,8,6 GASTROPODA, snäckor Gyraulus sp. (albus/acronicus/laevis) ,4,3 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2 5, SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 159

160 122. Salaån, Hagalund Provdatum: x: y: Det. Karin Johansson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 4,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,6 2,9 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 1,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2,1 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 1, PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) a,6,4 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis fuliginosa - Pictet, ,4,3 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,2,1 Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, Ov 2,4,3 Lype reducta - (Hagen, 1868) ,2,1 Polycentropodidae 1,2,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,6,4 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,4,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae , 6,4 Chironomidae ,2 72,8 Empididae ,,6 Limoniidae , 1,9 Pediciidae 3 2 1,6,4 Psychodidae 1,2,1 PPtychoptera sp ,8,5 Simuliidae ,4 2,2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 4,8 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 16

161 123. Dalbyån, Dalby Provdatum: x: y: Det. Karin Johansson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 13,6 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 3,8 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donovan, 187) ,,4 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) Plecoptera,2,1 AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) Plecoptera,2,1 BBrachyptera risi - (Morton, 1896) a,6,3 LLeuctra sp a 2,4 1,1 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) a 18,6 8,2 NNemoura sp a 6,4 2,8 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Halesus sp ,6,7 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6,3 Limnephilidae ,8 2,1 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,2,1 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,4,2 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2,1 Potamophylax sp ,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 186) ,6,7 EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,4 6,4 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,6,3 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,6 13,5 OOulimnius sp. Ad ,2,1 OOulimnius sp. Lv ,8 1,7 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2,5 Chironomidae , 22,5 Empididae ,2,5 Limoniidae ,2,5 Muscidae 3 1 1,4,2 Simuliidae ,2 14,2 Tabanidae 3 1,2,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 4,7 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 161

162 1251. Viksjöbäcken, Viksjöns utlopp Provdatum: x: y: Det. Karin Johansson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,2,2 Turbellaria ,,9 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 1,3 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) * ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 16,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) , 11,4 Leptophlebia sp ,8 28,2 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,6,6 TRICHOPTERA, nattsländor Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,2,2 Halesus sp ,6 1,5 Limnephilus sp. 5 1,2,2 Limnephilidae ,4 1,3 HEMIPTERA, skinnbaggar Corixidae 1,2,2 COLEOPTERA, skalbaggar OOulimnius sp. Lv ,2,2 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,6 28, Simuliidae , 4,7 BIVALVIA, musslor PPisidium sp , 3,8 SSphaerium sp ,4,4 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 162

163 1255. Ekershyttebäcken, Dalby Provdatum: x: y: Det. Karin Johansson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata 1,2,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta , 7,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2,4 Baetis sp. 4 1,2,1 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) ecoptera,4,1 I Isoperla grammatica - (Poda, 1761) a,2,1 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) a 1,4,5 NNemoura sp ecoptera,4,1 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,2,1 Limnephilidae 5 2,4,1 Plectrocnemia conspersa - (Curtis, 1834) ,2,1 Polycentropodidae 1,2,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,6,5 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,2,1 HHaliplus sp. Ad ,4,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae , 1,4 Chironomidae ,8 86,5 Empididae ,8,6 Limoniidae 2 1 1,8,3 Pediciidae , 1, Simuliidae ,,7 Tabanidae * 3 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2,1 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 163

164 2. Kärrafjärden, Golfbanan Provdatum: x: y: Det. Carin Nilsson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4 3,4 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 1,2 1,7 EPHEMEROPTERA, dagsländor Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,4 12,1 Leptophlebia sp , 17,2 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,4 3,4 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) * Mystacides sp. (longicornis/nigra) 2 3 1,2 1,7 COLEOPTERA, skalbaggar GGraptodytes pictus Ad. - (Fabricius, 1787) * 3 3 Ov GGraptodytes sp. Ad ,6 5,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 36,2 Chironomidae ,2 19, SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 164

165 3. Kärrafjärden, utloppet Provdatum: x: y: Det. Carin Nilsson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp. * 1 3 Turbellaria ,8,5 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 7,7 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 22,5 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae ,2,8 ARANEA, spindlar Argyroneta aquatica - (Clerck, 1757) 3 1,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,8,5 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) , 1,3 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) , 3,7 Leptophlebia sp ,2 4,8 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,6,4 TRICHOPTERA, nattsländor Anabolia sp ,2 2,8 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2,1 Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) ,2,1 Halesus sp ,4,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) , 4, Limnephilus sp. 5 1,2,1 Limnephilidae ,8,5 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,6,4 Mystacides sp. (longicornis/nigra) 2 3 1,2,1 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,8,5 Oxyethira sp ,6,4 Setodes argentipunctellus - McLachlan, ,2,1 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,8,5 COLEOPTERA, skalbaggar OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,8,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 2,5 Chironomidae ,6 14,4 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 2,4 SSphaerium sp ,6,4 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 165

166 1. Kärrafjärden Salaåns utflöde Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Vattenförekomst: - Program: SRK, Norra Vätterns tillflöden Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Län: 18 Örebro Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Martin Liungman/Filip Erkenborn Provyta (m 2 ):,25 (handhåv (,5 mm)) Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Grumlighet: klart Lokalens bredd: 5 m Vattenfärg: färgat V-dragsbredd (normal fåra): - m Vattentemperatur: 7,5 C Vattennivå: låg Strömförhållanden: Lokalens medeldjup:,2 m Sjö stilla Lokalens maxdjup:,5 m Märkning av lokal: Udden, väster om Salaåns utflöde. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<1%) Ler/Silt (<63 µm): % Block (2-63 cm): X Artificiellt material: % Sand (,63-2 mm): 1% Stora block (,63-2 m): X Findetritus: X Grus (,2-6,3 cm): 8% Stora block (2-4 m): % Grovdetritus: X Sten (6,3-2 cm): 1% Häll (>4 m): % Grov död ved (antal): Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<1%) Vegetationstäckning total: 4% Rosettväxter: X Övervattensväxter: 3% Fontinalis el. likn. arter: % Flytbladsväxter: % Övriga mossor: % Friflytande växter: X Trådalger: % Undervattensväxter (hela blad): % Övriga påväxtalger: % Undervattensv. (fingrenade blad): X Sötvattensvamp: % Strandmiljö -5 m Närmiljö -3 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: >5 % gran Lövskog saknas Buskar: 5-5 % - Barrskog >5 % Gräs, halvgräs: <5 % - Blandskog saknas Annan vegetation: saknas blåbär Kalhygge saknas Övrigt: saknas - Våtmark saknas Beskuggning: >5% Åker saknas Äng saknas Eventuell påverkan Hed saknas Gruva - uppströms Myr saknas Kalfjäll saknas Betesmark saknas Hällmark saknas Blockmark saknas Artificiell mark saknas Annat saknas Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 166 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

167 113. Skyllbergsån Falla RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Vattenförekomst: - Program: SRK, Norra Vätterns tillflöden Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Län: 18 Örebro Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Pär Blomqvist Provyta (m 2 ):,25 (handhåv (,5 mm)) Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Grumlighet: klart Lokalens bredd: 3 m Vattenfärg: färgat V-dragsbredd (normal fåra): 6 m Vattentemperatur: - C Vattennivå: medel Strömförhållanden: Lokalens medeldjup:,5 m Lugnflytande >5% Ström. % Lokalens maxdjup: 1 m Sv. ström. % Fors. % Märkning av lokal: -1 m uppströms bro, väg 5 Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<1%) Ler/Silt (<63 µm): 2% Block (2-63 cm): 1% Artificiellt material: % Sand (,63-2 mm): 5% Stora block (,63-2 m): % Findetritus: 3% Grus (,2-6,3 cm): 1% Stora block (2-4 m): % Grovdetritus: 3% Sten (6,3-2 cm): 1% Häll (>4 m): % Grov död ved (antal): 1 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<1%) Vegetationstäckning total: % Rosettväxter: % Övervattensväxter: % Fontinalis el. likn. arter: % Flytbladsväxter: % Övriga mossor: % Friflytande växter: % Trådalger: % Undervattensväxter (hela blad): % Övriga påväxtalger: % Undervattensv. (fingrenade blad): % Sötvattensvamp: % Strandmiljö -5 m Närmiljö -3 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: >5 % - Lövskog 5-5 % Buskar: saknas - Barrskog saknas Gräs, halvgräs: 5-5 % - Blandskog saknas Annan vegetation: saknas - Kalhygge saknas Övrigt: saknas - Våtmark saknas Beskuggning: <5% Åker saknas Äng 5-5 % Eventuell påverkan Hed saknas Stranderosion - lokal ; Väg/bebyggelse - lokal Myr saknas Kalfjäll saknas Betesmark saknas Hällmark saknas Blockmark saknas Artificiell mark >5 % Annat saknas Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 167 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

168 122. Salaån Hagalund RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Vattenförekomst: - Program: SRK, Norra Vätterns tillflöden Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Län: 18 Örebro Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Pär Blomqvist Provyta (m 2 ):,25 (handhåv (,5 mm)) Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Grumlighet: mycket grumligt Lokalens bredd: 4 m Vattenfärg: färgat V-dragsbredd (normal fåra): 4 m Vattentemperatur: - C Vattennivå: medel Strömförhållanden: Lokalens medeldjup:,4 m Lugnflytande % Ström. % Lokalens maxdjup:,5 m Sv. ström. >5% Fors. % Märkning av lokal: Nedströms stort block, vid avhuggen elstolpe. 1-2 m nedstr fors. Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<1%) Ler/Silt (<63 µm): % Block (2-63 cm): 1% Artificiellt material: % Sand (,63-2 mm): 5% Stora block (,63-2 m): % Findetritus: 2% Grus (,2-6,3 cm): 3% Stora block (2-4 m): % Grovdetritus: 3% Sten (6,3-2 cm): 1% Häll (>4 m): % Grov död ved (antal): Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<1%) Vegetationstäckning total: % Rosettväxter: % Övervattensväxter: % Fontinalis el. likn. arter: % Flytbladsväxter: % Övriga mossor: % Friflytande växter: % Trådalger: % Undervattensväxter (hela blad): % Övriga påväxtalger: % Undervattensv. (fingrenade blad): % Sötvattensvamp: % Strandmiljö -5 m Närmiljö -3 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: 5-5 % gran Lövskog saknas Buskar: saknas - Barrskog >5 % Gräs, halvgräs: >5 % - Blandskog saknas Annan vegetation: saknas - Kalhygge saknas Övrigt: saknas - Våtmark saknas Beskuggning: <5% Åker saknas Äng saknas Eventuell påverkan Hed saknas Vattengrumling - lokal + uppströms ; Stranderosion - Myr saknas lokal Kalfjäll saknas Betesmark saknas Hällmark saknas Blockmark saknas Artificiell mark saknas Annat <5 % Övrigt Mycket grumligt vatten. Parkera i böjan av det gamla hygget. Gå ner i hyggeskanten. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 168 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

169 123. Dalbyån Dalby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Vattenförekomst: - Program: SRK, Norra Vätterns tillflöden Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Län: 18 Örebro Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Pär Blomqvist Provyta (m 2 ):,25 (handhåv (,5 mm)) Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Grumlighet: klart Lokalens bredd: 1,8 m Vattenfärg: färgat V-dragsbredd (normal fåra): 1,8 m Vattentemperatur: 5,8 C Vattennivå: medel Strömförhållanden: Lokalens medeldjup:,1 m Lugnflytande <5% Ström. 5-5% Lokalens maxdjup:,2 m Sv. ström. >5% Fors. % Märkning av lokal: Vid elfiskelokal, -1 m nedstr forsnacke. Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<1%) Ler/Silt (<63 µm): x Block (2-63 cm): x Artificiellt material: % Sand (,63-2 mm): 5% Stora block (,63-2 m): % Findetritus: 2% Grus (,2-6,3 cm): 4% Stora block (2-4 m): % Grovdetritus: 2% Sten (6,3-2 cm): 1% Häll (>4 m): % Grov död ved (antal): Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<1%) Vegetationstäckning total: x Rosettväxter: % Övervattensväxter: x Fontinalis el. likn. arter: x Flytbladsväxter: % Övriga mossor: % Friflytande växter: % Trådalger: % Undervattensväxter (hela blad): % Övriga påväxtalger: % Undervattensv. (fingrenade blad): % Sötvattensvamp: % Strandmiljö -5 m Närmiljö -3 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: <5 % gran Lövskog saknas Buskar: 5-5 % björk Barrskog saknas Gräs, halvgräs: >5 % blåtåtel Blandskog <5 % Annan vegetation: - - Kalhygge >5 % Övrigt: - - Våtmark saknas Beskuggning: <5% Åker saknas Äng saknas Eventuell påverkan Hed saknas Hygge - lokal ; Regleringspåverkad - uppströms ; Myr saknas Stranderosion - lokal Kalfjäll saknas Betesmark saknas Hällmark saknas Blockmark saknas Artificiell mark <5 % Annat saknas Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 169 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

170 1251. Viksjöbäcken Viksjöns utlopp RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Vattenförekomst: - Program: SRK, Norra Vätterns tillflöden Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Län: 18 Örebro Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Filip Erkenborn Provyta (m 2 ):,25 (handhåv (,5 mm)) Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Lokalens längd: 4 m Grumlighet: klart Lokalens bredd: 3,5 m Vattenfärg: färgat V-dragsbredd (normal fåra): 4,5 m Vattentemperatur: 3,7 C Vattennivå: medel Strömförhållanden: Lokalens medeldjup:,3 m Lugnflytande % Ström. >5% Lokalens maxdjup:,5 m Sv. ström. % Fors. % Märkning av lokal: Strax innan dämmet och 2-4 m nedströms Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<1%) Ler/Silt (<63 µm): % Block (2-63 cm): 1% Artificiellt material: % Sand (,63-2 mm): 1% Stora block (,63-2 m): % Findetritus: X Grus (,2-6,3 cm): 4% Stora block (2-4 m): % Grovdetritus: X Sten (6,3-2 cm): 4% Häll (>4 m): % Grov död ved (antal): 1 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<1%) Vegetationstäckning total: % Rosettväxter: % Övervattensväxter: % Fontinalis el. likn. arter: % Flytbladsväxter: % Övriga mossor: % Friflytande växter: % Trådalger: % Undervattensväxter (hela blad): % Övriga påväxtalger: % Undervattensv. (fingrenade blad): % Sötvattensvamp: % Strandmiljö -5 m Närmiljö -3 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: >5 % Gran Lövskog saknas Buskar: 5-5 % Björk Barrskog saknas Gräs, halvgräs: saknas - Blandskog >5 % Annan vegetation: saknas - Kalhygge saknas Övrigt: saknas - Våtmark saknas Beskuggning: >5% Åker saknas Äng saknas Eventuell påverkan Hed saknas Myr saknas Kalfjäll saknas Betesmark saknas Hällmark saknas Blockmark saknas Artificiell mark <5 % Annat saknas Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 17 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

171 1255. Ekershyttebäcken Dalby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Vattenförekomst: - Program: SRK, Norra Vätterns tillflöden Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Län: 18 Örebro Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Pär Blomqvist Provyta (m 2 ):,25 (handhåv (,5 mm)) Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Grumlighet: klart Lokalens bredd: 2,5 m Vattenfärg: färgat V-dragsbredd (normal fåra): 2,5 m Vattentemperatur: 3,4 C Vattennivå: låg Strömförhållanden: Lokalens medeldjup:,2 m Lugnflytande % Ström. % Lokalens maxdjup:,3 m Sv. ström. >5% Fors. % Märkning av lokal: -1 m uppströms vägtrumma. Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<1%) Ler/Silt (<63 µm): % Block (2-63 cm): % Artificiellt material: % Sand (,63-2 mm): 3% Stora block (,63-2 m): % Findetritus: x Grus (,2-6,3 cm): 6% Stora block (2-4 m): % Grovdetritus: 1% Sten (6,3-2 cm): 1% Häll (>4 m): % Grov död ved (antal): Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<1%) Vegetationstäckning total: % Rosettväxter: % Övervattensväxter: % Fontinalis el. likn. arter: % Flytbladsväxter: % Övriga mossor: % Friflytande växter: % Trådalger: % Undervattensväxter (hela blad): % Övriga påväxtalger: % Undervattensv. (fingrenade blad): % Sötvattensvamp: % Strandmiljö -5 m Närmiljö -3 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: >5 % klibbal Lövskog saknas Buskar: 5-5 % hallon Barrskog saknas Gräs, halvgräs: 5-5 % - Blandskog 5-5 % Annan vegetation: saknas - Kalhygge saknas Övrigt: saknas - Våtmark saknas Beskuggning: >5% Åker 5-5 % Äng saknas Eventuell påverkan Hed saknas Myr saknas Kalfjäll saknas Betesmark saknas Hällmark saknas Blockmark saknas Artificiell mark 5-5 % Annat >5 % Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 171 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

172 2. Kärrafjärden Golfbanan Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Vattenförekomst: - Program: SRK, Norra Vätterns tillflöden Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Län: 18 Örebro Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Martin Liungman/Filip Erkenborn Provyta (m 2 ):,25 (handhåv (,5 mm)) Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Grumlighet: klart Lokalens bredd: 1 m Vattenfärg: färgat V-dragsbredd (normal fåra): - m Vattentemperatur: 7,5 C Vattennivå: låg Strömförhållanden: Lokalens medeldjup:,1 m Sjö stilla Lokalens maxdjup:,5 m Märkning av lokal: Vid utslagsplats 16, vid golfbanan. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<1%) Ler/Silt (<63 µm): X Block (2-63 cm): % Artificiellt material: % Sand (,63-2 mm): % Stora block (,63-2 m): % Findetritus: % Grus (,2-6,3 cm): 1% Stora block (2-4 m): % Grovdetritus: X Sten (6,3-2 cm): % Häll (>4 m): % Grov död ved (antal): Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<1%) Vegetationstäckning total: % Rosettväxter: % Övervattensväxter: % Fontinalis el. likn. arter: % Flytbladsväxter: % Övriga mossor: % Friflytande växter: % Trådalger: % Undervattensväxter (hela blad): % Övriga påväxtalger: % Undervattensv. (fingrenade blad): % Sötvattensvamp: % Strandmiljö -5 m Närmiljö -3 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: saknas - Lövskog saknas Buskar: saknas - Barrskog saknas Gräs, halvgräs: >5 % - Blandskog saknas Annan vegetation: saknas - Kalhygge saknas Övrigt: saknas - Våtmark saknas Beskuggning: % Åker saknas Äng saknas Eventuell påverkan Hed saknas Gruva - uppströms Myr saknas Kalfjäll saknas Betesmark saknas Hällmark saknas Blockmark saknas Artificiell mark saknas Annat >5 % Övrigt Extremt lågt vatten. Loklaen fick flyttas ca 2m söder. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 172 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

173 3. Kärrafjärden utloppet Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Vattenförekomst: - Program: SRK, Norra Vätterns tillflöden Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Län: 18 Örebro Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Martin Liungman/Filip Erkenborn Provyta (m 2 ):,25 (handhåv (,5 mm)) Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Grumlighet: klart Lokalens bredd: 3,5 m Vattenfärg: färgat V-dragsbredd (normal fåra): - m Vattentemperatur: 6,6 C Vattennivå: låg Strömförhållanden: Lokalens medeldjup:,4 m Sjö stilla Lokalens maxdjup:,6 m Märkning av lokal: Vid udden i Kärrafjärdens utlopp. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<1%) Ler/Silt (<63 µm): % Block (2-63 cm): 1% Artificiellt material: % Sand (,63-2 mm): % Stora block (,63-2 m): X Findetritus: % Grus (,2-6,3 cm): 2% Stora block (2-4 m): % Grovdetritus: X Sten (6,3-2 cm): 7% Häll (>4 m): % Grov död ved (antal): Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<1%) Vegetationstäckning total: 2% Rosettväxter: % Övervattensväxter: 2% Fontinalis el. likn. arter: % Flytbladsväxter: % Övriga mossor: % Friflytande växter: % Trådalger: % Undervattensväxter (hela blad): % Övriga påväxtalger: % Undervattensv. (fingrenade blad): % Sötvattensvamp: % Strandmiljö -5 m Närmiljö -3 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: >5 % tall Lövskog saknas Buskar: saknas - Barrskog >5 % Gräs, halvgräs: saknas - Blandskog saknas Annan vegetation: saknas - Kalhygge saknas Övrigt: saknas - Våtmark saknas Beskuggning: >5% Åker saknas Äng saknas Eventuell påverkan Hed saknas Gruva - uppströms Myr saknas Kalfjäll saknas Betesmark saknas Hällmark 5-5 % Blockmark saknas Artificiell mark saknas Annat saknas Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 173 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

174 Förklaring till artlista sjöars profundal och sublitoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,21 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 1 %. Syrekänslighet (Sy): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som är tåligt mot låga syrehalter 2 taxa som är måttligt känsligt 3 taxa som är mycket känsligt Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 174

175 115. Åmmelången, profundal Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) ,5,7 Tubificinae (med hårborst) ,2 5,9 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 1 1,2,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,1,1 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,1 9,8 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,2,3 Cladopelma sp. (lateralis gr.) 2 2 1,1,1 Procladius sp ,3 1,8 SUMMA (antal individer): ,7 1 SUMMA (antal taxa): ,3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Åmmelången, sublitoral Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) , 2,3 Tubificinae (med hårborst) ,4 12,2 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 2,4,9 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,6 76, Procladius sp ,6 8,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2,5 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 175

176 127. Kärrafjärden, profundal Provdatum: N: E: Det. Pär Blomqvist, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Tubificinae (med hårborst) 2 3,3,5 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 1,1,2 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,3 95,7 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,2,4 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,1 2, Chironomus sp ,1,2 Procladius sp ,5,9 Tanytarsus sp ,1,2 SUMMA (antal individer): ,7 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Kärrafjärden, sublitoral Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata 1,2 1,8 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus sp ,8 7,3 Tubificinae (med hårborst) 2 1,2 1,8 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae ,8 7,3 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,2 1,9 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,2 1,9 Procladius sp ,6 5,9 Stempellinella sp ,8 7,3 Tanytarsus sp ,2 1,8 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 176

177 134. Alsen, profundal Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) ,3 4, Tubificinae (med hårborst) ,6 37,8 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae ,8 8,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,1,2 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) , 35, Chironomus sp. (plumosus-typ) ,1 8,9 Chironomus sp ,4,7 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,4,7 Polypedilum sp. (nubeculosum-typ) ,1,2 Procladius sp ,4 4,2 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Alsen, sublitoral Provdatum: x: y: 1449 Det. Pär Blomqvist, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata 1,2,5 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,8 4,2 Limnodrilus sp , 23,1 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) ,8 1,9 Tubificinae (med hårborst) ,8 6,5 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae , 2,3 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,2 9,7 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,2,5 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,2 19, Chironomus sp ,4,9 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,6 1,4 Cladotanytarsus sp. (mancus gr.) ,2,5 Cryptochironomus sp ,2,5 Einfeldia sp ,6 8,3 Procladius sp ,4 17,1 Stempellinella sp ,8 1,9 Tanytarsus sp ,8 1,9 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 177

178 115. Åmmelången profundal Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Sjö-ID: Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: ML /FE Provyta (m 2 ):,21 Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 11 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,7 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 1,5 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörk olivbrungrå Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 178

179 115. Åmmelången sublitoral Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Sjö-ID: Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: ML /FE Provyta (m 2 ):,21 Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 8,2 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,7 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 1,5 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörk olivbrun Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 179

180 127. Kärrafjärden profundal Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Sjö-ID: Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: FE/ML Provyta (m 2 ):,21 Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 15,4 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,7 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 3,2 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkgrå Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 18

181 127. Kärrafjärden sublitoral Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Sjö-ID: Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: FE /ML Provyta (m 2 ):,21 Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 8,7 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,7 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 3,2 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brungrå Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 181

182 134. Alsen profundal Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Sjö-ID: Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: FE /ML Provyta (m 2 ):,21 Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 14,7 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,8 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 1,5 m Trofinivå: eutrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörk brungrå Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: Tätort måttlig C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 182

183 134. Alsen sublitoral Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Sjö-ID: Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / 1449 Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: FE /ML Provyta (m 2 ):,21 Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 8,6 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,8 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 1,5 m Trofinivå: eutrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkt brungrå Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: Tätort måttlig C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 183

184 184

185 Bilaga 8. Planktiska alger i sjöar Metodik, förklaring av begrepp, resultatsidor, artlistor och lokalbeskrivningar 185

186 186

187 Metodik Under augusti 217 undersöktes växtplankton i två sjöar: Alsen och Kärrafjärden. Östersjön provtas vart tredje år. Nästa provtagning av Östersjön sker i augusti 219. Vatten för kvantitativ analys insamlades med ett Rambergrör. En vattenpelare från sjöspecifika djupintervall i epilimnion provtogs vid provtagningslokalerna (se fältprotokoll längre bak i denna bilaga). Ur varje prov togs ett delprov för analys. Vid varje lokal togs dessutom ett prov genom vertikal håvning (25 µm) för att vid behov kunna underlätta artbestämningen. Proven konserverades med sur Lugols lösning. Metoden överensstämmer med Havs- och vattenmyndighetens handledning för miljöövervakning (Havs- och vattenmyndigheten 216) och standarden SS-EN 16698:215. Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton utfördes av Malin Mohlin, Medins Havs och vattenkonsulter, med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Sedimenterad volym var 3 ml. Arternas biovolym beräknades utifrån storleksmätning. Förfarandet vid analys överensstämmer med SS-EN 1524: 26 och Havs- och vattenmyndighetens handledning för miljöövervakning (Havs- och vattenmyndigheten 216). Namnsättningen och taxonomi följer Artdatabankens lista över namn och synonymer ( Analysresultaten bearbetades och utvärderades enligt Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213) och genom en expertbedömning. Förfarandet beskrivs i detalj av Hårding m fl (211). Dessutom jämfördes växtplanktonbiomassan i augusti 217 med de kända resultat som finns från tidigare undersökningar. I Bedömningsgrunder för växtplankton (Hårding m. fl. (211), (kan laddas ner på redogörs för växtplankton i allmänhet samt för de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan/status och bedömningen av näringstillstånd. Referenser Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19 Hårding I., Liungman, A., Nilsson, C., Sundberg I. och Svensson J-E Bedömningsgrunder för växtplankton. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB. (tillgänglig på Naturvårdsverket. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 27:4, utgåva 1. ISBN Naturvårdsverket, 21. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Växtplankton i sjöar Version 1:3, SIS, 26. Svensk Standard, SS-EN 15 24:26, Water quality - Guidance standard on the enumeration of Phytoplankton using inverted microscopy (Utermöhl technique). Utg 1. SIS, 215. SS-EN 16698:215. Vattenundersökningar: vägledning för kvantitativ och kvalitativ provtagning av fytoplankton från sjöar och vattendrag. Utermöhl, H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9:

188 188

189 Förklaring av resultatsidorna Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter 213, (HVMFS 213:19). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213), för ca 35 oligtrofi- och ca 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). Varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 27 och Havs- och vattenmyndigheten 213), andra kriterier som kan vara relevanta (t ex mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. 189

190 Antal taxa 134. Alsen Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) Expertbedömning Näringsstatus 2,11 22,49 1,78 2, ,21 24,12 1,78 2,59 67,14,83,15 Måttlig God Måttlig Måttlig Nära neutralt Måttlig Surhetsklassning Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier Övriga,47 22, ,4 Konjugater 1% Rekylalger 2%,45 21,2 6 9, Pansarflagellater,8 3,7 Cyanobakterier 3 4,5 23% Grönalger Guldalger,6 3, 5 7,5 2% Kiselalger,74 35, ,4 Ögonalger,,, Grönalger,4 2, 15 22,4 Konjugater,4 2, Rekylalger 4 6, Kiselalger 21% Gonyostomum 35%,,, Övriga,22 1,4 6 9, Summa 2,11 1 Pansarflagellater 67 1 Guldalger 3% 4% Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G G G G G M M M Expertbedömning: M M M M M M M M Biomassa (mg/l) Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Nära neutralt * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig Kommentar Växtplanktonbiomassan var måttligt stor och dominerades av kiselalger följt av cyanobakterier men andelen cyanobakterier var liten. Eftersom det fanns många arter som indikerar näringsrika förhållanden var TPI-indexet högt och visade måttlig status. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs- och vattenmyndigheten 213) gav måttlig status liksom Medins expertbedömning. Det påträffades fem potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier i provet. Sammantaget visade sjöns växtplankton på måttligt näringsrika till näringsrika förhållanden och påverkan av näringsämnen var tydlig till stark. Under det senaste decenniet har Alsens växtplankton varierat i mängd och artsammansättning, men vanligtvis har cyanobakterier eller kiselalger dominerat. Risken för vattenblomning av cyanobakterier bedöms som tydlig. Den besvärsbildande flagellaten Gonyostumum semen påträffades inte i årets prov. 19

191 Antal taxa 127. Kärrafjärden Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 2,46 5,31,71 3,39 46,7 2,6 6,81 1,16 3,35 52,12 1,,23 Måttlig Hög God God Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus God Surhetsklassning Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier Övriga,13Cyanobakterier 5,3 4 8,7 14% 5% Rekylalger,54 21,8 6 13, Gonyostomum Pansarflagellater 3%,15 6, 4 8,7 Guldalger Konjugater,13 5,4 Rekylalger 5 1,9 Kiselalger 3%,95 38,8 22% 12 26,1 Ögonalger Grönalger,,1 1 2,2 Grönalger 3%,6 2,5 8 17,4 Pansarflagellater Konjugater,7 2,9 2 6% 4,3 Gonyostomum,7 2,9 1 2,2 Övriga,35 14,3 Guldalger Kiselalger 3 6,5 5% 39% Summa 2, Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G G G G G M G G Expertbedömning: M M M M M M M G Biomassa (mg/l) Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier Nära neutralt * Status avser årets värden Kommentar Växtplanktonbiomassan var måttligt stor och andelen cyanobakterier var mycket liten. TPI-indexet var lågt och visade god status. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs och vattenmyndigheten 213) gav god status så även i expertbedömningen. Det identifierades två potentiellt giftiga släkten av cyanobakterier i provet. Mängden cyanobakterier har även tidigare år varit mycket liten och risken för vattenblomning har därför bedömts som liten. Den besvärsbildande flagellaten Gonyostomum semen förekom i provet men i en mycket liten mängd. Under det senaste decenniet har Kärrafjärdens växtplankton vanligtvis dominerats av kiselalger. 217 var det kiselalgen Aulacoseira granulata som var dominerande bland kiselalgerna. Efter en stor totalbiomassa 21 har biomassan varit lägre och relativt stabil. Sammantaget visar sjöns växtplankton på måttligt näringsrika förhållanden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig

192 Artlistor och lokalbeskrivningar Förklaring till artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havsoch vattenmyndigheten 213). Varierar från -3 (starkaste oligotrofiindikatorerna) till 3 (starkaste eutrofiindikatorerna) EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet: O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm l -1 ). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten (i något enstaka fall anges kolonier per liter). Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). 192

193 134. Alsen Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT9) Nivå: -6 m Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. Det. Malin Mohlin Fortsätter nästa sida RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 4332,3 Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 136,11 Cyanonephron styloides - HICKEL E 1547,3 Microcystis sp. - KÜTZING E 422,26 Snowella sp. (litoralis/septentrionalis) - ELINKIN I 2475,14 Chroococcales obestämd kolonibildande art (<1 µm) 18623,6 Nostocales Aphanizomenon sp. (tomma ändceller) - MORREN ex BORNET et FLAH. 3 E 4758,54 Aphanizomenon sp. (ej tomma ändceller) - MORREN ex BORNET et FLAH. 3 I 3683,4 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 169,12 Dolichospermum sp. nystan - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 982,34 Oscillatoriales Limnothrix sp. - MEFFERT E 9282,1 Planktolyngbya limnetica - (LEMM) KOM.-LEGN. & CRONB. 3 E 9282,12 Planktothrix agardhii - (GOMONT) ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 2 E 13812,24 Pseudanabaena sp. - LAUTERBORN E 1811,6 Romeria sp. - KOCZWARA E 173,1 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG I 21,32 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 173,84 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 87,18 Cryptomonas spp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 62,118 Katablepharis ovalis - SKUJA I 248,17 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 439,15 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 87,23 Gymnodinium sp. (4-6 µm) - STEIN I 1,36 Peridinium sp. - EHRENBERG I 19,2 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 124,17 Dinobryon divergens - IMHOF I 7,2 Mallomonas cf. caudata - IWANOFF I 12,26 Synura sp. - EHRENBERG I 8,9 Chrysophyceae obestämda monader (5-1 µm) 111,9 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 6,1 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 77,222 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 99,58 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I 173,48 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 74,68 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 111,22 Coscinodiscophyceae (1-2 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 99,89 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 25,4 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 31,3 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 52,2 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 23,8 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 74,191 Bacillariophyceae (5-1 µm) - HAECKEL I 37,5 193

194 Fortsättning föregående sida 134. Alsen Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT9) Nivå: -6 m Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. Det. Malin Mohlin RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 93,1 Crucigenia lauterbornii - (SCHMIDLE) SCHMID. 12,3 Desmodesmus sp. - (CHODAT) AN, FRIEDL & HEGEWALD E 37,2 Koliella sp. - HINDÁK 93,1 Lacunastrum gracillimum - (W.WEST & G.S.WEST) H. Mc MANUS * E 1,5 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 124,9 Mucidosphaerium pulchellum - (WOOD) C.BOCK, PRÖSCH. & KRIENITZ 1 I 99,2 Oocystis sp. - BRAUN I 5,2 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1,7 Scenedesmus cf. ecornis - (EHRENBERG) CHODAT E 198,1 Tetraëdron minimum var. tetralobulatum - REINSCH 37,5 Treubaria triappendiculata - BERNARD 3 19,3 Treubaria sp. - BERNARD 12,5 Chlorophyta obestämda kolonibildande ovala 223,3 Chlorophyta 5,2 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 37,3 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 2,1 Mougeotia sp. - C. AGARDH O 92,37 Staurodesmus sp. - TEILING I 1,1 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,19 Elakatothrix sp. - WILLE I 62,2 Gyromitus cordiformis - SKUJA 37,165 Monomastix sp. - SCHERFFEL 99,1 Övriga, oidentifierad flagellat (<1 µm) 87,26 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 377,7 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 194

195 127. Kärrafjärden Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT9) Nivå: -6 m Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. Det. Malin Mohlin RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Snowella sp. - ELINKIN I 614,4 Woronichinia sp. - ELENKIN E 767,1 Oscillatoriales Planktothrix agardhii - (GOMONT) ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 2 E 8594,18 Pseudanabaena limnetica - (LEMMERMANN) KOMÁREK 2 E 464,8 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG I 347,55 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 161,143 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 25,3 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 12,57 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4618,28 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 272,43 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium uberrimum - KOFOID & SWEZY -1 I 1,14 Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 124,37 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 19,22 Peridiniales (Peridinium sp./peridiniopsis sp.) 4,75 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysidiastrum catenatum - LAUTERBORN -2 I 5,52 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 198,25 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 149,15 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 186,17 Chrysophyceae obestämda monader (5-1 µm) 99,25 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 12,3 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 117,559 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I 86,27 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 8,56 Coscinodiscophyceae (1-2 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 186,145 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 5,3 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 46,57 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 19,12 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 11,13 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 9,39 Bacillariophyceae (3-5 µm) - HAECKEL I 31,21 Bacillariophyceae - HAECKEL I 12,18 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 1,2 CHLOROPHYTA (grönalger) Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 49,6 Koliella sp. - HINDÁK 1213,9 Micractinium pusillum - FRESENIUS 2 E 68,2 Oocystis sp. - BRAUN I 149,37 Scenedesmus sp. - MEYEN E 5,2 Selenastrum sp. - REINSCH E 9,1 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 12,2 Tetraëdron minimum var. tetralobulatum - REINSCH 198,4 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 25,2 Mougeotia sp. - C. AGARDH O 181,68 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 3,71 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,154 Gyromitus cordiformis - SKUJA 173,152 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 323,44 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 195

196 134. Alsen Vattenområdesuppgifter Län: 18 Örebro Sjönamn: Alsen Kommun: Askersund Lokalnummer: 134 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: ML / JP Datum: Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Tid på dygnet: 8:3 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 16 Ytvattentemperatur ( C): 2 Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: eutrof Siktdjup m vattenkik. (m): 2 Väderlek: Mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698:215 + HaVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupintervall (m): -6 Kvantitativ metod: SS-EN16698:215 + HaVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rörhämtare Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Kärrafjärden Vattenområdesuppgifter Län: 18 Örebro Sjönamn: Kärrafjärden Kommun: Askersund Lokalnummer: 127 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: ML / JP Datum: Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Tid på dygnet: 1:3 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 13,9 Ytvattentemperatur ( C): 19 Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): 9 Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkik. (m): 3 Väderlek: Mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698:215 + HaVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupintervall (m): -6 Kvantitativ metod: SS-EN16698:215 + HaVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rörhämtare Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 196

197 197

198 198

199 Bilaga 9. Kiselalger Metodik, förklaring av begrepp, resultatsidor, artlistor och lokalbeskrivningar 199

200 Metodik Provtagning Provtagning av kiselalger utfördes i 23 augusti 217. Provtagningsdatum, provtagare, beskrivningar av provtagningsplatserna och lägesangivelser finns i lokalbeskrivningen längst bak i denna bilaga. Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN (SIS 214a) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och Vattenmyndigheten 216). Metoden innebär att stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten. Provet fixeras med etanol. Stenar insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Analys Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes enligt metod SS-EN 1447 (SIS 214b) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och Vattenmyndigheten 216). Minst 4 kiselalgsskal räknades i varje prov. Artlista redovisas i slutet av denna bilaga. Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS (Indice Polluo-sensibilité Spécifique), som är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vatten. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna % PT (Pollution tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index) en klassificering av kiselalger utifrån deras tolerans mot lättnedbrytbar organisk förorening respektive näringsrikedom. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3. Klassningen görs enligt en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 28), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph < 7. Klassningen görs enligt en femgradig skala: alkaliskt, nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. År 215 genomfördes en omfattande revidering av indexvärdena för olika kiselalgsarter av Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke. De flesta ändringarna rör TDI-indexet och eftersom detta index endast är en stödparameter har inga omräkningar av äldre data utförts. I Jarlman & Sundberg 21 kan man läsa mer om de index och kriterier som använts för bedömningen. 2

201 Referenser Andrén, C. & Jarlman, A. 28. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19. ( Havs- och vattenmyndigheten 216. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys Version 3:2, ( Jarlman, A. & Sundberg I. 21. Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( lagar/vagledningar/vattenforvaltning/nationell-vagledning-och-foreskrifter-for-vattenforvaltning.html) SIS 214a. Svensk Standard, SS-EN 13946:214, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 214b. Svensk Standard, SS-EN 1447:214, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. 21

202 Förklaring till begrepp på resultatsida och artlista Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = Acidity Index for Diatoms EK (IPS) = Ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde) Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI, group I-III, (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet): Alkaliskt Nära neutralt Måttligt surt Surt Mycket surt Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf.: antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Missbildningar (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal (beräknades inte i denna undersökning) Medelbredd ADMI (μm) = medelbredden av 1-2 individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra (Havs- och Vattenmyndigheten 216): ADM1 (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm). ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten. 22

203 133. Dohnaforsån, Nordhammar Koordinater: / (RT9_25gonV) Län: Örebro Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Provtagningsmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: 1 m Medeldjup provyta:,3 m Vattennivå: låg Provtagn.: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Grumlighet: mycket grumligt Prov taget från: växt Vattenfärg: klart Antal borstade stenar: Vattentemperatur: 18,4 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Beskuggning: 5-5% Artanalys: Iréne Sundberg Provplats: strax uppströms gångbro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 414 IPS: 15,4 (klass 2) Antal räknade taxa: 81 TDI: 35,9 (klass 1) Diversitet: 5,16 % PT: 5,3 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) GOD STATUS Missbildningar (%): - ACID: 5,22 MÅTTLIGT SURT EK (IPS):,78 (klass 2) Kommentar årets undersökning Dohnaforsån vid Nordhammar hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Indexvärdet kan sägas ligga i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Kiselalgssamhället dominerades framför allt av den näringskrävande artgruppen Achnanthidium minutissimum group III (breda former). I övrigt bestod kiselalgssamhället en blandning av mer eller mindre näringskänsliga och näringskrävande arter. Andelen av det surhetståliga släktet Eunotia var relativt stor. Flera av förekommande arter kan dock även trivas i humösa och måttligt näringsrika miljöer. Noterbart är förekomsten av Ctenophora pulchella, som vanligen påträffas i brackvatten och sötvatten med högt mineralinnehåll, men inte i surhetspåverkade miljöer. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,1 2 55, , ,16 God status Nära neutralt relativt nära måttlig status IPS (1-2) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts varje år sen 21. IPS-indexet låg i den nedre (sämre) delen av klassintervallet för hög status 21, i den övre delen av klassen god status 211 och 212, men har sedan dess legat väl inom gränsen god status eller i gränsskiktet god/måttlig status. Sämst resultat visar 213 och 216. Treårsmedelvärdet (215-17) hamnar i god status, men det ligger relativt nära gränsen mot måttlig status. Surhetsindexet ACID har vanligen varierat mellan nära neutrala och alkaliska förhållanden. En viss osäkerhet finns dock i ACID-indexet vissa år, när kiselalger som är odefinierade ur surhetssynpunkt varit över 1 %. År 217 utmärker sig genom att bedömningen sänkts till måttligt sura förhållanden. Artsammansättningen på lokalen är ovanlig och har haft förekomst av arter som vanligtvis förekommer i mindre mängder och vars ekologiska krav inte är helt klarlagda. Detta har medfört en viss osäkerhet i IPS-indexen. År 217 utmärker sig på annat sätt genom att en fjärdedel av kiselalgssamhället bestod av det surhetståliga släktet Eunotia. Tidigare har andelen varit under 3 %. Samtidigt fanns arter som inte är surhetståliga. Möjligen är det faktorer som grumlighet, mineralhalter och humusinnehåll som är mer betydelsefulla påverkansfaktorer än näringsämnen och surhet. Vid provtagningstillfället 217 pågick broarbete vid lokalen och provtagningen fick genomföras något nedströms. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

204 133. Dohnaforsån, Nordhammar Lokalkoordinater: / (RT9_25gonV) Metodik: SS-EN 1447:214 + Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthes sp. ACHS 4,8 2 1,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,6 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,4 Aulacoseira granulata var. granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2, ,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,1 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5, 2 4 1,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 Ctenophora pulchella (Ralfs ex Kützing) Williams & Round CTPU 3, , Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, 2 5 3,7 Cyclotella comensis Grunow CCMS 4, ,2 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, 1 4 1,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, 1 4 2,5 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,5 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, , Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,9 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,2 Epithemia adnata (Kützing) Brébisson EADN 4, 3 5 1,2 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, 2 3 1,2 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5, ,4 Eunotia biconstricta (Grunow) Lange-Bertalot EBCS 4, ,4 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Schaarschmidt EBLU 5, , Eunotia eurycephala (Grunow) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EEUR 5, 2 2 1,2 Eunotia formica Ehrenberg s. lat. EFOR 5, ,6 Eunotia incisa Gregory EINC 5, ,1 Eunotia metamonodon Lange-Bertalot EMMO 5, ,9 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Eunotia rhynchocephala Hustedt var. rhynchocephala ERHY 5, 1 1,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,6 Fragilaria mesolepta s.lat. Rabenhorst FMESsl 4, ,5 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,4 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,7 Fragilaria sp. FRAS 4, 1 1,2 Frustulia quadrisinuata Lange-Bertalot FQDS 5, 2 2 1,2 Frustulia sp. FRSP 4,8 3 1,2 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, 2 4 2,5 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, , Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt GEXL 5, ,2 Gomphonema gracile Ehrenberg s.lat. GGRAsl 4, ,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, , Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,2 Gomphonema sarcophagus Gregory GSAR 3, ,2 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, 1 4 1,2 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, 1 3 2,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,7 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, 2 4 1,2 Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson LHUN 2, 3 4 3,7 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, 2 2 1,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, 1 3 1,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, , Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, 2 4 1,2 Navicula sp. NASP 3, ,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, 1 3 2,5 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,2 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, , Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. tenuirostris Grunow NPAT 1, 3 3 1,2 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,2 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, 3 3 1,2 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,5 Nitzschia sp. NZSS 1, 2 3,7 Pinnularia sp. PINS 4,7 2 1,2 Placoneis sp. PLAS 4,3 2 2,5 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,2 Forts. nästa sida 24

205 Forts Dohnaforsån, Nordhammar 133. Dohnaforsån, Nordhammar Lokalkoordinater: / (RT9_25gonV) Metodik: SS-EN 1447:214 + Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Platessa lutheri (Hustedt) Potapova PLUH 5, 1 2 1,2 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, , Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, 3 3 2,5 Sellaphora seminulum (Grunow) Mann SSEM 1, ,2 Stauroneis gracilior (Rabenhorst) Reichardt SGRL 5, 3 2 1,2 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, 1 4 3,7 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, 1 4 2,5 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, 1 4 3,7 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, 1 4 1,2 Stephanodiscus medius Håkansson SMED 2, ,2 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, 1 5 1,2 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, , Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,4 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, 1 4 3,7 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 81 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 81 TDI (-1): 35,9 ADMI (%): 18,6 Acidofil ( ): 273 Alkalibiont ( ): 14 Diversitet: 5,16 % PT: 5,3 EUNO (%): 26,6 Circumneutral ( ): 483 Odefinierad ( ): 82 Medelbredd IPS (1-2): 15,4 ACID: 5,22 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 147 Missbildade (%): - ADMI (μm): 2,93 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 25

206 133. Dohnaforsån, Nordhammar Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Stations EU-CD: SE Län: Örebro Lokalkoordinater: / Vattenförekomst: SE Koordinatsystem: RT9_25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Vattennivå: låg Strömförhållanden: Lokalens bredd: 1 m Grumlighet: mycket grumligt lugnt >5% Vattendragsbredd (normal): 1 m Vattenfärg: klart svag ström saknas Lokalens medeldjup:,3 m Vattentemperatur: 18,4 C ström saknas Lokalens maxdjup:,3 m fors saknas Provlokalens läge: strax uppströms gångbro Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<1%) Ler/Silt (<,63 mm): 1% Block (2-63 cm): % Artificiellt material: % Sand (,63-2 mm): % Stora block (,63-2 m): % Findetritus: 5% Grus (,2-6,3 cm): % Stora block (2-4 m): % Grovdetritus: 5% Sten (6,3-2 cm): % Häll (>4 m): % Grov död ved (antal): Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<1%) Vegetationstäckning total: 1% Rosettväxter: % Övervattensväxter: % Fontinalis el. likn. arter: % Flytbladsväxter: 8% Övriga mossor: % Friflytande växter: % Trådalger: % Undervattensväxter (hela blad): % Övriga påväxtalger: % Undervattensv. (fingrenade blad): 2% Sötvattensvamp: % RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Strandmiljö -5 m Närmiljö -3 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: 5-5 % björk Lövskog saknas Buskar: 5-5 % - Barrskog saknas Gräs, halvgräs: 5-5 % vass Blandskog saknas Annan vegetation: saknas - Kalhygge saknas Övrigt: saknas - Våtmark saknas Beskuggning: 5-5% Åker saknas Äng saknas Påverkan Hed saknas Igenväxt (ej naturligt) - lokal + uppströms ; Sedimentation fint Myr saknas material - lokal + uppströms ; Sedimentation grövre material - Kalfjäll saknas lokal + uppströms ; Vattengrumling - lokal + uppströms ; Betesmark saknas Arbete i vattendraget - uppströms Hällmark saknas Blockmark saknas Artificiell mark >5 % Annat saknas Övrigt Arbete i vattendraget = broarbete vid vägbron, därför togs prov på växt vid gångbron nedströms. Lågt vatten, så det gick att gå ner till vattnet. Tog på flytblad i kanten. Kör in på lokalväg vid kyrkan, det går inte att stanna på stora vägen. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 26

207 27

208 Bilaga 1. Övriga undersökningar i Örebro län 28

209 29

210 I nedanstående förteckning finns länkar till övriga undersökningar. När det gäller Kalkeffektuppföljningen så finns det ingen öppen länk ännu till databasen som SLU ansvarar för, men kommer i framtiden nås via: ange under Undersökningar KEU Örebro län Provfiske i sjöar: Provfiske i vattendrag: Vattenförekomsternas kemiska data (Örebro län) nås via eller kommer i framtiden nås via: ange under Undersökningar RMÖ Örebro län, Ytvattenförekomster Okalkade vattens data (Örebro län) nås via eller kommer i framtiden nås via: ange under Undersökningar RMÖ Örebro län, Okalkade sjöar och vattendrag Trendstationer sjö (Fagertärn) nås via: ange under Undersökningar NMÖ Sjöar trendstationer Miljögifter i Biota (bl.a. Kvicksilver i fisk) nås via sök efter Miljödata. Sjösedimentkemi nås via: 21

211 211

212 Bilaga 11. Provpunkter Provpunkter, provtagningsmoment och provtagningsfrekvens i Norra Vätterns tillrinningsområde från och med

213 213

214 Nr Lokal Koordinater Område Moment Frekvens Ansvarig org. x y ggr/år 1 Vättern, Jungfrun NV Fys-kem 4 Vätternvårdsförbundet Växtplankton 4 Vätternvårdsförbundet 144 Fagertärn Fys-kem 4 Naturvårdsverket 132 Alsundet Fys-kem, B1 12 Recipientföreningen Fys-kem, T2 12 Recipientföreningen 133 Dohnaforsån Fys-kem, B1 12 Recipientföreningen Fys-kem, T2 12 Recipientföreningen Kiselalger 1 Recipientföreningen 134 Alsen Fys-kem, B2 2 Recipientföreningen Fys-kem, T2 2 Recipientföreningen Växtplankton 1 Recipientföreningen Klorofyll 1 Recipientföreningen Bottenfauna 1 Recipientföreningen 1349 Alsen, Edö Fys-kem, B1 12 Recipientföreningen Fys-kem, B3 12 Recipientföreningen Fys-kem, T2 12 Recipientföreningen 113 Skyllbergsån Fys-kem, B1 4 Recipientföreningen Fys-kem, B3 4 Recipientföreningen Vattenmossa 1 Recipientföreningen Bottenfauna 1 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1 Recipientföreningen 1145 Orkaren Fys-kem, B1 4 Recipientföreningen Fys-kem, B3 4 Recipientföreningen 1149 Venaån Fys-kem, B1 4 Recipientföreningen Fys-kem, B3 12 Recipientföreningen Vattenmossa 1 Recipientföreningen 115 Åmmelången Fys-kem, B2 1 Recipientföreningen Bottenfauna 1 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1 Recipientföreningen Metaller i sediment 4 1/6 Recipientföreningen 117 Åmmelångens avfl Fys-kem, B1 4 Recipientföreningen Fys-kem, B3 12 Recipientföreningen 121 Ekershyttebäcken Vattenmossa 1/6 Recipientföreningen 122 Salaån Fys-kem, B1 4 Recipientföreningen Fys-kem, B3 12 Recipientföreningen Vattenmossa 1 Recipientföreningen Bottenfauna 1 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1 Recipientföreningen Elfiske 3 1/6 Recipientföreningen 123 Dalbyån Fys-kem, B1 4 Recipientföreningen Fys-kem, B3 4 Recipientföreningen Vattenmossa 1 Recipientföreningen Bottenfauna 1 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1 Recipientföreningen Elfiske 3 1/6 Recipientföreningen 214

215 Nr Lokal Koordinater Område Moment Frekvens Ansvarig org. x y ggr/år 1235 Dalbysjön Bottenfauna 1/6 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1/6 Recipientföreningen Metall i fisk 1/6 Recipientföreningen 125 Viksjön Fys-kem Zinkgruvan Bottenfauna 1/6 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1/6 Recipientföreningen Metall i fisk 1/6 Recipientföreningen 1251 Viksjöns utlopp Bottenfauna 1/6 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1/6 Recipientföreningen 1255 Ekershyttebäcken Fys-kem, B1 4 Recipientföreningen Fys-kem, B3 4 Recipientföreningen Vattenmossa 1 Recipientföreningen Bottenfauna 1 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1 Recipientföreningen Elfiske 3 1/6 Recipientföreningen 127 Kärrafjärden Fys-kem, B2 2 Recipientföreningen Växtplankton 1 Recipientföreningen Klorofyll 1 Recipientföreningen Bottenfauna 1 Recipientföreningen Bottenfauna 1 1 Recipientföreningen Bottenfauna missbildningar 1 Recipientföreningen Metall i fisk 2 1/6 Recipientföreningen Provfiske i sjöar 1/6 Recipientföreningen Fiskhälsoundersökning 1/6 Recipientföreningen Metaller i sediment 4 1/6 Recipientföreningen 1271 Utfl Kärrafjärden Fys-kem, B1 12 Recipientföreningen Fys-kem, B3 12 Recipientföreningen 1569 Undens utlopp Fys-kem, B1 4 Töreboda, Karlsborg Fys-kem, T1 4 Töreboda, Karlsborg 157 Viken Fys-kem, B2 2 Töreboda kommun 158 Örlen Fys-kem, B2 2 Tibro kommun 1585 Forsviksån 7 Fys-kem Vätternvårdsförbundet 159 Bottensjön Fys-kem, B2 2 Karlsborgs kommun Fys-kem, T2 2 Karlsborgs kommun 1 En lokal nära Salaåns inlopp, en lokal vid golfbanan och en lokal vid Kärrafjärdens utlopp (nära 1271) 2 En lokal nära Salaåns inlopp och en lokal vid Kärrafjärdens utlopp (nära 1271). 3 Samma lokaler som 2 och nivåer första provtillfället, endast ytskikt efterföljande provtillfällen. Provpunkter i Kärrafjärden som i ITM:s rapport 3 från Nivåer som vid tidigare undersökningar av sedimentproppar i Kärrafjärden I Åmmelången två nya provpunkter, en i norra delen och en i södra. 215

216 Tillägg från och med 216 Nedanstående stationer är preliminärt planerade att provtas under tre år: Vtnförekomst EU_CD Vatten Station Stations EU-CD Undersökning Frekvens Problem SE Östersjön-Norr Östersjön111 SE Växtplankton Vart 3:e år Näringsämnen om Askersund väst Vattenkemi* 1/år SE Aspaån Aspaån 79 SE Vattenkemi* 4/år Näringsämnen SE Bronaån Bronaån 237 SE Vattenkemi* 4/år Näringsämnen SE Byabäcken Byabäcken SE Vattenkemi* 4/år Näringsämnen SE Dohnaforsån Dohnaforsån 234 SE Vattenkemi* 12/år Näringsämnen * Analyser: ph, Alk., Kond., Turb., AbsF., TOC, Tot-N, Tot-P, Kalcium (Ca), Klorid (Cl), Magnesium (Mg), Sulfat (SO4) 216

217 217

218 Bilaga 12. Punktutsläpp Rapporterade punktutsläpp i Norra Vätterns tillrinningsområde under

219 219

220 Reningsverken i Askersunds kommun Recipientkontroll Askersunds och Hammars reningsverk 217 Verk Utgående m3 Bräddat m3 BOD7/ton COD/ton P-tot/kg N-tot/ton Reningsgrad BOD7 Reningsgrad P-tot Askersund ,8 13, ,5 98,2 98,6 Hammar ,9 9,9 64 8,3 97,2 95,7 Skyllbergs bruk till Skyllbergsån Inga uppgifter hade inkommit vid denna rapports färdigställande. 22

221 Zinkgruvan till Ekershyttebäcken Data från 217 Parameter Medelvärde Enhet Flöde m3 Flöde 58,5 l/s ph 7,1 Zn,17 mg/l Pb 11,3 µg/l Cd,12 µg/l Cu,62 µg/l Cr tot,7 µg/l As 3,7 µg/l N tot 5,3 mg/l NH4-N 3, mg/l Turbid 3,5 FNU Conduct 256 ms/m Susp. 2,6 mg/l P tot 9,1 µg/l SO4, sulfat 1243 mg/l Cr6+ <,2 mg/l NH3 3,6 mg/l Alifat <1 mg/l Aromat <1 mg/l Metall Utsläpp Enhet Zn 318,6 kg Pb 23,9 kg Cd,3 kg Cu 1,2 kg 221

222 Aspa Bruk till Sörviken, Vättern Närsalter 217 Metaller Medel per dygn Totalt per månad 217 kg/år Ca 89 Kväve Fosfor Kväve Fosfor Fe 96 Månad kg kg ton ton K ,1 13,2 2,23,41 Mg ,8 13,2 2,4,37 Na ,9 1,1 1,11,31 Si ,1 15,2 2,7,46 Al ,6 12,5 1,29,39 As 2,8 6 99,2 22,5 2,97,67 Ba ,2 19,2,75,6 Cd 3,5 8 88,6 21,6 2,75,7 Co, 9 34,2 13,1 1,3,39 Cr 2,2 1 71,4 1,5 2,21,33 Cu ,8 11,9 1,73,36 Hg 12 73,5 8,9 2,28,28 Mn 59 Acc 64,3 14,4 23,46 5,26 Ni 15,2 Pb 8,8 Zn 388 Syreförbrukande som COD 217 ton per år ton per dygn Totalt ,4 222

223 223

224

225 Medins Havs och Vattenkonsulter AB Företagsvägen Mölnlycke Telefon: E-post: martin.liungman@medinsab.se Hemsida: