Projektorganisation Svenska kraftnät Projektledare Tillstånd och MKB enetjärn natur AB Uppdragsansvarig och utredare Utredare Kartor Bilden på framsidan visar den befintliga ledningskorsningen vid Sollefteå Golfbana. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket svenska kraftnät - Geodatasamverkan Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Organisationsnummer 202100-4284 Tel Fax 08 475 89 50 www.svk.se
Svenska kraftnät Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsför-bindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och kostnads-effektiv elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 550 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundby-berg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2014 var omsättningen 9,3 miljarder kronor. Svenska kraftnät har ett dotterbolag och sex intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se Förord Affärsverket svenska kraftnät (nedan kallat Svenska kraftnät) planerar ett flertal åtgärder i anslutning till station Hjälta i Långsele, Sollefteå kommun. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är ett underlag för att kunna göra en samlad bedömning av ett projekts inverkan på människors hälsa och säkerhet, på miljön och på hushållning med naturresurser. Ledningar är tillståndspliktiga enligt ellagen (1997:857) och denna MKB utgör bilaga till fem separata ansökningar till Energimarknadsinspektionen.
INNEHÅLL Projektorganisation 2 Svenska kraftnät 3 Förord 3 Sammanfattning 6 Bakgrund 6 Förstudie 6 av utbyggnadsförslaget 6 Väsentliga miljöaspekter 6 01. Bakgrund och syfte 8 1.1 Inledning 8 1.2 Behovet av planerade elförbindelser 12 1.3 Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen 12 1.4 Avgränsningar 12 1.5 Angränsande projekt och kumulativa effekter 13 1.6 Metod 14 1.7 Tidplan 14 02. Tillstånd och samråd 15 2.1 Koncession 15 2.2 Övriga tillstånd 15 2.3 Samrådets genomförande 15 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt 16 4.6 Hälsoaspekter och rekommendationer 28 4.7 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy 28 4.8 Magnetfält för aktuell ledning 30 4.9 Ljudeffekter 30 4.10 Byggskedet 30 05. alternativredovisning 31 5.1 Nollalternativ 31 5.2 Utredda alternativ 31 5.3 Förordat alternativ 31 5.4 Avförda alternativ 32 06. Bedömningsgrunder och övergripande förutsättningar 33 6.1 Svenska kraftnäts bedömningsgrunder och miljökrav 33 6.2 Riksintressen och 33 Natura 2000 33 6.3 Landskapsbild 34 6.4 Naturmiljö 35 6.5 Kulturmiljö 36 6.6 Rekreation och friluftsliv 36 6.7 Rennäring 37 6.8 Naturresurser 37 6.9 Bebyggelse och boendemiljö 38 6.10 Infrastruktur 38 6.11 Planförhållanden 38 6.12 Byggskedet 38 03. Övergripande planeringsförutsättningar 17 3.1 Nationella miljömål 17 3.2 Regionala och lokala miljömål 18 3.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy 18 3.4 Miljökvalitetsnormer 19 3.5 Miljöbalkens krav 19 3.6 Planförhållanden 20 04. VerksamhetS 21 4.1 Tekniska förutsättningar 21 4.2 Aktuella stationer 22 4.3 Ledningens tekniska utförande 22 4.4 Säkerhet 26 4.5 Elektriska och magnetiska fält 27 07. Miljökonsekvenser delprojekt A1 - ny ledning mellan stationerna CT31 och at41 i Hjälta 40 7.1 Natura 2000 och riksintressen 40 7.2 Landskapsbild 40 7.3 Naturmiljö 41 7.4 Kulturmiljö 41 7.5 Rekreation och friluftsliv 43 7.6 Naturresurser 43 7.7 Bebyggelse och boendemiljö 43 7.8 Infrastruktur 44 7.9 Byggskedet 44 08. Miljökonsekvenser delprojekt A2 - ny sträckning av sista delen av AL4 in till station at41 i Hjälta 45
5 8.1 Natura 2000 och riksintressen 45 8.2 Landskapsbild 45 8.3 Naturmiljö 45 8.4 Kulturmiljö 45 8.5 Rekreation och friluftsliv 46 8.6 Naturresurser 46 8.7 Bebyggelse och boendemiljö 46 8.8 Infrastruktur 46 8.9 Byggskedet 46 09. miljökonsekvenser delprojekt B1 - omkoppling och ny sträckning av nuvarande AL4 vid SoLLefteå golfbana 47 9.1 Natura 2000 och riksintressen 47 9.2 Landskapsbild 47 9.3 Naturmiljö 47 9.4 Kulturmiljö 47 9.5 Rekreation och friluftsliv 49 9.6 Naturresurser 49 9.7 Bebyggelse och boendemiljö 49 9.8 Infrastruktur 49 9.9 Byggskedet 49 10. miljökonsekvenser delprojekt B2 - omkoppling och ny sträckning av nuvarande AL5 S8 vid SoLLefteå golfbana 51 10.1 Natura 2000 och riksintressen 51 10.2 Landskapsbild 51 10.3 Naturmiljö 51 10.4 Kulturmiljö 51 10.5 Rekreation och friluftsliv 53 10.6 Naturresurser 53 10.7 Bebyggelse och boendemiljö 53 10.8 Infrastruktur 53 10.9 Byggskedet 53 11.5 Rekreation och friluftsliv 56 11.6 Naturresurser 56 11.7 Bebyggelse och boendemiljö 56 11.8 Infrastruktur 56 11.9 Byggskedet 56 12. Framtida underhåll i driftfasen 58 12.1 Ledningsunderhåll 58 12.2 Skogligt underhåll 58 13. Samlad bedömning 60 13.1 Delprojekt A1 - ny ledning mellan stationerna CT31 och AT41 i Hjälta 60 13.2 Delprojekt A2 - ny sträckning av sista delen av AL4 in till station AT41 i Hjälta 61 13.3 Delprojekt B1 - omkoppling och ny sträckning av nuvarande AL4 vid Sollefteå golfbana 62 13.4 Delprojekt B2 - omkoppling och ny sträckning av nuvarande AL5 S8 vid Sollefteå golfbana 63 13.5 Delprojekt C - ny ledning till planerad station Helgum 64 14. Referenser 65 Digitala källor 65 Skriftliga källor eller nedladdade PDF:er 65 Övrigt 66 15. Ord- och begreppsförklaringar 68 Bilagor 72 11. miljökonsekvenser delprojekt C - ny ledning till planerad station Helgum 55 11.1 Natura 2000 och riksintressen 55 11.2 Landskapsbild 55 11.3 Naturmiljö 55 11.4 Kulturmiljö 55
6 Sammanfattning Bakgrund Denna MKB utgör bilaga till fem ansökningar om koncession enligt ellagen för ledningsåtgärder i Hjälta-området med anledning av en ny 400/220 kv-systemtransformering. Bakgrunden till projektet är att 220 kv-nätet norr om stationerna i Hjälta belastas mycket högt i dagsläget när den el som produceras i området ska föras över till 400 kv-nätet och vidare söderut. För att motverka detta problem och möjliggöra ökad anslutning av vindkraft i området behöver ledningsnätet vid Hjälta och Helgum förstärkas. Se karta i figur 1. Förstudie Första steget i tillståndsprocessen är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver flera möjliga placeringar av ledningen, en förstudie. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovisar föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) och dess förutsedda miljöpåverkan. Materialet används i samrådsprocessen enligt 6 kap. miljöbalken. Samråd Samråd för aktuellt projekt har genomförts med en utökad krets. En samrådsinbjudan med bifogat samrådsunderlag skickades den 6 februari 2015 till berörda fastighetsägare, länsstyrelsen, kommunen, övriga myndigheter, företag och intresseorganisationer. Övriga samrådsparter kontaktades via annons i Tidningen Ångermanland, Sollefteåbladet och Nordsverige. Dessutom skickades ett informationsbrev till närboende. Samrådsmöte med Länsstyrelsen i Västernorrland och Sollefteå kommun hölls den 10 mars i länsstyrelsens lokaler i Härnösand. En samrådsredogörelse upprättades och skickades till länsstyrelsen som den 18 maj 2015 meddelade att de planerade ledningsåtgärder inte ansågs medföra en betydande miljöpåverkan. av utbyggnadsförslaget Projektet innebär att > > en ny överföringsväg, i form av en ny 400/220 kv-transformering, byggs i Hjälta > > två kortare ledningssträckor byggs > > två ledningar får en ändrad sträckning Väsentliga miljöaspekter Svenska kraftnät arbetar under hela projektets gång med alternativstudier för att finna ett alternativ som ger så liten samlad påverkan som möjligt på boendemiljöer, natur- och kulturmiljö, infrastruktur etc. Eftersom ledningarna planeras i områden som redan nu är i hög grad påverkade av ledningar och tillhörande anläggningar bedöms konsekvenserna på motstående intressen bli obetydliga till små.
8 01. Bakgrund och syfte 1.1 Inledning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) omfattar fem ledningsåtgärder inom två utredningsområden i närheten av Långsele tätort. Utredningsområdet Hjälta är beläget mellan Svenska kraftnäts (CT31) och E.ONs (AT41) stationer väster om Långsele. Utredningsområdet Helgum är beläget på och i anslutning till Sollefteå golfbana öster om Långsele, se karta i figur 1. I MKB hänvisar benämningen Helgum till utredningsområdet och inte till byn med samma namn. Långsele ligger ca 8 km väster om Sollefteå, i Sollefteå kommun, Västernorrlands län. Aktuella ledningar är AL4 där sträckningen för den sista delen (två stolpar) in till station AT41 ska flyttas, se karta i figur 2. Ny ledning mellan station CT31 och AT41 kommer att benämnas AL12 S1-2. Nuvarande ledningar AL4 och AL5 S8 på golfbanan kommer att klippas upp och ledas om. Kommande benämningar på dessa ledningar blir AL12 S3 mellan planerad station Helgum och station CT31 i Hjälta respektive AL4 mellan Forsse och Stadforsen. Nuvarande AL5 S8 kommer att ledas om och in till planerad station Helgum. Befintlig ledning AL5 kommer att anslutas till planerad station Helgum i nuvarande sträckning och benämns fortsättningsvis AL5 S1 söderut och AL5 S2-3 norrut. Denna sistnämnda anslutning sker inom befintlig koncession. Ledningsåtgärderna ingår i det övergripande projektet att skapa en ny överföring mellan 220 kvnätet och 400 kv-nätet. Det övergripande projektet kallas i denna rapport för projektet och de fem olika ledningsåtgärderna benämns delprojekt, se karta i figur 3 och 4. Delprojekten innebär i korthet: > > Byggnation av en ny ledning om ca 650 meter mellan station CT31 och AT41 i Hjälta (delprojekt A1), blivande ledning AL12 S1-2 > > Ny sträckning av sista delen, ca 250 meter, av AL4 in till station AT41 (delprojekt A2), blivande ledning AL12 S3 > > Omkoppling och ny sträckning av nuvarande AL4 (delprojekt B1), ledningen kommer fortsatt att heta AL4 > > Omkoppling och ny sträckning av nuvarande AL5 S8 (delprojekt B2), blivande ledning AL12 S3 > > Byggnation av en ny ledning om ca 150 meter till planerad station Helgum (delprojekt C), blivande ledning AL12 S3 I ursprungligt samrådsunderlag beskrevs delprojekten som A, B och C, men under utredningens gång har A och B för tydlighetens skull delats upp i A1 och A2 respektive B1 och B2. Ett kompletterande samråd har genomförts för delprojekt A2. För projektet lämnas en ansökan om koncession enligt ellagen (1997:857) med en separat flik för respektive delprojekt. Denna MKB utgör bilaga till samtliga ansökningar om koncession och omfattar hela projektet. Projektets övergripande förutsättningar och konsekvenser redovisas gemensamt i kapitel 1-6. Förutsättningar och konsekvenser som är specifika för de olika delprojekten presenteras separat i kapitel 7-11. Kapitel 12-15 är gemensamma för alla delprojekten.
12 1.2 Behovet av planerade elförbindelser Idag finns endast två överföringsställen till 400 kvnätet för den elproduktion som samlas upp i 220 kv-nätet kring Ångermanälven. Dessa överföringsställen är belägna ca 40 km nordväst om Hjälta. I dagsläget belastas 220 kv-nätet norr om stationerna i Hjälta mycket högt när den el som produceras i området ska föras över till 400 kv-nätet och vidare söderut. Detta problem kommer att förvärras när framtida vindkraft ska anslutas till 220 kv-nätet. För att motverka detta problem och möjliggöra ökad anslutning av vindkraft i området behöver nybyggnationer, ombyggnationer och underhållsåtgärder göras i det omkringliggande 220 kv-nätet. För nybyggnationerna av ledningarna ansöker Svenska kraftnät om tillstånd, koncession, enligt 2 kap. ellagen hos Energimarknadsinspektionen. Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken (1998:808) har hållits inför koncessionsansökningarna. Byggnationen av planerad station Helgum hanteras för sig som ett bygglovsärende enligt plan- och bygglagen (2010:900). Samråd om denna har genomförts enligt 12 kap 6 miljöbalken. Även för de jordningsåtgärder som kommer att bli aktuella har samråd genomförts enligt 12 kap. 6 miljöbalken och dessa behandlas därför inte vidare i denna MKB. 1.3 Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen Syftet med projektet är att öka driftsäkerheten och möjliggöra en säker anslutning av vindkraft i området. En MKB ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt ellagen, en s.k. nätkoncession för linje. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, och på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön (6 kap 3 miljöbalken). 1.4 Avgränsningar MKB beskriver de av Svenska kraftnät valda utbyggnadsförslagen och de avförda alternativen. MKB avgränsas till de tekniska lösningar som kan bli aktuella, de geografiska områden där åtgärderna kan bli aktuella och till de miljöaspekter som är mest väsentliga med hänsyn till de planerade åtgärderna och insamlad kunskap om miljön och projektets tänkbara påverkan. Konsekvensbedömningarna är gjorda efter Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, se beskrivning under kapitel 6.1 samt bilaga 1. 1.4.1 TeknISk avgränsning Det svenska stamnätet är ett luftburet växelströmsnät. Alternativ med markkabel, likström och sambyggnad är inte aktuellt eftersom syftet inte uppnås med sådana lösningar. I det aktuella projektet är markkabel inget alternativ eftersom sträckorna är så korta i förhållande till de ingrepp som krävs för markkabel; vid varje anslutning till luftledningen krävs en terminalstation som påverkar ett markområde som är ca 1 ha stort. Likström används för att överföra stora mängder el över långa sträckor, vilket inte är ändamålet med detta projekt. Likström är således inget alternativ eftersom detta projekt rör korta ledningar. Sambyggnad innebär att flera ledningar byggs i samma stolpe. Den enda möjliga sambyggnaden i detta projekt är för delar av sträckan mellan de två stationerna i Hjälta (delprojekt A1 och A2). Sambyggnad innebär dock att man bygger in en svaghet i systemet eftersom det finns risk att samtliga ledningar faller bort vid en olycka till exempel åsknedslag eller stolphaveri. Om flera ledningar faller bort samtidigt kan det leda till att det omgivande elnätet blir överbelastat. Sambyggnad har därför inte utretts vidare. Parallellbyggnad innebär att ledningarna byggs intill varandra men inte i samma stolpar. Delprojekt A1 är planerad att byggas parallellt med AL4 de sista ca 100 meterna in till station AT41 (se karta i figur 3). Detta är vanligt när ledningar ansluts till stationer. Även parallellbyggnad innebär dock att man bygger in en svaghet i systemet eftersom båda ledningarna riskerar att slås ut samtidigt vid exempelvis en olycka. Lokalisering och utförande av planerad station Helgum beskrivs i underlaget för samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken, som genomfördes hösten 2015, och i den bygglovsansökan som ska skickas till Sollefteå kommun.
13 1.4.2 GEografISk avgränsning För projektet finns inga geografiska alternativ utöver alternativa lokaliseringar inom de två utredningsområdena Hjälta och Helgum som studerats, se utbredning i figur 1. Detta eftersom stationerna och ledningarna ligger där de ligger och andra lokaliseringar skulle innebära nya markintrång, större miljöpåverkan och höga kostnader och därför inte har utretts. Med utredningsområde menas det område där lokaliseringen av respektive delprojekt bedömts tekniskt möjlig och där natur- och kulturvärden kartlagts. Delprojekten A1 och A2 är möjliga endast inom utredningsområde Hjälta medan delprojekten B1, B2 och C är möjliga endast inom utredningsområde Helgum. Samrådet omfattade lokalisering av delprojekten inom de två utredningsområdena. Utredningsområdet vid Hjälta utgörs av ett ca 12 ha stort område som i öst och väst avgränsas av befintliga kraftledningar (se figur 1 och 3). I norr och söder avgränsas utredningsområdet av de båda kraftstationerna. Området består till största delen av brukad skogsmark. Utifrån resultatet av genomförda underlagsutredningar, inkomna synpunkter under samrådet och ytterligare tekniska utredningar har sträckningar för delprojekten A1 och A2 valts inom utredningsområdet. Utredningsområdet vid Helgum utgjordes ursprungligen av ett något mindre område än vad som nu är aktuellt. Efter inkomna synpunkter under samrådet utökades utredningsområdet åt sydväst längs älven och omfattar nu ca 31 ha (se figur 1 och 4) och ett nytt samråd genomfördes. Området har begränsats till det område närmast befintliga ledningar där delprojekten B1, B2 och C bedömdes kunna bli aktuella. Merparten av utredningsområdet utgörs av Sollefteå golfbana och brukad skogsmark. Utifrån resultatet av genomförda underlagsutredningar, inkomna synpunkter under samråden och ytterligare tekniska utredningar har delprojektens exakta lokaliseringar och utformningar slagits fast inom utredningsområdet. 1.4.3 Avgränsning av miljöaspekter MKB har begränsats till att behandla de aspekter som projektet förväntas påverka. De aspekter som behandlas är: > > bebyggelse och boendemiljö > > landskapsbild > > riksintressen och Natura 2000 > > naturmiljö > > kulturmiljö > > naturresurser > > rekreation och friluftsliv > > rennäring > > infrastruktur I MKB beskrivs de nuvarande förutsättningarna för ovanstående aspekter och de övergripande konsekvenserna för dessa. Även förväntade konsekvenser under byggskedet beskrivs. Underlaget går inte in på detaljer eller konsekvenser för till exempel enskilda människor, djurarter eller växtsamhällen. Utöver dessa aspekter beskrivs även hur projektet förhåller sig till gällande planförhållanden. Övriga miljöaspekter (energi och klimat, buller, barriäreffekter och föroreningar till luft, mark och vatten) bedöms inte påverkas i driftskedet och behandlas därför inte i denna MKB. 1.5 Angränsande projekt och kumulativa effekter Angränsande projekt är stationsprojektet i Hjälta, som innefattar ny station Helgum (benämns planerad station Helgum i detta dokument) och stationsåtgärder i CT31 Hjälta, AT41 Hjälta, Forsmo, Stadforsen och Forsse. Ytterligare angränsande projekt är tre förvaltningsprojekt på ledningarna AL4, AL5S8 och AL5S1, S2-3 där förvaltningsåtgärder kommer att utföras för att bibehålla livslängden på ledningarna och höja säkerheten. I Hjälta anläggs ytterligare en ledning (A1) i ett område som redan är starkt präglat av ledningar och stationsområden. På grund av att området redan är ianspråktaget för kraftledningsinfrastruktur bedöms obetydliga kumulativa effekter uppstå. I Helgum planeras ingen nettoökning av ledningar i utredningsområdet, men delprojekten B1 och B2 kommer att innebära att ledningsstolparna vid golfbanans klubbhus kommer att bli mer framträdande. Sammantaget bedöms små kumulativa effekter uppstå eftersom det i omgivningarna redan finns kraftledningar.
14 1.6 Metod Vid planering av ny kraftledning är första prioritet att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. Hänsyn tas även till övriga intressen såsom naturmiljö, kulturmiljö, planförhållanden, rekreation och friluftsliv, rennäring och landskapsbild. Arbetsprocessen för denna MKB har följt följande steg: > > Genomgång av befintligt underlagsmaterial > > GIS-underlag från länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket > > Kontakt med Sollefteå kommun > > Preliminär beräkning av magnetfält utifrån teoretiska årsmedelströmlaster > > Fältbesök > > Samråd > > Samrådsredogörelse > > Fastställande av ledningarnas lokaliseringar och utformningar > > Magnetfältsberäkning baserad på fastställd lokalisering och utformning > > Bedömning av den miljöpåverkan ledningen medför. Påverkan bedöms i en 6-gradig skala enligt Svenska kraftnäts bedömningsgrunder Inom utredningsområdena har även naturinventering enligt Svensk Standard (SS 199000 2014) och arkeologisk utredning steg 1 genomförts. Resultaten från dessa har ingått som underlag för bedömningarna tillsammans med tekniska bedömningar. 1.7 Tidplan Samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 miljöbalken inför koncessionsansökan genomfördes under februari - augusti 2015. Enligt gällande tidplan planeras byggnationen påbörjas under 2018 med driftsättning på hösten 2018.
02. tillstånd och samråd 15 2.1 Koncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen ett tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. En nätkoncession gäller tillsvidare. En MKB biläggs ansökan om nätkoncession. MKB:n ska beskriva den planerade ledningens direkta och indirekta konsekvenser på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushåll-ningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt annan hushållning med material, råvaror och energi. I arbetet med upprättandet av MKB sker samråd om planerna för den planerade ledningen med bland annat berörda fastighetsägare, myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådet och innehållet i MKB regleras i 6 kap.miljöbalken. Koncessionsansökan ska även innehålla kartor och en teknisk beskrivning. Energimarknadsinspektionen (prövningsmyndigheten) inhämtar yttranden från bland annat Försvarsmakten, berörd länsstyrelse och kommun samt fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. Efter beredning av ärendet fattar myndigheten beslut om koncession ska beviljas. Koncessionsbeslutet kan överklagas och ärendet avgörs av regeringen. 2.2 Övriga tillstånd I projektet kan följande övriga lagar och tillståndsprövningar vara aktuella: > > Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter > > Tillstånd enligt väglagen (1971:948) > > Lag (1995:1649) om byggande av järnväg > > Starkströmsförordningen (2009:22), reglerar bl.a. placeringen av starkströmsledningar i förhållande till järnväg > > Ledningsrättslagen (1973:1174) > > Skogsvårdslagen (1978:791) > > Kulturmiljölagen (1988:950) > > Nyttjanderättsavtal 2.3 Samrådets genomförande Samråd genomfördes inledningsvis för delprojekt A1, B1, B2 (tidigare B) och C enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Under processens gång framkom att koncession måste sökas även för delprojekt A2 och för detta delprojekt samråddes i oktober-november 2015. Samrådsredogörelsen från samrådet bifogas ansökan om koncession. Samrådet har genomförts med den vidare samrådskrets som krävs om länsstyrelsen beslutar att de planerade åtgärderna kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Som underlag för samrådet togs ett samrådsunderlag fram som beskrev aktuella utredningsområden och delprojekt. Resultaten från de inventeringar av naturoch kulturvärden som utförts redovisades i detta underlag. En samrådsinbjudan med bifogat samrådsunderlag skickades den 6 februari 2015 till berörda fastighetsägare, länsstyrelsen, kommunen, övriga myndigheter, företag och intresseorganisationer. Övriga samrådsparter kontaktades via annons i Tidningen Ångermanland (30 januari), Sollef-
16 teåbladet (25 februari) och Nordsverige (5 mars). Nordsverige är en gratistidning som delades ut till samtliga hushåll i Sollefteå kommun. Dessutom skickades ett informationsbrev till boende i närheten av utredningsområdena. Samrådsunderlaget kunde även beställas från Svenska kraftnät. Samrådsmöte med Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Sollefteå kommun hölls den 10 mars 2015 i Länsstyrelsen i Västernorrlands lokaler i Härnösand. Efter samrådstiden upprättades en samrådsredogörelse, vilken bifogas i bilaga 2. Samrådsredogörelsen skickades till Länsstyrelsen i Västernorrlands län som den 18 maj 2015 meddelade att den planerade ledningsåtgärder inte ansågs medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut redovisas i bilaga 3. Under samrådet inkom totalt 25 yttranden, varav sju haft synpunkter på eller lämnat information angående projektet. SCA önskar i sitt yttrande att ledningen vid Hjälta förläggs så nära befintlig ledning som möjligt för att minimera intrånget i skogsmarken. Sollefteå golfklubb anser att en ledningsdragning rakt över 9ans green medför en stor risk för ricochetter om en boll träffar ledningen vilket kan innebära skador om denna förflugna boll träffar någon. Golfklubben menar att detta problem även kan uppstå vid utslagen från vit och gul tee på hål nr 5 och 17. Man menar att man kan behöva flytta 9ans green, utslagsplatser på hål 5 och 17 och Oasen (golfklubbens fikaställe) samt justera sträckningen på transportvägen från klubbhuset mot hål 10. Efter inkomna synpunkter beslutade Svenska kraftnät att utreda en ny alternativ sträckning för AL4 (delprojekt B1) över golfbanan. Detta krävde att utredningsområde Helgum utökades mot Faxälven och kompletterande natur- och kulturinventering utfördes i detta område under försommaren 2015. Ett kompletterande samrådsunderlag togs fram och skickades den 1 juli till berörda enligt förteckning i samrådsredogörelsen i bilaga 2. Inkomna synpunkter från boende i Forse söder om Faxälven handlade om förfulning av landskapsbilden i och med att det nya förslaget innebar att ledningen skulle komma närmare dem och bli mer framträdande. Golfklubben lämnade in ett eget förslag på ledningssträckning som låg ännu närmare älven än Svenska kraftnäts förslag. Efter en sammanvägning av inkomna synpunkter, tekniska aspekter och omfattningen av markintrång fastställdes slutgiltig sträckning för AL4 (delprojekt B1). För alla jordningsåtgärder som behövs för delprojekten har samråtts med Länsstyrelsen i Västernorrland enligt 12 kap. 6 miljöbalken. 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och andra aktuella tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta uppnås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägaren och Svenska kraftnät. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggningsarbeten eller liknande. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt enligt ledningsrättslagen in till Lantmäteriet för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. Vid ombyggnation av ledning inom befintlig ledningsgata behövs ingen ny ledningsrätt. Om ny mark tas i anspråk vid ombyggnation måste man göra en kompletterande lantmäteriförrättning. I de fall Svenska kraftnät och fastighetsägaren inte har kunnat nå en överenskommelse rörande den ekonomiska ersättningen överlämnas beslutet om ersättning till Lantmäteriet. I samband med ansökan om ledningsrätt kan Svenska kraftnät även begära så kallat förtida tillträde till de fastigheter där MUA inte har kunnat tecknas.
03. Övergripande planeringsförutsättningar 17 3.1 Nationella miljömål I april 1999 fastställde riksdagen 15 stycken nationella miljökvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål (figur 5) och 24 etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. För varje miljökvalitetsmål finns också ett antal preciseringar. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. De 24 etappmålen har antagits i omgångar och identifierar en önskad samhällsomställning, de är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Svenska kraftnät strävar efter att planera nya elledningar med så liten negativ påver-kan på de nationella miljökvalitetsmålen som möjligt. Nedan följer en beskrivning av vilka nationella miljökvalitetsmål som i huvudsak bedöms beröras av den planerade verksamheten och hur dessa kan komma att påverkas. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Här är det framför allt delmål 3, Elektriska och magnetiska fält, som berörs. Riskerna med fälten ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana De 16 nationella miljömålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Figur 5. De 16 nationella miljömålen.
18 eventuella risker identifieras. Svenska kraftnät har utifrån myndigheternas rekommendationer utarbetat en policy som säger att vid byggandet av en ny ledning ska det säkerställas att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla (µt) där människor varaktigt vistas. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen ska vara nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen vara försumbar. Kreosot är ett naturfrämmande ämne och användandet av kreosotimpregnerade fundament och stolpar medför därför negativ påverkan på miljömålet. Svenska kraftnäts val av kreosot bygger på analyser som visat att kreosot ändå är ett bättre alternativ än betong och stål (se avsnitt 4.3.3). Svenska kraftnät följer gällande krav och rekommendationer om kreosotanvändning och använder inte kreosotimpregnerade slipers i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar. Påverkan på miljömålet mildras även genom Svenska kraftnäts miljökrav (TR 13-01) som bl.a. omfattar kemikaliehantering under anläggnings- och underhållsarbeten. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Människor bör bl.a. inte utsättas för skadliga bullerstörningar eller andra oacceptabla hälsoeller säkerhetsrisker. Inget bostads- eller fritidshus ligger dock inom det avstånd från ledningen där det genomsnittliga magnetfältet överstiger 0,4 mikrotesla (µt). Under byggfasen kommer arbetet att styras så att ev. bullrande arbete utförs dagtid och riktlinjer från Naturvårdsverket följs. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd. De planerade åtgärderna kommer inte att påverka utpekade värden för arter och ekosystem. En ledningsgata kan dock innebära positiv påverkan på t.ex. fjärilar, som kan gynnas av de öppna miljöerna. 3.2 Regionala och lokala miljömål De nationella miljömålen har också översatts till regionala och lokala förhållanden av landets länsstyrelser och kommuner. Västernorrlands fem profilmål är: > > Begränsad klimatpåverkan > > Giftfri miljö > > Levande sjöar och vattendrag > > God bebyggd miljö > > Geologisk mångfald (eget regionalt tilläggsmål) Sollefteå kommuns lokala miljömål är: > > Begränsad klimatpåverkan > > Grundvatten av god kvalitet > > God bebyggd miljö > > Ett rikt odlingslandskap Även för de regionala och lokala miljömålen bedöms i huvudsak målet God bebyggd miljö beröras av projektet, se beskrivning under rubriken Nationella miljömål ovan. Det regionala och lokala miljömålet Begränsad klimatpåverkan gynnas indirekt i och med att projektet medför en ökad möjlighet att ansluta lokalproducerad vindkraft till elnätet. Övriga regionala och lokala miljömål bedöms inte påverkas av projektet. 3.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Svenska kraftnät ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar Svenska kraftnät till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Svenska kraftnät ska verka för att verksamhetens miljöbelastning ständigt minskar (med verksamheten avses Svenska kraftnäts totala verksamhet inkl. de gasturbiner som ingår i störningsreserven).
19 Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Svenska kraftnät ska effektivisera sin energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska Svenska kraftnät så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap samt bevara värdefulla biotoper. Svenska kraftnät uppnår detta genom att: > > fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > > ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs > > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder > > följa lagar och andra krav inom miljöområdet > > se till att anställda och övriga som utför arbete åt oss är miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet 3.4 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. Enligt 5 kap miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns olika typer av miljökvalitetsnormer med olika rättsverkan. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geografiskt område, till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: > > vattenmiljökvalitet i havet (SFS 2010:1341) > > föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) > > vattenmiljökvalitet i grund- och ytvatten (SFS 2004:660) > > vattenmiljökvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) > > omgivningsbuller (SFS 2004:675) Sammantaget bedöms projektet vid Hjälta och Helgum inte stå i strid med någon miljökvalitetsnorm. 3.5 Miljöbalkens krav I 2 kap. miljöbalken finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa ska följas av alla. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att miljöbalkens allmänna hänsynsregler följts. Nedan beskrivs de kortfattat. 1 Bevisbörderegeln Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Av ansökan och tillhörande MKB framgår hur projektet påverkar människors hälsa och miljön. Därmed anser Svenska kraftnät att bevisbörderegeln följs. 2 Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I MKB redovisas bedömda konsekvenser för projektets påverkan på omgivningen. Svenska kraftnät anser att man som verksamhetsutövare och genom anlitade konsulter och entreprenörer uppfyller kunskapskravet. 3 Försiktighetsprincipen Principen benämns även som Förorenaren betalar och Bästa möjliga teknik. Den innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Principen om att förorenaren ska betala (Pol-
20 luter Pays Principle, PPP) innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärder, som ska vidtas för att uppfylla miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Principen om bästa möjliga teknik (Best Available Technique, BAT) innebär att man för yrkesmässig verksamhet ska använda sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. Svenska kraftnät åtar sig att iaktta försiktighet avseende påverkan på miljö och hälsa och använder sig av bästa möjliga teknik vid byggnation och underhåll av ledningar mm. 4 Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Vid underhåll och reparation av ledningen kommer de kemiska produkter som används medföra lägsta möjliga risk för människors hälsa och miljön. Valet av kreosotimpregnerade träslipers för stolparnas fundament grundas på utredningar av teknikvalets totala miljö- och hälsopåverkan samt human- och ekotoxicitet jämfört med stål och betong, vilka visar att kreosot är ett miljömässigt bättre alternativ än betong och stål (se även kapitel 4.3.3 i MKB). 5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet skall drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. För bedömning av hur principerna bäst ska tillämpas bör aktuell verksamhet eller åtgärd bedömas ur ett vaggan-till-graven-perspektiv, genom t.ex. livscykelanalys. Svenska kraftnät anser att stamnätet innebär ett effektivt sätt att transportera energi. Svenska kraftnät tar hänsyn till hushållnings- och kretsloppsprincipen vid materialval för ledningar och fundament. 6 Lokaliseringsprincipen För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. Svenska kraftnät anser att platserna som valts medför minsta intrång och olägenhet. 7 Skälighetsregeln Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. I MKB redovisas åtgärder som bedömts vara skäliga efter en avvägning mellan nytta och kostnader. 8 Skadeansvar Innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. miljöbalken. Svenska kraftnät är medveten om skadeansvarsprincipen. 3.6 Planförhållanden Utredningsområdena berör inte någon detaljplan. Sollefteå kommuns översiktsplan antogs 1990 och har inte förnyats sedan dess. För närvarande pågår arbetet med att ta fram en ny översiktsplan som planeras ställas ut för samråd under hösten 2015. Enligt telefonsamtal med Sollefteå kommuns kommunplanerare hösten 2014 är den befintliga översiktsplanen från 1990 inte aktuell då den varken innehåller mål eller riktlinjer, utan endast en beskrivning av kommunen. Kommunen antog 2008 en fördjupad översiktsplan för vindbruk. Inget i planen utpekat område för vindkraftsutbyggnad ligger nära Långsele och de områden som Svenska kraftnät har utrett.
04. Verksamhetsbeskrivning 21 4.1 Tekniska förutsättningar Syftet med projektet är att skapa en ny överföringsväg från 220 kv-nätet till 400 kv-nätet för att öka driftsäkerheten och möjliggöra en säker anslutning av vindkraft i området. Befintligt 220 kv-nät kring Ångermanälven norr om stationerna Långbjörn och Betåsen är högt belastat när elproduktion i 220 kv-nätet ska överföras till 400 kv-nätet och vidare ner till södra Sverige. Detta kan medföra att elnätet inte har möjlighet att överföra den el som produceras i området. Problemen kommer att förvärras när ytterligare vindkraft ansluts i området. I dagsläget finns endast två exportvägar till 400 kv-nätet för den elproduktion som samlas upp i 220 kv-nätet kring Ångermanälven. Nätstudier av 220 kv-nätet i mellersta Norrland har identifierat att ytterligare exportväg i form av en ny 400/220 kv-transformering i Hjälta, kombinerat med att befintlig ledning AL4 ansluts till befintlig ledning AL5, möjliggör en ökad anslutning av vindkraft i 220 kv-nätet. I det omkringliggande 220 kv-nätet behöver även underhållsåtgärder och ombyggnationer göras. 4.1.1 Stamnätet Det svenska stamnätet för el utgörs huvudsakligen av 400 kv och 220 kv kraftledningar med tillhörande stationer. Stamnätet transporterar el från elproducenterna via regionnäten ut till elkonsumenterna (figur 6). Stamnätet kan liknas vid motorvägar för el och utgör en grundförutsättning för all eldistribution till konsumenterna. Om det inträffar allvarliga fel på stamnätet skulle det kunna innebära att stora delar av Sverige temporärt blir utan el. Därför är stamnätets driftsäkerhet oerhört viktig. För att upprätthålla driftsäkerheten är stamnätet i många fall utformat med fler alternativa vägar för eldistributionen. Detta för att möjliggöra att elen kan ta andra vägar mot konsumenterna vid fel på en av ledningarna. Idag finns cirka 1 500 mil ledning i stamnätet (figur 7). Svenska kraftnät kommer i den närmaste framtiden att behöva bygga ut stamnätet för att möta framtidens behov. De främsta orsakerna till utbyggnadsbehovet är anslutning av vindkraftsanläggningar och eliminering av flaskhalsar som begränsar överföring och driftsäkerhet. När Svenska kraftnät planerar för nyutbyggnad eller förstärkning av befintliga ledningar sker utredningar utifrån analyser av den samhällsekonomiska nytta som blir följden av den ökade överföringskapaciteten. Med samhällsekonomisk nytta menas här en jämförelse av de nyttovärden som förstärkningen medför och dess totala kostnader. I planeringen för ett driftsäkert stamnät ingår att väga in både lokala och globala miljöaspekter. 4.1.2 VäxeLStröm Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Periodisk växelström ändrar riktning regelbundet. Den el som levereras av elverken i Europa är 50 periodig vilket innebär att den ändrar riktning 100 ggr/s (antalet positiva och negativa
22 maximivärden per sekund). Strömmens frekvens är därmed 50 Hz. Växelströmsteknik är idag den helt dominerande tekniken inom elförsörjningens alla led. I stort sett all el produceras och konsumeras som växelström. Samtliga nordiska stamnät bygger på växelströmsteknik. 4.2 Aktuella stationer Det nya överföringsstället planeras att skapas i utredningsområde Hjälta nordost om Långsele (se figur 1). Vid Hjälta finns två transformatorstationer, en 400 kv-anläggning (CT31) som ägs av Svenska kraftnät och Hjälta kraftstation (AT41), en 220 kv-anläggning med E.ON som huvudman. För att skapa länken mellan 220 kv-nätet och 400 kv-nätet planeras en ny 220 kv-ledning att byggas mellan dessa stationer (delprojekt A1 i figur 3). Den planerade stationen Helgum kommer att byggas vid Sollefteå golfbana som ligger i utkanten av Långsele, i närheten av Österforse och Helgum, se figur 1. Byggnationen av stationen är en av flera nödvändiga åtgärder som syftar till att skapa ett nytt överföringsställe till 400 kv-nätet för den elproduktion som samlas upp i 220 kv-nätet. 4.3 Ledningens tekniska utförande 4.3.1 Luftledning Det svenska stamnätet är ett luftburet växelströmsnät. Eftersom syftet med åtgärderna i Hjälta och Helgum är att förstärka växelströmsnätet kommer de nya ledningarna att bli växelströmsluftledningar. Till följd av Svenska kraftnäts uppdrag om ett robust, driftsäkert och kostnadseffektivt stamnät är en luftledning det bästa alternativet för förbindelsen. Med en luftledning är det färre komponenter som kan orsaka ett avbrott och vid ett eventuellt fel går det snabbare att reparera än om förbindelsen anläggs som markkabel. 4.3.2 Stolptyper Delprojekt A1 och A2 ska huvudsakligen byggas Figur 6. Elens väg.
Figur 7. Schematisk bild över stamnätet. 23
24 med stagade portalstolpar av stål (den typen av stolpar kan ses i figur 13 från utredningsområde Hjälta). I delprojekt B1 och B2 planeras för stagade portalstolpar av trä över golfbanan, utom i vinklarna där stagade stålstolpar är aktuella (den typen av stolpar kan ses i figur 14 från utredningsområde Helgum). Trästolparna kommer att vara kreosotimpregnerade (se vidare om kreosot i avsnitt 4.3.3). Vinkelstolpar används i punkter där ledningen byter riktning (figur 8). Dessa utformas individuellt och är oftast försedda med staglinor utbredda vinkelrätt mot linjeriktningen. I delprojekt C planeras för stagade portalstolpar av trä utom för ändstolpen, vid den planerade stationen Helgum, där en stålstolpe planeras. Höjden på stolparna varierar med stolptyp. Trästolparna kommer att ha en snittregelhöjd på ca 17 meter medan vissa av stålstolparna kommer att ha en regelhöjd på uppåt 30 meter. Avståndet mellan stolparna varierar beroende på terrängens beskaffenhet och omgivningen, från ca 100 meter till ca 350 meter. Jordningen av stolparna sker genom förläggning av en längsgående jordlina i ledningsgatan. På grund av det korta avståndet mellan planerad station Helgum och befintliga stationer i Hjälta kommer obruten jordlina att behöva förläggas hela vägen mellan dessa. Jordningsåtgärder kommer även att genomföras längs AL5 för att tillräckligt skydd ska uppnås för planerad station Helgum. Dessa jordningsåtgärder är inte koncessionspliktiga men samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken har genomförts med Länsstyrelsen i Västernorrland då de kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. I toppen av stolparna monteras två topplinor som fungerar som åskledare, dessa kan även förses med optofiber som används för bland annat telekommunikation. Vid delprojekten B1, B2 och C kommer optofiber även att förläggas i marken mellan ledningarna för att förbinda de olika ledningarna med varandra. 4.3.3 Fundament Stolpar och stag kan uppföras med tre olika typer av fundament: jordfundament, bergfundament och pålfundament. Valet av fundamentstyp är beroende av de geotekniska och hydrologiska förutsätt- Figur 8. Vinkelstolpar används i punkter där ledningen byter riktning.
25 ningarna vid respektive stolpplats. Varje stolpe och varje stag uppförs med separata fundament. Stolparna fästs i fundamenten och jordtrycket håller stolparna på plats, för en principskiss se figur 9. Vid anläggning av ett fundament påverkas normalt en yta om ca 5 x 5 meter kring varje stolpben. Vid val av fundament tar Svenska kraftnät hänsyn till bl.a. hållbarhet och hållfasthet. Dessa är viktiga parametrar eftersom de fundamentsliprar som Svenska kraftnät gräver ner ska hålla länge, 50 år eller mer. Andra viktiga parameterar är fundamentens påverkan på människor och natur, både under bygge och drift, liksom val av bästa möjliga teknik. Den vanligaste fundamentstypen är jordfundament som oftast består av kreosotimpregnerade träslipers. Kreosot är en blandning av hundratals olika ämnen som skyddar träet från att angripas av till exempel röta och skadedjur. Det är viktigt eftersom fundamenten måste hålla i mer än ett halvt sekel. Alternativen stål och betong används inom till exempel vattenskyddsområden där skyddsföreskrifterna förbjuder träimpregneringsmedel eller i närheten av dricksvattenbrunnar. Svenska kraftnät använder kreosotimpregnerade träslipers eftersom dessa har konstateras vara det bästa alternativet som finns idag för stamnätets stolpkonstruktioner. Kreosot är klassat som ett hälsoskadligt ämne och användningen är begränsad enligt REACH-förordningen. Kreosotimpregnerade träslipers har lägre miljöoch hälsopåverkan i jämförelse med stål och betong utifrån kategorierna klimat, övergödning, försurning och marknära ozon. Totalt sätt har kreosot även lägre human- och ekotoxicitet jämfört med stål samt lägre humantoxicitet i jämförelse med betong (Erlandsson et al, 2011). Kemikalieinspektionen (KemI, 2012) hänvisar till två livscykelanalyser som visar att kreosot är ett miljömässigt bättre alternativ än betong och stål. Flera studier har utförts på kreosotbehandlade stolpar och slipers ovan mark som visar att rörligheten i mark är mycket låg, det vill säga föroreningarna stannar kvar alldeles i närheten av stolpar och slipers (Jernlås, 2012, Jernlås 2013 och Golder Associates, 2014). I en miljöteknisk utredning utförd av Golder Associates (2014) påvisades inte heller någon spridning av kreosot till varken grund- eller ytvatten i närheten av kreosotimpregnerade slipers. Användning av kreosotimpregnetat trä för kraftledningar är godkänd enligt den europeiska kemikalieförordningen (Reach) som sedan 2009 är en del av svensk lagstiftning. Under 2014 prövades även Svenska kraftnäts användning av kreosotimpregnerat trä av Mark- och miljödomstolen som slog fast att användningen inte stred mot svensk lag eller EU-lagstiftning. För att på sikt skapa förutsättningar för ett fortsatt gott miljöarbete arbetar Svenska kraftnät aktivt med att hitta alternativa lösningar. 4.3.4 Markbehov vid LUftledning Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk Figur 9. Principskisser fundament.