Amning - 1 -
Denna broschyr står för vår gemensamma kunskap och policy vid barnmorskemottagningar, förlossningsavdelningen och perinatalavdelningen (BB), Helsingborgs Lasarett samt barnhälsovården (BVC) inom primärvården i nordvästra Skåne. Här vill vi dela med oss av vår erfarenhet om amning. Broschyren är tänkt som ett komplement till muntlig information, som förberedelse inför amningsperioden samt som uppslagsverk under tiden du ammar. Det pågår ett ständigt forsknings- och utvecklingsarbete kring amningen. Vidareutveckling av broschyren kommer att ske med hänsyn till detta i samarbete med vårdkedjans alla delar. - 2 -
Innehållsförteckning WHO:s 10 steg till en lyckad amning... sid 4 Visste Du detta om amning och bröstmjölk?...... sid 4 Under graviditeten... sid 5 Den första stunden efter förlossningen... sid 5 Den första amningen råd för att få en bra amningsstart Från råmjölk till mogen mjölk... sid 5 Råmjölk Låt amningen ta tid i början Rätt läge vid bröstet Så här bildas mjölken Utdrivningsreflexen så här kommer mjölken ut Undvik att pumpa! Undvik tröstnapp tuttförvirring Hur ofta och hur länge vid varje amningsstund? Hur vet jag att barnet får tillräckligt?... sid 8 Amning är inte bara mat Här är några tips som kan hjälpa dig Få nyfödda barn behöver extra mat Vad betyder det när barnet skriker? Att tolka barnets signaler Tillväxtperioder Längd och vikt Hur länge kan jag fortsätta amma? Konsten att mjölka för hand... sid 10 Kost och amning... sid 10 Tvillingamning... sid 10 Att sluta amma... sid 11 Smakportioner början till annan mat Akut avvänjning Trötthet och nedstämdhet... sid 12 Såriga bröstvårtor... sid 12 Om Du är bröstopererad... sid 12 Mjölkstockning... sid 13 Symptom Varför uppstår mjölkstockning? Hur skall mjölkstockning behandlas? Amning och mediciner... sid 14 Telefonnummer... sid 14 Länkar... sid 14 Referenser... sid 15-3 -
WHO:s och UNICEF:s 10 steg till en lyckad amning År 1990 tog WHO och UNICEF fram en deklaration som heter Innocentideklarationen som syftade till att öka världens medvetenhet om amningens betydelse för hälsa hos både mor och barn. Ur detta arbete växte det fram: 10 steg till en lyckad amning. En kvalitetsutmärkelse som heter Amningsvänligt sjukhus delades ut av WHO och UNICEF till sjukhus som uppfyllde de 10 stegen. Detta skedde först efter mycket noggrann kontroll. Helsingborgs Lasarett och Sjukhuset i Ängelholm fick utmärkelsen första gången 1993. Arbetet gick vidare efter sammanslagningen av förlossningsklinikerna och hela vårdkedjan från mödrahälsovård och barnhälsovård involverades. År 2001 fick nordvästra Skåne, som tvåa i Sverige, utmärkelsen Amningsvänlig vårdkedja. Detta är något som vi är mycket stolta över. Visste du detta om amning och bröstmjölk? Bröstmjölken är den absolut bästa näringen för ett nyfött barn, den innehåller bl a antikroppar och motverkar infektioner. Amningen är inte bra bara för barnet utan har också positiva effekter på mammans hälsa. När amningen väl fungerar och mamman känner sig trygg med den, är det även en härlig, skön och rogivande stund för mamman. Den första mjölken råmjölken innehåller tre gånger så mycket näring som den mogna mjölken. Varje mammas mjölk är unik. Den är anpassad till det egna barnets behov. Mjölkmängden varierar från mamma till mamma. Vid 2 månader kan det skilja en halv liter per dygn mellan mödrar som ammar fullt och har välmående barn. Den feta mjölken kommer alltid sist vid varje amningstillfälle och under förmiddagen är mjölken totalt sett fetare än under eftermiddagen. En timme efter amningen har cirka 40% av mjölken återbildats och efter två timmar 75%. Genom att hålla barnet rätt vid bröstet undviker man såriga vårtor, för liten mjölkmängd, mjölkstockning och andra amningsproblem. Bröstmjölken har både bakteriedödande och läkande effekt och går därför utmärkt att stryka på röda stjärtar, sår, nariga kinder mm. - 4 -
Mjölken kan aldrig ta slut från den ena dagen till den andra. Det tar minst två dagar utan att barnet suger innan mjölken börjar försvinna. Däremot kan det vara svårt för all mjölk att komma ut om utdrivningsreflexen inte fungerar tillfredsställande. Första halvåret är bröstmjölken helt tillräcklig som mat. Även under andra halvåret är bröstmjölken utmärkt som basmat, med annan mat som komplement. Andra året är bröstmjölken utmärkt som tilläggsmat. Under graviditeten Barnmorskan inom mödrahälsovården informerar alla blivande föräldrar om fördelar med att amma och om vägen till lyckad amning. Den första stunden efter förlossningen Idag har man genom forskning och erfarenheter fått kunskap om hur vi bättre kan stödja och främja amningen, samt om betydelsen av den tidiga kontakten mellan barnet och föräldrarna. Vi försöker anpassa vården efter dessa kunskaper. Man har sett att barnet mår bäst av att få vara så mycket som möjligt hos sin mamma och pappa. Barnet känner igen föräldrarnas röster och rörelser och blir därmed lugnare, tryggare och sover bättre. Pappans kunskap om amning och positiva stöd är också mycket betydelsefull för amningen. Den första amningen råd för en bra amningsstart En av våra viktigaste uppgifter är att se till att du och barnet får en så bra amningsstart som möjligt. Barn som ammas direkt efter förlossningen är piggare och mera sugvilliga de första dagarna. Att lägga barnet till bröstet direkt efter förlossningen är inte arbetsamt för dig om du får den hjälp du behöver. Det kan i stället bli en stark och energigivande upplevelse efter ett hårt arbete. Genom information om barnets amningsreflexer, sökoch sugrörelser ger vi dig ro att avvakta och stödja barnets sökande efter bröstet. Om ditt barn inte vill suga är det tillräckligt att barnet ändå får ligga nära och få hudkontakt. Låt barnet få den tid det behöver att själva få bestämma takten. Försök avvakta med barnskötning, egen måltid och telefonsamtal o.s.v. tills efter första amningstillfället, då det viktiga samspelet mellan mor och barn annars kan störas. Om man av någon anledning har missat tillfället direkt efter förlossningen, kan man återskapa situationen även senare genom att lägga barnet naket hud mot hud på mammas mage. Från råmjölk till mogen mjölk Råmjölk De flesta mammor oroar sig för att de inte har någon mjölk i brösten de första dagarna, men så är det inte. En del kvinnor har råmjölk i brösten redan under slutet av graviditeten, för andra dröjer det till efter förlossningen. Det är hormoner som ser till att mjölk bildas och som även ser till att mjölken kommer ut. Dessa hormoner finns i stora mängder redan direkt efter förlossningen. - 5 -
Råmjölken finns de första dagarna och är oftast gul i färgen. Råmjölken finns i små mängder men den är tillräcklig för det friska fullgångna barnet. Råmjölken är starkt koncentrerad och mer innehållsrik än den mogna mjölken, och där finns även alla de antikroppar och immunämnen som barnet så väl behöver. Det nyfödda barnets magsäck rymmer endast ett par teskedars volym. Efter några dagar till uppåt en dryg vecka brukar den mogna mjölken etableras. Det innebär att mjölken ökar i mängd och att den blir vitare i färgen. Samtidigt som detta sker, får man en ökad mängd vävnadsvätska och en ökad blodvolym i brösten. För många mammor innebär detta att brösten blir ganska spända och man kan även få lite förhöjd temperatur. Just den dagen då mjölken rinner till kan vara jobbig för hela familjen. Mamman har obehag av sina spända bröst samtidigt som hennes hormoner kan ha stora svängningar, vilket gör att hon kan känna sig nedstämd och gråtfärdig. Barnet kan ha lite svårare att fatta tag om det spända bröstet samtidigt som tarmen kör igång ordentligt för första gången och orsakar knip och skrik. Man kan prova att handmjölka lite innan man lägger barnet till bröstet. Pappan kan hjälpa genom att ge lite extra stöd till sin kvinna. Allt detta är övergående och efter 1 2 dygn har spändheten i brösten lagt sig och allting börjar fungera bättre. Detta är en del av den normala amningen och bör inte förväxlas med mjölkstockning. Mot spändheten kan det kännas skönt med värme, fetvadd i behån, varm dusch på brösten och massage. Låt amningen ta tid i början Att ge barnet och sig själv tid i början av amningen har man igen senare. Kom ihåg att amning inte är något man lär sig på en gång. För en del mammor tar det några dagar, medan det för andra kan ta några veckor innan man känner sig trygg med amningen. Om du inte har ätit på några timmar så se först till att du får något i magen innan du sätter dig att amma. På så sätt undviker du onödig stress som ofta uppstår när man är hungrig. Är det ont om tid för att äta, ta en frukt och drick gärna ett glas vatten eller någon annan dryck. För att amningen ska vara en skön stund och för att du ska kunna utnyttja den vila amningen ger, se till att sitta eller ligga bekvämt. Det kan vara mycket bra att redan från början använda både sittande och liggande ställning. Barnmorskorna, och senare BVC-sköterskorna, ger tips och hjälper dig att hitta rätt position. Rätt läge vid bröstet Rätt läge och rätt tag om bröstet är två av förutsättningarna för amning. Vid varje amningstillfälle bör du se till följande: Att barnet ligger vänt mot dig med hela kroppen, mage mot mage. Barnets näsa ska vara mitt framför din bröstvårta så att du slipper lyfta bröstet upp, ner eller åt sidan. För barnet till bröstet, inte tvärtom. Vänta tills barnet gapar så stort att det får ordentligt tag om vårtgården (ej enbart om vårtan). Detta kan ibland ta flera minuter, barnet vrider huvudet fram och tillbaka över vårtan och kan även smågnälla lite under tiden. Det använder sig av den såkallad rooting-reflexen, d v s barnet roterar huvudet från sida till sida. Undvik att röra barnet i ansiktet under tiden då detta distraherar. - 6 -
Överläppen och tungan ska omsluta bröstvårtan och större delen av vårtgården med underläppen utåtvikt. Då suger barnet, eller snarare trycker ut mjölken, med tungan. Det är käkpartiet som ska arbeta. Låt barnets huvud ligga något bakåtlutat så att hakan ligger in mot bröstet, detta för att barnets näsa ska bli fri. Lyssna efter om barnet sväljer. Sväljningarna är glesa de första dagarna och därefter kommer de med tätare intervall. Erbjud ditt finger att hålla i så samverkar sug- och gripreflexen och barnet suger bättre. Avbryt helst inte barnet när det suger, utan låt det suga färdigt och spontant släpper bröstet. Så här bildas mjölken Mjölken bildas i mjölkkörtlarna som sitter längst bak i bröstet. Via ett gångsystem pressas mjölken ned mot bröstvårtan under påverkan av hormonet oxytocin. Utdrivningsreflexen så här kommer mjölken ut När barnet suger på bröstet ger det upphov till nervimpulser som frigör hormonet oxytocin. Oxytocinet påverkar mjölkkörtlarna så att mjölken pressas ut ur dem och ur bröstet. Detta kallas utdrivningsreflexen, eftersom mjölken aktivt trycks ut ur bröstet. Utdrivningsreflexen kan kännas som stickningar i bröstet. Utdrivningsreflexen kan vara lite känslig ibland. Det kan märkas på att barnet suger en stund, släpper taget och sedan börjar skrika. Det finns flera sätt att påverka utdrivningsreflexen positivt: Sitt skönt och avslappnat. Andas några djupa andetag. Försöka att ta det lugnt och tänk att detta är vanligt och övergående. Försök handmjölka igång utdrivningsreflexen. Ät eller drick något före amningen. Undvik att pumpa! Tidigare var det vanligt att man uppmanade mammor att pumpa ur brösten när de blev spända och även att tömma brösten ordentligt efter varje amning. Nu vet vi att sådana åtgärder kan skapa en obalans i mjölkproduktionen. Skulle du ha obehag av spända bröst så ska du veta att det är helt normalt och går över. Försök att känna dig stolt och glad över att du kommit en bra bit på väg. Glöm inte heller att barnet suger både bättre och effektivare än pumpen. Många mödrar har också svårt att släppa ifrån sig mjölken när de pumpar och detta skapar onödig oro. Det är lätt att tro att det ej finns mjölk eller att den tagit slut, men det stämmer inte. Undvik tröstnapp tuttförvirring Var försiktig med sugnappar under barnets första levnadsveckor. Alla barn klarar inte två olika sugtekniker under inlärningsprocessen, att dels suga på bröstet (stort gap) och dels suga på tröstnapp (litet gap). Låt barnet, så här i början av amningsperioden, få fri tillgång till bröstet. - 7 -
Hur ofta och hur länge vid varje amningsstund? Hur länge barnet suger varierar från gång till gång och från barn till barn. Vissa barn suger några minuter medan andra suger en halvtimme eller mer. Avbryt helst inte barnet utan låt det släppa taget själv. När barnet släpper taget, lyft upp det på axeln och klappa lite på ryggen för att underlätta rapning. Oftast piggnar barnet till och är villigt att suga på det andra bröstet. Om man inte har en mycket stor mjölkproduktion skall man bjuda båda brösten vid varje amningstillfälle. Är amningsstunden väldigt utdragen utan att ditt barn blir tillfreds kan det bero på fel sugteknik. Prata med din barnmorska eller BVC-sköterskan som kan visa dig, eller läs under rubriken Rätt läge vid bröstet. Barnet är i regel piggt de närmaste timmarna efter förlossningen. Det är viktigt att försöka ge barnet möjlighet att suga då, eller i alla fall ligga hud mot hud. Efter denna period kommer i regel en trötthetsperiod som kan vara något dygn då barnet sover mycket och vill suga lite (passa på att vila själv) för att sedan vilja suga desto mer på 2:a och 3:e dygnet. Hur ofta, varierar från barn till barn. De flesta vill suga väldigt ofta. Detta är naturens sätt att se till att brösten stimuleras mycket för att mjölken ska komma igång snabbt. (Ju oftare barnet suger, desto mer stimuleras mjölkproduktionen.) Det betyder inte att barnet behöver suga mycket ofta under hela amningsperioden eller att barnet vänjer sig vid det, utan oftast brukar amningsstunderna glesna. Denna nötning resulterar nästan alltid i att bröstvårtorna blir ömma och får små sugblåsor på toppen. Dessa blåsor går ofta sönder och det blir lite skorpbildning. Det är normalt och kan ses som kroppens sätt att härda vårtorna. Besvären är övergående. Efter en tid brukar de flesta bröstbarn äta cirka varannan, var tredje timme, men även här finns stora variationer. Det är vanligt att nyfödda har en aktiv period på kvällen och förnatten. Många barn suger mer sällan på förmiddagen och oftare på eftermiddagen. Hur vet jag att barnet får tillräckligt? Amning är inte bara mat Amning innebär inte bara mat för barnet utan innebär även tröst, närhet, lugn och trygghet. Därför behöver inte barnet alltid vara hungrigt när det söker sig till bröstet. Genom att barnet själv får bestämma när det ska ammas regleras mjölkproduktionen automatiskt efter barnets behov. Kanske var förlossningen eller anpassningen efter denna jobbig för barnet. För dessa barn är amningen en lugnande, trygg och skön stund hos mamma. Förr vägde man barnen före och efter amningen för att se om det fanns tillräckligt med mjölk, men nu vet man att det är ett av de bästa sätten att förstöra amningen. Metoden är inte tillförlitlig då barnet äter så olika mängd från gång till gång. Ibland äter det ett litet mellanmål, en annan gång en ordentlig middag. Mjölkmängden varierar också från mamma till mamma. En del mammor kan ha fetare mjölk men lite mindre mängd, medan andra har lite tunnare mjölk men i stället större mängd. Detta är helt normalt och inget man ska oroa sig för. Varje mamma har mjölk som är anpassad till just hennes barn. Här är några tips som kan hjälpa dig Försök lita på dig själv och din förmåga att producera mjölk. - 8 -
Mår ditt barn bra, kissar och bajsar, vet du att mjölkmängden räcker. Bröstmjölk är så perfekt anpassat för barnet att det egentligen inte finns några slaggprodukter. Om barnet bajsar är det ett tecken på att mjölken räcker mer än väl. Känner du dig orolig över att mjölken inte räcker, kan du alltid amma några extra gånger under några dagar, för att på så sätt öka mjölkmängden. Ju oftare och mer du ammar, desto mer mjölk bildas. Det är aldrig fel att lägga barnet till bröstet. Få nyfödda barn behöver extra mat Förr gav man de flesta nyfödda barn extra mat på flaska. Då förstod man inte råmjölkens fantastiska betydelse eller hur tillmatning kunde störa amningen. Idag vet vi att det är mycket få friska, nyfödda barn som behöver extra vätska eller mat de första dagarna. Om tillmatning trots allt behövs, under tiden på Perinatalavdelningen (BB), skall det ske på barnläkarens ordination. Bröstmjölken innehåller de vitaminer och mineraler barnet behöver under sina första sex månader. Men ett tillskott av AD-vitamin rekommenderas från sex veckors ålder och under barnets första två levnadsår. På BVC i nordvästra Skåne delas AD-vitamin ut kostnadsfritt. Vad betyder det när barnet skriker? Barnskrik är något som stressar och oroar de flesta föräldrar. Barn skriker olika mycket. Naturligtvis skriker barn för att de vill något. Länge har inställningen varit den att barn skriker när de är hungriga, har ont i magen eller har våta blöjor. Vi vet nu att även nyfödda barn är små individer med olika behov och med fullt utvecklad känslighet. Barnen skriker också för att de kan vara lite oroliga, vill ha närhet eller för att de helt enkelt har tråkigt. Det är aldrig fel att lägga barnet till bröstet då detta, förutom mat, också ger trygghet och närhet. Är barnet mätt tar det inte bröstet eller så hjälper den extra skvätten mat till att möblera om i tarmen och ev magknip kan försvinna. Att tolka barnets signaler Att låta barnet suga så ofta och så länge det vill kan ibland bli jobbigt för mamman. Misströsta inte om barnet vill suga nästan jämt under den första tiden. Det brukar ändra sig av sig själv inom några veckor. När amningen kommit igång ordentligt och du börjat lära känna ditt barn blir det också lättare att tolka ditt barns olika signaler. Prata gärna om amningen med din BVCsköterska, så kan du få stöd och tips som underlättar. Tillväxtperioder Barnets tillväxtperioder är en av de vanligaste anledningar till att mammor slutar amma. Barnet blir kanske plötsligt skrikigare och verkar inte var nöjt. Ofta beror detta på att barnets efterfrågan på mjölk ökar på grund av att barnet är i en tillväxtperiod. Barn växer oftast stötvis och kommer i tillväxtperioder under hela sin uppväxt. De behöver då mer mat, vilket felaktigt kan tolkas som att mjölkmängden har minskat. Låt barnet äta oftare under några dygn vid dessa tillfällen så finner ni snart rytmen igen. (Ju mer och oftare barnet suger, desto mer mjölk bildas.) Det är också vanligt att barnet är skrikigt på kvällen och gärna vill ammas mycket ofta då. Detta beror på att de flesta mammor har mindre mjölkmängd efter att ha varit igång hela dagen och att mjölken oftast också är mindre fettrik på kvällen och därför ger sämre mättnadskänsla. Man kan också luras tro att mjölken är slut för att brösten inte längre känns lika stora och stinna som vid mjölkproduktionens start. (Förändringen beror dels på hormonella faktorer, dels på att brösten ställer in sig på barnets behov.) Kom ihåg att ett mjukt bröst kan innehålla lika mycket mjölk som ett spänt bröst. - 9 -
Längd och vikt På BVC kan du tillsammans med personalen titta på barnets längd- och viktkurva för att lättare avgöra om barnet växer som det ska. Hur länge kan jag fortsätta att amma? Du kan fortsätta att amma ditt barn så länge du och barnet vill. Men när barnet är ungefär ett halvår gammalt behöver bröstmjölken kompletteras med annan mat för att täcka barnets energi- och näringsbehov. Inom vårdkedjan uppmuntrar vi helamning under barnets första 6 månader och ger rådet att vid 4-6 månaders ålder börja ge små smakportioner av annan mat för att barnet i lugn och ro ska hinna vänja sig vid andra smaker och konsistenser. Läs mer under rubriken Smakportioner - början till annan mat. Konsten att mjölka för hand Fatta med tumme och pekfinger om bröstet där vårtgården går över i huden. Tryck sedan lätt bakåt mot bröstkorgen och pressa sedan ihop fingrarna utan att flytta dem på bröstets hud. (Pressa ej på själva bröstvårtan.) Arbeta så runt vårtgården och observera att tumme och pekfinger alltid ska vara mittemot varandra. du kan få klämma flera gånger för att få igång utdrivningsreflexen. Prova gärna att handmjölka de första gångerna när du står i duschen, varmt vatten är avslappnande och sätter fart på mjölkflödet. Kost amning Några generella regler för vad du ska äta under amningstiden finns i stort sett inte, förutsatt att du äter nyttigt i största allmänhet. Tänk på att du själv kan behöva lite extra vätska och energi (mer kalorier). Om barnet får utslag eller diarré (bröstmjölksbajs är alltid löst) får man tänkta efter: Har jag ätit något som jag inte ätit tidigare? Vänta en vecka och prova igen. Reagerar barnet då också får du utesluta den maten så länge du ammar. Självklart går alkohol och nikotin över i bröstmjölken. Undvik starksprit och var mycket måttlig med övrig alkohol. Kunskap om detta har din barnmorska eller BVC-sköterska. Du som röker rök så lite som möjligt. Några barn kan reagera på att mamman dricker och äter mjölkprodukter. Skulle du misstänka det, prova att utesluta det och ta kontakt med BVC-sköterskan. Ni andra kan lugnt fortsätta med mjölkprodukter. Tvillingamning Att få två eller flera barn samtidigt innebär naturligtvis mer arbete, men att amma två barn samtidigt behöver inte vara mer arbetsamt. Kanske har vi kvinnor två bröst just för att klara av att amma flera barn? Tvillingmammor kan naturligtvis stöta på nybörjarbesvär som alla andra mammor och då kan det var lätt att förstora upp dessa, just för att man har flera barn. En del mammor upplever amningen som räddningen, de kan - 10 -
inte förstå hur de skulle ha klarat sig utan den. Att ge flaska till två barn samtidigt är betydligt svårare än att dubbelamma. Många mammor föredrar i början att amma ett barn i taget, dels för att lära känna var och en för sig och dels för att bli mer van vid amningen. Här är några tips ge dig tid att få amningen att fungera! Det finns både amningsbräda och amningskudde att köpa som hjälpmedel för att lättare kunna amma både barnen samtidigt. Amma båda samtidigt så fort som möjligt. Du spar tid och det finns de som säger att man får bättre utdrivning och produktion vid stimulans av båda brösten samtidigt. Låt det piggaste barnet bestämma takten, dvs när den ena vaknar och vill suga så väcker du det andra för att kunna amma det samtidigt. Har du svårt att finna en bra amningsställning själv så kan vi visa dig. De flesta brukar föredra att lägga barnen med huvudena mot varandra och magarna vända mot mammans midja. Att sluta amma Att sluta amma är någonting som bör planeras eftersom om det görs i en hast kan mamman få problem med mjölkstockning. Avvänjningen bör ske gradvis och proceduren är liknande om amningen har pågått i en månad eller i ett år. Om barnet äter cirka 8 mål om dygnet kommer det att ta mellan 4 till 8 veckor att gradvis avvänja barnet från bröstet. Oftast byts morgon- och kvällsmålen ut sist. Om barnet vägrar ta flaskan från mamma kan det gå bättre om pappa eller farmor/mormor provar. Låt det gå några dagar (eller veckor) mellan varje gång ett nytt bröstmål ersätts med flaska eller kopp. Troligtvis spänner brösten en del och då kan mamman handmjölka så att trycket i brösten lätta. Mjölka inte ur ett helt mål, för då kan kroppen uppfatta det som en signal att producera mera. Om barnet är så gammalt att han/hon äter fast föda, ge detta först och spara en kort amning till efterrätt. Undvik att sätta dig i din favorit-amningsfåtölj. Om barnet vägrar att somna utan att ammas kan en tur i bilen ibland hjälpa. Nattamning brukar hålla i sig längst. Gör en ny nattningsrutin som inte kretsar kring amning. Mycket extra kärlek och ny stimulans kan behövas under denna period. Barnet har kommit till ett nytt stadium i dess utveckling, titta i pekböcker, klia barnet på ryggen, sjung och dansa tillsammans. Smakportioner - början till annan mat Vid 4-6 månader är det lämligt att låta barnet få smakportioner av puréer och gröt. Smakportioner är till för att barnet i långsam takt ska få smaka olika livsmedel. Puréer och gröt behöver inte ersätta bröstmjölken, utan är ett komplement till amningen. Fortsätt gärna amma lika ofta som tidigare. Din BVC-sköterska ger dig råd om hur du kan fortsätta att introducera annan mat. Akut avvänjning Vid speciella situationer måste akut avvänjning ske och då finns hjälp tillhands i form av mediciner och omvårdnadsbehandlingar för att undvika bröstproblem. Behöver du hjälp eller råd om detta kan du kontakta amningsmottagningen. - 11 -
Trötthet och nedstämdhet Dagarna närmast efter förlossningen är ofta en tid med blandade känslor; man är ofta upprymd men också känslig och gråtmild. Livet tillsammans med ett nyfött barn kan vara mycket intensivt och de första månaderna blir nattsömnen ofta störd. Det är mycket som har ändrats i livet som kan kräva bearbetning. Det är då inte så konstigt om upprymdheten övergår i trötthet och ibland i en känsla av nedstämdhet. Denna känsla brukar inte vara så långvarig, kanske någon eller några veckor. Om den fortsätter längre än så eller övergår i en känsla av otillräcklighet eller djupare nedstämdhet finns det flera instanser som ställer upp med hjälp. Din barnmorska eller sköterskan på BVC kan kontakta följande: Mödrahälsovårdspsykolog Barnhälsovårdspsykolog Amanda, spädbarnsverksamhet Aurora, spädbarnsverksamhet Villa Maria, psykiatrins spädbarnsverksamhet Kurator inom perinatalvården Grodden, stödverksamhet till blivande och nyblivna mammor Norma, stödverksamhet till blivande och nyblivna mammor Såriga bröstvårtor Det finns en hel del forskning om behandling av såriga vårtor men än så länge finns inget vetenskapligt bevis för vad som är den bästa behandlingen. Här följer några punkter som du skall tänka på: - 12 - Det är viktigt med noggrann handhygien, tvätta händerna innan du rör vid dina bröstvårtor. Barnets position vid bröstet och tag om bröstvårtan kan påverka nötningen på vårtorna. Be barnmorskan eller BVC-sköterskan att bedöma barnets position och tag. Amma gärna sittande så få du bättre överblick på hur barnet suger. Om det känns mycket besvärligt kan det vara aktuellt med amningsvila 1 2 dygn. Då skall du handmjölka eller pumpa och ge med kopp eller tesked. Smörj vårtorna med bröstmjölk efter amningen. Lufta bröstvårtorna en stund efter amningen. Om såren ej läker trots ovanstående behandling kan det vara aktuellt med en sårodling. Vid positivt odlingssvar eller stark misstanke om infektion ges antibiotikabehandling. Om Du är bröstopererad Det finns en hel del forskning om amning efter bröstplastikoperationer. Men än så länge finns inga vetenskapliga bevis som kan ligga till grund för hur vi inom vårdkedjan ska ge råd till bröstopererade mammor som önskar amma. Vi följer utvecklingen och arbetar utifrån följande riktlinjer: Varje bröstopererad kvinna skall bemötas individuellt. Vad som gäller för en behöver inte gälla för alla. Det är inte möjligt att förutspå om bröstmjölken kommer att räcka fullt ut, men bröstopererade mammor måste ge sig själv lika mycket tid som andra mammor för att få igång en tillräcklig mjölkproduktion. Bröstopererade mammor behöver inte ge tillägg tidigare än andra, de skall behandlas precis som alla andra de första dagarna eftersom även de har råmjölk.
Körtelsvullnaden som uppstår när mjölken kommer igång kan sitta i längre än för andra mödrar. Om vårtan har flyttats kan det vara en ökad risk för mjölkstockning. Oroa dig inte om ditt barn inte är villig att suga. Du kan istället handmjölka eller pumpa. Tänk på att om barnet kissar och bajsar är det ett tecken på att det får mat i sig. Det viktigaste för barnet är att vara älskad och att ha en mor som mår bra. Mjölkstockning Mjölkstockning kan uppstå när som helst under amningstiden. Ibland kommer det väldigt snabbt, ibland utvecklas det långsamt. Vid amningsmottagningarna i Helsingborg och Ängelholm pågår för närvarande en stor studie om mjölkstockningsproblem. Om du får symptom enligt nedan, bör du dagtid kontakta amningsmottagningen i Helsingborg, minicall nummer: 0740-20 71 12 eller Ängelholm, minicall nummer: 0740-43 55 18. Övrig tid kontakta Perinatalavdelningen (BB) tel 042-10 22 40 eller 042-10 22 42. Symptom Symptomen varierar men är huvudsakligen följande: Feber. Ibland kan febern vara så hög att mamman får frossa. Ibland upplevs det att febern kommer och går. Vissa mammor har ingen feber alls. Värk i kroppen. Detta kan upplevas som influensa och uppstår då kroppens immunförsvar aktiveras. Spända bröst. Mjölkstockning kan drabba ena eller båda brösten samtidigt. Det kan kännas som om bröstet/ brösten aldrig är tömda. Knutor i brösten. En eller flera områden i bröstet/ brösten känns speciellt hårda och ofta ömma. Rodnad på brösten. Ibland rodnar ett parti, ungefär lika stort som en enkrona, ibland rodnar större delen av bröstet. Detta medföljs ofta av en känsla av värme i huden. Smärta. Ibland smärtar bröstet konstant, ibland är det endast vid beröring eller när barnet ammas. Varför uppstår mjölkstockning? Det finns en sak som forskarna är ense om och det är att mjölkstockning uppstår på grund av ofullständig tömning av bröstet/brösten. Vad som föranleder detta diskuteras mycket i forskarkretsar. Än så länge finns det endast teorier, här följer några: En eller flera av mjölkgångarna är igenproppade med mjölkproteiner och döda hudceller. Barnet har sugit mindre på bröstet, t.ex. sovit igenom natten eller sugit på en tröstnapp. Barnet har sugit mindre effektivt på bröstet, t.ex. vid förkylning. Mamman har varit stressad och inte låtit amningen ta den nödvändiga tiden. Hårt åtsittande BH som hindrar mjölkflödet. Brösten har utsatts för kyla. (Denna teori finns enbart i Sverige) Hur skall mjölkstockning behandlas? Det pågår forskning om mjölkstockningsproblem runt om i världen. Trots detta vet vi fortfarande inte vad som är det bästa sättet att behandla mjölkstockning. Den studie som pågår just nu i Helsingborg och Ängelholm jämför olika behandlingsformer. Vi avvaktar resultat som kan ge bevis (eller som det heter, evidens) för bästa behandling. Det är ovanligt att kroppen reagerar med hög feber och frossa utan att det finns en infektion i kroppen, men - 13 -
forskare i både Sverige och Danmark har bevisat att detta händer när det gäller mjölkstockning. Därför är det onödigt med antibiotikabehandling i de allra flesta fall. Febern orsakas av att mjölk pressats ut från mjölksjöarna till bröstvävnaden. Kroppen tar hand om mjölken som har läckt ut i vävnaden; det tar något dygn. Behandlingen är inriktad på att försöka förstå varför mjölkstockningen har uppstått samt att tömma brösten regelbundet så att stockning inte uppstår igen. Ibland utvecklas mjölkstockning till en infektion och då skrivs antibiotika ut. Telefonnummer Amningshjälpen tel 0411-44 333 Amningsmottagningen i Helsingborg, minicall nr: 0740-20 71 12 Amningsmottagningen i Ängelholm, minicall nr: 0740-43 55 18. Barnhälsovårdsenheten tel 042-10 19 74 Förlossningsavdelningen tel 042-10 22 20, 042-10 22 21 Perinatalavdelningen (BB) tel 042-10 22 40, 042-10 22 42 Amning och mediciner På nedanstående webbplats kan aktuell information om läkemedel och amning hittas: www.patient-fass.nu/avsnitt/graviditet.htm Länkar WHO Folkhälsoinstitutet Amningshjälpen www.who.org www.fhi.se www.amningshjalpen.se Helsingborgs Lasarett AB Om du av någon anledning inte vill eller inte kan amma finns modersmjölkersättning som ger barnet den energi och näring det behöver. Kom ihåg att barn mår bra av att ha en mamma som mår bra och att det är bättre med en väl fungerande mamma än en som hela tiden tycker att amning är jobbigt och mår dåligt av det. www.helsingborgslasarett.se - 14 -
Referenser Riorden J. & Auerbach K.G. 1990. Breastfeeding and Human Lactation. Jones and Bartlett, Boston. Huggins K.E. & Billon S.F. 1993. Twenty cases of persistant sore nipples: Collaboration between consultant and dermatologist. Journal of Human Lactation 9(3), 155-160. Elliott C. 1996. Using a silicone nipple shield to assist a baby unable to latch on. Journal of Human Lactation 12(4), 309-313. Centouri S., Burmaz T., Rofani L et al. 1999. Nipple care, sore nipples and breastfeeding: A randomized trial. Journal of Human Lactation 15(2), 125-130. Livingstone V. & Stringer LJ. 1999. The treatment of staphyloccocus aureus infected sore nipples: A randomized comparitive study. Journal of Human Lactation 15(3), 241-246. Livingstone V. 1996. Too much of a good thing. Maternal and infant hyperlactation syndromes. Canadian Family Physician 42, 89-99. Engström BL. 1999. Amning efter bröstreduktionsplastik. En studie om mammors upplevelser av information och bemötande. Vård i Norden, No51,Vol 19 (1), 29-35. Hatton M. & Carrigan Keleher K. 1983. Breastfeeding after breast reduction mammoplasty. Journal of nurse-midwifery, Vol 28, No 4, 19-22. Marshall DR., Callan PP. & Nicholson W. 1994. Breastfeeding after reduction mammaplasty. British Journal of Plastic Surgery, 47, 167-169. Hurst N. 1996. Lactation after augmentation mammoplasty. Obstetrics & Gynecology, Vol 87, No1, 30-34. Evans K., Evans R. & Simmer K. 1995. Effect of the method of breast-feeding on breast engorgement, mastitis and infantile colic. Acta Pediatrica 84: 849-52. Evans M. & Heads J. 1995. Mastitis: Incidence, prevelence and cost. Breastfeeding Review Vol.3, No.2, 65-71. Fetherston C. 1997. Management of lactation mastitis in a Western Australian cohort. Breastfeeding Review Vol.5, No.2, 13-19. Foxman B., Schwartz K. & Looman S.J. 1994. Breastfeeding practices and lactation mastitis. Social Science and Medicine Vol.38, No.5, 755-761. Moon J.L. & Humenick S.S. 1989. Breast engorgement: Contributing variables and variables amenable to nursing intervention. JOGNN July/August 1989, 309-315. Motion till Riksdagen 1998/99:So312. Alternativmedicin. Roberts K.L., Reiter M. & Schuster D. 1998. Effects of cabbage leaf extracts on breast engorgement. Journal of human lactation 14(3), 231-236. Thomsen A.C., Espersen T. & Maigaard S. 1983. Course and treatment of milk stasis, noninfectious inflammation of the breast, and infectious mastitis in nursing women. American Journal of Obstetrics and Gynecology Vol.149, No.5, 492-495. - 15 -
ÖVERDRIVEN BETONING av mängden bröstmjölk i samband med amning är en av de skadligaste idéer som vi i västvärlden överför till andra samhällen. Inte nog med att det uppmuntrar kvinnor i primitiva miljöer att överge amningen, utan också för att det blir underförstått att den enda anledningen att amma är att ge barnet mat. KVINNAN I ANDRA VÄRLDSDELAR ger sitt barn bröstet utan reservationer. Hon oroar sig inte över när barnet åt senast eller om bröstet verkar fullt eller tomt. Hon ammar ändå inte för att proppa barnet med mjölk utan för att ge tröst och glädje. Om barnet gråter ger hon bröstet, om barnet har hicka, slår sig eller är rädd för främlingen, ger hon bröstet. Som en bisak får barnet i sig all den mjölk som behövs. BLIR MATANDET det övervägande känner mamman sig berättigad att neka barnet bröstet när hon tror att det har fått nog eller inte är hungrigt. UR BARNETS SYNPUNKT går trösten som bröstet ger förlorad. Det blir då mamman och inte barnet som bestämmer om barnet behöver och får tröst. Citat av antropologen Margaret Mead ur Nursing Your Baby av Karen Pryor, Pocket Books New York, 5th printing, 1974. - 16 - Affärsområde Barn-Familj-Kvinnosjukvård Helsingborgs Lasarett AB S Vallgatan 5 251 87 Helsingborg Tel 042-10 00 00 Fax 042-10 10 30 www.helsingborgslasarett.se Ateljén 2002 atejlen@helsingborgslasarett.se