Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka



Relevanta dokument
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Reviderat den: Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Handlingsplan för calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Handlingsplan för calicivirusorsakad gastroenterit/ vinterkräksjuka

Clostridium difficile diarré (CD)

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Lokal anvisning

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Fastställd

Virusorsakad gastroenterit

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Information till ansvariga för boenden

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Kohortvård vid ESBL-carba och calicivirus

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Magsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Lokal anvisning

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Rätt klädd och rena händer

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Kompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning:

Innehåll: Inledning sid 1

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region

Handlingsplan för friskare barn

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård

Clostridium Difficile

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård, dialys, förlossning och operation

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Rätt klädd och rena händer

Hygienkonferens. Hösten 2016

Smittsam magsjuka. Hindra spridning i vård och omsorg. Malin Järv Hygiensjuksköterska

Magsjuka smittsam- vårdhygieniska aspekter inom sluten vård i Uppsala län

Influensa A och B samt RS-virus

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) handläggning inom slutenvård och särskilda boenden i Stockholms län

Patientnära slutstädning. Beskrivning arbetsgång

Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus.

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 11

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Influensa. Fredrik Idving

Diarré och kräkningar på akutintag och vårdavdelning

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Magsjuka smittsam- riktlinjer inom sluten vård i Uppsala län

Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus.

RIKTLINJE. Riktlinje för specifika smittor. Bakgrund. Symtom/sjukdomsförlopp. Smittspridning. Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta

Calicivirusinfektion/Virusgastroenterit - Strategi inför befarat utbrott inkl checklista vid utbrott

Egenkontrollprogram i Stöd och Service

Transkript:

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Dessa råd/riktlinjer är applicerbara både inom kommunal- och landstingsvård. Inledning Syftet med denna handlingsplan är att förhindra spridning av calicivirus, bl.a. för att slippa långa perioder med intagningsstopp och stängda avdelningar. Effektiva åtgärder är: 1. Snabba reflexer - ha alltid vinterkräksjuka i åtanke om en patient kräks eller har diarré. 2. Första misstänkta fallet (indexfallet) hanteras korrekt på akuten/ vårdavdelningen/särskilt- eller i ordinärt boende. 3. Kohortvård (se nedan) tillämpas direkt. 4. Hygienrutiner följs. Smittvägar Smittvägen för vinterkräksjuka går från tarm till mun (fekal-oral smitta). Smittdosen är mycket liten i förhållande till det stora antal virus som utsöndras vid varje kräkning eller diarré. Virus kan överleva i flera veckor i miljön och överföras till patienter via händer, kläder och miljö. Noggrann handtvätt, handdesinfektion, mekanisk rengöring (städning), desinfektion samt rätt tillämpad livsmedelshantering är avgörande för att hindra smittspridning av virus som orsakar vinterkräksjuka. Diagnostik av misstänkt smittsam patient Det är av största vikt att snabbt identifiera en smittsam patient (även insjuknad vårdpersonal) med diarré och/eller kräkningar så att åtgärder kan vidtas för att förhindra smittspridning till andra. Provsvar kan dröja vara falskt negativa. Epidemigrupp En tillfällig epidemigrupp bildas i landstinget vid utbrott med syfte att på klokaste sätt hantera den uppkomna situationen. Se dokument Beredskapsplan vid vårdplatsbrist i Landstinget Sörmland Namn: Titel: Telefon (Direkt): Mobil: Smittskydd/Vårdhygien 016-10 35 85 E-post: Besöksadress: Postadress: smittskydd.vardhygien.sorml@dll.se, Mälarsjukhuset, 631 88 Eskilstuna Fax: Telefon (Växel): E-post (Landstinget): 016-10 32 20 016-10 30 00 Sidan 1(9)

På Akutmottagning Undvik att patienter med gastroenteritsymtom uppehåller sig i väntrum och andra allmänna utrymmen. Placera istället sådana patienter i undersökningsrum med tillgång till egen toalett. Patient med symtom får inte lämna rummet. Även eventuella anhöriga uppmanas att stanna i patientens rum. Tillämpa kohortvård. Avdelad personal medföljer vid akuta undersökningar, behandlingar och transport till vårdavdelningen. När patienten lämnat akuten ska den avdelade kohortpersonalen byta kläder innan de engagerar sig i andra arbetsuppgifter. Planera inläggning till avdelning. Patient skall placeras på enkelrum med egen toalett och med kohortvård. Mottagande vårdavdelning informeras. Rengör/desinfektera toalett, brits, patientnära ytor och tagställen med Ytdesinfektionsmedel (För val av medel se rekommendation under avsnitt städning) Kohortvård Med kohortvård menas att sjuka och inkuberade patienter vårdas av en och samma personalgrupp och att man inte delar vårdrum eller hygienutrymmen med patienter utanför kohorten. Syftet med kohortvård är att begränsa smitta så effektivt som möjligt. Om kohortvården ska fungera fullt ut måste den tillämpas under hela dygnet. Inläggning av patienter till en kohort får inte ske. En fördel med att tillämpa kohortvård fullt ut, hela dygnet, är att man kan undvika produktionsbortfall p.g.a. intagningsstopp och delvis stängd avdelning. Kohortvård på vårdavdelning/boende/enhet Överbeläggningar ska inte förekomma på vårdavdelning med misstänkt eller säkerställd vinterkräksjuka. Patienter som vårdas utanför en fungerande kohort kan: Skrivas ut till andra vårdavdelningar och vårdenheter. Genomföra planerade undersökningar/behandlingar vid andravårdenheter. Kan inta måltider i vårdavdelningens matsal. Patienter med symptom i kohorten: Flytta aldrig en patient ur en kohort eller med symtom, utan låt vederbörande vårdas kvar på rummet. Hjälp patienter att kunna hålla god handhygien. När symtomen upphört duscha patienten, bädda rent sängen. Patienter som genomgått virusorsakad magsjuka kan efter 48 timmars symptomfrihet flyttas till annat vårdrum, vårdavdelning, sjukhus eller andra exempelvis kommunala vårdformer. SID 2(9)

Inkuberade patienter, patient som delat toalett och/eller delat vårdrum med magsjuk: De ingår i kohorten och vårdas av samma personal som patienter med virusorsakad magsjuka. Inkuberade patienter bör helst inte lämna vårdrummet och vårdavdelningen. Inkuberade patienter kan 48 timmar efter sista diarréen/kräkningen hos sjuk medpatient räknas som smittfria. De kan då flyttas till annat vårdrum, vårdavdelning, sjukhus eller andra exempelvis kommunala vårdformer. Undersökning/behandling utanför vårdavdelning Endast akuta undersökningar, behandlingar och operationer bör utföras för patienter inom kohorten. Virusorsakad magsjuka får dock aldrig hindra nödvändiga undersökningar, behandlingar och operationer. Medicinskt ansvarig läkare avgör. Informera mottagande enhet och transportpersonal. Överflyttning av patient till annan vårdgivare i samband med virusorsakad magsjuka Utbrott med virusorsakad magsjuka kan uppkomma på särskilda boenden när smittsamma patienter överflyttas från sluten vård. Likaså kan utbrott i sluten vård uppkomma när smittsamma vårdtagare överförs från kommunal vård till sluten vård. Patient med pågående virusorsakad magsjuka ska inte flyttas till särskilt boende. Patient med genomgången virusorsakad magsjuka kan flyttas till särskilt boende när patienten varit symptomfri i 48 timmar efter senaste diarréen/kräkningen. Patienter som vårdats på samma rum eller delat toalett med patient med smittsam magsjuka, betraktas som smittade (inkuberade). Inkuberade patienter som varit symptomfria i 48 timmar efter sista diarréen/kräkningen hos sjuk medpatient kan skrivas ut till särskilt boende. Patient som inte har virusorsakad magsjuka och som ska skrivs ut från sjukhus bör inte flyttas till särskilt boende med pågående virusorsakad magsjuka. Kohortvården upphör när: Kohorten kan minskas successivt och upphör efter att sjuka samt inkuberade patienter varit symptomfria i 48 timmar efter senaste diarréen/kräkningen. Vårdrummet städats enligt gällande rutin När utbrottet är avslutat skall samtliga insjuknade patienter och personal registreas på vårdhygienshemsida. SID 3(9)

Intagningsstopp Om man har flera fall med symtom förenliga med vinterkräksjuka vårdavdelningen utan att kohortvård tillämpas, ska man samråda med sektionen för vårdhygien om tillfälligt intagningsstopp. Intagningsstopp innebär att inga nya patienter får skrivas in. För landstinget gäller följande: För samråd, då man har flera fall med misstänkt eller konstaterad vinterkräksjuka, sammankallas epedimigrupp på NLN, KSK eller MSE, för beslut om behov av intagsstopp. Jourtid tas beslut av ansvarig bakjour och infektionsbakjouren. Utskrivning under intagningsstopp: Patienter på vårdavdelningar med intagningsstopp kan skrivas ut till hemmet. Magsjuk patient som varit symptomfri i 48 timmar efter senaste diarréen/kräkningen kan skrivas ut från avdelningen och överföras till andra vårdavdelningar, särskilda boenden samt ordinärt boende med hemtjänst på vanligt sätt. När häva intagningsstopp? När kohortvård kan tillämpas alternativt samtliga fall är tillfrisknade eller utskrivna kan man överväga att häva intagningsstoppet. Provtagning Provtagning bör ske så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet, helst inom första dygnet. Om man har enstaka fall med symtom förenliga med gastroenterit finns anledning att göra sedvanlig mikrobiologisk diagotik utöver calicidiagnostik. Har man på en enhet flera fall med misstänkt gastroenterit, där symtomatologi och epidemiologi överensstämmer med calicisjukdom, räcker det i normalfallet att de 3-4 första fallen provtas för att bekräfta diagnosen. Ta i första hand prov på avföring, (två till tre skopor). Om det inte är möjligt att få något avföringsprov finns möjlighet att analysera prov på kräkning. Denna diagnostik har dock lägre känslighet. I Sörmland analyseras inte sapovirus rutinmässigt när frågeställningen är calicivirus. Prov vidarebefordras till annat laboratorium för analys vid denna frågeställning. Kontakta laborartoriet eller ange tydligt på remissen om analys av sapovirus önskas. Provet kan förvaras i kyl upp till 3 dygn i väntan på transport. Transporteras/skickas i rumstemperatur eller i kyla. SID 4(9)

Ett prov tas för Calici och eventuellt ett prov för respektive övriga tarmpatogener enligt nedan. Frågeställning Virusdiagnostik kryssa i calicivirus RNA på remissen. (Skriv i övrig klin data om sapovirus önskas) Clostridium difficile Provtagningsförfarande Faeces - burk med sked och skruvlock Faeces - burk med sked och skruvlock Salmonella, Shigella, Yersinia, Faeces - pinnprov Campylobakter Hygienrutiner Hygienrutinerna nedan syftar till den ytterligare begränsning av risken för smitta med calicivirus som behövs, utöver vad man redan uppnår med basala hygienrutiner och Landstinget Sörmlands vanliga rengörings- och desinfektionsrutiner. Basala hygienrutiner ska som alltid tillämpas. Vid vård av patienter med gastroenteritsymtom är det efter patientnära arbete nödvändigt att tvätta händerna med tvål och vatten, torka dem torra och avsluta med handdesinfektion, eftersom enbart handdesinfektion har dålig effekt på calicivirus. Handskar Handskar kan bidra till smittspridning vid överdriven användning. Handskar ska användas vid kontakt med kroppsvätskor Munskydd Virusorsakad magsjuka smittar främst via kontaminerade händer, kläder och ytor. Munskydd kan behövas, som stänkskydd, när vårdtagaren/patienten har pågående kräkningar och personal har nära kontakt. Viktigt är att man då tar på och av munskyddet med nytvättade och nydesinfekterade händer, samt att händerna tvättas och desinfekteras då man sedan tar av munskyddet. SID 5(9)

Skyddskläder Engångsförkläde används som alltid då arbetskläderna riskerar att komma i kontakt med patienten/omsorgstagaren, dennes sängkläder eller närmaste omgivning i övrigt, samt då arbetskläderna riskerar att förorenas med kroppsvätskor och utsöndringar, som vid tvätt och avfallshantering. Uppfattar man som personal att det är en risk att ens armar/ärmar kommer i kontakt med kroppsvätskor och utsöndringar ska man på motsvarande sätt använda långärmat engångsförkläde. Mat och disk Fungerande hand- och livsmedelshygien är en förutsättning för att förhindra fortsatt smittspridning. Avdelad personal, som inte deltar i patientvård, ansvarar för patientköket. Kohortpersonal ska inte hantera livsmedel. Alla patienter ska tvätta och desinfektera händerna före måltider. Patienter och anhöriga ska aldrig vistas i vårdavdelningens kök. Inga bufféer (frukost, fika, dryck, frukt eller godis) får förekomma till patient, omsorgstagare eller personal när magsjuka pågår på vårdavdelningen. Städa ur kylskåp/frysar och kasta öppnade förpackningar som kan ha vidrörts av förorenade händer. Disk diskas i vårdavdelningens köksdiskmaskin eller i centralköket. Personal Personal med symtom ska inte tjänstgöra. Sjuk personal kan återgå i tjänst 48 timmar efter symtomfrihet. För personal som arbetar i sjuk kohort skall det gå ett arbetspass innan de byter till frisk kohort. För att gå till andra avdelningar krävs 24 h karens. Personal som rör sig mellan olika vårdenheter, som sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer, dietister och logopeder, läkare men också bibliotekarier, ska inhämta information om vilka patienter på enheten som är smittsamma för att kunna prioritera hur man lägger upp sitt arbete med hänsyn till smittrisken. Det är olämpligt att personal, som rör sig mellan olika vårdenheter, går från smittad till frisk vårdenhet under samma arbetspass (gäller även nattetid). Detta kan lösas genom att besöket på enheten med vinterkräksjuka får avsluta arbetspasset. Informera alltid all berörd personal om hygienrutiner vid magsjuka. Informera ansvarig städledare. Transportpersonal informeras i samband med att transport beställs. Observera att om personal går direkt från smittad till frisk kohort/patient skall man byta arbetskläder. SID 6(9)

Städning Desinfektion Vid städning och desinfektion av vårdutrymmen där patient/omvårdnadstagare med misstänkt eller konstaterad vinterkräksjuka vårdas/vårdats bör man i första hand använda klorbaserat desinfektionsmedel, eftersom alkoholer och oxiderande desinfektionsmedel har dålig avdödande effekt på orsakande virus. Exempel på klorbaserade desinfektionsmedel är LifeClean, Atichor Plus och Klorin. OBSERVERA att man inte ska blanda användningen av dessa olika sorters medel i samma lokal, då det medför risk för dessa medel skall ej alterneras emellan utan ett val gäller. Natriumhypoklorit (Klorin) har dokumenterad effekt mot norovirus. Koncentration 0,5 procent (= 5 000 ppm) används i spädning 1:6, dvs 1 del Klorin original 2,7% och 5 delar vatten max 40 C. Klorin får inte blandas med rengöringsmedel eller andra kemikalier. Risk för utveckling av toxiska gaser. Rinnande vatten och ögondusch måste finnas tillgänglig vid beredning av lösning. Överbliven brukslösning hälls ner i avloppet (spoldesinfektorn). Var observant på att Klorin kan reagera med vissa metaller. I sådant fall bör ytan fortsättningsvis ej desinfekteras med Klorin. Använd skyddsutrustning enligt säkerhetsdatabladet för den aktuella kemikalien. Tvätta händerna efter avslutad beredning. Magsjukevirus är svåra att avdöda, noggrann mekanisk rengöring krävs! Informera städansvarig. Vårdrummet städas före toalettutrymmet. Olika dukar för toalett och vårdrum ska användas. Olika dukar för toalettstol och övrig toalettinredning ska användas. Använd skyddshandskar, skyddskläder, och rumsbunden städutrustning. Städutrustningen desinfekteras efter användning. Dukar och moppar som använts får aldrig återdoppas för att återfuktas. Städpersonal som städar flera vårdenheter under samma arbetspass, byter arbetskläder när man har städat färdigt på enhet med vinterkräksjuka om man sedan ska fortsätta att städa på annan enhet under samma arbetspass. Punktdesinfektion Använd handskar och förkläde och torka omedelbart upp spill/ stänk av kräkningar eller avföring med noggrann mekanisk rengöring och därefter desinfektion (se ovan för rekommenderat desinfektionsmedel).desinfektion Daglig städning Patientens närmaste omgivning blir förorenad av droppar från kräkningar och av orena händer. Virus kan överleva i veckor i miljön. Till patientnära ytor räknas bl.a. sängpanel, sängbord, säng, toalett, handtag och kranar. Noggrann mekanisk rengöring med efterföljande desinfektion (se ovan för rekommenderat desinfektionsmedel) SID 7(9)

Slutstädning Utförs när diarrésymtom har upphört och det gått 48 timmar eller om man skulle bli tvungen att flytta patienten/vårdtagaren från vårdrummet. Utöver momenten i den dagliga städningen: rengör och desinfektera, eller om detta inte går kassera all utrustning och allt material som använts vid vård och behandling av patienten/vårdtagaren. Tillämpa basala hygienrutiner. Madrass rengörs noggrant mekaniskt med efterföljande desinfektion (se ovan för rekommenderat desinfektionsmedel). Förorenad kudde tvättas eller kasseras. Patientnära ytor i vårdrum och på toalett rengörs noggrant mekaniskt med efterföljande desinfektion (se ovan för rekommenderat desinfektionsmedel). Exempel på patientnära ytor är sängpanel, sängbord, säng, handtag, kranar och pappershållare. Byt toalettpappersrulle och kassera engångsmaterial. Genomför noggrann mekanisk rengöring av golv, med efterföljande desinfektion (se ovan för rekommenderat desinfektionsmedel) Flergångsartiklar, utrustning och hjälpmedel Flergångsartiklar och utrustning som t.ex. stetoskop, blodtrycksmanschetter rengörs och desinfekteras mellan varje patient/vårdtagare. Leksaker till sjuka barn rengörs och desinfekteras mellan varje patient/vårdtagare, ställningstagande till kassering. Hjälpmedel rengörs och desinfekteras innan de används till en annan patient/vårdtagare. Förorenade flergångsartiklar, utrustning och hjälpmedel, som är omöjliga att rengöra och desinfektera, ska kasseras. Tvätt Tillämpa, som vanligt, basala hygien och klädregler vid hantering av tvätt. Cirkulationstvätt: Tvättsäck försluts inne på vårdrummet. Använd upplösningsbar innerpåse för grovt förorenad tvätt från patient med symtom hanteras denna hanteras som smittförande tvätt. Byt tvättsäck dagligen. Egen tvätthantering i exempelvis kommunal omsorg: Tvättsäck/påse försluts inne på vårdrummet. Använd gärna upplösningsbar innerpåse för grovt förorenad tvätt. Tvätta, som alltid, vårdtagarens textilier separat och om möjligt i minst 60 grader. Eftersträva snabb torktid. Smutsig tvätt tas direkt från vårdtagarens rum in i tvättmaskin. SID 8(9)

Avfall Rumsbunden avfallssäck ska förslutas på vårdrummet och behandlas som konventionellt avfall. Byt avfallssäck dagligen. Besökare Avråd från besök i samband med att patient har misstänkt eller konstaterad vinterkräksjuka. Anhöriga som ändå besöker patient med misstänkt eller konstaterad vinterkräksjuka ska informeras om att tillämpa god handhygien, tvätta händerna med tvål och vatten, före och efter besök och därefter gärna använda handdesinfektionsmedel. Anhöriga ska avrådas från att delta i vården av patient. Anhöriga som besökt patient med misstänkt eller konstaterad vinterkräksjuka bör inte besöka andra patienter på vårdenheten, sjukhuset, andra vårdinrättningar eller särskilda boenden. SID 9(9)