#DIGIPOLICY Finlands studerandekårers förbund SAMOK
#DIGIPOLICY Finland har enligt flera internationella jämförelser, såsom Digibarometri och Världsekonomiforum jämförelse över konkurrenskraften, de bästa förutsättningarna för digitalisering, men det finns ännu en del att förbättra då vi ser till implementeringen. Digitaliseringen kommer att omforma det sätt på vilket vi arbetar och kommer att skapa helt nya möjligheter inom alla branscher. Digitaliseringen är därför något som helt enkelt inte kan förbises i diskussioner om utbildningen. Därför har Finlands studerandekårers förbund SAMOK definierat sina ståndpunkter för digitaliseringen av utbildningen. Vi har med avsikt begränsat oss och tar inte upp konsekvenserna av samhällets digitalisering på bland annat innehållet i utbildningen, utbildningsmängder och sysselsättning. I det här dokumentet fokuserar vi på tre delområden: ansökan och antagning o samarbete med andra stadiet, antagning av studerande undervisning o pedagogik, undervisningsmaterial och lärmiljöer tjänster o system och annan infrastruktur, information Ansökan och antagning Även om det inte finns någon högskola på orten eller i närheten av den ska studerande på andra stadiet ges möjlighet att avlägga högskolestudier redan under andra stadiet genom studier på nätet. Storskaliga öppna nätbaserade kurser (MOOC) tas mer omfattande i bruk som en urvalsmetod. MOOC-kurser ger möjlighet att under en längre period mäta den sökandes engagemang, motivation och lämplighet för branschen. I bästa fall ger MOOC den sökande en realistisk bild av utbildningsområdet och utbildningens innehåll. Då den studerande antas kan den aktuella kursen tillgodoräknas för examen. Det är ändå rätt dyrt att genomföra MOOC-kurser, så det krävs till exempel branschspecifikt samarbete mellan olika högskolor.
Högskolorna introducerar elektroniska urvalsprov utgående från erfarenheterna från den elektroniska studentexamen. På så sätt är det möjligt för den sökande att avlägga urvalsprovet vid den högskoleenhet som är närmast hen. Åtgärder: högskolorna bygger upp ett utbud av studier på nätet för studerande på andra stadiet inom studiehandledningen på andra stadiet synliggör handledarna möjligheten att avlägga högskolestudier även på nätet högskolorna genomför genom branschspecifikt samarbete storskaliga öppna nätkurser högskolorna gör upp en modell för tillgodoläsande av storskaliga öppna nätkurser i examina högskolorna digitaliserar sina urvalsprov Undervisningen I lärarutbildningen förs tydligt fram på vilket sätt digitaliseringen påverkar pedagogiken. I studierna ingår undervisning i undervisningsteknologi som en obligatorisk del. Den roll som högskolornas dataadministration har ändras så den stöder undervisningen. Lärarna erbjuds regelbundet utbildning och tillräckligt stöd i att använda teknik. Ledarskap och ansvar för utvecklingen av digitalisering är tydligt definierade. Högskolorna prövar med öppet sinne nya pedagogiska lösningar. Speciellt uppmuntrar de till innovativa experiment inom till exempel kroppsburen teknik, sakernas internet eller big data. Det digitala undervisningsmaterialet är interaktivt och erbjuder studerandena utmaningar som motsvarar hens färdighetsnivå. I undervisningen utnyttjas lärspel och simulationer mångsidigt som en del av undervisningen. Även tjänster som studerande naturligt använder sig av, såsom sociala medier, används i undervisningssyfte. Såväl den litteratur, det material som de applikationer som används under kursen listas i kursbeskrivningen. För den undervisande personalen avsätts möjlighet att lägga arbetstid på att skapa digitalt undervisningsmaterial och utveckla lärmiljöer eller bekanta sig med sådana. Högskolornas etablerar en kultur av öppenhet och delning. Lärare inom olika branscher skapar tillsammans undervisningsmaterial och delar såväl bra material som god praxis. Alla aktörer inom utbildningssektorn samarbetar. Upphovsrättslagstiftningen förtydligas för undervisningens del.
Högskolorna erbjuder ett större och mer mångsidigt utbud av undervisning på nätet. Det är lättare att ordna gästföreläsningar på nätet. Utbudet av riksomfattande kurser utvecklas genom att som alternativ erbjuda möjligheten att avlägga språkstudier och grundstudier inom branschen från det utbud som yrkeshögskolornas tillsammans erbjuder. Det finns flexibla möjligheter att avlägga studier på distans vid andra högskolor, utan byråkrati. Även samarbetet med internationella partnerhögskolor underlättas. Alla är ändå medvetna om att det finns olika inlärare och därför tryggas även kontaktundervisningens ställning. Studerandenas olika utgångsnivåer och datatekniska färdigheter beaktas. Det finns förståelse för att digitalisering av utbildningen inte ensam är nyckeln till lycka och framgång. Utbildningen utvecklas parallellt i den reella och den digitala världen. Programmering ingår i läroplanen för den grundläggande undervisningen från år 2016. De här unga övergår i högre utbildning först om cirka 12 år, men högskolorna måste reagera på förändringen i tid, för förändring är en långsam process. De digitala grundfärdigheterna inom varje bransch integreras i läroplanen. Alla högskolor går med i EduCloud Alliance för att skapa gemensamma standarder för lärmiljöer och digitalt material. I undervisningen används samma verktyg och program som i arbetslivet. Alternativ med öppen källkod prioriteras. Ju färre licenser, desto större besparingar i utgifter. I samband med den tredje högskoleauditeringsrundan genomförs en utvärdering som utvärderar graden av digitalisering vid högskolorna. Digitalt undervisningsmaterial, lärmiljöer och utbildningsteknologi görs till topprodukter inom finsk utbildningsexport. Åtgärder: universitetens enheter för lärarutbildningen samt yrkeshögskolornas lärarhögskolor forskar i och främjar digitalt lärande högskolorna uppdaterar sina tillvägagångssätt för att passa en tid av digitalisering högskolorna avsätter resurser för att digitalisera utbildningen högskolorna samarbetar intensivt inom ramen för digitalisering, inte endast sinsemellan utan även med arbetslivet riksdagen förtydligar upphovsrättslagstiftningen
det nationella centret för utvärdering av utbildning Karvi utvärderar graden av digitalisering vid högskolorna Tjänster Antalet olika system ska minskas till exempel genom att förenhetliga och inkludera flera olika funktioner i samma tjänst. Om behovet av olika tjänster dock motiverat kvarstår ska det vara möjligt att logga in på de här tjänsterna med samma identifikation. Med hjälp av det chip som finns i studiekortet möjliggörs identifiering inte endast i digitala tjänster utan även i andra tjänster som högskolan erbjuder. Alla tjänster erbjuds även elektroniskt. Alla system som är i användning kan användas från vilken sorts smartenhet som helst, oberoende av tid eller plats. Hela världen ses som en lärmiljö, vilket innebär att det är viktigt att en kan komma åt den information som behövs även mobilt. Yrkeshögskolan erbjuder låneenheter till personer som inte har möjlighet att själva skaffa sig en smartenhet. Vid högskolans alla enheter finns ett tentakvarium där studerande kan avlägga studieprestationer oberoende av tidpunkten. På campusen finns det tillräckligt många stickkontakter och en internetförbindelse som fungerar smidigt även då mängden data och användare är stor. Genom att koncentrera högskolornas servrar till CSC strävar man efter lägre kostnader. En för tjänsterna tillräcklig serverkapacitet säkerställs. En möjligast kostnadseffektiv lösning för långtidsbevaring av digitalt material identifieras. Projekten för utveckling av högskolornas helhetsarkitektur får en fortsättning. Högskolorna skapar ett enhetligt e-bibliotek. Via e-biblioteket kan studerandena vid vilken högskola som helst lätt komma åt bland annat alla vetenskapliga publikationer. I all verksamhet vid högskolan säkerställs att datasäkerheten och den personliga integriteten inte hotas. Inom de här ramarna utnyttjas den data som kan fås ur högskolans datalager bland annat för tidigt ingripande eller karriärhandledning. Mervärdesskatten på e-böcker sänks och antalet e-böcker ökar. Wikipedia och dess syskonsidor erkänns som valida informationskällor. Då mängden existerande information ökar, ökar även betydelsen av källkritik i undervisningen. I undervisningen betonas korrekt källhänvisning och den undervisande personalen utbildas i att identifiera plagiering och i användning av verktyg för att identifiera plagiering.
Åtgärder: högskolorna satsar på tillräcklig infrastruktur CSC upprätthåller alla högskolornas servrar i sina serverhallar högskolorna bygger upp ett gemensamt e-bibliotek riksdagen sänker mervärdesskatten på e-böcker Källor: Digibarometri (), http://teknologiateollisuus.fi/sites/default/files/file_attachments/digibarometri-.pdf The Europe 2020 Competitiveness Report (2014), http://www3.weforum.org/docs/wef_europe2020_competitivenessreport_2014.pdf FINLANDS STUDERANDEKÅRERS FÖRBUND SAMOK RF Mer information sakkunnig Vellu Taskila, 050 389 1013, fornamn.efternamn@samok.fi styrelsemedlem Jani Mäntysaari, 040 176 0027