LS-LED12-577 Ambulansdirigering Medhelp Maud Ekman (V) har inlämnat en interpellation om vad som krävs för att avtalet med Medhelp om ambulansdirigering inte ska förlängas och vilka alternativ som finns för att garantera kvaliteten i den fortsatta verksamheten. Landstinget i Uppsala län har tillsammans med Gotland och landstingen i Sörmland och Västmanland gjort en upphandling om ambulansdirigeringstjänster. I upphandlingen ställdes mycket höga krav på framför allt kvalitet och kravet utformades utifrån tidigare erfarenheter av leverantören SOS Alarm AB. Upphandlingen vanns av Medhelp som var den leverantör som levde upp till kvalitetskraven. SOS alarm har ett nationellt avtal med staten att betjäna larmnumret 112. Det innebär för vår del att samtal som kommer till 112 om ambulans kopplas vidare till Medhelp. Motsvarande tjänst utförs även åt andra t ex polis och räddningstjänst. I samband med att SOS alarm förlorade uppdraget att sköta ambulansdirigering för våra fyra landsting ställdes krav från dem att få betalt för vissa tilläggstjänster bland annat s.k. A-nummeröverföring. Trots att vi anser att dessa tilläggstjänster ingår i det statliga uppdraget enades vi om ett tilläggsavtal. Landstinget får månatliga rapporter om kvalitén i Medhelps tjänster och dessa följs också upp kontinuerligt. Förbättringar i förhållande till tidigare är att samtliga hjälpsökande idag bedöms av en sjuksköterska. Uppföljningen visar också att Medhelp har svårt att få till en stabil bemanning på samtliga orter vilket ger påverkan på tjänsten När det gäller svarstider får vi fortlöpande statistik över genomsnittliga svarstider och hur stor andel som besvaras senare än inom 30 sekunder. Det går dock inte att utläsa den exakta väntetiden för alla inkommande samtal men diskussioner förs med Medhelp. I avtalet finns reglerat inom vilken tid samtal i de olika prioriteringsgrupperna ska vara besvarat, bedömt och utlarmat. I januari 2012 var den genomsnittliga väntetiden för besvarande av samtal till Medhelp 7 sekunder, 95 % av samtalen besvarades inom 15 sekunder. Undantagsvis kan längre väntetider förekomma vilket inte är en ny situation. Av MSB:s (Myndigheten för SamhällsBeredskap) årssammanställning framgår att SOS Alarms genomsnittliga väntetid var 8,07 sekunder och 87,6 % av samtalen besvarades inom 15 sekunder. När det gäller befarade hjärtstopp och samarbetet med räddningstjänsten visar statistiken att vi nu med avtalet med Medhelp är snabbare utlarmade och framme hos patienten än tidigare. Sörmland har en av de högsta överlevnadssiffrorna för hjärtstopp prehospitalt under 2011 och den sammanställning som pågår för 2012 tyder även på hög överlevnad vid hjärtstopp prehospitalt.
Avtalet reglerar leverantörens skyldigheter i fullgörandet av gjorda åtaganden. Om leverantören brister i detta har beställaren rätt att anlita annan eller själv helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det kan ifrågasättas om dessa typer av tjänster, där det inte finns en fungerande marknad och där ett bolag har både statliga och affärsmässiga åtaganden, ska upphandlas. Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av samhällets alarmtjänster. En rapport ska lämnas senast den 30 april 2013. - 2 - INTERPELLATIONSSVAR
LS-LED12-583 Riskanalys & händelseanalys Mattias Claesson (C) tar i en interpellation upp arbetet med risk- och händelseanalyser och frågar med utgångspunkt från detta hur många politiska beslut som har fattats, baserade på riskanalyser, sedan 2010. Riskanalyser genomförs av Patientsäkerhetsenheten tillsammans med personal som har kunskap och erfarenhet från verksamheten inom det område som riskanalysen fokuserar på. Riskanalysen är ett verktyg under utveckling. I år har 22 analyser gjorts, jämfört med 9 under föregående år. En riskanalys genomförs för att hitta risker i en verksamhet. Att analysera risker är ett framåtsyftande arbete för att vidta förebyggande åtgärder innan något har hänt. Riskanalys kan utföras både på lokal verksamhetsnivå samt på övergripande organisatorisk nivå. Den kan genomföras på redan befintlig process eller inför en förändring. Hittills har inte några politiska beslut föregåtts av riskanalys men ett antal analyser har gjorts till följd av politiskt beslutade förändringar, i syfte att identifiera eventuella risker och därmed minimera negativa konsekvenser. Sedan 2010 så har följande riskanalyser genomförts utifrån patientperspektivet på politiska beslut som fattats. 2011 LSN 44/11 Koncentration av västra länsdelens ECT behandlingar till NLN. Koncentration av Hudsjukvården till Mälarsjukhuset Nedläggning av Psykiatrimottagningen i Flen. 2012 Förändringar av divisionsindelningen Sammanslagning av Barnkliniken Sörmland och Barnhälsovården Sammanslagningen av BUP verksamheten till en enhet i länet.
LS-LED12-584 Avgifter för intyg och avgifter utanför lagen om allmän försäkring (AFL) Inger Sköld (C) har inkommit med en interpellation i vilken hon tar upp frågan om landstingets avgifter för sterilisering där medicinsk grund saknas samt för intyg med utlåtande om sterilisering. Interpellanten efterfrågar en översyn av nu gällande avgifter samt en analys av de ekonomiska konsekvenserna om avgifterna för såväl åtgärd som intyg skulle tas bort. Avgiften för sterilisering där medicinsk grund saknas är idag 10.000 kr för kvinnor och 8.000 kr för män i Landstinget Sörmland. Avgiften för intyg är 300 kr. Från 2010-01-01 fram till idag har 24 män och 11 kvinnor blivit föremål för den aktuella åtgärden. Intäkten har m a o varit 302.000 kr under en treårsperiod. Vad gäller antalet intyg har det inte varit möjligt att få fram motsvarande statistik. Intäktsbortfallet vid avskaffad avgift för sterilisering skulle, utifrån dessa siffror, uppgå till ca.100.000 kr per år. Samtidigt finns det anledning att anta att volymen skulle öka om avgiften togs bort. Detta bör dock inte ligga som grund för att avgiften inte ska harmoniseras med avgifter i andra landsting. Avgifterna för sterilisering skiljer sig avsevärt mellan olika landsting och detta är naturligtvis olyckligt sett ur medborgar- och jämlikhetsperspektiv. Enligt uppgifter från 2011 är medelavgiften i landet 4.700 kr för såväl kvinnor som män. Landstinget arbetar kontinuerligt med att se över avgifter utanför lagen om allmän försäkring (AFL) så att de harmonisera avgifter generellt med våra grannlandsting. I det arbetat ingår idag också översynen av den aktuella avgiften.
LS-LED12-585 Väntan på vård Kristina Fransson (M) tar i en interpellation upp Landstinget Sörmlands möjligheter att erbjuda operationer till patienter med bröst- respektive blåscancer och frågar vad landstinget avser att göra för att patienterna inte ska behöva vänta i onödan. Vidare efterfrågas vilka vårdgivare utanför länet som erbjuds och om patienterna informeras om detta. Slutligen efterfrågas synpunkter på begränsningen i det fria vårdvalet. Kirurgiska kliniken på Mälarsjukhuset har länsansvar för operation av bröstcancer. Utredning av en misstänkt cancer sker vid Bröstcentrum som drivs i samverkan mellan Kirurgiska kliniken, Onkologiska kliniken och Radiologiska kliniken. Väntetiderna från det att beslut om operation fattas till faktiskt ingrepp har varit för långa, vilket förklaras av vakanta tjänster bland bröstkirurgerna. Tidigare har det funnits svårigheter att fullt ut bemanna bröstkirurgiverksamheten, men rekryteringsläget har förbättrats och just nu pågår rekrytering av bröstkirurger och en sektionschef till verksamheten. I mån av tid och möjlighet, deltar även verksamhetschefen, som är bröstkirurg, i operationsverksamheten. I dagsläget är väntetiden från diagnos/besök hos specialist till operation knappt två veckor. Om väntetiderna beräknas bli alltför långa informeras patienterna om möjligheten att söka vård utanför länet. Under innevarande år har därefter enstaka kvinnor sökt sig till annan klinik för operation av sin bröstcancer, bland annat till Västerås. Anledningen till väntetiden för operation av blåscancer är långt mer svårförståelig. Urologsektionen, som opererar blåscancer, är välbemannad och kan därigenom till och med operera en del av Nyköpings urologiska cancerfall. Dessutom rör detta sig om ett fåtal patienter per år som drabbas av blåscancer i länet. Långa köer är aldrig acceptabla när det gäller cancerpatienter; framför allt när det också finns resurser att tillgå. Därför pågår en utredning kring orsakerna till att väntetiderna redovisas vara så långa och vilka åtgärder som måste göras. Vad gäller Kristina Franssons (M) frågor kring begränsningar inom det fria vårdvalet kan nämnas att detta inte har omfattat kirurgiska ingrepp. Beslut om tillfällig begränsning av det fria vårdvalet gällde onkologi och trädde ikraft 2009-09-01 och löper ut innevarande år. Det motiverades 2009 med att det då inte fanns några köer för onkologiska behandlingar inom Landstinget Sörmland. Köerna för onkologisk behandling bedöms även idag vara korta. Det är istället bristen på bröstkirurger inom operation som är skälet till att det idag finns köer för de patienter som drabbas av bröstcancer.
LS-LED12-586 Nytt koncept för landstingets kiosk- och caféverksamhet Ewa Callhamar svarar på interpellationen å Åsa Kullgrens vägnar. Mattias Claesson (C) har inlämnat en interpellation beträffande utvecklingen av landstingets kiosk- och caféverksamhet. Interpellanten efterfrågar information beträffande när det nya konceptet beräknas vara färdigt samt hur långt man har kommit i nödvändig lokalanpassning. I februari 2012 påbörjades arbetet med att utse en styrgrupp med representanter från Landstingsservice AB och FM-enheten. Styrgruppen har gjort ett antal besök på sjukhus och i andra offentliga miljöer för att studera butiks- och cafélösningar. I september utformades ett uppdragsdirektiv och ansvariga personer utsågs. En tidplan har tagits fram för respektive sjukhus och parallellt med detta har konceptet utvecklats. För Sörmlands sjukhus - Nyköpings lasarett har ett förslag tagits fram som var färdigt för presentation i styrelsen för Landstingsservice AB, då det stod klart att aktuella lokalytor påverkades av förslagen till fastighetsförändringar i Framtidens Hälso- och sjukvård. Man fick då ta ett steg tillbaka och ompröva det framtagna materialet. I dagsläget pågår en projektering på Sörmlands sjukhus - Kullbergska sjukhuset och en anpassning av kiosken och caféet kommer att påbörjas under första kvartalet 2013, under förutsättning att dessa beslut fattas. I samband med att det är genomfört kommer också det nya koncpetet att vara färdigt. På Sörmlands sjukhus - Nyköpings lasarett och Sörmlands sjukhus - Mälarsjukhuset tas två kalkylerade alternativ fram, ett som innebär en mindre förändring och ett mer omfattande. Detta kommer att presenteras som beslutsunderlag där kostnader och avskrivningar ställs i relation till ökade intäkter och en högre kvalité för kunder. Oberoende av vilket aleternativ det fattas beslut om, kommer ombyggnad genomföras i Nyköping under 2013. I Eskilstuna sker genomförandet 2013 eller 2014 beroende på vilket alternativ man väljer. Ewa Callhammar Ordförande Lanstingsservice AB
LS-LED12-587 Vad kostar otroheten mot våra ramavtal? Ulf Westerberg (M) har inkommit med en interpellation där han tar upp frågan om hur omfattande följsamheten mot landstingets ramavtal är i verksamheterna. Med hänvisning till den ekonomiska potentialen i samordnad upphandling ställer interpellanten följande frågor: 1. Hur mycket koster bristen på följsamhet mot landstingets ramavtal? 2. Finns det någon plan på hur verksamheterna ska bli mer köptrogna landstingets ramavtal? Frågan om kostnader är svår att svara på i dagsläget då någon analys av den avtalsotrogna delen av landstingets inköp inte än har gjorts. Detta ligger dock som del i kommande utvecklingsarbete inom ramen för e-stelle och Framtidens hälso- och sjukvård. I projektet e-stelle har man i nulägesdelen konstaterat att landstingets avtalstrohet uppgår till ca 70%. Detta medför att ca 600-650 mkr (i projektet uppskattades den upphandlingspliktiga volymen till drygt två miljarder kronor) handlas utan någon större konkurrensutsättning och till viss del utan ett bakomliggande upphandlat kontrakt. Detta medför att det finns en stor potential till besparing inom denna volym. Ett mål att öka avtalstroheten finns i projektet e-stelle. Där kommer även den avtalsotrogna delen av landstingen inköp att analyseras och i förslaget till nuläge, som kommer att presenteras första kvartalet 2013, kommer det att framgå vilka potentialer till besparingar som kommer att finnas utifrån bland annat en ökad konkurrensutsättning av områden som inte upphandlas idag. Därefter planeras en implementering av nuläget där en handlingsplan för hur och i vilken takt man ska utföra åtgärder för att bland annat öka avtalstroheten.