Ljus och färg - Lite teori I samband med musik- och ljud-framträdanden pratar vi om akustik, dvs att ljudet färgas av det material som finns i rummet. En fantastisk flygel kan i en bra konsertlokal låta underbart bra och för en pianist upplevs spelningen som himmelsk känsla. Om nu samma flygel flyttas till en mindre lokal med mycket ljudabsorberande inredningsdetaljer kommer ljudet inte alls upplevas som lika bra. Det är samma fantastiska flygel, men kvalitén på ljudupplevelsen blir betydligt sämre. Vi kan konstatera att en ljudupplevelse skapas inte enbart av en ljudkälla utan även av omgivningens akustik. Samma sak är det med ljus. Ljuset från samma ljuskälla uppfattas olika beroende på miljön. T.ex. en blixt som vi riktar direkt mot ett motiv en mörk kväll utomhus ger en helt annan ljusupplevelse än om vi riktar blixten mot en vitkalkad vägg där ljuset först studsar och därefter landar på motivet. Upplevelsen av ljuset i bilderna skiljer sig markant åt trots att ljuskällan är identisk. Vi kan därmed säga att det inte är enbart ljuskällan som är det viktigaste utan att ljusakustiken i den miljö som vi befinner oss i som i ännu större grad skapar den aktuella ljuskvalitén. Även ljuset från solen kan upplevas olika beroende på var bilden tas, eller rättare sagt vilka objekt som finns i motivets omgivning som kan påverka solljuset med sin egen existens och läge. En solig dag kan ljuset bli helt olika om vi befinner oss intill stora ljusa husfasader som reflekterar solljuset mot om vi befinner oss ute på sjön där vattnet speglar ljuset. Ett annat tydligt exempel är när solljuset skapar ett trolskt ljus under natten då det använder fullmånen som reflektor. Även om vi pratar om månljus är det trots allt solen som är ljuskällan. Tänk på att allt du ser är ljus antingen det går direkt från ljuskällan eller när det indirekt studsar på objekt i din omgivning. Vi kan säga att ljusens karaktär beror på alla objekt i omgivningen. Här till vänster kan vi se en bild på månen. Vi vet att månen är rund ändå ser den ut som en skära. Ljuskällan är solen och ljuset har ingenting att reflektera upp på månens skuggsida. Vi kan därför inte se den. Till höger har vi en annan bild med med solen som ljuskälla Här kan vi dock klart och tydligt se bollens skuggsida. Detta beror på att alla partiklar och objekt i miljön som gör att ljuset kan reflekteras upp mot bollens skuggsida. 1(12) Måla med ljus - Ljus och färg - Lite teori - 20130602
Ljusets egenskaper När vi nu pratar om ljus och dess kvalitéer och egenskaper menar vi inte ljuskällan utan hur ljuset belyser motivet motivet. Ljuset består av 4 olika egenskaper De första två egenskaperna Hårdhet och Riktning är egenskaper som inte kan justeras i kameran. Det är endast de två senaste Ljusets färg och styrka som vi kan justera genom att göra korrigeringar med hjälp av kamerans reglage. Ljusets färg kan vi justera genom att ändra kamerans färgtemperatur. Om du fotograferar i RAW kan du göra detta efteråt i datorn. Ljusets styrka kan inte direkt påverkas i kameran men du kan anpassa dig till rådande ljusförhållanden genom EV-justering (ISO, exponeringstid och eller bländare) Ljusets karaktär - Hårdhet En viktig del av ljusets karaktär, kanske den viktigaste är hur skarp skillnaden mellan skugga och högdager är. Inom fotografin benämner man det som hårt respektive mjukt ljus. Ett vanligt missförstånd är att hårdljus är samma som starkt eller kraftigt ljus. Mjukt och hårt ljus har enbart med hur skarp övergången mellan högdagrar och skuggor är Måla med ljus - Ljus och färg - Lite teori - 20130602 2(12)
Hårt ljus är när övergången mellan högdagrar och skuggor är skarpa. Exempel på detta kan vara en dag när solen lyser direkt på ett motiv inga moln ingenting som mjukar upp ljuset. Mjukt ljus är när övergången mellan högdagrar och skuggor är suddiga. Exempel på detta kan vara en dag när solen indirekt lyser på motivet I detta fall en vit vägg där solljuset studsar och sprider ut sig 3(12) Måla med ljus - Ljus och färg - Lite teori - 20130602
Regeln om ljusets hårdhet Hårdhetsgraden på ljuset beror på ljuskällans relativa storlek i förhållande till motivet. Ju mindre relativ storlek på ljuskällan desto hårdare ljus. Detta innebär bl.a. att om du flyttar en och samma ljuskälla längre bort från motivet blir ljuset hårdare. Tvärtom om du flyttar en ljuskälla närmare motivet blir ljuset mjukare. Jämför skuggorna och se hur stor ljuskällan är i förhållande till motivet. Vad är bäst - hårt eller mjukt ljus? Det finns inget som säger att mjukt ljus är bättre en hårt ljus eller tvärtom. Betrakta detta som egenskaper som kan användas vid olika tillfällen. Välj medvetet när du vill ha hårt eller mjukt ljus som en möjlighet att påverka uttrycket i en bild. Om du önskar ta ett porträtt kanske du i de flesta fall önskar mjukt ljus. (se vidare kompendiet om bildkomposition). Måla med ljus - Ljus och färg - Lite teori - 20130602 4(12)
Hur påverka hårdheten/mjukheten på ljuset när man använder blixt? Möjligheten till att förminska ljusytan för att erhålla ett hårdare ljus. (behövs sällan på en standard kamerablixt) med hjälp av tillbehör som tar bort en del av ljuskäglan Möjligheten till att förstora ljusytan, genom exempelvis softboxar eller diffusionsskärm för att ge ett mjukare ljus. Också avståndet mellan blixt (ljuskällan) och motivet påverkar hårdhetsgraden. Ljusets karaktär - Ljusets riktning och bredd Ljuset har alltid en riktning. Den kommer från en källa som befinner sig på en speciell plats och går i en riktning mot ett speciellt håll. I detta ligger också hur bred ljuskäglan är. Ljuskäglans bredd Bredden på ljuskäglan påverkar främst ljuset i motivets omgivning. Här några exempel: 5(12) Måla med ljus - Ljus och färg - Lite teori - 20130602
Måla med ljus - Ljus och färg - Lite teori - 20130602 6(12)
Ljuskäglans riktning När du använder det befintliga ljuset ska du också använda ljusets riktning för att få liv i dina bilder. Du kan placera dig och motivet så att du får ljuset att gå i den riktning som du önskar. Gör ett medvetet val. EXEMPELBILD SOLLJUS I ÖGONEN Här kan du se hur ljuset har används för att skapa ett mjukt och behagligt ljus och samtidigt fått ljuset att blänka till i ögonen. Här ett annat sätt att använda ljusriktningen. Några tips om ljusriktning och ljuskäglans bredd Förflytta dig under tak, innanför fönster för att minska ljuskäglans bredd. Använd reflexskärm (t.ex. svart) för att minska ljuskäglans bredd. Använd ljuset för att få liv i ögon. (be modellen vända sig mot ljuset eller reflektera ljus in i ögonen) 7(12) Måla med ljus - Ljus och färg - Lite teori - 20130602
De egenskaper som kan påverkas av kameran Ljusets färg Allt ljus har en färg. Beroende på ljusets frekvens får ljuset olika färger. En hög frekvens ger ett blåare ljus och en låg frekvens ger ett gulare ljus. Ljusets frekvens mäts i Kelvin (K). Vår syn kan uppfatta ljus som ligger mellan 1000K och 10000K. Ljus utanför det synliga intervallet kallas för IR-ljus (infrarött). Här kan vi se en lista på ungefärliga Kelvin värden och dess motsvarande färg och exempel på ljuskälla. Om du tittar på listan ovan kan du se att solljuset mitt på dagen har en färgtemperatur på ca 5500 K. Samma sak är det med en fotoblixt. De är byggda för att ha samma färgtemperatur som solen har mitt på dagen. Som vi tidigare lärt oss så smittar den omgivande miljön av sig Måla med ljus - Ljus och färg - Lite teori - 20130602 8(12)
på ljuset när det når motivet. Det gäller i högsta grad färg. T.ex. om du låter solljuset studsa i en gul husfasad innan den når motivet kommer den gula färgen att smitta av sig på motivet. I denna bild studsar ljuset i den gula fasaden. I denna bild studsar ljuset i en vit yta. 9(12) Måla med ljus - Ljus och färg - Lite teori - 20130602
Färgstick och Vitbalans Det mänskliga ögat har en förmåga att automatisk korrigera färgtemperaturen. T.ex. upplever vi de varma färgerna i solnedgången som mer dagsljusfärgade än vad de egentligen är. Ett motiv som lyses upp med ett blåaktigt ljus korrigerar vi automatiskt mot ett mer dagsljusfärgat utseende. Dessa avancerad korrigeringar sker i vår hjärna med hjälp av våra kunskaper om vilka färger som är normala. Denna färdighet fungerar tyvärr endast i verkliga livet och inte när vi tittar på en tavla eller fotografisk bild, vilket skapar ett fotografiskt problem. Även om våra moderna kameror är fantastiskt avancerade instrument, så saknar de denna mänskliga färdighet, vilket innebär att kameran ibland skapar bilder med felaktig färgtemperatur. Detta kallas för färgstick. EN BILD MED ETT FELAKTIGA FÄRGER En bild med felaktiga färger Måla med ljus - Ljus och färg - Lite teori - 20130602 10(12)
Vitbalansinställning i kameran Fotografens motdrag för att undvika färgstick är att använda färgfilter på objektiv eller blixt eller som i de allra flesta fall justera kamerans sätt att tolka ljustemperaturen. Detta kallas för vitbalans. Vitbalans betyder att vi ska se vita ytor som riktigt vita, vilket vi kan justera med hjälp av vitbalansreglaget direkt i kameran. Fotograferar du i RAW kan justeringen göras i efterbehandlingsprogrammet som du använder. I kameran kan du ställa in kompensation för att erhålla rätt vitbalans i dina bilder: Kontrollera din kameras manual för hur du ställer in vitbalansen Att tänka på: Eftersom RAW formatet innebär att bilddatat lagras exakt det som sensorn registrerat kommer inte vitbalansinställningen att sparas. Du kan mao alltid ställa in vitbalansen på AWB. Fotograferar du i JPG-format är däremot vitbalansinställningen viktig. 11(12) Måla med ljus - Ljus och färg - Lite teori - 20130602
Ljusets styrka EV-inställningarna (ISO, bländare och exponeringstid) används för att anpassa exponeringarna efter hur starkt ljuset är (se kompendium om exponering). Tänk på att: Använd så lågt ISO som möjligt men var inte rädd att öka ISO när det verkligen behövs. Missa inte bra bilder bara för att ljuset är svagt. Svagt ljus kan vara väldigt fint. Måla med ljus - Ljus och färg - Lite teori - 20130602 12(12)