JHS 192 Kontoplan för kommuner och samkommuner

JHS 192 Kontoplan för kommuner och samkommuner Version: 1.0 Publicerad: 2.9.2015 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning... 3 2 Tillämpningsområde... 4 3 Hänvisningar... 4 4 Termer och förkortningar... 5 4.1 Förkortningar... 5 4.2 Termer... 5 5 Allmänna principer... 8 5.1 Kontosystem... 8 5.2 Kontoplan... 9 5.3 Interna poster... 10 5.4 Mervärdesskatt... 12 5.5 Elimineringar och rättelser i koncernbokslutet... 12 5.6 Utredningskonton... 12 5.7 Korrigering av fel i tidigare räkenskapsperiod och ändringar i redovisningspraxis... 13 6 Stadganden, anvisningar och föreskrifter gällande resultaträkning... 13 6.1 Verksamhetens intäkter... 13 6.2 Försäljningsintäkter/omsättning... 14 6.3 Avgiftsintäkter... 17 6.4 Understöd och bidrag... 17 6.5 Övriga verksamhetsintäkter... 19 6.6 Övriga rörelseintäkter [2014]... 20 6.7 Understöd och bidrag från kommunen/samkommunen [2014]... 20 6.8 Förändring av produktlager... 21 6.9 Tillverkning för eget bruk... 21 6.10 Verksamhetskostnader... 22 6.11 Personalkostnader... 22 6.12 Köp av tjänster... 25 6.13 Material, förnödenheter och varor... 31 6.14 Understöd... 33 6.15 Övriga verksamhetskostnader... 36 6.16 Övriga verksamhetskostnader [2014]... 37 6.17 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) [2014]... 38 6.18 Skatteinkomster... 38 6.19 Statsandelar... 39 1/85

6.20 Finansiella intäkter och kostnader... 40 6.21 Avskrivningar och nedskrivningar... 42 6.22 Extraordinära poster... 44 6.23 Bokslutsdispositioner [2014]... 44 6.24 Minoritetsandelar [2014]... 46 7 Stadganden, anvisningar och föreskrifter gällande balanskonton... 46 7.1 Bestående aktiva... 46 7.2 Förvaltade medel... 53 7.3 Rörliga aktiva... 53 7.4 Eget kapital... 58 7.5 Minoritetsandelar [2014]... 61 7.6 Avskrivningsdifferens och reserver... 61 7.7 Avsättningar... 62 7.8 Förvaltat kapital... 63 7.9 Koncernreserv... 64 7.10 Främmande kapital... 64 8 Resultaträkningens konton... 69 9 Balanskonton... 78 10 Informativa uppgifter... 85 11 Bilagor... 85 2/85

1 Inledning Detta dokument innehåller rekommendationer för kontoplan och användning av kontoplan med balans- och resultaträkingsmallar samt finansieringsanalysmallar för kommuner, samkommuner, kommunala affärsverk, affärsverkssamkommuner och balansenheter. Rekommendationen är producerad som en del av regeringsprogrammets Kommuninformationsprogram som inleddes 2012. Kommuninformationsprogrammets huvudmål är att genom utveckling av kommunernas och samkommunernas informationshantering uppnå gemensamt överenskomna och med rekommendationer och nödvändiga normer stödda arbetssätt vid nationell produktion och distribution av kommunernas ekonomioch verksamhetsuppgifter. Arbetsgruppen föreslår preliminärt för upprätthållandet av rekommendationen att Finlands Kommunförbund skulle fungera som sammanförande part, ordförande och skulle vid behov kalla samman arbetsgruppen som ansvarar för upprätthållandet av mallen. När arbetsgruppen sätts samman utses nödvändiga expertparter som utser specialistpersoner som ledamöter. Arbetsgruppen skulle samlas åtminstone en gång per år och vid behov oftare, cirka två gånger per år. Arbetsgruppen rekommenderar att det finns representanter från åtminstone följande organisationer: finansministeriet, Finlands Kommunförbund, Statistikcentralen, Institutet för hälsa och välfärd, social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet. Även kommunerna bör vara representerade. Arbetsgruppens sammansättning ska också bedömas med hänsyn tagen till de JHS-rekommendationer som ansluter till JHS kontoplan-rekommendationen. Genom användandet av rekommendationen standardiseras kommunsektorns kontoplan, förutsatt att systemen kan utnyttja hela registereringskodstrukturen.det enskilda kontot är en del av denna struktur och rapporteringen och statistikföringen baserar sig på grunddatan. Dubbleringar elimineras samtidigt då man tillämpar registreringskoddelarna. Kontoplanen i denna rekommendation är gjord så, att det antas att motpartskod används i alla system för bokföring av transaktioner tillsammans med konto på lägsta kontonivå. När rapportering och statistik utvecklas vidare till att motsvara nationella och internationella krav kommer man att i fortsättningen begära uppgifter med olika slags sektorindelningar som är möjliga att realisera med motpartskod. Man måste alltid kunna rapportera från vem en tjänst eller vara har köpts eller till vem den har sålts. Då sektorindelningen utvecklas, utökas samtidigt behovet av rapporterad information. Informationen kan användas som stöd till ledningen, då man ska hantera beslut på nationell, lokal och internationell nivå. Man har försökt göra kontoplanrekommendationen sådan att rapportering och behovet av att göra statistik med motpartskod kan genomföras utan dubblerad användning av olika registreringskoder för detta ändamål. I denna rekommendation har det tagits hänsyn till att andra rekommendationer i Kommuninformationsprogrammet som inte är färdiga ännu. Andra uppgifter som ska standardiseras är bland annat kostnadsställeklassificering, uppgifts- och tjänsteklassificering samt andra standardiseringsbehov som identifierats under Kommuninformationsprojektet och vars standardiseringsprocesser startar senare under programmet. Kontoplanen har upprättats så att man genom användningen av registreringskodens alla delar effektivt kan producera de uppgifter som krävs för den externa rapporteringen. En organisation kan använda en noggrannare och bredare kontoplan på bokföringsnivå efter sina egna behov. Alla konton i organisationens egen kontoplan ska summeras till konton enligt denna rekommendation. I denna rekommendation hänvisas det till för närvarande gällande allmänna anvisningar och utlåtanden från bokföringsnämndens kommunsektion vars uppdateringar måste följas ständigt i förhållande till användningen av konton och bokföringsanvisningar. I denna rekommendation finns som bilagor: Bilaga 1: Resultaträkning för kommun och samkommun Bilaga 2: Finansieringsanalys för kommun och samkommun 3/85

Bilaga 3: Balansräkning för kommun och samkommun Bilaga 4: Koncernresultaträkning för kommun och samkommun Bilaga 5: Koncernfinansieringsanalys för kommun och samkommun Bilaga 6: Koncernbalansräkning för kommun och samkommun Bilaga 7: Koncernbalansräkning (förkortad) för kommun och samkommun Bilaga 8: Resultaträkning för kommunalt affärsverk Bilaga 9: Finansieringsanalys för kommunalt affärsverk Bilaga 10: Balansräkning för kommunalt affärsverk Bilaga 11: Bokföringsexempel gällande fonder Bilaga 12: Schema för redovisning av nedskrivning 2 Tillämpningsområde Målgrupper för rekommendationen är: kommuner samkommuner kommunala affärsverk och balansenheter. 3 Hänvisningar Hänvisningar i rekommendationstexten till lagar, normer och författningar: Kommunallagen, 17.3.1995/365 1 Bokföringslagen, 30.12.1997/1336 och bokföringsförordningen, 30.12.1997/1339 i tillämpliga delar Hälso- och sjukvårdslagen, 30.12.2010/1326 Mervärdesskattelagen, 30.12.1993/1501 Lag om Skatteförvaltningen, 11.6.2010/503 Lag om förskottsuppbörd, 20.12.1996/1118 Veterinärvårdslag, 16.10.2009/765 Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, 29.12.2009/1705 Lag om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare, 202/1964 Familjevårdarlag, 3.4.1992/312 Lag om olycksfallsförsäkring, 20.8.1948/608 Lag om hemkommun, 11.3.1994/201 lag om statsandel för kommunal basservice 29.12.2009/1704 Lag och förordning om klientavgifter inom social- och hälsovården 3.8.1992/734 och 9.10.1992/912 Inkomstskattelag 30.12.1992/1535 Lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 24.6.1968/360 Lagen om stöd för hemvård och privat vård, 20.12.1996/1128 1 Förnyelse av kommunallagen pågår 2014. 4/85

Anvisningar och utlåtanden från bokföringsnämndens kommunsektion Anvisningar och utlåtanden från bokföringsnämnden i tillämpliga delar Andra rekommendationer som ansluter till rekommendationen är Utlåtanden, rekommendationer och allmänna meddelanden från Finlands Kommunförbund 4 Termer och förkortningar 4.1 Förkortningar Datainsamling Kommun Ky LL Ulk TK-LL TK- Nekku LL-Nekku Driftsekonomi KPL KILA Statistikcentralens begäran om rapporter, myndigheternas begäran om rapporter Bokslutsplan för kommun Bokslutsplan för samkommun Bokslutsplan för affärsverk Årsbokslutsstatistik från kommuner och samkommuner som Statistikcentralen samlar in Statistikcentralens årliga datainsamling för affärsverkens bokslut Bokslutsplan för koncern Statistikcentralens årliga datainsamling för koncernbokslut Statistikcentralens datainsamling från kommuner och samkommuner för kvartalsstatistik Statistikcentralens datainsamling från affärsverk för kvartalsstatistik Uppgift om driftsekonomidelen i kommun och samkommun (inklusive affärsverk) som samlas in av Statistikcentralen Bokföringslagen Bokföringsnämnden 4.2 Termer användningsändamål fi käyttötarkoitus schema, rapport, datainsamling där kontot eller dess summanivå används beslutanderätt fi määräämisvalta uppstår i allmänhet när organisationen har 1. mer än hälften av rösträtten som målföretagets alla aktier eller andelar ger och denna röstmajoritet baseras på ägande, medlemskap, bolagsordning, bolagsavtal eller jämförbara bestämmelser eller annat avtal; eller 2. rätt att utse eller avsätta majoriteten i målföretagets styrelse eller jämförbart ledningsorgan eller i ledningsorgan som har denna rätt, och rätten baseras på samma förhållanden som den röstmajoritet som avses i punkt 1 (BokfL 1:5.1 ). bokföringsnämnden och dess kommunsektion fi kirjanpitolautakunta ja sen kuntajaosto bokföringsnämndens kommunsektion ger kommuner och samkommuner anvisningar och utlåtanden gällande bokföringslagens och kommunallagens 114-117 tillämpning 5/85

inkomster och utgifter fi tulot ja menot inkomst är slutlig användning av pengar och utgift är slutlig källa till pengar, inkomst uppstår ofta genom att en prestation överlåts och utgift genom att en produktionsfaktor tas emot Uppkomsten av inkomst och utgift är därigenom bunden till händelser i den reella processen. intäkter och kostnader fi tuotot ja kulut intäkt är periodiserad inkomst och kostnad är periodiserad utgift Intäkter och kostnader är termer i resultaträkningen. (Jfr. det officiella resultaträkningsschemat). JHS-konto fi JHS-tili rekommendation från offentlig förvaltning som JHS-kontoplanen har skapats efter JHS är ett enhetlig förfaringssätt, en enhetlig definition eller anvisning avsedd för användning i offentlig förvaltning. kalkylschema fi laskelmakaava balansräknings- eller resultaträkningsschema eller finansieringsanalysschema för bokslut i kommun, samkommun, affärsverk, balansenhet och koncern kollektivtjänst fi kollektiivipalvelu för Statistikcentralens tjänster där kunden inte kan identifieras, som räddningsväsendet eller miljöhälsovården, noteras inte köp av kundtjänster, utan alla köp av tjänster går till köp av övriga tjänster De viktigaste verksamheterna i kollektivtjänster anges i Statistikcentralens statistikanvisningar. koncern fi konserni en ekonomisk helhet bestående av en eller flera organisationer eller företag, där moderorganisationen eller - företaget ensam eller tillsammans med andra samfund i samma koncern har beslutanderätt i ett eller flera andra samfund 6/85

konto fi tili JHS-konto eller precisering på summanivå som används av organisationen metadata fi metatieto, liitännäistieto, kuvailutieto information om informationen, det vill säga beskrivande eller definierande uppgift om något datamaterial eller innehållsenhet motpartskod fi vastapuolitunniste uppgift som specificerar leverantör, kund, gäldenär, finansiär eller liknande i köp, försäljning, leverantörsskuld, kundfordring, lån, lånefordring, annan intäkt, annan utgift eller liknande; anger med vem transaktionen har genomförts registreringskod fi laskentatunniste systemspecifika delar av specifikationen av bokföringens transaktioner rekommendation fi suositus JHS-rekommendationer och Finlands Kommunförbunds rekommendationer schema fi kaava balansräknings- eller resultaträkningsschema eller finansieringsanalysschema för bokslut i kommun, samkommun, affärsverk, balansenhet och koncern sektorindelning fi sektoriluokitus Statistikcentralens sektorindelning för kommuners och samkommuners ekonomiska statistik, kontrollera vilken som gäller i statistikanvisningarna slutprodukttjänst fi lopputuotepalvelu 7/85

kundtjänst där kunden kan identifieras En tjänst som ersätter kommunens egen tjänsteproduktion. Tjänster köpta för att stöda kommunens egen serviceproduktion, som städning och förplägnadstjänster, är inte slutprodukttjänster utan mellanprodukttjänster för kommunens egen serviceproduktion. summanivå fi summataso en nivå i datainsamling eller rapportering där en sammanlagd summa bildas från flera konton eller lägre summanivåer tjänst fi palvelu produktion av materiell eller immateriell tillgång åt kund Här avses med tjänst processer eller funktioner som kommuner och samkommuner producerar på ett organiserat sätt och tillhandahåller sina invånare antingen lagstadgat eller frivilligt. tjänsteklassificering fi palveluluokitus tjänsteontologin eller tjänstebegreppen inom offentlig förvaltning utlåtande fi lausunto en ofta begärd detaljerad anvisning för behandling, förfarande eller tolkning som stöder sig på sakkunskap, till exempel utlåtanden från bokföringsnämndens kommunsektion, utlåtanden från andra myndigheter, utlåtanden från Finlands Kommunförbund 5 Allmänna principer 5.1 Kontosystem Kontosystemet består av en kontoplan och en registreringsplan. Kontoplanen innehåller: en kontoplan skriftliga anvisningar om vilka affärshändelser som ska bokföras på respektive konto en beskrivning av sambandet mellan det konto där en affärshändelse har bokförts och bokslutskontot. Registreringsplanen omfattar en redogörelse för hur bokföringen ska utföras rent tekniskt. Till registreringsplanen hör: en förteckning över använda bokföringsböcker 8/85

en redogörelse för i vilken form bokföringsböckerna finns en redogörelse för hur överföringen från grundböckerna till huvudboken görs en redogörelse för vilka hjälpmedel och metoder som används vid bokföringen en beskrivning av verifikatslagen (verifikatserierna) och hur verifikaten behandlas och i vilken ordningsföljd och på vilket sätt de ska arkiveras. Det är ett minimikrav att kommunen har en kontoplan i skriftlig form för varje räkenskapsperiod och för registreringsplanens del att det finns en förteckning över bokföringsböckerna och verifikationsslagen samt information om på vilket sätt de förvaras (bokföringslagen 3 kap. 8 ). Men eftersom det i 2 kap. 10 1 mom. i bokföringslagen ingår ett krav på att bokföringsmaterialet ska bevaras ordnat så att det utan svårighet kan konstateras på vilket sätt databehandlingen har utförts, förutsätter detta i praktiken en mera omfattande dokumentering. Bokföringsnämnden har 1.2.2011 gett en allmän anvisning om bokföringsmetoder och bokföringsmaterial. Avsikten med anvisningen är att definiera de verifikationer som utgör grunden för bokföringen och innehållet i dessa för precisering av god bokföringssed och att ge anvisningar om de metoder som ska användas i bokföringen samt om förvaring av bokföringsmaterialet. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett utlåtande 99/17.5.2011 om tillämpningen av denna allmänna anvisning i kommunerna och samkommunerna. 5.2 Kontoplan Enligt 2 kap. 2 2 mom. i bokföringslagen ska den bokföringsskyldige för varje räkenskapsperiod ha en klar och tillräckligt specificerad förteckning över sina bokföringskonton, vilken redogör för kontonas innehåll (kontoplan). Eftersom en kontoplan ska göras upp för varje räkenskapsperiod ska den förses med en anteckning om användningstiden. Anteckningen om användningstiden kan göras till exempel så att när man öppnar ett nytt konto i kontoplanen ger man öppningsdatumet som grunduppgift, eller om det går att ange den första användningsdagen i systemet antecknas denna som öppningsdag. Om kontot tas ur bruk kan det inte avlägsnas från registret förrän räkenskapsperioden går ut. Användningen av kontot förbjuds i stället från ett visst datum. Enligt 2 kap. 10 1 mom. i bokföringslagen ska kontoplanen bevaras minst 10 år efter räkenskapsperiodens utgång. Affärshändelser som är av olika slag ska ha egna konton. Det kan inte anses vara korrekt att ha blandade konton där man bokför både utgifter och inkomster. Det är inte tillåtet att bokföra skillnaden mellan inkomster och utgifter som nettobelopp. Olika slags betalningsmedel ska ha egna konton (till exempel fordringar, bankkonton och kontanter). Varje konto ska bibehållas oförändrat till sitt innehåll. Kontots innehåll kan dock ändras på grund av ändringar som beror på att verksamheten utvecklats, på grund av övergång till ett bättre kontosystem eller av någon annan speciell orsak. Eventuella ändringar i kontoplanen bör göras vid övergången till en ny räkenskapsperiod. En obruten verifikationskedja mellan verifikat och bokslut bör utan svårighet kunna konstateras (audit trail). Kontoplanen kan också innehålla konton på vilka man inte bokför externa affärshändelser och vilka inte tas med i bokslutet. Sådana är bl.a. konton som öppnats för budgetuppföljning eller kostnadsberäkning och som innehåller interna poster, eller konton som gäller vårdtagares medel liksom hjälpkonton för lönebokföring. För att vara säker på att materialet ska kunna granskas lönar det sig att i kontoplanen förse ett konto som inte hör till bokföringen med en anteckning om att det inte används i den externa bokföringen. Redovisnings- och kontosystemet i en enskild kommun ska utarbetas med ledningsbehoven som utgångspunkt och bokföringen ska ge sådan information som är väsentlig för ledningen och beslutsfattandet i kommunen. Till exempel kan det vara nödvändigt att i utbildningsväsendet specificera bland annat Material, materiel och varor relativt noggrant per konto (skolböcker, skolmateriel osv.) Däremot passar denna indelning kanske inte inom en annan sektor där behovet av specifikation gäller andra saker. 9/85

Kontonumrering Kontonumreringen i denna JHS-kontoplan är en rekommendation enligt vilken utgifts- och inkomstslagen samt balanskontona förses med en fyra tecken lång kod. Intervallen i kontonumreringen har valts med tanke på eventuella senare behov av att ytterligare specificera kostnads- och intäktsslagen samt balansposterna. Om kommunen utöver denna rekommendation tar ytterligare andra konton i bruk, ska de inkluderas i en kontoplan enligt.2 kap. 2 2 mom. i bokföringslagen. Registreringskod Registreringskoden bildas av kontonumret i den externa bokföringen och koder för den interna redovisningen. Med hjälp av de interna koderna indelas de ekonomiska transaktionerna i kommunen enligt till exempel resultatenhet, kostnadsställe, uppgift, projekt, arbetsobjekt och produkt. Klassificeringar i den ekonomiska statistiken I JHS-kontoplanen har inkorporerats Statistikcentralens klassificering av kostnads- och intäktsslag för den ekonomiska statistiken. Däremot ger Statistikcentralen separata anvisningar för tjänsteindelningen i den ekonomiska statistiken. Den så kallade sektorindelningen i den ekonomiska statistiken (bl.a. staten, kommuner, samkommuner och andra) i försäljningsintäkter, stöd och bidrag samt inköp för kundservice fås med motpartskod. Se närmare definition av termer i kapitel 4 Termer och förkortningar. 5.3 Interna poster Budgetuppföljningen och bl.a. särredovisningen av affärsverksamhet förutsätter att även interna affärshändelser registreras under räkenskapsperioden på kostnads- och intäktskonton samt på balanskonton i kommunens bokföring. I kommunens bokslut ska de interna posterna dock elimineras från resultaträkningen och balansräkningen (sk. externt bokslut). Interna utgifter och inkomster är inköp och försäljning av interna prestationer, interna hyror, interna bidrag, s.k. överföringsposter samt kalkylerade räntor och avskrivningar. Till de interna inkomst- eller utgiftsposterna hänförs också till exempel interna räntor mellan ett kommunalt affärsverk och kommunen, avkastning på grundkapital samt verksamhets- och finansieringsunderstöd till affärsverk. Interna utgifter eller inkomster är däremot inte inkomst- eller utgiftsöverföringar, utgifter som ska aktiveras (en del av de utgifter som bokförts i driftsekonomin flyttas t.ex. till ett investeringsobjekt), tillverkning för eget bruk, lagerförändringar eller överföringar till fonder och reserver (t.ex. överföringar till investeringsreserven, bokföring av avskrivningsdifferenser). Intern fakturering och interna hyror Utgifter och inkomster i den interna faktureringen samt interna hyror har följande kännetecken: den interna faktureringen och de interna hyrorna ingår i anslagen eller de beräknade inkomsterna i budgeten faktureringen av interna prestationer baserar sig på ett överföringspris som man har kommit överens om på förhand den förvaltning som är köpare kan påverka mängden prestationer som ska faktureras. Interna utgifter och intäkter hålls isär från externa transaktioner genom en motpartskod. 10/85

Överföringsposter Utgifter och inkomster som överförs är kalkylerade poster som samordnat hänförts till olika uppgifter inom kommunen enligt kalkylerade fördelningsgrunder. Överföringsposterna har följande kännetecken: inkomsterna eller utgifterna ingår varken i anslagen eller i de beräknade inkomsterna i budgeten utgifterna hänförs till uppgifterna i efterhand utgående från de verkliga kostnaderna den förvaltning som svarar för en särskild uppgift kan inte direkt påverka beloppet av de kostnader som överförs till den. Överföringsposterna bör inte registreras på den externa bokföringens konton då de till sin karaktär är kostnadsberäkningsposter. Om överföringsposter ingår i faktureringar eller avräkningar eller i de uppgifter som ges till Statistikcentralen, bör beräkningen av dessa poster grunda sig på realiserade affärshändelser i den externa bokföringen. Kalkylerad avskrivning och kalkylerad ränta Kalkylerade avskrivningar och kalkylerade räntor på bestående aktiva är poster i kapitalkostnadskalkylen. De bör inte registreras i kommunens externa bokföring. Anslag för kalkylerade kapitalkostnader och motsvarande beräknade inkomster tas inte upp i budgeten. Om de anges per uppgift i motiveringarna till budgeten kan siffrorna tas från till exempel bokföringen över tillgångar bland bestående aktiva. I interna hyror och övrig intern fakturering som tas upp i bokföringen kan ingå kalkylerade räntor och avskrivningar. De elimineras då samtidigt som de interna posterna, och eventuella aktiverade interna bidrag elimineras i bokslutet. Interna balansposter Interna balansposter tas upp i kommunens bokföring då kommunen har en särredovisad balansenhet (affärsverk som bildats enligt kommunallagen, annan balansenhet eller fond som balansenhet) eller då anskaffningsutgiften för tillgångar bland bestående eller rörliga aktiva innehåller interna bidrag. För de interna balansposter som gäller både den särredovisade balansenheten och kommunens centralbokföring reserveras separata konton i kontoplanen, såvida inte de kan separeras med motpartskod. Elimineringen av interna leverantörsskulder och kundfordringar i bokslutet görs med hjälp av en motpartskod eller reskontror. Interna balansposter som ska elimineras är fordringar och skulder mellan kommunen och en särredovisad balansenhet samt en grundkapitalplacering i balansenheten eller en återbetalning av grundkapital från balansenheten. Också interna bidrag som ingår i tillgångarna bland bestående eller rörliga aktiva och avskrivningar på dem ska elimineras när balansenhetens bokslut sammanställs med kommunens bokslut. Internt bidrag kan uppstå både för en tillgång som kommunen själv producerat och för en tillgång som ursprungligen har anskaffats av en extern leverantör. Om kommunen till exempel överlåter en tillgång till balansenheten till ett högre pris än anskaffningsutgiften uppstår ett internt bidrag som ska elimineras. Enligt realiseringsprincipen noteras endast realiserade utgifter och inkomster i bokföringen. Till anskaffningsutgiften för en tillgång bland bestående aktiva som kommunen själv tillverkat kan man till exempel endast hänföra sådana utgifter som betalas till utomstående. En bokföringsskyldig kan inte ens delvis ta upp sina interna debiteringar eller alternativa intäktsmöjligheter för den egna arbetskraften som en 11/85

ökning av anskaffningsutgiften i bokföringen och bokslutet. Dessa principer som är förenliga med realiseringsprincipen ingår i Bokföringsnämndens utlåtande 1373/1996 2. Till anskaffningsutgiften för tillgångar bland bestående aktiva kan inte hänföras till exempel kostnader för försäljning, marknadsföring eller allmän förvaltning och inte heller kalkylerade andelar av dessa kostnader. Sådana utgifter anges i resultaträkningen som årskostnader. Kontrollera de årsvisa rapporteringsanvisningarna för statistik och sättet att presentera interna poster vid Statistikcentralens årliga datainsamling och kvartalsrapportering. 5.4 Mervärdesskatt De redovisningar av moms som skattemyndigheterna kräver ska kunna tas direkt ur huvudbokföringen. På grund av återbäringssystemet för moms har försäkringsbolagen dragit av momsens belopp från den försäkringsersättning som betalas till en kommun. Om ett försäkringsbolag exempelvis betalar en faktura för reparation av en av kommunens bilar som kommit till skada har bolaget i allmänhet endast betalat verkstadsfakturans nettobelopp och skickat en räkning på momsandelen till kommunen. Momsens andel bokförs i kommunen som fordran bland moms som berättigar till återbäring, om det inte är fråga om verksamhet med begränsad återbäringsrätt. 5.5 Elimineringar och rättelser i koncernbokslutet Affärstransaktioner mellan kommuner och de samfund som hör till den koncern som bildas av kommunen och dess dottersamfund, kan i kommunens bokföring specificeras med motpartskod som kan användas för elimineringar och rättelser i koncernbokslutet. Aktier och andelar, lånefordringar och övriga fordringar bland bestående aktiva, kundfordringar, lånefordringar, övriga fordringar och resultatregleringar bland rörliga aktiva samt erhållna förskott, leverantörsskulder, övriga skulder och resultatregleringar bland balansräkningens passiva ska specificeras på följande sätt i noterna till balansräkningen: placeringar/fordringar/skulder till dottersamfund, samkommuner där kommunen är medlem samt till intresseoch andra ägarintressesamfund. Vid eliminering av ömsesidiga fordringar och skulder samt internt innehav kan man utöver motpartskod även använda leverantörs- och kundreskontrabokföring eller balansspecifikationer. I resultaträkningen till koncernbokslut görs elimineringarna med motpartskod. 5.6 Utredningskonton Avstämningen av hjälpbokföringarna såsom reskontra- och lönebokföringen mot huvudbokföringen görs med hjälp av utredningskonton. Om det finns saldo på utredningskonton vid månadsskiftet, visas utredningskontot för utgifter under räkenskapsåret bland övriga fordringar i rörliga aktiva och utredningskonto för intäkter bland övriga kortfristiga skulder. Utredningskonton ska stämmas av månadsvis och minst en gång per räkenskapsperiod, och kontona bör inte ha något saldo i bokslutet. [2014] 2 Bokföringsnämnden 1996/1373. Till anskaffningsutgiften räknas inte ett pris som faktureras av utomstående för arbete som utförs av studerande, utan endast de rörliga utgifter som arbetet medfört och en andel av de fasta utgifterna, om dessa utgör ett väsentligt belopp i förhållande till anskaffningsutgiften. Den bokföringsskyldige kan göra interna debiteringar med tanke på den interna redovisningen. Sådana debiteringar är dock inte affärstransaktioner och de ska hållas klart isär från affärsbokföringen. 12/85

5.7 Korrigering av fel i tidigare räkenskapsperiod och ändringar i redovisningspraxis Om fel uppdagas i bokföringen och bokslutet för tidigare räkenskapsperioder eller om redovisningspraxis ändras, ska rättelser göras genom korrektivposter i bokföringen för den räkenskapsperiod då felet konstateras. Ändringar i bokslutsprinciper och rättelser av väsentliga fel vilka hänför sig till tidigare räkenskapsperioder görs genom rättelser i posten Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder bland eget kapital. Poster av ringa betydelse som hör till tidigare perioder bokförs i de resultat- och balansräkningsposter till vilka de kan hänföras. Väsentliga rättelser av fel görs alltså inte resultatpåverkande utan retroaktivt. När korrigeringar görs väsentlighetsprincipen beaktas 3. Felaktigheter i uppgifter som gäller pågående räkenskapsperiod ska alltid rättas som resultatpåverkande. Skillnader som uppkommer på grund av periodisering utgör inte felaktigheter i denna bemärkelse, inte heller skillnader i som beror på att avsättningar uppskattats fel 4. 6 Stadganden, anvisningar och föreskrifter gällande resultaträkning 6.1 Verksamhetens intäkter Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, 5 Verksamhetens intäkter indelas i resultaträkningen i: Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Försäljnings- och avgiftsintäkter är vederlag som kommunen får av utomstående för prestationer som den producerar. Försäljnings- och avgiftsinkomsterna bokförs enligt prestationsprincipen som kommunens inkomst för den räkenskapsperiod under vilken prestationen har överlåtits. Beträffande prestationer som kräver lång framställningstid tillåter bestämmelsen i 5 kap. 4 i bokföringslagen alternativt intäktsföring på grundval av tillverkningsgraden, förutsatt att det separata bidrag som hänför sig till prestationen kan bestämmas på ett tillförlitligt sätt 6. Innan försäljnings- och avgiftsintäkterna tas upp i resultaträkningen minskas de med rättelseposter vilka utgörs av indirekta skatter som bestäms på grundval av försäljning såsom mervärdesskatt och andra motsvarande på försäljningen baserade skatter, och direkt med försäljningen sammanhörande års-, kassa- och andra motsvarande rabatter och krediteringar. Dessutom kan man rätta kursdifferenser som sammanhänger med försäljningen och som uppstått till följd av förändringar i valutakurserna. Rättelserna görs enligt bokföringsnämndens gällande allmänna anvisning om bokföring av poster i utländsk valuta. Övriga korrektivposter som har samband med försäljningen, till exempel kreditförluster av kundfordringar och övriga korrektivposter som hör till försäljningen samt indirekta skatter som inte direkt baserar sig på beloppet av försäljningen, till exempel acciser, dras av i resultaträkningen som övriga rörelsekostnader. 3 Se bland annat Bokföringsnämnden 2005/1750. 4 Se närmare Allmän anvisning för upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner (2011) sid. 7 och Allmän anvisningen om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner (2010) sid. 6 från bokföringsnämndens kommunsektion. Dessutom utlåtandet från Bokföringsnämndens kommunsektion 2012/105 Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet [2014]. 5 Termer och förkortningar beskrivs i kapitel 4. 6 Bokföringsnämndens allmänna anvisning om intäktsföring av inkomst baserat på färdigställandegraden (30.9.2008). 13/85

Av de kostnadsposter som hör till försäljningen behandlas försäljningsfrakter och försäljningsprovisioner inte som korrektivposter utan de bokförs inom det kostnadsslag till vilket de kan hänföras. Vid byteshandel bokförs försäljningsinkomsten enligt bruttoprincipen. Anskaffningsutgiften för den tillgång som mottagits i bytet bokförs inom det utgiftsslag till vilket detkan hänföras. Om den tillgång som mottagits vid bytet är avsedd att säljas, upptas den bland omsättningstillgångarna och om den stannar i kommunens eget bruk t.ex. som inventarie, upptas den bland bestående aktiva. Försäljnings- och avgiftsintäkter samt hyresintäkter ska särskiljas efter momssatser och andra nödvändiga specifikationsbehov. För momssats görs specifikationen med registreringskodens moms-kod. Miljöintäkter och -kostnader ingår i många bokslutsposter i kommuners och samkommuners resultaträkningsschema. Det krävs inte att de visas i resultaträkningen som en egen bokslutspost. Kommunen kan som efter övervägande i bokslutets noter redovisa totalsummor för miljökostnader och miljöintäkter samt där ingående belopp för miljöskyddets bidragsutgifter och -inkomster 7. 6.2 Försäljningsintäkter/omsättning Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL 6.2.1 Försäljningsintäkter Försäljningsintäkter är intäkter av varor och tjänster som är avsedda att säljas till ett pris som i regel täcker produktionskostnaderna. De ersättningar som kommunens affärsverksamhet (bl.a. vatten-, avfallshanterings-, trafik- och hamnverk, kantin, tvätteri och annan motsvarande verksamhet av affärskaraktär) tar ut för sina prestationer bokförs dock bland försäljningsintäkter oberoende av om de täcker produktionskostnaderna eller inte. Även anslutningsavgifter som ej återbärs noteras i försäljningsintäkter 8. Ersättningar från staten till fullt belopp Försäljningsintäkter är även ersättningar för prestationer som kommunen har producerat och överlämnat till en tredje part på uppdrag av staten. Sådana ersättningar enligt principen om full ersättning är bland annat universitetssjukhusens specialstatsandel för forskningsverksamhet läkares forsknings- och utbildningsersättning sjukvårdsersättningar för beväringar, civiltjänstgörare och fångar ersättningar för tryggande av flyktingars utkomst och övriga kostnader Statskontorets ersättningar enligt lagen och förordningen om ändring av lagen om skada, ådragen i militärtjänst ersättningar för avbytarservice ersättningar för personlig skuldrådgivning ersättningar för tillsyn (inkl. veterinärvård) övriga ersättningar, såsom - hemkommunersättningar för elev som saknar hemkommun eller som har hemort i landskapet Åland - ersättningar enligt integrationslagen - ersättning för produktion av intressebevakningstjänster (tjänsteförmyndarskap) - ersättning för president- och riksdagsvalens valkostnader. 7 Bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om redovisning och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut. 8 Utlåtande 2004/65 från bokföringsnämndens kommunsektion, även bokföringsnämnden 2000/1650. 14/85

Till den här gruppen hör också den finansiering enligt pris per enhet som samkommun som bedriver utbildningsverksamhet (yrkesskola och gymnasium) får för driftskostnader, inberäknat finansiering för läroavtalsutbildning. De utbildningsersättningar som kommunen får för läroavtalsutbildning i egenskap av arbetsgivare (t.ex. den samkommun som anordnar utbildningen betalar ersättning till kommunen) hör till övriga försäljningsintäkter. Kostnaderna för läroavtalsutbildningen, liksom också köp av utbildning som hör till läroavtalsutbildningen (till exempel teoretisk utbildning) av andra utbildningsproducenter, bokförs bland kostnadsslagen för respektive uppgift. Ersättningar från kommuner och samkommuner Hemkommunsersättningar Som hemkommunsersättningar bokförs de inkomster av hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning som framgår av den månatliga specifikationen av statsandelen för kommunal basservice 9 och eventuella kompletterande hemkommunsersättningar som kommunen får av en annan kommun på basis av ett avtal mellan kommunerna. Hemkommunsersättningar är också ersättningar som en samkommun får av någon annan kommun än en medlemskommun för sådana social- och hälsovårdstjänster som inte produceras på basis av ett samarbetsavtal mellan kommunerna (58 i hälso- och sjukvårdslagen ) 10. De hemkommunsersättningsintäkter som den nya hemkommunen debiterar med lagen om hemkommun som grund bör följas särskilt i bokföringen. Om den nya hemkommunen tillhandahåller tjänster genom en samkommun och samkommunen fakturerar den tidigare hemkommunen direkt, har också samkommunen skäl att bokföra intäkterna separat. Medlemskommunernas betalningsandelar och ersättningar till samkommunen En ersättning som en samkommuns medlemskommun betalar till samkommunen enligt fakturering som grundar sig på antalet prestationer eller ersättande prestationer (t.ex. invånarantal), upptas i samkommunens bokföring som ersättning från medlemskommun eller betalningsandel i försäljningsintäkter. Som ersättning av medlemskommuner bokförs också de utjämningsavgifter för överstora vårdkostnader som en samkommun för specialiserad sjukvård tar ut separat. Beträffande finansieringen av samkommunens investeringar bör i grundavtalet tillräckligt detaljerat avtalas hur en medlemskommuns andel av samkommunens investeringar ska behandlas. En medlemskommun kan delta i anskaffningsutgiften för en investering genom internt tillförda medel, med en finansieringsandel eller en kapitalplacering 11. Om medlemskommunen deltar genom internt tillförda medel innebär det att betalningsandelen ingår i priset på de tjänster som samkommunen säljer. Deltagande genom en finansieringsandel innebär att medlemskommunens betalningsandel dras av i samkommunen som finansieringsandel för anskaffningsutgiften för en tillgång i bestående aktiva (finansieringsunderstöd). Om medlemskommunandelarna av en investering avdras från anskaffningsutgiften förutsätter det ett avtal mellan medlemskommunerna, eftersom medlemskommunernas kapitalfinansiering i samkommunen i detta fall inte beaktas när samkommunens grundkapital indelas i medlemskommunandelar. I praktiken är det vanligast att medlemskommunerna deltar i finansieringen av investeringarna genom en kapitalplacering som noteras i medlemskommunen som en ökning av samkommunsandelen. Om samkommunens investeringar finansieras med främmande kapital bör man i grundavtalet också avtala om huruvida medlemskommunerna deltar i 9 Utlåtande 2010/39 om behandling av hemkommunsersättning från bokföringsnämndens kommunsektion. 10 Se Kommunförbundets cirkulär 30/80/2011: Kommunfakturering enligt 58 i hälso- och sjukvårdslagen och 6/80/2014 Valinnanvapaus julkisessa terveydenhuollossa. 11 Alternativa metoder baseras på utlåtande nr 1997/15 från bokföringsnämndens kommunsektion. Alternativen är: 1. Medlemskommunens betalningsandel räknas in i priset på de tjänster som samkommunen säljer. 2. Medlemskommunens betalningsandel behandlas som understöd i resultaträkningen. 3. Medlemskommunens betalningsandel dras av som finansieringsandel från anskaffningsutgiften för bestående aktiva (finansieringsunderstöd). 4. Medlemskommunens betalningsandel behandlas som en kapitalplacering. 15/85

finansieringen av återbetalningen av det främmande kapitalet genom kapitalplaceringar eller om kostnaderna för återbetalningen räknas in i till exempel priset på tjänster 12. Övriga samarbetsersättningar Bland övriga samarbetsersättningar ingår de ersättningar som kommunen får av en annan kommun för sådant avtalsbaserat samarbete som avses i 76 i kommunallagen, till exempel ersättningar som värdkommunen får av avtalskommunerna för avtalsenlig verksamhet. Övriga försäljningsintäkter Övriga försäljningsintäkter är andra än de poster som ovan räknas in i andra försäljningsintäkter, exempelvis måltidsersättningar som personalen betalat, övriga intäkter från bland annat försäljning av varor och tjänster (till exempel ersättningar för tandtekniska kostnader eller intäkter från tillgångar som kommunen sålt och som är bokförda som årskostnad, ersättningar som kunder debiterats för elevarbeten eller avgiftsbelagd serviceverksamhet eller ersättningar som kunder debiteras för måltider) samt ersättningar till full kostnad från obligatoriska försäkringar (skadeförsäkringsersättningar till övriga intäkter). Företagshälsovårdens försäljningsintäkter Bland intäkter från företagshälsovård bokförs ersättningar som kommunen eller samkommunen tar ut för företagshälsovårdstjänster. Ersättningar från Folkpensionsanstalten för anordnande av företagshälsovård för kommunens eller samkommunens egen personal bokförs däremot bland inkomstslaget Understöd och bidrag. 6.2.2 Omsättning Används i följande kalkylschema: LL I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från affärsverkets ordinarie verksamhet med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen ((bokföringslagen 4 kap. 1 ). Den ordinarie verksamheten utgörs av fortlöpande, planenlig försäljning av varor eller tjänster, som vanligen är avsedd att vara vinstbringande och med vilken affärsverket uppfyller sina målsättningar. Som ordinarie verksamhet betraktas också verksamhet som enligt vedertaget bruk kommit att höra till den ordinarie verksamheten, trots att den inte ursprungligen har utgjort ordinarie verksamhet för affärsverket. Till omsättningen räknas både de försäljningsinkomster som erhållits av utomstående och de som erhållits av kommunens eller samkommunens övriga verksamhetsenheter. Enligt vedertaget bruk hänförs alla vederlag som härrör från omsättningstillgångar till omsättningen. Försäljningsinkomsterna bokförs enligt prestationsprincipen som intäkter i bokslutet för den räkenskapsperiod under vilken prestationen har överlåtits. Inkomsten av en prestation som kräver lång framställningstid får tas upp som intäkt på grundval av tillverkningsgraden under de förutsättningar som anges närmare i 5 kap. 4 i bokföringslagen. Anslutningsavgifter som inte berättigar till återbäring (både överförbara och icke överförbara) bokförs i omsättningen 13. I bilaga 2 till bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om behandling av 12 Bestämmelser gällande ekonomi i anslutning till grundavtalet har bland annat granskats i Finlands Kommunförbunds cirkulär nr 20/1999. 13 Utlåtande 2004/65 från bokföringsnämndens kommunsektion, även bokföringsnämnden 2001/1650. Om hur anslutningsavgifter för stamnätet ska upptas i bokslutet hos den som ansluter sig till nätet bokföringsnämnden 2013/1905. 16/85

kommunala affärsverk i bokföringen presenteras behandlingen av anslutningsavgifter i ett affärsverks bokföring. Omsättningen upptas till nettobelopp. Nettoomsättningen får man genom att från intäkterna från försäljningen av produkter och tjänster som hör till affärsverkets ordinarie verksamhet dra av försäljningens rättelseposter samt mervärdesskatter och övriga skatter som bestäms på basis av omsättningen. Försäljningens rättelseposter är bl.a. års-, kassa- och motsvarande rabatter som direkt hänför sig till försäljningen. Också kursdifferenser i anslutning till försäljningen behandlas som försäljningens rättelseposter. 6.3 Avgiftsintäkter Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, Avgiftsintäkter är klientavgifter och andra avgifter för sådana varor och tjänster vilkas pris inte är avsett att täcka produktionskostnaderna i sin helhet eller vilkas pris bestäms utgående från kundens betalningsförmåga. Ofta finns det bestämmelser om grunden för avgifterna i lag eller förordning. Sådana avgiftsintäkter är bl.a. kundavgifter inom hälso- och sjukvård som hälsocentralavgifter, poliklinik- och vårddagavgifter 14, olika slags socialserviceavgifter socialvården, kursavgifter, avgifter för planläggning och lantmäteri, avgifter för byggnadstillsyn och -kontroll (till exempel avgifter för åtgärdstillstånd, rivningslov och tillstånd för miljöåtgärder) 15 samt parkeringsavgifter 16 och avgifter för avbytarservice. Avgiftsintäkter är däremot inte till exempel måltidsersättningar som tas ut av personalen eller kunder och inte heller ersättningar för elevarbeten eller avgiftsbelagd serviceverksamhet vilka tas ut av kunder, även om de i vardagligt tal kallas "avgifter" och ersättningen inte täcker produktionskostnaderna. Ersättningar av detta slag är försäljningsintäkter. Intäkter som affärsverk har för myndighetsverksamhet bokförs i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter, inte avgiftsintäkter. Alla avgiftsintäkter registreras med motpartskod [2014]. I statistiken ska följande avgiftsintäkter i hälso- och sjukvården rapporteras som egna poster (Driftsekonomi): Avgifter för läkartjänster inom primärvårdens öppenvård (exkl. tandvård) - års-, besöks- och jouravgifter (KlientavgiftsF 7 ) [2012] Klientavgifter för anstaltsvård inom den specialiserade sjukvården Klientavgifter för dagkirurgi inom den specialiserade sjukvården Ovan nämnda separat rapporterade uppgifter kan även rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto. 6.4 Understöd och bidrag Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky 14 Ersättningar för tandtekniska utgifter registreras som försäljningsintäkter. 15 Utlåtande 2010/94 och 2005/70 från bokföringsnämndens kommunsektion, samt 2005/67 om markanvändningsavtal. 16 Parkeringsbot är inte en avgift som uppbärs för en prestation utan en post av bötesnatur som upptas bland övriga verksamhetsintäkter. 17/85

I resultaträkningen upptas som en egen grupp understöd, bidrag och andra inkomstöverföringar från staten, Europeiska unionen och andra sammanslutningar när understödet eller bidraget inte är en finansieringsandel för en investering. Sådana ersättningar är bl.a. statsbidrag till grundläggande utkomststöd sysselsättningsstöd bidrag till kommunsammanslagningar landskapsutvecklingspengar EU-stöd för kommunens egna utvecklingsprojekt inom driftsekonomin Folkpensionsanstaltens ersättningar för sjuktransport Folkpensionsanstaltens ersättningar till kommunen för ordnandet av den egna personalens hälsovård skolresebidrag för studerande i gymnasium eller yrkesläroinrättning då Folkpensionsanstalten på ansökan utbetalar ersättning till huvudmannen prisstöd för mjölk som betalas till skolor och daghem när kommunen själv ansöker om och får stödet direkt som inkomst. 17 betalningsandelar för låneräntor som en samkommun debiterar sina medlemskommuner separat alla andra 18 statsandelar och bidrag utom de som bokförs i kommunens resultaträkning direkt under Statsandelar eller i samkommunen bland Försäljningsintäkter (full kostnadsersättning av staten). bidrag som samkommun erhållit från staten och som inte är finansiering enligt pris per enhet till full kostnad (bland annat det statsbidrag på 57 procent som av samkommun upprätthållen folkhögskola får för driftskostnader) utbildningsersättningar från Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Bland understöd och bidrag bokförs också olika slags statsbidrag som beviljas efter ansökan. Statistikcentralens rapporteringskrav för driftsekonomistatistik från och med statistikåret 2015: Sysselsättningsstöd Övriga understöd och bidrag av staten Understöd och bidrag av kommuner och samkommuner Understöd och bidrag av socialsäkerhetsfonder (bl.a. Folkpensionsanstalten) Understöd och bidrag av Europeiska unionen Understöd och bidrag av övriga. Dessa separat rapporterade uppgifter kan även rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto. Det rekommenderas att motpartskod används. [2014] 6.4.1 Övriga understöd och bidrag av staten [2014] Används i följande kalkylschema: LL Också en avtalskommun kan ge understöd till ett gemensamt affärsverk enligt värdkommunmodellen. Bidraget upptas då som inkomst bland Övriga rörelseintäkter eller, om beloppet ärväsentligt, bland Övriga understöd och bidrag. Detta är uppgifter som rapporteras separat i statistiken och kan även rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto. 17 Stöd som mejeriet gottgör bokförs inte som inkomst för kommunen, utan utgifterna bokförs netto som inköp av livsmedel. 18 Inkomster av hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning som framgår av den månatliga specifikationen av statsandelen för kommunal basservice bokförs under hemkommunsersättningar bland försäljningsintäkter. 18/85

6.5 Övriga verksamhetsintäkter Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky 6.5.1 Hyresintäkter Till övriga verksamhetsintäkter hör bland annat hyresintäkter. Dessa kan också tas upp på en separat rad om de utgör en betydlig del av verksamhetsintäkterna. Detta är uppgifter som rapporteras separat i statistiken och kan även rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto. Statistiken förutsätter följande uppdelning av hyresintäkterna: Hyresintäkter, interna Hyresintäkter, externa - Av externa hyresintäkter hyror för mark- och vattenområden. 6.5.2 Övriga intäkter Till övriga verksamhetsintäkter hör andra regelbundet inflytande verksamhetsintäkter än de ovan nämnda (hyresintäkter), till exempel bibliotekets förseningsavgifter och intäkter för återkrävt utkomststöd. Bland övriga verksamhetsintäkter upptas även väsentliga överlåtelsevinster från immateriella och materiella tillgångar bland bestående aktiva 19. Dessa överlåtelsevinster skall specificeras i noterna till bokslutet. Elevernas betalningsandelar av kostnaderna för skolresor som har tagits ut av elever med skolresestöd vid gymnasier och yrkesläroanstalter bokförs bland övriga verksamhetsintäkter. Övriga intäkter kan dessutom vara exempelvis försäkringsersättningar eller övriga ersättningar som orsakas av skada. I statistiken finns följande uppgifter som ska rapporteras separat och som även kan rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto [2014]: Återkrav av grundläggande utkomststöd Återkrav av kompletterande och förebyggande utkomststöd Försäkringsbolagens skadeförsäkringsersättningar - Hit hör ersättningar från försäkringsbolag för person- och egendomsskador baserat på skadeförsäkringsavtal. - Menersättningar, då ersättning erhålls för att verksamheten avbrutits, och inte heller försäkringsersättning kan riktas till utgifter. I allmänhet är dock skadeersättningar till sin natur utgiftskorrigeringar. Böter, vite och andra avgifter av bötesnatur [2014] Här bokförs de böter och viten som kommunen debiterat som myndighet. Hit hör till exempel inkomster från felparkeringsavgifter, hjulblocksersättningar, kontrollavgifter för resande utan biljett och andra förvaltningsrättsliga disciplinära avgifter. Detta konto inbegriper också byggnadstillsynens böter, som uppstår när skyldigheter inom byggande inte har följts. Detta konto inbegriper inte böter i anslutning till entreprenadavtal, som uppstår till exempel av att entreprenad försenas. Försenings- eller annan skadersättning för byggentreprenad bokförs som minskning av anskaffningsutgiften 20. Även andra skadeersättningar till sin natur utgiftskorrigeringar. 19 Smärre överlåtelsevinster på tillgångar bland bestående aktiva tas upp i resultaträkningen som rättelser av avskrivningar. Som extraordinära intäkter redovisas väsentliga överlåtelsevinster som uppstått i samband med att kommunen eller samkommunen helt och hållet avvecklar den verksamhet för vilken tillgången i fråga har använts. 19/85

6.6 Övriga rörelseintäkter [2014] Används i följande kalkylschema: LL Till övriga rörelseintäkter räknas inkomster som har samband med affärsverkets produktion av prestationer utan att ingå i denna. De har intjänats inom ramen för den vanliga affärsverksamheten, men har en sekundär betydelse för affärsverket. Bland annat överlåtelsevinster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva samt försäkringsersättningar som inte är direkt hänförbara, t.ex. ersättningar på basis av avbrottsförsäkring, utgör i allmänhet intäkter som upptas bland övriga rörelseintäkter 21. Intäkter från myndighetsverksamhet bokförs i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter, inte avgiftsintäkter. Verksamhetsunderstöd och bidrag från andra än den egna kommunen eller samkommunen, eller i fråga om affärsverkssamkommuner från andra än medlemmar i samkommunen, bokförs bland Övriga rörelseintäkter. Om de är väsentliga kan de upptas som en egen post, Övriga understöd och bidrag, i resultaträkningen. Också en avtalskommun kan ge understöd till ett gemensamt affärsverk enligt värdkommunmodellen. Bidraget upptas då som inkomst bland Övriga rörelseintäkter eller, om beloppet ärväsentligt, bland Övriga understöd och bidrag. 6.7 Understöd och bidrag från kommunen/samkommunen [2014] Används i följande kalkylschema: LL Till ett kommunalt affärsverk kan överföras uppgifter vilkas kostnader inte helt täcks av kundavgifter. Kommunen eller samkommunen eller affärsverkssamkommunens medlem kan bevilja affärsverket stöd eller verksamhetsunderstöd för att täcka kostnaderna för skötseln av en sådan uppgift. Med stöd som bokförs i resultaträkningen avses ersättning som är bunden till prestationsmängden eller en motsvarande grund som beskriver verksamhetens volym. Stödet kan till exempel vara tariffstöd som betalas till ett trafikverk på basis av trafikprestationsmängden. Verksamhetsunderstöd kan betalas på basis av en prestationsmotsvarande faktor (exempelvis antalet kunder), enligt någon annan grund eller oberoende av prestationsmängden. Verksamhetsunderstöd kan även betalas för kostnader som orsakas av beredskap eller för upprätthållande av driftssäkerhet. Stödet eller verksamhetsunderstödet får inte vara större än affärsverkets kostnader för skötseln av uppgiften. Till kostnaderna kan utöver direkta kostnader räknas kapitalkostnader (avskrivningar och ersättning för kapital) samt en kostnadsandel för affärsverkets förvaltning. Från kostnaderna avdras övriga inkomster för skötseln av uppgiften, såsom kundavgifter. Stöd eller verksamhetsunderstöd från kommunen eller samkommunen eller affärsverkssamkommunens medlemskommun eller medlemssamkommun upptas som en separat intäktspost före kostnadsposterna under rubriken Understöd och bidrag från kommunen/samkommunen. I denna grupp upptas både stöd på basis av prestationsmängd och övriga verksamhetsunderstöd som affärsverket fått av den egna kommunen eller samkommunen eller som affärsverkssamkommunen fått av en medlem 22. Ett understöd upptas under denna rubrik oavsett för vilken kostnadspost det har beviljats. 20 Bokföringsnämnden 2011/1867. Om ersättningsbeloppet eller en del av det används för att åtgärda byggfelen aktiveras utgifterna för de gjorda reparationerna som grundförbättring såsom en ökning av byggnadens restvärde i balansräkningen. 21 Se också bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande 1998/20. 22 Bokföringsnämnden har gett två utlåtanden (204/1989 och 1255/1994) om hur stöd från offentligrättsliga samfund ska redovisas i bokslut över bolag som bedriver kollektivtrafik. Kilometerstöd och andra motsvarande understöd och bidrag som beviljats för egentlig produktion av prestationer ska enligt utlåtandena bokföras bland Övriga rörelseintäkter. 20/85