JHS 192 Kontoplan för kommuner och samkommuner

Transkript

1 JHS 192 Kontoplan för kommuner och samkommuner Version: 1.0 Publicerad: Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning Tillämpningsområde Hänvisningar Termer och förkortningar Förkortningar Termer Allmänna principer Kontosystem Kontoplan Interna poster Mervärdesskatt Elimineringar och rättelser i koncernbokslutet Utredningskonton Korrigering av fel i tidigare räkenskapsperiod och ändringar i redovisningspraxis Stadganden, anvisningar och föreskrifter gällande resultaträkning Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter/omsättning Försäljningsintäkter Omsättning Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga understöd och bidrag av staten [2014] Övriga verksamhetsintäkter Hyresintäkter Övriga intäkter Övriga rörelseintäkter [2014] Understöd och bidrag från kommunen/samkommunen [2014] Förändring av produktlager Förändring av produktlager/ökning eller minskning av lager för färdiga produkter och produkter under tillverkning Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden /87

2 Lönebikostnader Köp av tjänster Köp av kundtjänster [2014] Köp av övriga tjänster Material, förnödenheter och varor Kontors- och skolmaterial Litteratur Livsmedel Kläder och textilier Mediciner och förbrukningsartiklar [2014] Städ- och rengöringsmedel Bränsle och smörjmedel Uppvärmning El och gas Vatten Inventarier Byggmaterial Övrigt material Ökning/minskning av lager Understöd Understöd till hushåll Understöd till sammanslutningar Övriga verksamhetskostnader Hyreskostnader Övriga kostnader Övriga verksamhetskostnader [2014] Andel av intressesamfundens vinst (förlust) [2014] Skatteinkomster Redovisningsprinciper för skatteinkomster Bokföring av avdrag och tillägg som gjorts i redovisningen av kommunens skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar /87

3 Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar Extraordinära poster Bokslutsdispositioner [2014] Förändring av avskrivningsdifferens/ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens Förändring av reserver/ökning (-) eller minskning (+) av reserver Förändring av fonder/ökning (-) eller minskning (+) av fonder Minoritetsandelar [2014] Stadganden, anvisningar och föreskrifter gällande balanskonton Bestående aktiva Allmänt om bokföring av tillgångar inom bestående aktiva Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar Förvaltade medel Rörliga aktiva Omsättningstillgångar Finansieringstillgångar Eget kapital Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott och underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott och underskott Överföringar inom eget kapital Minoritetsandelar [2014] Avskrivningsdifferens och reserver Avskrivningsdifferens Reserver Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Förvaltat kapital Donationsfonder Koncernreserv Främmande kapital Långfristigt främmande kapital Kortfristigt främmande kapital Skulder till dottersamfund, samkommuner samt intressesamfund och ägarintressesamfund /87

4 8 Resultaträkningens konton Balanskonton Informativa uppgifter Bilagor /87

5 1 Inledning Detta dokument innehåller rekommendationer för kontoplan och användning av kontoplan med balans- och resultaträkingsmallar samt finansieringsanalysmallar för kommuner, samkommuner, kommunala affärsverk, affärsverkssamkommuner och balansenheter. Rekommendationen är producerad som en del av regeringsprogrammets Kommuninformationsprogram som inleddes Kommuninformationsprogrammets huvudmål är att genom utveckling av kommunernas och samkommunernas informationshantering uppnå gemensamt överenskomna och med rekommendationer och nödvändiga normer stödda arbetssätt vid nationell produktion och distribution av kommunernas ekonomioch verksamhetsuppgifter. Arbetsgruppen föreslår preliminärt för upprätthållandet av rekommendationen att Finlands Kommunförbund skulle fungera som sammanförande part, ordförande och skulle vid behov kalla samman arbetsgruppen som ansvarar för upprätthållandet av mallen. När arbetsgruppen sätts samman utses nödvändiga expertparter som utser specialistpersoner som ledamöter. Arbetsgruppen skulle samlas åtminstone en gång per år och vid behov oftare, cirka två gånger per år. Arbetsgruppen rekommenderar att det finns representanter från åtminstone följande organisationer: finansministeriet, Finlands Kommunförbund, Statistikcentralen, Institutet för hälsa och välfärd, social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet. Även kommunerna bör vara representerade. Arbetsgruppens sammansättning ska också bedömas med hänsyn tagen till de JHS-rekommendationer som ansluter till JHS kontoplan-rekommendationen. Genom användandet av rekommendationen standardiseras kommunsektorns kontoplan, förutsatt att systemen kan utnyttja hela registereringskodstrukturen.det enskilda kontot är en del av denna struktur och rapporteringen och statistikföringen baserar sig på grunddatan. Dubbleringar elimineras samtidigt då man tillämpar registreringskoddelarna. Kontoplanen i denna rekommendation är gjord så, att det antas att motpartskod används i alla system för bokföring av transaktioner tillsammans med konto på lägsta kontonivå. När rapportering och statistik utvecklas vidare till att motsvara nationella och internationella krav kommer man att i fortsättningen begära uppgifter med olika slags sektorindelningar som är möjliga att realisera med motpartskod. Man måste alltid kunna rapportera från vem en tjänst eller vara har köpts eller till vem den har sålts. Då sektorindelningen utvecklas, utökas samtidigt behovet av rapporterad information. Informationen kan användas som stöd till ledningen, då man ska hantera beslut på nationell, lokal och internationell nivå. Man har försökt göra kontoplanrekommendationen sådan att rapportering och behovet av att göra statistik med motpartskod kan genomföras utan dubblerad användning av olika registreringskoder för detta ändamål. I denna rekommendation har det tagits hänsyn till att andra rekommendationer i Kommuninformationsprogrammet som inte är färdiga ännu. Andra uppgifter som ska standardiseras är bland annat kostnadsställeklassificering, uppgifts- och tjänsteklassificering samt andra standardiseringsbehov som identifierats under Kommuninformationsprojektet och vars standardiseringsprocesser startar senare under programmet. Kontoplanen har upprättats så att man genom användningen av registreringskodens alla delar effektivt kan producera de uppgifter som krävs för den externa rapporteringen. En organisation kan använda en noggrannare och bredare kontoplan på bokföringsnivå efter sina egna behov. Alla konton i organisationens egen kontoplan ska summeras till konton enligt denna rekommendation. I denna rekommendation hänvisas det till för närvarande gällande allmänna anvisningar och utlåtanden från bokföringsnämndens kommunsektion vars uppdateringar måste följas ständigt i förhållande till användningen av konton och bokföringsanvisningar. I denna rekommendation finns som bilagor: Bilaga 1: Resultaträkning för kommun och samkommun Bilaga 2: Finansieringsanalys för kommun och samkommun 5/87

6 Bilaga 3: Balansräkning för kommun och samkommun Bilaga 4: Koncernresultaträkning för kommun och samkommun Bilaga 5: Koncernfinansieringsanalys för kommun och samkommun Bilaga 6: Koncernbalansräkning för kommun och samkommun Bilaga 7: Koncernbalansräkning (förkortad) för kommun och samkommun Bilaga 8: Resultaträkning för kommunalt affärsverk Bilaga 9: Finansieringsanalys för kommunalt affärsverk Bilaga 10: Balansräkning för kommunalt affärsverk Bilaga 11: Bokföringsexempel gällande fonder Bilaga 12: Schema för redovisning av nedskrivning 2 Tillämpningsområde Målgrupper för rekommendationen är: kommuner samkommuner kommunala affärsverk och balansenheter. 3 Hänvisningar Hänvisningar i rekommendationstexten till lagar, normer och författningar: Kommunallagen, /365 1 Bokföringslagen, /1336 och bokföringsförordningen, /1339 i tillämpliga delar Hälso- och sjukvårdslagen, /1326 Mervärdesskattelagen, /1501 Lag om Skatteförvaltningen, /503 Lag om förskottsuppbörd, /1118 Veterinärvårdslag, /765 Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, /1705 Lag om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare, 202/1964 Familjevårdarlag, /312 Lag om olycksfallsförsäkring, /608 Lag om hemkommun, /201 lag om statsandel för kommunal basservice /1704 Lag och förordning om klientavgifter inom social- och hälsovården /734 och /912 Inkomstskattelag /1535 Lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet /360 Lagen om stöd för hemvård och privat vård, / Förnyelse av kommunallagen pågår /87

7 Anvisningar och utlåtanden från bokföringsnämndens kommunsektion Anvisningar och utlåtanden från bokföringsnämnden i tillämpliga delar Andra rekommendationer som ansluter till rekommendationen är Utlåtanden, rekommendationer och allmänna meddelanden från Finlands Kommunförbund 4 Termer och förkortningar 4.1 Förkortningar Datainsamling Kommun Ky LL Ulk TK-LL TK- Nekku LL-Nekku Driftsekonomi KPL KILA Statistikcentralens begäran om rapporter, myndigheternas begäran om rapporter Bokslutsplan för kommun Bokslutsplan för samkommun Bokslutsplan för affärsverk Årsbokslutsstatistik från kommuner och samkommuner som Statistikcentralen samlar in Statistikcentralens årliga datainsamling för affärsverkens bokslut Bokslutsplan för koncern Statistikcentralens årliga datainsamling för koncernbokslut Statistikcentralens datainsamling från kommuner och samkommuner för kvartalsstatistik Statistikcentralens datainsamling från affärsverk för kvartalsstatistik Uppgift om driftsekonomidelen i kommun och samkommun (inklusive affärsverk) som samlas in av Statistikcentralen Bokföringslagen Bokföringsnämnden 4.2 Termer användningsändamål fi käyttötarkoitus schema, rapport, datainsamling där kontot eller dess summanivå används beslutanderätt fi määräämisvalta uppstår i allmänhet när organisationen har 1. mer än hälften av rösträtten som målföretagets alla aktier eller andelar ger och denna röstmajoritet baseras på ägande, medlemskap, bolagsordning, bolagsavtal eller jämförbara bestämmelser eller annat avtal; eller 2. rätt att utse eller avsätta majoriteten i målföretagets styrelse eller jämförbart ledningsorgan eller i ledningsorgan som har denna rätt, och rätten baseras på samma förhållanden som den röstmajoritet som avses i punkt 1 (BokfL 1:5.1 ). bokföringsnämnden och dess kommunsektion fi kirjanpitolautakunta ja sen kuntajaosto 7/87

8 bokföringsnämndens kommunsektion ger kommuner och samkommuner anvisningar och utlåtanden gällande bokföringslagens och kommunallagens tillämpning inkomster och utgifter fi tulot ja menot inkomst är slutlig användning av pengar och utgift är slutlig källa till pengar, inkomst uppstår ofta genom att en prestation överlåts och utgift genom att en produktionsfaktor tas emot Uppkomsten av inkomst och utgift är därigenom bunden till händelser i den reella processen. intäkter och kostnader fi tuotot ja kulut intäkt är periodiserad inkomst och kostnad är periodiserad utgift Intäkter och kostnader är termer i resultaträkningen. (Jfr. det officiella resultaträkningsschemat). JHS-konto fi JHS-tili rekommendation från offentlig förvaltning som JHS-kontoplanen har skapats efter JHS är ett enhetlig förfaringssätt, en enhetlig definition eller anvisning avsedd för användning i offentlig förvaltning. kalkylschema fi laskelmakaava balansräknings- eller resultaträkningsschema eller finansieringsanalysschema för bokslut i kommun, samkommun, affärsverk, balansenhet och koncern kollektivtjänst fi kollektiivipalvelu för Statistikcentralens tjänster där kunden inte kan identifieras, som räddningsväsendet eller miljöhälsovården, noteras inte köp av kundtjänster, utan alla köp av tjänster går till köp av övriga tjänster De viktigaste verksamheterna i kollektivtjänster anges i Statistikcentralens statistikanvisningar. koncern fi konserni 8/87

9 en ekonomisk helhet bestående av en eller flera organisationer eller företag, där moderorganisationen eller -företaget ensam eller tillsammans med andra samfund i samma koncern har beslutanderätt i ett eller flera andra samfund konto fi tili JHS-konto eller precisering på summanivå som används av organisationen metadata fi metatieto, liitännäistieto, kuvailutieto information om informationen, det vill säga beskrivande eller definierande uppgift om något datamaterial eller innehållsenhet motpartskod fi vastapuolitunniste uppgift som specificerar leverantör, kund, gäldenär, finansiär eller liknande i köp, försäljning, leverantörsskuld, kundfordring, lån, lånefordring, annan intäkt, annan utgift eller liknande; anger med vem transaktionen har genomförts registreringskod fi laskentatunniste systemspecifika delar av specifikationen av bokföringens transaktioner rekommendation fi suositus JHS-rekommendationer och Finlands Kommunförbunds rekommendationer schema fi kaava balansräknings- eller resultaträkningsschema eller finansieringsanalysschema för bokslut i kommun, samkommun, affärsverk, balansenhet och koncern sektorindelning fi sektoriluokitus Statistikcentralens sektorindelning för kommuners och samkommuners ekonomiska statistik, kontrollera vilken som gäller i statistikanvisningarna 9/87

10 slutprodukttjänst fi lopputuotepalvelu kundtjänst där kunden kan identifieras En tjänst som ersätter kommunens egen tjänsteproduktion. Tjänster köpta för att stöda kommunens egen serviceproduktion, som städning och förplägnadstjänster, är inte slutprodukttjänster utan mellanprodukttjänster för kommunens egen serviceproduktion. summanivå fi summataso en nivå i datainsamling eller rapportering där en sammanlagd summa bildas från flera konton eller lägre summanivåer tjänst fi palvelu produktion av materiell eller immateriell tillgång åt kund Här avses med tjänst processer eller funktioner som kommuner och samkommuner producerar på ett organiserat sätt och tillhandahåller sina invånare antingen lagstadgat eller frivilligt. tjänsteklassificering fi palveluluokitus tjänsteontologin eller tjänstebegreppen inom offentlig förvaltning utlåtande fi lausunto en ofta begärd detaljerad anvisning för behandling, förfarande eller tolkning som stöder sig på sakkunskap, till exempel utlåtanden från bokföringsnämndens kommunsektion, utlåtanden från andra myndigheter, utlåtanden från Finlands Kommunförbund 5 Allmänna principer 5.1 Kontosystem Kontosystemet består av en kontoplan och en registreringsplan. Kontoplanen innehåller: en kontoplan skriftliga anvisningar om vilka affärshändelser som ska bokföras på respektive konto en beskrivning av sambandet mellan det konto där en affärshändelse har bokförts och bokslutskontot. 10/87

11 Registreringsplanen omfattar en redogörelse för hur bokföringen ska utföras rent tekniskt. Till registreringsplanen hör: en förteckning över använda bokföringsböcker en redogörelse för i vilken form bokföringsböckerna finns en redogörelse för hur överföringen från grundböckerna till huvudboken görs en redogörelse för vilka hjälpmedel och metoder som används vid bokföringen en beskrivning av verifikatslagen (verifikatserierna) och hur verifikaten behandlas och i vilken ordningsföljd och på vilket sätt de ska arkiveras. Det är ett minimikrav att kommunen har en kontoplan i skriftlig form för varje räkenskapsperiod och för registreringsplanens del att det finns en förteckning över bokföringsböckerna och verifikationsslagen samt information om på vilket sätt de förvaras (bokföringslagen 3 kap. 8 ). Men eftersom det i 2 kap mom. i bokföringslagen ingår ett krav på att bokföringsmaterialet ska bevaras ordnat så att det utan svårighet kan konstateras på vilket sätt databehandlingen har utförts, förutsätter detta i praktiken en mera omfattande dokumentering. Bokföringsnämnden har gett en allmän anvisning om bokföringsmetoder och bokföringsmaterial. Avsikten med anvisningen är att definiera de verifikationer som utgör grunden för bokföringen och innehållet i dessa för precisering av god bokföringssed och att ge anvisningar om de metoder som ska användas i bokföringen samt om förvaring av bokföringsmaterialet. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett utlåtande 99/ om tillämpningen av denna allmänna anvisning i kommunerna och samkommunerna. 5.2 Kontoplan Enligt 2 kap. 2 2 mom. i bokföringslagen ska den bokföringsskyldige för varje räkenskapsperiod ha en klar och tillräckligt specificerad förteckning över sina bokföringskonton, vilken redogör för kontonas innehåll (kontoplan). Eftersom en kontoplan ska göras upp för varje räkenskapsperiod ska den förses med en anteckning om användningstiden. Anteckningen om användningstiden kan göras till exempel så att när man öppnar ett nytt konto i kontoplanen ger man öppningsdatumet som grunduppgift, eller om det går att ange den första användningsdagen i systemet antecknas denna som öppningsdag. Om kontot tas ur bruk kan det inte avlägsnas från registret förrän räkenskapsperioden går ut. Användningen av kontot förbjuds i stället från ett visst datum. Enligt 2 kap mom. i bokföringslagen ska kontoplanen bevaras minst 10 år efter räkenskapsperiodens utgång. Affärshändelser som är av olika slag ska ha egna konton. Det kan inte anses vara korrekt att ha blandade konton där man bokför både utgifter och inkomster. Det är inte tillåtet att bokföra skillnaden mellan inkomster och utgifter som nettobelopp. Olika slags betalningsmedel ska ha egna konton (till exempel fordringar, bankkonton och kontanter). Varje konto ska bibehållas oförändrat till sitt innehåll. Kontots innehåll kan dock ändras på grund av ändringar som beror på att verksamheten utvecklats, på grund av övergång till ett bättre kontosystem eller av någon annan speciell orsak. Eventuella ändringar i kontoplanen bör göras vid övergången till en ny räkenskapsperiod. En obruten verifikationskedja mellan verifikat och bokslut bör utan svårighet kunna konstateras (audit trail). Kontoplanen kan också innehålla konton på vilka man inte bokför externa affärshändelser och vilka inte tas med i bokslutet. Sådana är bl.a. konton som öppnats för budgetuppföljning eller kostnadsberäkning och som innehåller interna poster, eller konton som gäller vårdtagares medel liksom hjälpkonton för lönebokföring. För att vara säker på att materialet ska kunna granskas lönar det sig att i kontoplanen förse ett konto som inte hör till bokföringen med en anteckning om att det inte används i den externa bokföringen. Redovisnings- och kontosystemet i en enskild kommun ska utarbetas med ledningsbehoven som utgångspunkt och bokföringen ska ge sådan information som är väsentlig för ledningen och beslutsfattandet i kommunen. Till exempel kan det vara nödvändigt att i utbildningsväsendet specificera bland annat Material, 11/87

12 materiel och varor relativt noggrant per konto (skolböcker, skolmateriel osv.) Däremot passar denna indelning kanske inte inom en annan sektor där behovet av specifikation gäller andra saker. Kontonumrering Kontonumreringen i denna JHS-kontoplan är en rekommendation enligt vilken utgifts- och inkomstslagen samt balanskontona förses med en fyra tecken lång kod. Intervallen i kontonumreringen har valts med tanke på eventuella senare behov av att ytterligare specificera kostnads- och intäktsslagen samt balansposterna. Om kommunen utöver denna rekommendation tar ytterligare andra konton i bruk, ska de inkluderas i en kontoplan enligt.2 kap. 2 2 mom. i bokföringslagen. Registreringskod Registreringskoden bildas av kontonumret i den externa bokföringen och koder för den interna redovisningen. Med hjälp av de interna koderna indelas de ekonomiska transaktionerna i kommunen enligt till exempel resultatenhet, kostnadsställe, uppgift, projekt, arbetsobjekt och produkt. Klassificeringar i den ekonomiska statistiken I JHS-kontoplanen har inkorporerats Statistikcentralens klassificering av kostnads- och intäktsslag för den ekonomiska statistiken. Däremot ger Statistikcentralen separata anvisningar för tjänsteindelningen i den ekonomiska statistiken. Den så kallade sektorindelningen i den ekonomiska statistiken (bl.a. staten, kommuner, samkommuner och andra) i försäljningsintäkter, stöd och bidrag samt inköp för kundservice fås med motpartskod. Se närmare definition av termer i kapitel 4 Termer och förkortningar. 5.3 Interna poster Budgetuppföljningen och bl.a. särredovisningen av affärsverksamhet förutsätter att även interna affärshändelser registreras under räkenskapsperioden på kostnads- och intäktskonton samt på balanskonton i kommunens bokföring. I kommunens bokslut ska de interna posterna dock elimineras från resultaträkningen och balansräkningen (sk. externt bokslut). Interna utgifter och inkomster är inköp och försäljning av interna prestationer, interna hyror, interna bidrag, s.k. överföringsposter samt kalkylerade räntor och avskrivningar. Till de interna inkomst- eller utgiftsposterna hänförs också till exempel interna räntor mellan ett kommunalt affärsverk och kommunen, avkastning på grundkapital samt verksamhets- och finansieringsunderstöd till affärsverk. Interna utgifter eller inkomster är däremot inte inkomst- eller utgiftsöverföringar, utgifter som ska aktiveras (en del av de utgifter som bokförts i driftsekonomin flyttas t.ex. till ett investeringsobjekt), tillverkning för eget bruk, lagerförändringar eller överföringar till fonder och reserver (t.ex. överföringar till investeringsreserven, bokföring av avskrivningsdifferenser). Intern fakturering och interna hyror Utgifter och inkomster i den interna faktureringen samt interna hyror har följande kännetecken: den interna faktureringen och de interna hyrorna ingår i anslagen eller de beräknade inkomsterna i budgeten faktureringen av interna prestationer baserar sig på ett överföringspris som man har kommit överens om på förhand den förvaltning som är köpare kan påverka mängden prestationer som ska faktureras. 12/87

13 Interna utgifter och intäkter hålls isär från externa transaktioner genom en motpartskod. Överföringsposter Utgifter och inkomster som överförs är kalkylerade poster som samordnat hänförts till olika uppgifter inom kommunen enligt kalkylerade fördelningsgrunder. Överföringsposterna har följande kännetecken: inkomsterna eller utgifterna ingår varken i anslagen eller i de beräknade inkomsterna i budgeten utgifterna hänförs till uppgifterna i efterhand utgående från de verkliga kostnaderna den förvaltning som svarar för en särskild uppgift kan inte direkt påverka beloppet av de kostnader som överförs till den. Överföringsposterna bör inte registreras på den externa bokföringens konton då de till sin karaktär är kostnadsberäkningsposter. Om överföringsposter ingår i faktureringar eller avräkningar eller i de uppgifter som ges till Statistikcentralen, bör beräkningen av dessa poster grunda sig på realiserade affärshändelser i den externa bokföringen. Kalkylerad avskrivning och kalkylerad ränta Kalkylerade avskrivningar och kalkylerade räntor på bestående aktiva är poster i kapitalkostnadskalkylen. De bör inte registreras i kommunens externa bokföring. Anslag för kalkylerade kapitalkostnader och motsvarande beräknade inkomster tas inte upp i budgeten. Om de anges per uppgift i motiveringarna till budgeten kan siffrorna tas från till exempel bokföringen över tillgångar bland bestående aktiva. I interna hyror och övrig intern fakturering som tas upp i bokföringen kan ingå kalkylerade räntor och avskrivningar. De elimineras då samtidigt som de interna posterna, och eventuella aktiverade interna bidrag elimineras i bokslutet. Interna balansposter Interna balansposter tas upp i kommunens bokföring då kommunen har en särredovisad balansenhet (affärsverk som bildats enligt kommunallagen, annan balansenhet eller fond som balansenhet) eller då anskaffningsutgiften för tillgångar bland bestående eller rörliga aktiva innehåller interna bidrag. För de interna balansposter som gäller både den särredovisade balansenheten och kommunens centralbokföring reserveras separata konton i kontoplanen, såvida inte de kan separeras med motpartskod. Elimineringen av interna leverantörsskulder och kundfordringar i bokslutet görs med hjälp av en motpartskod eller reskontror. Interna balansposter som ska elimineras är fordringar och skulder mellan kommunen och en särredovisad balansenhet samt en grundkapitalplacering i balansenheten eller en återbetalning av grundkapital från balansenheten. Också interna bidrag som ingår i tillgångarna bland bestående eller rörliga aktiva och avskrivningar på dem ska elimineras när balansenhetens bokslut sammanställs med kommunens bokslut. Internt bidrag kan uppstå både för en tillgång som kommunen själv producerat och för en tillgång som ursprungligen har anskaffats av en extern leverantör. Om kommunen till exempel överlåter en tillgång till balansenheten till ett högre pris än anskaffningsutgiften uppstår ett internt bidrag som ska elimineras. Enligt realiseringsprincipen noteras endast realiserade utgifter och inkomster i bokföringen. Till anskaffningsutgiften för en tillgång bland bestående aktiva som kommunen själv tillverkat kan man till exempel endast hänföra sådana utgifter som betalas till utomstående. En bokföringsskyldig kan inte ens delvis ta upp sina interna debiteringar eller alternativa intäktsmöjligheter för den egna arbetskraften som en 13/87

14 ökning av anskaffningsutgiften i bokföringen och bokslutet. Dessa principer som är förenliga med realiseringsprincipen ingår i Bokföringsnämndens utlåtande 1373/ Till anskaffningsutgiften för tillgångar bland bestående aktiva kan inte hänföras till exempel kostnader för försäljning, marknadsföring eller allmän förvaltning och inte heller kalkylerade andelar av dessa kostnader. Sådana utgifter anges i resultaträkningen som årskostnader. Kontrollera de årsvisa rapporteringsanvisningarna för statistik och sättet att presentera interna poster vid Statistikcentralens årliga datainsamling och kvartalsrapportering. 5.4 Mervärdesskatt De redovisningar av moms som skattemyndigheterna kräver ska kunna tas direkt ur huvudbokföringen. På grund av återbäringssystemet för moms har försäkringsbolagen dragit av momsens belopp från den försäkringsersättning som betalas till en kommun. Om ett försäkringsbolag exempelvis betalar en faktura för reparation av en av kommunens bilar som kommit till skada har bolaget i allmänhet endast betalat verkstadsfakturans nettobelopp och skickat en räkning på momsandelen till kommunen. Momsens andel bokförs i kommunen som fordran bland moms som berättigar till återbäring, om det inte är fråga om verksamhet med begränsad återbäringsrätt. 5.5 Elimineringar och rättelser i koncernbokslutet Affärstransaktioner mellan kommuner och de samfund som hör till den koncern som bildas av kommunen och dess dottersamfund, kan i kommunens bokföring specificeras med motpartskod som kan användas för elimineringar och rättelser i koncernbokslutet. Aktier och andelar, lånefordringar och övriga fordringar bland bestående aktiva, kundfordringar, lånefordringar, övriga fordringar och resultatregleringar bland rörliga aktiva samt erhållna förskott, leverantörsskulder, övriga skulder och resultatregleringar bland balansräkningens passiva ska specificeras på följande sätt i noterna till balansräkningen: placeringar/fordringar/skulder till dottersamfund, samkommuner där kommunen är medlem samt till intresseoch andra ägarintressesamfund. Vid eliminering av ömsesidiga fordringar och skulder samt internt innehav kan man utöver motpartskod även använda leverantörs- och kundreskontrabokföring eller balansspecifikationer. I resultaträkningen till koncernbokslut görs elimineringarna med motpartskod. 5.6 Utredningskonton Avstämningen av hjälpbokföringarna såsom reskontra- och lönebokföringen mot huvudbokföringen görs med hjälp av utredningskonton. Om det finns saldo på utredningskonton vid månadsskiftet, visas utredningskontot för utgifter under räkenskapsåret bland övriga fordringar i rörliga aktiva och utredningskonto för intäkter bland övriga kortfristiga skulder. Utredningskonton ska stämmas av månadsvis och minst en gång per räkenskapsperiod, och kontona bör inte ha något saldo i bokslutet. [2014] 2 Bokföringsnämnden 1996/1373. Till anskaffningsutgiften räknas inte ett pris som faktureras av utomstående för arbete som utförs av studerande, utan endast de rörliga utgifter som arbetet medfört och en andel av de fasta utgifterna, om dessa utgör ett väsentligt belopp i förhållande till anskaffningsutgiften. Den bokföringsskyldige kan göra interna debiteringar med tanke på den interna redovisningen. Sådana debiteringar är dock inte affärstransaktioner och de ska hållas klart isär från affärsbokföringen. 14/87

15 5.7 Korrigering av fel i tidigare räkenskapsperiod och ändringar i redovisningspraxis Om fel uppdagas i bokföringen och bokslutet för tidigare räkenskapsperioder eller om redovisningspraxis ändras, ska rättelser göras genom korrektivposter i bokföringen för den räkenskapsperiod då felet konstateras. Ändringar i bokslutsprinciper och rättelser av väsentliga fel vilka hänför sig till tidigare räkenskapsperioder görs genom rättelser i posten Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder bland eget kapital. Poster av ringa betydelse som hör till tidigare perioder bokförs i de resultat- och balansräkningsposter till vilka de kan hänföras. Väsentliga rättelser av fel görs alltså inte resultatpåverkande utan retroaktivt. När korrigeringar görs väsentlighetsprincipen beaktas 3. Felaktigheter i uppgifter som gäller pågående räkenskapsperiod ska alltid rättas som resultatpåverkande. Skillnader som uppkommer på grund av periodisering utgör inte felaktigheter i denna bemärkelse, inte heller skillnader i som beror på att avsättningar uppskattats fel 4. 6 Stadganden, anvisningar och föreskrifter gällande resultaträkning 6.1 Verksamhetens intäkter Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, 5 Verksamhetens intäkter indelas i resultaträkningen i: Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Försäljnings- och avgiftsintäkter är vederlag som kommunen får av utomstående för prestationer som den producerar. Försäljnings- och avgiftsinkomsterna bokförs enligt prestationsprincipen som kommunens inkomst för den räkenskapsperiod under vilken prestationen har överlåtits. Beträffande prestationer som kräver lång framställningstid tillåter bestämmelsen i 5 kap. 4 i bokföringslagen alternativt intäktsföring på grundval av tillverkningsgraden, förutsatt att det separata bidrag som hänför sig till prestationen kan bestämmas på ett tillförlitligt sätt 6. Innan försäljnings- och avgiftsintäkterna tas upp i resultaträkningen minskas de med rättelseposter vilka utgörs av indirekta skatter som bestäms på grundval av försäljning såsom mervärdesskatt och andra motsvarande på försäljningen baserade skatter, och direkt med försäljningen sammanhörande års-, kassa- och andra motsvarande rabatter och krediteringar. Dessutom kan man rätta kursdifferenser som sammanhänger med försäljningen och som uppstått till följd av förändringar i valutakurserna. Rättelserna görs enligt bokföringsnämndens gällande allmänna anvisning om bokföring av poster i utländsk valuta. Övriga korrektivposter som har samband med försäljningen, till exempel kreditförluster av kundfordringar och övriga korrektivposter som hör till försäljningen samt indirekta skatter som inte direkt baserar sig på beloppet av försäljningen, till exempel acciser, dras av i resultaträkningen som övriga rörelsekostnader. 3 Se bland annat Bokföringsnämnden 2005/ Se närmare Allmän anvisning för upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner (2011) sid. 7 och Allmän anvisningen om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner (2010) sid. 6 från bokföringsnämndens kommunsektion. Dessutom utlåtandet från Bokföringsnämndens kommunsektion 2012/105 Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet [2014]. 5 Termer och förkortningar beskrivs i kapitel 4. 6 Bokföringsnämndens allmänna anvisning om intäktsföring av inkomst baserat på färdigställandegraden ( ). 15/87

16 Av de kostnadsposter som hör till försäljningen behandlas försäljningsfrakter och försäljningsprovisioner inte som korrektivposter utan de bokförs inom det kostnadsslag till vilket de kan hänföras. Vid byteshandel bokförs försäljningsinkomsten enligt bruttoprincipen. Anskaffningsutgiften för den tillgång som mottagits i bytet bokförs inom det utgiftsslag till vilket detkan hänföras. Om den tillgång som mottagits vid bytet är avsedd att säljas, upptas den bland omsättningstillgångarna och om den stannar i kommunens eget bruk t.ex. som inventarie, upptas den bland bestående aktiva. Försäljnings- och avgiftsintäkter samt hyresintäkter ska särskiljas efter momssatser och andra nödvändiga specifikationsbehov. För momssats görs specifikationen med registreringskodens moms-kod. Miljöintäkter och -kostnader ingår i många bokslutsposter i kommuners och samkommuners resultaträkningsschema. Det krävs inte att de visas i resultaträkningen som en egen bokslutspost. Kommunen kan som efter övervägande i bokslutets noter redovisa totalsummor för miljökostnader och miljöintäkter samt där ingående belopp för miljöskyddets bidragsutgifter och -inkomster Försäljningsintäkter/omsättning Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL Försäljningsintäkter Försäljningsintäkter är intäkter av varor och tjänster som är avsedda att säljas till ett pris som i regel täcker produktionskostnaderna. De ersättningar som kommunens affärsverksamhet (bl.a. vatten-, avfallshanterings-, trafik- och hamnverk, kantin, tvätteri och annan motsvarande verksamhet av affärskaraktär) tar ut för sina prestationer bokförs dock bland försäljningsintäkter oberoende av om de täcker produktionskostnaderna eller inte. Även anslutningsavgifter som ej återbärs noteras i försäljningsintäkter 8. Ersättningar från staten till fullt belopp Försäljningsintäkter är även ersättningar för prestationer som kommunen har producerat och överlämnat till en tredje part på uppdrag av staten. Sådana ersättningar enligt principen om full ersättning är bland annat universitetssjukhusens specialstatsandel för forskningsverksamhet läkares forsknings- och utbildningsersättning sjukvårdsersättningar för beväringar, civiltjänstgörare och fångar ersättningar för tryggande av flyktingars utkomst och övriga kostnader Statskontorets ersättningar enligt lagen och förordningen om ändring av lagen om skada, ådragen i militärtjänst ersättningar för avbytarservice ersättningar för personlig skuldrådgivning ersättningar för tillsyn (inkl. veterinärvård) övriga ersättningar, såsom - hemkommunersättningar för elev som saknar hemkommun eller som har hemort i landskapet Åland - ersättningar enligt integrationslagen - ersättning för produktion av intressebevakningstjänster (tjänsteförmyndarskap) - ersättning för president- och riksdagsvalens valkostnader. 7 Bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om redovisning och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut. 8 Utlåtande 2004/65 från bokföringsnämndens kommunsektion, även bokföringsnämnden 2000/ /87

17 Till den här gruppen hör också den finansiering enligt pris per enhet som samkommun som bedriver utbildningsverksamhet (yrkesskola och gymnasium) får för driftskostnader, inberäknat finansiering för läroavtalsutbildning. De utbildningsersättningar som kommunen får för läroavtalsutbildning i egenskap av arbetsgivare (t.ex. den samkommun som anordnar utbildningen betalar ersättning till kommunen) hör till övriga försäljningsintäkter. Kostnaderna för läroavtalsutbildningen, liksom också köp av utbildning som hör till läroavtalsutbildningen (till exempel teoretisk utbildning) av andra utbildningsproducenter, bokförs bland kostnadsslagen för respektive uppgift. Ersättningar från kommuner och samkommuner Hemkommunsersättningar Som hemkommunsersättningar bokförs de inkomster av hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning som framgår av den månatliga specifikationen av statsandelen för kommunal basservice 9 och eventuella kompletterande hemkommunsersättningar som kommunen får av en annan kommun på basis av ett avtal mellan kommunerna. Hemkommunsersättningar är också ersättningar som en samkommun får av någon annan kommun än en medlemskommun för sådana social- och hälsovårdstjänster som inte produceras på basis av ett samarbetsavtal mellan kommunerna (58 i hälso- och sjukvårdslagen ) 10. De hemkommunsersättningsintäkter som den nya hemkommunen debiterar med lagen om hemkommun som grund bör följas särskilt i bokföringen. Om den nya hemkommunen tillhandahåller tjänster genom en samkommun och samkommunen fakturerar den tidigare hemkommunen direkt, har också samkommunen skäl att bokföra intäkterna separat. Medlemskommunernas betalningsandelar och ersättningar till samkommunen En ersättning som en samkommuns medlemskommun betalar till samkommunen enligt fakturering som grundar sig på antalet prestationer eller ersättande prestationer (t.ex. invånarantal), upptas i samkommunens bokföring som ersättning från medlemskommun eller betalningsandel i försäljningsintäkter. Som ersättning av medlemskommuner bokförs också de utjämningsavgifter för överstora vårdkostnader som en samkommun för specialiserad sjukvård tar ut separat. Beträffande finansieringen av samkommunens investeringar bör i grundavtalet tillräckligt detaljerat avtalas hur en medlemskommuns andel av samkommunens investeringar ska behandlas. En medlemskommun kan delta i anskaffningsutgiften för en investering genom internt tillförda medel, med en finansieringsandel eller en kapitalplacering 11. Om medlemskommunen deltar genom internt tillförda medel innebär det att betalningsandelen ingår i priset på de tjänster som samkommunen säljer. Deltagande genom en finansieringsandel innebär att medlemskommunens betalningsandel dras av i samkommunen som finansieringsandel för anskaffningsutgiften för en tillgång i bestående aktiva (finansieringsunderstöd). Om medlemskommunandelarna av en investering avdras från anskaffningsutgiften förutsätter det ett avtal mellan medlemskommunerna, eftersom medlemskommunernas kapitalfinansiering i samkommunen i detta fall inte beaktas när samkommunens grundkapital indelas i medlemskommunandelar. I praktiken är det vanligast att medlemskommunerna deltar i finansieringen av investeringarna genom en kapitalplacering som noteras i medlemskommunen som en ökning av samkommunsandelen. Om samkommunens investeringar finansieras med främmande kapital bör man i grundavtalet också avtala om huruvida medlemskommunerna deltar i 9 Utlåtande 2010/39 om behandling av hemkommunsersättning från bokföringsnämndens kommunsektion. 10 Se Kommunförbundets cirkulär 30/80/2011: Kommunfakturering enligt 58 i hälso- och sjukvårdslagen och 6/80/2014 Valinnanvapaus julkisessa terveydenhuollossa. 11 Alternativa metoder baseras på utlåtande nr 1997/15 från bokföringsnämndens kommunsektion. Alternativen är: 1. Medlemskommunens betalningsandel räknas in i priset på de tjänster som samkommunen säljer. 2. Medlemskommunens betalningsandel behandlas som understöd i resultaträkningen. 3. Medlemskommunens betalningsandel dras av som finansieringsandel från anskaffningsutgiften för bestående aktiva (finansieringsunderstöd). 4. Medlemskommunens betalningsandel behandlas som en kapitalplacering. 17/87

18 finansieringen av återbetalningen av det främmande kapitalet genom kapitalplaceringar eller om kostnaderna för återbetalningen räknas in i till exempel priset på tjänster 12. Övriga samarbetsersättningar Bland övriga samarbetsersättningar ingår de ersättningar som kommunen får av en annan kommun för sådant avtalsbaserat samarbete som avses i 76 i kommunallagen, till exempel ersättningar som värdkommunen får av avtalskommunerna för avtalsenlig verksamhet. Övriga försäljningsintäkter Övriga försäljningsintäkter är andra än de poster som ovan räknas in i andra försäljningsintäkter, exempelvis måltidsersättningar som personalen betalat, övriga intäkter från bland annat försäljning av varor och tjänster (till exempel ersättningar för tandtekniska kostnader eller intäkter från tillgångar som kommunen sålt och som är bokförda som årskostnad, ersättningar som kunder debiterats för elevarbeten eller avgiftsbelagd serviceverksamhet eller ersättningar som kunder debiteras för måltider) samt ersättningar till full kostnad från obligatoriska försäkringar (skadeförsäkringsersättningar till övriga intäkter). Företagshälsovårdens försäljningsintäkter Bland intäkter från företagshälsovård bokförs ersättningar som kommunen eller samkommunen tar ut för företagshälsovårdstjänster. Ersättningar från Folkpensionsanstalten för anordnande av företagshälsovård för kommunens eller samkommunens egen personal bokförs däremot bland inkomstslaget Understöd och bidrag Omsättning Används i följande kalkylschema: LL I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från affärsverkets ordinarie verksamhet med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen ((bokföringslagen 4 kap. 1 ). Den ordinarie verksamheten utgörs av fortlöpande, planenlig försäljning av varor eller tjänster, som vanligen är avsedd att vara vinstbringande och med vilken affärsverket uppfyller sina målsättningar. Som ordinarie verksamhet betraktas också verksamhet som enligt vedertaget bruk kommit att höra till den ordinarie verksamheten, trots att den inte ursprungligen har utgjort ordinarie verksamhet för affärsverket. Till omsättningen räknas både de försäljningsinkomster som erhållits av utomstående och de som erhållits av kommunens eller samkommunens övriga verksamhetsenheter. Enligt vedertaget bruk hänförs alla vederlag som härrör från omsättningstillgångar till omsättningen. Försäljningsinkomsterna bokförs enligt prestationsprincipen som intäkter i bokslutet för den räkenskapsperiod under vilken prestationen har överlåtits. Inkomsten av en prestation som kräver lång framställningstid får tas upp som intäkt på grundval av tillverkningsgraden under de förutsättningar som anges närmare i 5 kap. 4 i bokföringslagen. Anslutningsavgifter som inte berättigar till återbäring (både överförbara och icke överförbara) bokförs i omsättningen 13. I bilaga 2 till bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen presenteras behandlingen av anslutningsavgifter i ett affärsverks bokföring. 12 Bestämmelser gällande ekonomi i anslutning till grundavtalet har bland annat granskats i Finlands Kommunförbunds cirkulär nr 20/ Utlåtande 2004/65 från bokföringsnämndens kommunsektion, även bokföringsnämnden 2001/1650. Om hur anslutningsavgifter för stamnätet ska upptas i bokslutet hos den som ansluter sig till nätet bokföringsnämnden 2013/ /87

19 Omsättningen upptas till nettobelopp. Nettoomsättningen får man genom att från intäkterna från försäljningen av produkter och tjänster som hör till affärsverkets ordinarie verksamhet dra av försäljningens rättelseposter samt mervärdesskatter och övriga skatter som bestäms på basis av omsättningen. Försäljningens rättelseposter är bl.a. års-, kassa- och motsvarande rabatter som direkt hänför sig till försäljningen. Också kursdifferenser i anslutning till försäljningen behandlas som försäljningens rättelseposter. 6.3 Avgiftsintäkter Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, Avgiftsintäkter är klientavgifter och andra avgifter för sådana varor och tjänster vilkas pris inte är avsett att täcka produktionskostnaderna i sin helhet eller vilkas pris bestäms utgående från kundens betalningsförmåga. Ofta finns det bestämmelser om grunden för avgifterna i lag eller förordning. Sådana avgiftsintäkter är bl.a. kundavgifter inom hälso- och sjukvård som hälsocentralavgifter, poliklinik- och vårddagavgifter 14, olika slags socialserviceavgifter socialvården, kursavgifter, avgifter för planläggning och lantmäteri, avgifter för byggnadstillsyn och -kontroll (till exempel avgifter för åtgärdstillstånd, rivningslov och tillstånd för miljöåtgärder) 15 samt parkeringsavgifter 16 och avgifter för avbytarservice. Avgiftsintäkter är däremot inte till exempel måltidsersättningar som tas ut av personalen eller kunder och inte heller ersättningar för elevarbeten eller avgiftsbelagd serviceverksamhet vilka tas ut av kunder, även om de i vardagligt tal kallas "avgifter" och ersättningen inte täcker produktionskostnaderna. Ersättningar av detta slag är försäljningsintäkter. Intäkter som affärsverk har för myndighetsverksamhet bokförs i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter, inte avgiftsintäkter. Alla avgiftsintäkter registreras med motpartskod [2014]. I statistiken ska följande avgiftsintäkter i hälso- och sjukvården rapporteras som egna poster (Driftsekonomi): Avgifter för läkartjänster inom primärvårdens öppenvård (exkl. tandvård) - års-, besöks- och jouravgifter (KlientavgiftsF 7 ) [2012] Klientavgifter för anstaltsvård inom den specialiserade sjukvården Klientavgifter för dagkirurgi inom den specialiserade sjukvården Ovan nämnda separat rapporterade uppgifter kan även rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto. 6.4 Understöd och bidrag Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky I resultaträkningen upptas som en egen grupp understöd, bidrag och andra inkomstöverföringar från staten, Europeiska unionen och andra sammanslutningar när understödet eller bidraget inte är en finansieringsandel för en investering. Sådana ersättningar är bl.a. 14 Ersättningar för tandtekniska utgifter registreras som försäljningsintäkter. 15 Utlåtande 2010/94 och 2005/70 från bokföringsnämndens kommunsektion, samt 2005/67 om markanvändningsavtal. 16 Parkeringsbot är inte en avgift som uppbärs för en prestation utan en post av bötesnatur som upptas bland övriga verksamhetsintäkter. 19/87

20 statsbidrag till grundläggande utkomststöd sysselsättningsstöd bidrag till kommunsammanslagningar landskapsutvecklingspengar EU-stöd för kommunens egna utvecklingsprojekt inom driftsekonomin Folkpensionsanstaltens ersättningar för sjuktransport Folkpensionsanstaltens ersättningar till kommunen för ordnandet av den egna personalens hälsovård skolresebidrag för studerande i gymnasium eller yrkesläroinrättning då Folkpensionsanstalten på ansökan utbetalar ersättning till huvudmannen prisstöd för mjölk som betalas till skolor och daghem när kommunen själv ansöker om och får stödet direkt som inkomst. 17 betalningsandelar för låneräntor som en samkommun debiterar sina medlemskommuner separat alla andra 18 statsandelar och bidrag utom de som bokförs i kommunens resultaträkning direkt under Statsandelar eller i samkommunen bland Försäljningsintäkter (full kostnadsersättning av staten). bidrag som samkommun erhållit från staten och som inte är finansiering enligt pris per enhet till full kostnad (bland annat det statsbidrag på 57 procent som av samkommun upprätthållen folkhögskola får för driftskostnader) utbildningsersättningar från Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Bland understöd och bidrag bokförs också olika slags statsbidrag som beviljas efter ansökan. Statistikcentralens rapporteringskrav för driftsekonomistatistik från och med statistikåret 2015: Sysselsättningsstöd Övriga understöd och bidrag av staten Understöd och bidrag av kommuner och samkommuner Understöd och bidrag av socialsäkerhetsfonder (bl.a. Folkpensionsanstalten) Understöd och bidrag av Europeiska unionen Understöd och bidrag av övriga. Dessa separat rapporterade uppgifter kan även rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto. Det rekommenderas att motpartskod används. [2014] Övriga understöd och bidrag av staten [2014] Används i följande kalkylschema: LL Också en avtalskommun kan ge understöd till ett gemensamt affärsverk enligt värdkommunmodellen. Bidraget upptas då som inkomst bland Övriga rörelseintäkter eller, om beloppet ärväsentligt, bland Övriga understöd och bidrag. Detta är uppgifter som rapporteras separat i statistiken och kan även rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto. 6.5 Övriga verksamhetsintäkter Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky 17 Stöd som mejeriet gottgör bokförs inte som inkomst för kommunen, utan utgifterna bokförs netto som inköp av livsmedel. 18 Inkomster av hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning som framgår av den månatliga specifikationen av statsandelen för kommunal basservice bokförs under hemkommunsersättningar bland försäljningsintäkter. 20/87

21 6.5.1 Hyresintäkter Till övriga verksamhetsintäkter hör bland annat hyresintäkter. Dessa kan också tas upp på en separat rad om de utgör en betydlig del av verksamhetsintäkterna. Detta är uppgifter som rapporteras separat i statistiken och kan även rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto. Statistiken förutsätter följande uppdelning av hyresintäkterna: Hyresintäkter, interna Hyresintäkter, externa - Av externa hyresintäkter hyror för mark- och vattenområden Övriga intäkter Till övriga verksamhetsintäkter hör andra regelbundet inflytande verksamhetsintäkter än de ovan nämnda (hyresintäkter), till exempel bibliotekets förseningsavgifter och intäkter för återkrävt utkomststöd. Bland övriga verksamhetsintäkter upptas även väsentliga överlåtelsevinster från immateriella och materiella tillgångar bland bestående aktiva 19. Dessa överlåtelsevinster skall specificeras i noterna till bokslutet. Elevernas betalningsandelar av kostnaderna för skolresor som har tagits ut av elever med skolresestöd vid gymnasier och yrkesläroanstalter bokförs bland övriga verksamhetsintäkter. Övriga intäkter kan dessutom vara exempelvis försäkringsersättningar eller övriga ersättningar som orsakas av skada. I statistiken finns följande uppgifter som ska rapporteras separat och som även kan rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto [2014]: Återkrav av grundläggande utkomststöd Återkrav av kompletterande och förebyggande utkomststöd Försäkringsbolagens skadeförsäkringsersättningar - Hit hör ersättningar från försäkringsbolag för person- och egendomsskador baserat på skadeförsäkringsavtal. - Menersättningar, då ersättning erhålls för att verksamheten avbrutits, och inte heller försäkringsersättning kan riktas till utgifter. I allmänhet är dock skadeersättningar till sin natur utgiftskorrigeringar. Böter, vite och andra avgifter av bötesnatur [2014] Här bokförs de böter och viten som kommunen debiterat som myndighet. Hit hör till exempel inkomster från felparkeringsavgifter, hjulblocksersättningar, kontrollavgifter för resande utan biljett och andra förvaltningsrättsliga disciplinära avgifter. Detta konto inbegriper också byggnadstillsynens böter, som uppstår när skyldigheter inom byggande inte har följts. Detta konto inbegriper inte böter i anslutning till entreprenadavtal, som uppstår till exempel av att entreprenad försenas. Försenings- eller annan skadersättning för byggentreprenad bokförs som minskning av anskaffningsutgiften 20. Även andra skadeersättningar till sin natur utgiftskorrigeringar. 19 Smärre överlåtelsevinster på tillgångar bland bestående aktiva tas upp i resultaträkningen som rättelser av avskrivningar. Som extraordinära intäkter redovisas väsentliga överlåtelsevinster som uppstått i samband med att kommunen eller samkommunen helt och hållet avvecklar den verksamhet för vilken tillgången i fråga har använts. 20 Bokföringsnämnden 2011/1867. Om ersättningsbeloppet eller en del av det används för att åtgärda byggfelen aktiveras utgifterna för de gjorda reparationerna som grundförbättring såsom en ökning av byggnadens restvärde i balansräkningen. 21/87

22 6.6 Övriga rörelseintäkter [2014] Används i följande kalkylschema: LL Till övriga rörelseintäkter räknas inkomster som har samband med affärsverkets produktion av prestationer utan att ingå i denna. De har intjänats inom ramen för den vanliga affärsverksamheten, men har en sekundär betydelse för affärsverket. Bland annat överlåtelsevinster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva samt försäkringsersättningar som inte är direkt hänförbara, t.ex. ersättningar på basis av avbrottsförsäkring, utgör i allmänhet intäkter som upptas bland övriga rörelseintäkter 21. Intäkter från myndighetsverksamhet bokförs i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter, inte avgiftsintäkter. Verksamhetsunderstöd och bidrag från andra än den egna kommunen eller samkommunen, eller i fråga om affärsverkssamkommuner från andra än medlemmar i samkommunen, bokförs bland Övriga rörelseintäkter. Om de är väsentliga kan de upptas som en egen post, Övriga understöd och bidrag, i resultaträkningen. Också en avtalskommun kan ge understöd till ett gemensamt affärsverk enligt värdkommunmodellen. Bidraget upptas då som inkomst bland Övriga rörelseintäkter eller, om beloppet ärväsentligt, bland Övriga understöd och bidrag. 6.7 Understöd och bidrag från kommunen/samkommunen [2014] Används i följande kalkylschema: LL Till ett kommunalt affärsverk kan överföras uppgifter vilkas kostnader inte helt täcks av kundavgifter. Kommunen eller samkommunen eller affärsverkssamkommunens medlem kan bevilja affärsverket stöd eller verksamhetsunderstöd för att täcka kostnaderna för skötseln av en sådan uppgift. Med stöd som bokförs i resultaträkningen avses ersättning som är bunden till prestationsmängden eller en motsvarande grund som beskriver verksamhetens volym. Stödet kan till exempel vara tariffstöd som betalas till ett trafikverk på basis av trafikprestationsmängden. Verksamhetsunderstöd kan betalas på basis av en prestationsmotsvarande faktor (exempelvis antalet kunder), enligt någon annan grund eller oberoende av prestationsmängden. Verksamhetsunderstöd kan även betalas för kostnader som orsakas av beredskap eller för upprätthållande av driftssäkerhet. Stödet eller verksamhetsunderstödet får inte vara större än affärsverkets kostnader för skötseln av uppgiften. Till kostnaderna kan utöver direkta kostnader räknas kapitalkostnader (avskrivningar och ersättning för kapital) samt en kostnadsandel för affärsverkets förvaltning. Från kostnaderna avdras övriga inkomster för skötseln av uppgiften, såsom kundavgifter. Stöd eller verksamhetsunderstöd från kommunen eller samkommunen eller affärsverkssamkommunens medlemskommun eller medlemssamkommun upptas som en separat intäktspost före kostnadsposterna under rubriken Understöd och bidrag från kommunen/samkommunen. I denna grupp upptas både stöd på basis av prestationsmängd och övriga verksamhetsunderstöd som affärsverket fått av den egna kommunen eller samkommunen eller som affärsverkssamkommunen fått av en medlem 22. Ett understöd upptas under denna rubrik oavsett för vilken kostnadspost det har beviljats. Stöd och verksamhetsunderstöd från kommunen eller samkommunen eller affärsverkssamkommunen ska uppges särskilt i affärsverkets bokslutskalkyler eller i noterna till bokslutet. 21 Se också bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande 1998/ Bokföringsnämnden har gett två utlåtanden (204/1989 och 1255/1994) om hur stöd från offentligrättsliga samfund ska redovisas i bokslut över bolag som bedriver kollektivtrafik. Kilometerstöd och andra motsvarande understöd och bidrag som beviljats för egentlig produktion av prestationer ska enligt utlåtandena bokföras bland Övriga rörelseintäkter. 22/87

23 Också med beaktande av bestämmelserna i 79 i mervärdesskattelagen är det motiverat att i affärsverkets resultaträkning ta upp understöd och bidrag från kommunen eller samkommunen som en separat post Förändring av produktlager Förändring av produktlager/ökning eller minskning av lager för färdiga produkter och produkter under tillverkning Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL Om kommunen har produktlager av betydande värde, är det motiverat att ange förändringen av produktlagret som en särskild post efter rörelseintäkterna i resultaträkningen. Förändring av produktlager tas då upp i resultaträkningen så att man efter rubriken verksamhetsintäkter redovisar en ökning av lager av färdiga varor och varor under tillverkning som en intäktsökning och en minskning av respektive lager som en intäktsminskning. Kommuner och samkommuner lägger till raden vid behov. Att ta upp en förändring av produktlager som en post i kommunens resultaträkning kan komma i fråga närmast när det gäller tomtmark som är avsedd för försäljning och affärsverksamhetens varor under tillverkning. Om en aktivering av anskaffningsutgiften för färdiga varor inte i väsentlig grad påverkar räkenskapsperiodens resultat för kommunen eller dess affärsverk, kan den lämnas ogjord. Om ett affärsverk har färdigvarulager med betydande värde, redovisas förändringen av färdigvarulager separat i resultaträkningen efter omsättningen. Ökning av lager med färdiga produkter och produkter under tillverkning redovisas som en post som ökar intäkterna. Som en post som minskar intäkterna redovisas i resultaträkningen minskning av lager med färdiga produkter och produkter under tillverkning. 6.9 Tillverkning för eget bruk Används i kalkylschemor: Kunta, ky, LL Kommunen kan en tillgång bland bestående aktiva antingen genom att bygga den själv eller låta den byggas av utomstående entreprenörer eller genom att köpa en redan befintlig tillgång 24. Vid anskaffning av bestående aktiva som ska aktiveras innebär byggande i egen regi sådan byggverksamhet där kommunen eller samkommunen bär helhetsansvaret för byggandet. När kommunen själv bygger tillgången genom att huvudsakligen använda sin egen personal och eventuellt också i någon mån använder under- eller sidoentreprenörer, kan verksamheten anses som tillverkning för eget bruk. Det är motiverat att alla utgifter för ett sådant projekt bokförs på utgiftskontona i resultaträkningen och aktiveras med hjälp av posten Tillverkning för eget bruk i balansräkningen. En fördel med att ifrågavarande post är att bland annat alla personalkostnader ingår i resultaträkningen, vilket underlättar behandlingen av dem. Om personalkostnader aktiveras i balansräkningen, ska de också redovisas i noterna till balansräkningen 25. Produktionsvärdet för aktiverade tillgångar som tillverkats för eget bruk redovisas separat i resultaträkningen som Tillverkning för eget bruk efter verksamhetsintäkterna. Tillverkning för eget bruk utgör en korrektivpost till resultaträkningen genom vilken den effekt tillverkningen för eget bruk har haft på räkenskapsperiodens 23 Enligt ändringen av 79 i mervärdesskattelagen (1486/ ) betraktas ett av verksamheten förorsakat underskott som kommunen eller delägarkommunerna har täckt med understöd eller bidrag inte som sådant understöd eller bidrag som direkt anknyter till priset på varan eller tjänsten och som utgör grund för mervärdesskatt om varan eller tjänsten säljs av en kommun eller av huvudstadsregionens samarbetsdelegation. 24 Se bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande 101/2011 om bokföring av tillverkning av investeringstillgång samt de tillhörande anvisningarna i informationsbladet Kommunalekonomi 4/2011 när en tillgång tillverkas för en annan verksamhet i kommunen och för kommunens eget bruk. [2014] 25 Bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om noter till bokslutet [2014]. 23/87

24 resultat elimineras, om utgifter för tillverkning av tillgången har upptagits som utgifter i resultaträkningen. Denna metod tillämpas i första hand. Väsentliga interna bidrag får inte ingå i den resultaträkningspost där produktionsvärdet för eget bruk redovisas eller i anskaffningsutgiften för tillgångar bland bestående aktiva som aktiveras i balansräkningen. Väsentliga interna bidrag bör elimineras från den aktiverade utgiften för tillgångar bland bestående aktiva. Om affärsverket i betydande utsträckning idkar tillverkning för eget bruk är det motiverat att visa produktionsvärdet av tillverkningen för eget bruk som en särskild post efter omsättningen i resultaträkningen. 26. Posterna Tillverkning för eget bruk och Förändring av produktlager som ingår i ett särskilt bokslut för en kommun eller ett annat samfund som ska sammanföras till koncernbokslut upptas i kommunens koncernbokslut som korrigering av verksamhetskostnader. [2014] 6.10 Verksamhetskostnader Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL Verksamhetens kostnader indelas i resultaträkningen i: Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader 6.11 Personalkostnader Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL Personalkostnader omfattar löner på vilka förskottsinnehållning har verkställts, därmed jämförbara arvoden och ersättningar samt direkt på lönen, arvodet etc. baserade kostnader såsom pensionskostnader, socialskyddsavgifter samt lagstadgade och frivilliga personförsäkringspremier. Till personalkostnaderna hänförs inte reseersättningar, arvoden som utgör stöd för närståendevård, arvoden för familjevård, arbetsersättningar till företagare som antecknats i förskottsuppbördsregistret och inte heller utbildningstjänster eller hälsovårdstjänster för personalen. Rese- och utbildningskostnader med anknytning till personalens arbetsuppgifter upptas inte bland personalkostnaderna i resultaträkningen eller noterna, utan dessa kostnader bokförs under det kostnadsslag till vilket de kan hänföras Löner och arvoden Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL Betalda löner och arvoden Till betalda löner och arvoden hör löner och arvoden, ersättningar för förlorade inkomster och övriga kostnadsersättningar för vilka förskottsinnehållning verkställs och för vilka arbetsgivaren betalar 26 I den allmänna anvisningen om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner (2011) från bokföringsnämndens kommunsektion finns anvisningar om bokföringen av tillverkning för eget bruk. [2014] 24/87

25 socialskyddsavgifter. Även sådana arvoden till förtroendevalda för vilka förskottsinnehållning verkställs, också om ingen pensionsförsäkrings- eller socialskyddsavgift betalas för dem, dagpenningar och kilometerersättningar för vilka förskottsinnehållning verkställs och dagpenningar till civiltjänstgörare. För att underlätta avstämningen av pensions- och socialskyddsavgifter är det motiverat att avskilja sådana poster till egna underkonton i gruppen betalda löner och arvoden eller avskilja dem med något annat kännetecken. Andra kostnader för civiltjänstgörare än dagpenningar bokförs i respektive kostnadsslag. Andra kostnader för civiltjänstgörare än dagpenningar bokförs i respektive kostnadsslag, till exempel bokförs reseersättningar bland Rese- och transporttjänster. Till löner räknas inte till exempel stöd för närståendevård (som är ett understöd till hushåll) eller arvoden till familjevårdare (som bokförs bland köp av kundtjänster). I stället för att specificera lönerna på huvudbokskonton kan man specificera dem i lönebokföringen. I noterna till resultaträkningen ska uppges räkenskapsperiodens löner, arvoden, pensionskostnader och övriga lönebikostnader, om dessa inte har specificerats i resultaträkningen (BokfF 2 kap. 8 ). Naturaförmåner Penningvärdet av naturaförmåner beaktas inte som utgiftsöverföringar eller som andra slags affärshändelser i den externa bokföringen 27 och inte heller som verksamhetsutgifter eller verksamhetsinkomster i den ekonomiska statistiken. Anteckningar om naturaförmåner ska dock göras i lönebokföringen på det sätt som avses i lagen om förskottsuppbörd. För uppföljning av naturaförmånerna kan man inom ramen för bokföringen öppna konton som betjänar kommunens interna redovisning men som inte används för bokföringen av affärshändelser och vilkas saldon inte avslutas på bokslutskonton. Sådana konton och de anteckningar som införs på dem ska klart avgränsas från den externa bokföringen Periodiserade löner och arvoden Periodiserade löner omfattar förutom periodiseringen av semesterlöner även eventuella periodiseringar av timlöner och andra löner till de räkenskapsperioder som de hänför sig till. Periodiseringen av semesterlöner, semesterpenningar och lönebikostnaderna för dem kan tas med i bokslutet genom att förändringen av de periodiserade lönerna, pensionsutgifterna och socialförsäkringsavgifterna för räkenskapsperioden bokförs bland periodiserade löner med Resultatregleringar som motkonto. I resultatregleringar ingår alltså såväl semesterlöneperiodiseringen som tillhörande lönebikostnader. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett närmare anvisningar om bokföring av semesterlöneperiodisering i bokslut från och med 2011, i sitt utlåtande 103. Beräkning av semesterlöneskulden alternativt antingen per person eller med kalkylmässiga metoder enligt ett tidigare utlåtande tillämpas också fortsättningsvis. [2014] När det gäller lönerna för grundskollärare, gymnasielärare och lärare vid yrkesläroanstalter samt lönerna för övriga tjänsteinnehavare inom undervisningsväsendet vilka omfattas av det årstimbaserade arbetstidssystemet, görs periodiseringen endast i fråga om semesterpenningar och tillhörande lönebikostnader Aktiverade löner och arvoden När tillgångar bland bestående aktiva som ska aktiveras tillverkas för eget bruk kan värdet i stället för att behandlas enligt huvudregeln i punkt 5.6 alternativt behandlas så att tillverkningsutgifterna för de tillgångar bland bestående aktiva som ska aktiveras inte ingår i de utgifter som tas upp i resultaträkningen, utan andelen för eget bruk behandlas som en utgiftsöverföring på så sätt att andelen dras av från de utgifter som har 27 Bokföringsnämnden utlåtande 1991/1149 grundar sig på det faktum att bokföringen av ett belopp som motsvarar ennaturaförmåns penningvärde som utgiftsöverföring från de ursprungligen bokade utgifterna till löneutgifter till sin storleki allmänhet inte motsvarar de utgifter som anskaffningen av naturaförmånen åsamkat arbetsgivaren. Anteckningar om naturaförmåner ska dock göras i lönebokföring som avses i lagen om förskottsuppbörd. 25/87

26 bokförts i resultaträkningen och aktiveras bland bestående aktiva. Då innehåller bland annat resultaträkningens personalkostnader inte aktiverade personalutgifter 28. På kontona Aktiverade löner, Aktiverade pensionsutgifter och Aktiverade socialskyddsavgifter bokförs (på kreditsidan) utgiftsöverföringar som ska aktiveras och som uppstår till exempel då kommunen tillverkar en tillgång bland bestående aktiva för eget bruk Personalersättningar I kontogruppen Personalkostnader öppnas separata konton för personalersättningar som dras av från personalkostnaderna (löner och arvoden) och för övriga rättelseposter som hänför sig till personalkostnaderna. Personalersättningskontona är rättelsekonton för utgifter. Genom kontona korrigeras kontogruppen Löner och arvoden i resultaträkningen. Personalkostnaderna korrigeras med personalersättningar som kommunen erhållit för enskilda tjänsteinnehavare eller arbetstagare såsom sjuk- och föräldradagpenningar med tillhörande semesterkostnadsersättningar från Folkpensionsanstalten och andra försäkringsinrättningar. Den ersättning som kommunen får för att den anordnar företagshälsovård för den egna personalen bokförs som intäkt under Övriga understöd och bidrag Lönebikostnader Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL Som pensionskostnader under lönebikostnader redovisas pensionsförsäkringspremier och pensioner, och som övriga lönebikostnader redovisas socialskyddsavgifter samt lagstadgade och frivilliga personförsäkringspremier Pensionskostnader Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL KomPL- och StaPL-avgifter Pensionsförsäkringsavgifter (både löne- och pensionsutgiftsbaserade samt förtidsavgifter) till Keva, även pensionsutgiftsbaserade avgifter som uppstår för en medlemskommun efter upplösning av en samkommun. Här bokförs också frivilliga pensionsförsäkringsavgifter. Enligt 19 i lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare kan ett medlemssamfund enligt prövning, utöver det lagstadgade pensionsskyddet teckna en icke formbunden pensionsförsäkring för sina tjänsteinnehavare eller arbetstagare eller i enskilda fall bevilja dessa en extra pension. Kostnaderna består av frivilliga pensionsförsäkringsavgifter. Såväl en närståendevårdares som en familjevårdares pensionsskydd bestäms enligt lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare, vilket innebär att kommunen betalar pensionsförsäkringsavgiften och uppbär arbetsgivarens pensionsavgift. Också pensionsförsäkringsavgifter som betalas för stöd för närståendevård och för familjedagvårdararvoden bokförs bland KomPL-avgifter, även om kostnader som förorsakas av denna verksamhet inte bokförs på kostnadsslaget Löner och arvoden Övriga pensionsavgifter Arbetspensionsavgifter som betalas till andra än Keva, bland annat ArPL och LFöPL. 28 Bokföringsnämndens kommunsektion har gett utlåtande 2011/101 om bokföring av tillverkning av investeringstillgång. 26/87

27 Betalda pensioner Pensioner som kommunen eller samkommunen betalat Övriga lönebikostnader Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL Bland övriga lönebikostnader ingår sådana bikostnader som bestäms som en viss andel av lönen eller arvodet, till exempel arbetsgivarens socialskyddsavgifter och arbetslöshetsförsäkringsavgifter samt arbetslöshetsskyddets självriskavgift. Socialskyddsavgifter tas inte ut för bland annat sådana mötes-, föreläsnings- och föredragsarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, om ingen pensionsavgift för arbetstagare behöver betalas för dem enligt lagstiftningen om arbetspensioner. Därför erläggs ingen socialskyddsavgift för mötesarvoden till förtroendevalda. För års-, månads- och andra motsvarande arvoden till förtroendevalda samt ersättningar för inkomstbortfall betalas däremot socialskyddsavgifter. Till övriga socialförsäkringsavgifter bland övriga lönebikostnader hör bland annat ekonomiskt stöd samt lagstadgade och frivilliga olycksfallsförsäkringar. Arbetsgivaren är inte förpliktigad att betala arbetslöshetsförsäkringsavgift för arvode till familjevårdare som avses i familjevårdarlagen. Inte heller arbetstagaren betalar arbetslöshetsförsäkringsavgift av familjevårdarens arvode. Ovan nämnda gäller familjevårdare i uppdragsförhållande. De kommunala arbetsgivarna ska betala olycksfallsförsäkringsavgift för familjevårdarnas arvode. Familjevårdares arvode bokförs i utgiftsslaget Köp av kundtjänster. [2014] Kommun som slutit avtal om stöd för närståendevård med vårdare ska teckna en försäkring enligt lagen om olycksfallsförsäkring för vårdaren. Det är fråga om en så kallad frivillig försäkring för eventuella olycksfall som kan inträffa i närståendevården. Däremot är arbetslöshetsförsäkringen inte kopplad till den olycksfallsförsäkring som föreslås för närståendevårdare, utan endast till den obligatoriska olycksfallsförsäkringen. Kommunen är alltså inte skyldig att betala arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift för den lönesumma som betalats till närståendevårdare, och av närståendevårdarna uppbärs i allmänhet inte heller löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift. Här bokförs inte övriga obligatoriska och frivilliga lönebikostnader, såsom kostnader för personalmåltider, företagshälsovård och rekreationsverksamhet samt varor som överlåts som sådana till personalen och färdiga produkter som köpts till personalen som gåvor på bemärkelsedagar eller i sporrande syfte, liksom också varor och tjänster som överlåtits till personalen i anknytning till fritidsverksamhet, till exempel deltagar- och tävlingsavgifter, inträdes- och rabattbiljetter till idrottshallar och kulturevenemang, idrotts- och kultursedlar osv. Dessa bokförs under det kostnadsslag till vilket de kan hänföras, i regel bland köpta tjänster eller på olika konton i kontogruppen Material, förnödenheter och varor Köp av tjänster Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL Köp av tjänster kan i resultaträkningen eller i en bilaga till den indelas i tjänster som direkt köps åt kunder, dvs. kommuninvånare, och tjänster som kommunen använder för sin egen serviceproduktion. Minimikravet är att det totala beloppet av de köpta tjänsterna skall anges. 27/87

28 Köp av kundtjänster [2014] Kundtjänster är slutprodukttjänster som är avsedda för kommuninvånarna och som kommunen eller samkommunen köper av andra serviceproducenter. I den här posten bokförs alla köp av kundtjänster som kommuner och samkommuner gör, även kundtjänster som köpts åt andra än den egna kommunens eller medlemskommunernas invånare. Köpta tjänster som utgör en del av kommunens egen tjänsteproduktion eller som stöder kommunens egen tjänsteproduktion, är inte köp av kundtjänster utan köp av övriga tjänster. För kundtjänsterna betalas ersättning till fullt belopp antingen på basis av avtal, som betalningsandel till en samkommun eller som s.k. hemkommunsersättning. Köp av kundtjänster är bland annat ersättning (andel) till en samkommun eller till en annan kommun för undersökning eller behandling av en patient vid en hälsovårdscentral, köp av sjukvårdstjänster av en samkommun, köp av vårdtjänster av en samkommun för socialvård, en annan kommun eller en privat serviceproducent och även köp av avbytartjänster inom lantbruket av en annan kommun. Köp av undervisningstjänster som hör hit är hemkommunsersättningar inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, betalningsandelar som enligt samkommunens grundavtal erläggs utöver den statliga finansieringen till en samkommun eller enligt ett särskilt avtal till någon annan kommun eller privat läroanstalt samt köp av tjänster för grundläggande utbildning, förskoleverksamhet och morgon- och eftermiddagsverksamhet av en annan kommun, en samkommun, ett privat daghem, en församling eller någon annan organisation (inte av andra enheter inom den egna kommunen). Som kundtjänster betraktas endast sk. slutprodukttjänster. Då till exempel en hälsocentral köper laboratorieoch röntgentjänster är detta inte köp av kundtjänster, eftersom dessa i regel utgör endast en del av den sjukvårdsservice som patienten får på hälsocentralen. På motsvarande sätt är inte heller den del av lönen för en gemensam lärare som betalas till en annan kommun att betrakta som köp av kundtjänster, utan den hör till gruppen Undervisnings- och kulturtjänster under utgiftsslaget Köp av övriga tjänster. Tjänsten kan i detta fall betraktas som en mellanprodukt som skolan använder när den producerar utbildningstjänster för sina elever. Köp av s.k. kollektiva tjänster, där kunden inte kan identifieras, såsom vägunderhåll, livsmedelskontroll, övriga miljö- och hälsoskydds- eller veterinärtjänster och tjänster inom brand- och räddningsväsendet räknas inte som köp av kundtjänster. Statistikcentralens datainsamlingsanvisningar preciserar vilka statistiska uppgifter utgör s.k. kollektivtjänster där inte köp av kundtjänster kan förekomma utan alla köp av tjänsterna registreras bland köp av övriga tjänster. I den ekonomiska statistiken bör köp av kundtjänster specificeras enligt sektorindelningen: köp av staten, kommuner, samkommuner och övriga. I Statistikcentralens datainsamlingsanvisningar finns indelningen i olika sektorer preciserad. Särskiljningen kan göras med motpartskod enligt följande: Köp av kundtjänster av staten Kundtjänster köpta av staten är till exempel vårdtjänster som köpts av statliga sjukhus. Köp av kundtjänster av kommuner Köp av kundtjänster av kommuner är till exempel köp av social- och hälsovårdstjänster av en annan kommun samt hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 29. Kommunens interna köp hör inte hit. Kommuninterna köp av tjänster av en annan resultatenhet, affärsverk eller annan balansenhet utgör inte köp av kundtjänster utan köp av övriga tjänster. Kostnader för hemkommunsersättningar som den tidigare hemkommunen betalat till den nya med stöd av lagen om hemkommun hör till köp av kundtjänster av kommuner. Det är motiverat att den tidigare hemkommunen följer de hemkommunsersättningskostnader man betalat med stöd av ändringen av lagen om 29 Utlåtande 2010/39 om hemkommunsersättning från bokföringsnämndens kommunsektion. 28/87

29 hemkommun med en del av registreringskod till exempel Köp av kundtjänster av kommuner, hemkommunsersättningar till kommuner enligt lagen om hemkommun. Köp av kundtjänster av samkommuner En medlemskommuns betalningsandelar av en samkommuns driftskostnader utgör i allmänhet köp av kundtjänster. Undantag är sådana betalningsandelar som inte härrör från anskaffning av kundtjänster till kommuninvånarna, till exempel andel av kostnaderna för samhällsplanering, tjänster inom brand- och räddningsväsendet, veterinärtjänster och övriga tjänster inom miljö- och hälsoskyddet. Dessa hör till kostnadsslaget Köp av övriga tjänster och de bokförs där efter sin kostnadsnatur. Om den nya hemkommunen enligt lagen om hemkommun har tillhandahållit en i lagen avsedd tjänst genom en samkommun och samkommunen fakturerar den tidigare hemkommunen direkt, finns det skäl för den tidigare hemkommunen att följa upp kostnaderna för hemkommunsersättningarna med en särskild registreringskod, till exempel Köp av kundtjänster, hemkommunsersättningar av samkommuner enligt lagen om hemkommun. Köp av kundtjänster av övriga Här upptas på motsvarande sätt köp av tjänster från andra tjänsteproducenter än kommuner, samkommuner eller staten. Hit hör i enlighet med definitionen för köp av kundtjänster ovan, bland annat arvode till familjevårdare (kostnadsersättningar för familjevård hör till däremot till köp av övriga tjänster), samt köp av morgon- och eftermiddagsverksamhet av församlingar eller privata serviceproducenter. Bokföringen vid mellankommunalt samarbete: Köp av kundtjänster i områden med mellankommunalt samarbete skiljer sig inte från ovanstående anvisningar. Till exempel bokför värdkommunen kundtjänster som köpts för såväl egna kommuninvånare som för andra kommuner bland köp av kundtjänster. Även till exempel affärsverk inom basservice bokför kundtjänster som köpts för såväl medlemskommuner som andra än medlemskommuner bland köp av kundtjänster. Statistikcentralen ger närmare anvisningar om statistikföring av annat mellankommunalt samarbete Köp av övriga tjänster Andra tjänster än kundtjänster räknas som tjänster som kommunen utnyttjar i sin produktion av prestationer. Även s.k. kollektivtjänster och medlemsavgifter till kommunernas centralorganisationer hör till övriga köpta tjänster Kontors- och experttjänster [2014] Här upptas köp av kontors- och experttjänster 30. Om förskottsinnehållning verkställs och socialskyddsavgifter betalas för experttjänsterna hör dessa till utgiftsslaget Löner och arvoden. Oberoende av bransch hör inte personalhyrning till kontors- och experttjänster, utan till personalhyrningstjänster. Till kontors- och experttjänster hör bland annat: Expert- och konsulttjänster Översättnings- och tolkningstjänster Juridiska tjänster Redovisnings- och bokföringstjänster Revisionstjänster Se även bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om redovisning och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut. 31 Enligt den allmänna anvisningen om noter från bokföringsnämndens kommunsektion bör de arvoden som betalas till en revisionssammanslutning som utför lagstadgad revision specificeras i syfte att göra förhållandet mellan revisorn och 29/87

30 Skatterådgivningstjänster Arkitekttjänster och tillhörande konsulttjänster Tekniska prov- och analystjänster Forsknings- och utvecklingstjänster inom naturvetenskap och teknik Specialiserade design- och planeringstjänster Fotograferingstjänster Förvaltnings- och stödtjänster Entrétjänster Tjänster för att organisera möten och mässor Om experttjänsterna hör samman med tryck-, annons- eller marknadsföringsmaterial tas ifrågavarande tjänster upp på kontot Tryckning, annonsering och marknadsföring ICT-tjänster [2014] Bland ICT-tjänster bokförs tjänster gällande informationsteknik, informationssystem, datakommunikation och telekommunikation. Här ingår bland annat: Tjänster i det fasta telefonnätet Teletjänster i det trådlösa nätet Satellitkommunikationstjänster Datorprogrammerings- och konsulttjänster Databehandlings- och internetservertjänster Webbportaler Tjänster för underhåll av servermiljöer Säkerhetskopierings- och lagringstjänster Informationsförvaltningstjänster Applikationstjänster Köp av och användningsrätt till program hänförs till köp av övriga tjänster då dessa inte behandlas som aktiverbar investeringsutgift Finansiella och banktjänster Till finansiella tjänster och banktjänster hänförs tjänster med anknytning till förmedling av finansiering och placeringsverksamhet, grundläggande banktjänster, inlånings- och lånetjänster. [2014] Personaluthyrning [2014] Hit hör tillhandahållande av tillfällig arbetskraft till kunder för att tillfälligt ersätta eller komplettera kundens arbetskraft. De sysselsatta personerna är anställda av personaluthyrningsföretaget. De enheter som tar emot arbetskraft tar hand om ledningen och övervakningen av hyrda anställda. Hit hör uthyrning av arbetskraft inom alla näringsgrenar, till exempel: anställda inom datateknik och kommunikation kontorspersonal industri- och byggarbetare transport- och lagerarbetare hotell- och restauranganställda anställda inom lantbruk den granskade sammanslutningen mer transparent, till exempel på följande sätt: revisionsarvoden, utlåtanden av revisor, uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden,, övriga arvoden. 30/87

31 läkar- och sjukvårdspersonal hyresarbetskraft inom andra näringsgrenar Tryckning, annonsering och marknadsföring [2014] Trycknings-, annonserings- och reklamtjänster med planering samt marknadsförings- och opinonsundersökningstjänster o.dyl. utgifter. Nationalräkenskaperna behöver uppgifterna om marknadsförings- och opinionsundersökningstjänsterna i detta sammanhang och därför hänförs de inte till köp av kundtjänster Post- och kurirtjänster [2014] Postens samhällsomfattande tjänster och övriga post-, distributions- och kurirtjänster Försäkringar Egendoms-, ansvars- och patientskadeförsäkringar m.fl. försäkringar, men inte socialförsäkringsavgifter som kommunen/samkommunen betalar i egenskap av arbetsgivare. Interna försäkringsavgifter till kommunens egna skade- och försäkringsfonder behandlas i bokslutet som överföringar till fonder. Med tanke på budgetuppföljningen kan man dock öppna uppgiftsspecifika kostnadskonton för interna försäkringsavgifter i räkenskapsperiodens bokföring. Som motkonto till kostnadskontona öppnas ett intäktskonto som i tablån över budgetutfallet i budgetens resultaträkningsdel noteras bland övriga finansiella intäkter. I bokslutet elimineras de interna försäkringsavgiftskontona mot varandra och en post som motsvarar de interna försäkringsavgifterna förs från resultaträkningen som fondöverföring till försäkringsfondens kapital i balansräkningen. Kontrollera de årsvisa rapporteringsanvisningarna för statistik och sättet att presentera interna poster vid den årliga datainsamlingen och kvartalsrapporteringen Renhållnings- och tvätteritjänster Renhållningen omfattar avlopp och avloppsvatten (avloppsvattenavgifter), avfallshantering (avfallshanteringsavgifter), rengöring och städning av byggnader, renhållning av vägar, gator och utomhusområden osv. Till tvätteritjänster hör till exempel tvätt och vård av kläder Byggande och underhåll av byggnader och områden [2014] Underhållsfakturorna innehåller ofta också materialkostnader. Smärre materialkostnader kan bokföras som underhållstjänster. En allmän princip kan anses vara att om mindre än hälften av underhållsfakturan består av materialkostnader eller om materialkostnaderna inte kan särskiljas, kan dessa kostnader bokföras som underhållstjänster. Här ingår bland annat: Till entreprenörer betalda entreprenadbelopp, såvida de bokförs som kostnader i resultaträkningen. Ersättningar för reparation och underhåll av byggnader, fastigheter och därtill hörande fast utrustning, vägar, avstjälpningsplatser och parker samt övriga områden. Avgifter för hissunderhåll Sotningsavgifter Byggande och underhåll av maskiner, inventarier och anordningar Uppförande, service, underhåll och reparationer av maskiner, inventarier, anordningar och transportmedel. Underhållsfakturorna innehåller ofta också materialkostnader. Smärre materialkostnader bokförs som 31/87

32 underhållstjänster. En allmän princip kan anses vara att om mindre än hälften av underhållsfakturan består av materialkostnader eller om materialkostnaderna inte kan särskiljas, kan dessa kostnader bokföras som underhållstjänster Inkvarterings- och måltidstjänster Till inkvarterings- och måltidstjänster hör till exempel hotell- och restaurangservice och köp av måltids- och serveringstjänster av företag, en annan kommun, en samkommun eller en annan enhet inom kommunen liksom även måltidsersättningar enligt kollektivavtalen. Av verifikationen ska det bland annat framgå deltagare och syftet med evenemanget/inkvarteringen. [2014] Rese- och transporttjänster Persontransporter, inklusive transporter av elever och patienter, även bland annat huvudmannens kostnader för skolresor samt köp av sjuktransporter. Resetjänster är också de resekostnader som föranleds av de förtroendevaldas och personalens tjänsteresor o.d. (ej inkvarterings- och måltidstjänster), skattefria dagtraktamenten och kilometerersättningar, transporter av varor, transportförsäkringar m.fl. tjänster Social- och hälsovårdstjänster Social- och hälsovårdstjänsterna omfattar bland annat laboratorie- och röntgentjänster när de är s.k. mellanprodukter och ingår som delar i en större servicehelhet. Hit hör också bland annat första insatsen-tjänster, hälsovårdstjänster för personalen, hälsovårdsavgifter för elever vid läroanstalter samt startoch kostnadsersättningar för familjedagvård och familjevård. Hyrning av läkare och vårdpersonal är hyrning av arbetskraft, inte köp av social- och hälsovårdstjänster. [2014] Se närmare anvisningar för områden med mellankommunalt samarbete på Statistikcentralens webbsidor Utbildnings- och kulturtjänster [2014] Till utbildningstjänster hör kurs-, internat-, deltagar- och anmälningsavgifter (inte resekostnader eller dagtraktamenten). Hit hör också sådana arvoden till lärare och föreläsare för vilka kommunen varken verkställer förskottsinnehållning eller betalar socialskyddsavgift, samt exempelvis andel av lönen för en gemensam lärare Andel av beskattningskostnaderna Kommunens andel av beskattningskostnaderna enligt 6 kap. 30 i lagen om skatteförvaltningen Övriga samarbetsandelar Bland annat betalningsandelar till landskapsförbund, andelar av kostnaderna för miljö- och hälsoskydd, medlemsavgifter till Finlands Kommunförbund och Kommunala arbetsmarknadsverket, obligatoriska medlems- eller utjämningsavgifter till samkommuner, landsbygdstjänster i samarbete, andelar till det regionala räddningsverket samt andra andelar (s.k. kollektivtjänster), vilka inte utgör köp av kundtjänster och inte kan hänföras till något konto bland utgiftsslaget Köp av övriga tjänster ovan Övriga tjänster Alla de utgifter för köpta tjänster som inte kan hänföras till punkterna ovan. Hit hör bland annat väktartjänster, ersättningar för arbetskläder och verktyg, besiktningsavgifter, obduktionskostnader och liknande. Även användningsrätt till musik, ersättning för upphovsrätt till fotokopior och ersättning för offentligt framförande av musik. 32/87

33 6.13 Material, förnödenheter och varor Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL Till material, förnödenheter och varor räknas bl.a. kontors- och skolmaterial, litteratur, livsmedel, beklädnad, mediciner och vårdmaterial, rengöringsmedel och -material, bränsle och smörjmedel samt utgifter för anskaffning av värme, vatten och elektricitet. Däremot hör avloppsvattenavgifter till köp av tjänster. Bland Material, förnödenheter och varor bokförs tillgångar som köpts under räkenskapsperioden enligt prestationsprincipen. Aktivering och kostnadsföring av anskaffningsutgiften för material och förnödenheter kan i kommunens bokföring göras på alternativa sätt: Anskaffningsutgiften bokförs på kontot Inköp under räkenskapsperioden och i bokslutet rättas inköpens kostnadseffekt genom en förändring av lager i balansräkningen 32. Anskaffningsutgiften bokförs på lagerkontot för respektive omsättningstillgång och därefter enligt förbrukning som kostnad för någon verksamhetsenhet. Oberoende av bokföringsmetod upptas en post Material, förnödenheter och varor i resultaträkningen Kontors- och skolmaterial Olika slags kontorsmaterial, såsom skrivmaterial, kopieringsmaterial, blanketter, kuvert, arkivpärmar, hobbyredskap, hobbymaterial m.m. samt IT-tillbehör (skolböcker hör till Litteratur) Litteratur Alla böcker inklusive skolböcker och allt biblioteksmaterial samt dagstidningar och tidskrifter, kartor, broschyrer, skivor, kassetter osv. Utgifter för biblioteksanskaffningar till allmänna bibliotek (hit hör inte bokbindning och plastning av böcker eller liknande utgifter som bokförs bland övrigt material), även utlåning av e-böcker Livsmedel Matvaror och dylikt samt mindre tillbehör som behövs vid matlagning Kläder och textilier Kläder och textilier omfattar all beklädnad, skor, inredningstextilier, linneförråd, skyddskläder, engångskläder och övriga textilier, även textilier som används om undervisningsmaterial Mediciner och förbrukningsartiklar [2014] Mediciner, behandlingsmedel och förbrukningsartiklar. Även röntgen-filmer och framkallningsvätskor samt förnödenheter för undersökningsapparater o.dyl. Även hjälpmedel för medicinsk rehabilitering som proteser, peruker m.m. Terminalglasögon bokförs under övrigt material Städ- och rengöringsmedel Städ- och rengöringsredskap och tillbehör, såsom tvätt-, rengörings- och putsmedel samt sanitetsvaror. 32 Se även bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner, kapitel Värdering och periodisering av omsättningstillgångar. 33 Se även bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om redovisning och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut. 33/87

34 Bränsle och smörjmedel Bränsle och smörjmedel för fordon och maskiner m.m. (ej bränsle och smörjmedel för uppvärmning) Uppvärmning Anskaffning av fjärrvärme och -kyla (samt uppvärmningsämnen med tillsatsämnen och uppvärmingsförnödenheter) El och gas Elenergi, -uppvärmning och -överföring samt tjänster för distribution av gasformiga bränslen via rörnät. Tillbehör med anknytning till användningen av el (och gas) såsom lampor och säkringar Vatten Avgifter för bruksvatten, dvs. avgifter för vattenrening och -distribution (däremot hör avgifter för avloppsvatten till utgiftsslaget Renhållnings- och tvätteritjänster). Här bokförs också köp av vatten i vattenverk och kemikalier för rening av avloppsvatten och vatten. [2014] Inventarier Inventarier och utrustning som inte hör till tillgångar bland bestående aktiva, dvs. anskaffning av inventarier och utrustning som avskrivs på en gång, till exempel surfplattor, läsplattor för e-böcker, datortillbehör som bildskärmar, tangentbord, skrivare, skannrar, kablar samt telefoner, telefonsvarare, telefaxar och antenner, inbrotts- och brandlarmsystem, tv-apparater, videoapparater, dvd/blue-ray-apparater, bildskärmar och projektorer, video- och digitalkameror, radiomottagare, förstärkare och högtalare Byggmaterial Byggmaterial och byggtillbehör såsom grus, cement, trämaterial, tegel, spik, tapet, målarfärg, lack, VVS-tillbehör och övrigt byggmaterial Övrigt material Alla de utgifter för köp av material och tillbehör som inte kan upptas i någon av de ovanstående punkterna Ökning/minskning av lager Används i kalkylschemor: LL Utgifterna för inköp under räkenskapsperioden korrigeras till kostnader som motsvarar förbrukningen av produktionsfaktorer genom att man i resultaträkningen korrigerar inköpsutgifterna med förändring av lager. Material, förnödenheter och varor kan även bokföras som kostnader i resultaträkningen enligt förbrukning, varvid inköpsutgifter och förändring av lager inte anges separat. [2014] 6.14 Understöd Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky 34/87

35 Understöden omfattar understöd och bidrag som betalats till hushåll liksom understöd och bidrag som beviljats samfund Understöd till hushåll Separat rapporterade uppgifter i statistiken som även kan rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto. Stöd för hemvård av barn Kommuntillägg till stödet för hemvård av barn Stöd för privat vård av barn Kommuntillägg till stödet för privat vård av barn Stöd för närståendevård Servicesedel Stöd för hemvård av barn (lagstadgad) Folkpensionsanstalten sköter de uppgifter som anges i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn och kommunen ersätter de kostnader som orsakats Folkpensionsanstalten på grund av stöd som betalats enligt lagen. Med stöd för hemvård av barn avses stöd som betalas till en förälder eller annan vårdnadshavare för ordnande av barnets vård. Till stödet kan höra vårdpenning och vårdtillägg. Kommuntillägg till stödet för hemvård av barn Kommunerna kan besluta betala ett eget kommuntillägg till stödet för hemvård av barn. Kommunen kan själv sköta utbetalningen eller komma överens om den med Folkpensionsanstalten. Stöd för privat vård av barn Med stöd för privat vård av barn avses stöd som betalas till en vårdproducent som barnets förälder eller vårdnadshavare väljer. Stödet kan omfatta vårdpenning och vårdtillägg. Kommuntillägg till stödet för privat vård av barn Kommunerna kan besluta betala ett eget kommuntillägg till stödet för privat vård av barn. Kommunen kan själv sköta utbetalningen eller komma överens om den med Folkpensionsanstalten. Stöd för närståendevård Här bokförs arvoden som betalats till närståendevårdare. Stöd för närståendevård är inte lön utan ersättning enligt 6 i lagen om förskottsuppbörd. Kommunen betalar inte arbetsgivarens socialskyddsavgift för stödet. Förskottsuppbörd verkställs om vårdaren inte har antecknats i förskottsuppbördsregistret. För stöd för närståendevård som betalats till ett minderårigt barns förälder verkställs förskottsuppbörd oberoende av en eventuell anteckning i förskottsuppbördsregistret. (Se även punkt Lönebikostnader). Utkomststöd Utgående från statsandelsredovisningen får kommunen en statsandel på 50 % för utgifterna för grundläggande utkomststöd. För statsandelsredovisningen och statistikföringen behovs uppföljning av utkomststöd som beviljas på olika grunder: Grundläggande utkomststöd, Kompletterande utkomststöd och Förebyggande utkomststöd. 35/87

36 Regionförvaltningsverket samlar in uppgift om utkomststöd. Uppgiften kan produceras genom en del av registreringskoden. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Sysselsättningspenning till personer som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och vilkas huvudsakliga inkomst består av utkomststöd bokförs i utgiftsposten/registreringskodens del Sysselsättningspenning vid arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Reseersättningar till personer som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte bokförs antingen i utgiftsposten/registreringskodens del Förebyggande utkomststöd eller Sysselsättningspenning vid arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte beroende på om personens huvudsakliga inkomst består av utkomststöd eller arbetsmarknadsstöd. Understöd till handikappade Sådana stödåtgärder för handikappade där kommunen ersätter vissa varor eller tjänster som stödtagaren skaffat själv (t.ex. redskap, apparater och utrustning som behövs för att den handikappade ska klara vardagliga sysslor, ändringsarbeten i bostaden, extra kostnader för kläder eller kostnader för specialdiet). Även bidrag för handikappades resor (bl.a. taxisedlar) eller understöd i form av varor. Om kommunen som arbetsgivare betalar arvodet för en personlig assistent direkt till assistenten och betalar social- och pensionsförsäkringsavgifter m.fl. lagstadgade avgifter, hör arvodet till utgiftsslaget Löner och arvoden. Om arvodet betalas genom en annan arbetsgivares FO-nummer bokförs hela arvodesbeloppet under understöd. Stöd för skolresor Återbetalning av elevens självriskandel av skolresekostnader till en elev vid ett gymnasium eller en yrkesläroanstalt Servicesedel Med servicesedel avses en förbindelse som kommunen eller samkommunen beviljat en person som är berättigad till en tjänst och genom vilken kommunen förbinder sig att, upp till ett belopp som kommunen bestämt på förhand, ersätta serviceproducenten för kostnaderna för tjänsten. Servicesedlar är en metod att tillhandahålla bland annat social- och hälsovårdstjänster som kommunen ansvarar för. I bokföringen kan mera detaljerade konton användas för statistikens behov, fram tills dess att tjänsteklassificeringen blir klar. Om statistikens behov kan rapporteras genom någon annan del av registreringskoden, finns det ingen orsak att använda separata servicesedelspecifika konton. Kontrollera de årsvisa rapporteringsanvisningarna för statistik och sättet att presentera interna poster vid den årliga datainsamlingen och kvartalsrapporteringen. Nedan anges uppgifter som ska rapporteras separat i statistiken och som även kan rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto. [2014] Kostnader för servicesedlar inom dagvården Dagverksamhet för barn, familjedagvård av barn och övriga barndagvårdstjänster som tillhandahålls med servicesedlar. Om det för betalning av kommuntillägget till stödet för privat vård av barn används avtal om servicesedlar anges det inte här utan under punkten kommuntillägg till stödet för privat vård av barn. Kostnader för servicesedlar inom hemvården 36/87

37 Till kostnaderna för servicesedlar inom hemvården räknas kostnaderna för servicesedlar inom hemservice och hemsjukvård. Hemvården innefattar hemvårdshjälp samt hemvårdens stödtjänster som stöder kunderna att klara sig i sina egna hem, såsom transport-, ledsagar-, dusch- och städtjänster, klädvård, trygghetstjänster, snöröjningshjälp, kvälls- och nattpatrullverksamhet. Hemsjukvården innefattar hälso- och sjukvårdstjänster som ges i hemmet. Kostnader för servicesedlar inom serviceboende Kostnader för servicesedlar inom serviceboende (både dygnetrunt och icke-dygnetrunt serviceboende). Vid serviceboende kan servicesedeln användas för vård och omsorg och städnings-, trygghets- och andra stödtjänster. Kostnader för servicesedlar inom hälso- och sjukvården Kostnader för servicesedlar inom hälso- och sjukvården, som tillhandahålls inom öppenvård, bäddavdelningsvård och mun- och tandvård. Kostnaderna för servicesedlar inom hemsjukvården ingår i kostnaderna för servicesedlar inom hemvården. Övriga kostnader för servicesedlar Övriga kostnader för servicesedlar inom social- och hälsovården, som inte ingår i hemvård, serviceboende, barndagvård eller hälso- och sjukvård Övriga understöd till hushåll Övriga understöd som betalats till hushåll, till exempel olika slags stipendier, ersättning för lantbruksavbytare som hushållet ordnat själv, skattefri rehabiliterings-, flit- eller terapipenning och olika slags stipendier. Om kommunen med stöd av 16 i veterinärvårdslagen deltar i kostnaderna för veterinärhjälp för nyttodjur, till exempel besöks- eller åtgärdsavgifter, bokförs detta som understöd. Mottagningspenning till asylsökande Mottagningspenningen till asylsökande enligt lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd kan avskiljas på en egen registreringskodsdel eller ett eget konto med tanke på uppföljningen och redovisningarna. Brukspenning till asylsökande Brukspenningen till asylsökande enligt lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd kan avskiljas på en egen registreringskodsdel eller ett eget konto med tanke på uppföljningen och redovisningarna Understöd till sammanslutningar Understöd som beviljas olika sammanslutningar, inte hushåll. Sådana understöd är bland annat verksamhetsunderstöd som betalas till olika föreningar, sällskap och väglag samt medlemskommunernas betalningsandelar för en samkommuns investeringar när andelen inte kan tas upp i balansräkningen bland övriga utgifter med lång verkningstid. Hit hör också kapital enligt en stiftelses stiftelseurkund vilket betalas till stiftelsen (är inte en utgift som kan aktiveras bland övriga andelar i balansräkningen). Som understöd till sammanslutningar räknas också kommunens andelar av utgifterna för arbetsmarknadsstödet (Kommunens andel av arbetsmarknadsstödet), som Folkpensionsanstalten fakturerar kommunerna för. 37/87

38 Kontrollera de årsvisa rapporteringsanvisningarna för statistik och sättet att presentera interna poster vid den årliga datainsamlingen och kvartalsrapporteringen Övriga verksamhetskostnader Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky Övriga verksamhetskostnader omfattar bl.a. hyreskostnader och direkta skatter som kommunen betalar, t.ex. samfundsskatt 34 på affärsverksamheten, fastighetsskatter och indirekta skatter såsom avfallsskatt. Här ingår också mervärdesskatt på eget bruk eller på måltidsförmåner till den del skatten inte kan hänföras till ifrågavarande kostnadsslag. Hyreskostnaderna kan också tas upp i resultaträkningen på en egen rad om de utgör ett väsentligt belopp bland verksamhetskostnaderna. Kostnadsposter som har samband med försäljningen, till exempel kreditförluster av kundfordringar och indirekta skatter som inte direkt baserar sig på beloppet av försäljningen, till exempel acciser, dras av i resultaträkningen som övriga rörelsekostnader. Bland de kostnadsposter som hör till försäljningen skall försäljningsfrakter och försäljningsprovisioner bokföras på det kostnadsslag till vilket de kan hänföras. Man bör sträva efter att i första hand bokföra rättelseposter inom det utgifts- eller inkomstslag där den affärshändelse som skall korrigeras har bokförts. Direkta skatter som ingår i kommuns eller annan sammanslutnings separata bokslut som sammanförs med koncernbokslut tas i kommunens koncernresultaträkning upp som verksamhetskostnad Hyreskostnader Av de totala hyreskostnaderna ska de interna hyreskostnadernas andel anges separat. I hyran för bostäder och övriga byggnader och lokaler ingår både externa och interna hyror (eller bolagsvederlag). Totala serviceavgifter som betalats enligt den s.k. livscykelmodellen, PPP-modellen eller partnerskapsavtal avskiljs till en egen post, eftersom uppgifter om bland annat serviceavgifter i anknytning till sådana projekt ges i underskotts- och skuldrapporteringen i statistiken 35. Bland hyror för maskiner och anordningar upptas bland annat hyresutgifter för maskiner och inventarier och transportmedel (även för kontorsapparater och kontorsutrustning) inklusive leasinghyror och där ingående försäkringsavgifter. Till övriga hyror hänförs till exempel hyror av kläder. Däremot hänförs till exempel ersättningar för arbetsprestationer som betalats en arbetsmaskinentreprenör till köp av övriga tjänster. Nedan anges statistikens behov av uppgifter om externa hyreskostnader som även kan rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto. [2014] Hyror för mark- och vattenområden Hyror för byggnader och lokaler Hyror för maskiner och anordningar Övriga hyror Kontrollera de årsvisa rapporteringsanvisningarna för statistik och sättet att presentera interna hyror i den årliga datainsamlingen och kvartalsrapporteringen Övriga kostnader Till övriga kostnader hör bland annat redovisningsarvoden till utmätningsmän, medlemsavgifter till andra sammanslutningar än kommunernas centralorganisation och kommunala arbetsmarknadsverket samt avgifter 34 Enligt bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande 2003/60 kan den samfundsskatt som betalas för en samkommuns affärsverksamhet upptas som en särskild post i resultaträkningen före raden Räkenskapsperiodens överskott (underskott). 35 Se också bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande 2011/100 när det gäller bokföring vid livscykelmodell eller liknande.. 38/87

39 för försenade deklarationer på skattekontot. Även borgensförluster, om de inte ska bokföras som extraordinära kostnader. Man bör sträva efter att i första hand bokföra rättelser av lagerkonton och övriga korrektivposter inom det kostnads- eller intäktsslag där man har bokfört den affärshändelse som ska rättas Avfallsskatt [2014] Avfallsskatt som kommunen betalt bokförs skilt från andra direkta och indirekta skatter för Statistikcentralens datainsamling Övriga direkta och indirekta skatter [2014] Bland direkta och indirekta skatter upptas bland annat fordonsskatt, dieselskatt samt moms på eget bruk eller på måltid som utgör naturaförmån till den del skatten inte kan hänföras till respektive kostnadsslag. Motsvarande skatter är dessutom fastighetsskatter och skogsvårdsavgifter samt samfundsskatt för rörelseverksamhet. Direkta skatter som ingår i kommuns eller annan sammanslutnings separata bokslut som sammanförs med koncernbokslut tas i kommunens koncernresultaträkning upp som verksamhetskostnad. Rundradioskatt som har betalats av ett aktiebolag som hör till kommunens koncern tas i koncernbokslutet upp bland övriga direkta och indirekta skatter. [2014] Överlåtelseförluster för tillgångar inom bestående aktiva Väsentliga överlåtelseförluster för tillgångar inom bestående aktiva bokförs som övriga verksamhetskostnader 36. Dessa överlåtelseförluster skall specificeras i noterna till bokslutet Kreditförluster på verksamhetsintäkter (försäljningsfordringar) Kreditförluster som uppstått på försäljningsfordringar hör till övriga kostnader. Kreditförluster på försäljningsfordringar dras av i momsdeklarationen som minskning av försäljningen Borgensförluster Förluster som uppstått av lämnade borgensförbindelser hör till övriga kostnader Övriga verksamhetskostnader [2014] Används i följande kalkylschema: LL Som övriga rörelsekostnader bokförs bl.a. överlåtelseförluster av bestående aktiva, indirekta skatter såsom avfallsskatt, skogsvårdsavgifter och fastighetsskatt för fastigheter på en annan kommuns område. Inkomstskatt 37 som affärsverket betalar för sin affärsverksamhet kan också upptas här om den inte upptas som en särskild post, Inkomstskatt, efter bokslutsdispositionerna. 36 Smärre överlåtelseförluster på immateriella och materiella tillgångar bland bestående aktiva kan redovisas i resultaträkningen som rättelser av avskrivningar. Som extraordinära kostnader redovisas väsentliga överlåtelseförluster som uppstått i samband med att kommunen eller samkommunen helt och hållet avvecklar den verksamhet för vilken tillgången under bestående aktiva i fråga har använts. 37 Enligt bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande 2003/60 kan den samfundsskatt som betalas för en samkommuns affärsverksamhet upptas som en särskild post i resultaträkningen före raden Räkenskapsperiodens överskott (underskott). 39/87

40 6.17 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) [2014] Används i följande kalkylschema: Andelen av vinsten eller förlusten i ett intresseföretag upptas i koncernresultaträkningen i gruppen verksamhetsintäkter och kostnader under benämningen Andel av intressesamfundens vinst (förlust) Skatteinkomster Används i följande kalkylscheman: Kunta, Redovisningsprinciper för skatteinkomster I resultaträkningen eller i noterna till den upptas skatteinkomsterna indelade i kommunens inkomstskatt, andel av samfundsskatten, fastighetsskatt och övriga skatteinkomster. Kommunens skatteinkomster tas upp i bokslutet enligt Skatteförvaltningens redovisningstidpunkt som skatteinkomst för räkenskapsperioden i fråga. Till räkenskapsperioden hänförs följande redovisningar av inkomstskatt: månatliga redovisningar av förskottsinnehållningar och förskottsuppbörd redovisning av skatter enligt lagen om beskattningsförfarande för skatteår som föregår räkenskapsperioden rättelseredovisningar. Redovisningar av samfundsskatt som hänförs till räkenskapsperioden är redovisad förskottsuppbörd och övriga redovisningar av samfundsskatt. Som kommunens fastighetsskatteinkomst bokförs den fastighetsskatt som redovisats under räkenskapsperioden. Hundskatt, som debiteras och uppbärs av kommunen, bokförs som inkomst under den räkenskapsperiod då den debiterats eller då den influtit Bokföring av avdrag och tillägg som gjorts i redovisningen av kommunens skatteinkomster Avdragen och tilläggen i redovisningarna till kommunen bokförs enligt följande: De förskottsinnehållningar och socialskyddsavgifter kommunen som arbetsgivare erlägger och vilka kvittas enligt 12 2 mom. i lagen om förskottsuppbörd bokförs som minskning av förskottsinnehållnings- och socialskyddsavgiftsskuld under övriga kortfristiga skulder. Kommunens andel av beskattningskostnaderna enligt 11 i lagen om skatteförvaltningen bokförs i kostnadsgruppen Köp av tjänster. Poster som återkrävs av kommunen på grund av att rättelser som görs i de redovisade beloppen dras av från skatteinkomsterna. Om den månads redovisning där avdraget har gjorts räcker till för återkravet ska de återkrävda posterna inte bokföras separat. Återkrav som överförs till följande redovisningar bokförs per skatteinkomstpost under passiva resultatregleringar Rättelser som ingår i räkenskapsperiodens skatteredovisningar och beror på felaktiga prestationer bokförs under skatteinkomsten. Om en korrektivpost överförs till redovisningen för följande räkenskapsperiod tas den upp i bokslutet som resultatreglering på aktiva eller passiva sidan. Om kommunen återbetalar skatt som har betalats till den till ett för stort belopp utan att invänta redovisningen, bokförs det återbetalade beloppet som minskning under rubriken Skatteinkomster. 40/87

41 Räntorna på skatter tas upp bland de finansiella posterna i resultaträkningen under den räkenskapsperiod då räntan erhålls eller betalas på basis av redovisningen Statsandelar Används i följande kalkylscheman: Kunta, Till statsandelar som upptas direkt i kommunens resultaträkning hör statsandelar och statsunderstöd som grundar sig på kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och som inte har karaktär av bruksavgifter eller andra avgifter. Alla andra statsandelar och -understöd bokförs bland Övriga understöd och bidrag med undantag av ersättningar av staten som erhållits enligt principen om full kostnadsersättning och som bokförs bland försäljningsintäkter. Statsandelar som direkt upptas i resultaträkningen är statsandelarna för kommunens basservice, statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet samt behovsprövad höjning av statsandelen (föreslagen att tas bort från 2015). Statsandelar upptas i bokslutet enligt statsandelsmyndigheternas redovisningar och beslut enligt prestationsprincipen 38. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett utlåtandet 2010/93 Behandling av statsandelar, hemkommunsersättningar och återbäring av regressfordringar som gäller underhållsstöd i kommunens bokföring (återbäring av regressfordringar har utgått ur systemet 2015). Enligt utlåtandet ska statsandelarna specificeras i noterna till bokslutet enligt följande: Statsandel för kommunal basservice (utom övergångsutjämning 2015) Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna Utjämning till följd av systemändringen Alternativt kan de specifikationer som behövs för noterna göras utgående från statsandelsredovisningarna. Hemkommunsersättningar som ingår i systemet avskilj från redovisningen av statsandelar så att inkomster av hemkommunsersättningar bokförs som försäljningsintäkter och utgifter av hemkommunsersättningarna som köp av kundservice. Övriga statsandelar för undervisning och kultur (i kommunens bokföring) I statsandelssystemet ingår utöver statsandelen för kommunal basservice också statsandelsfinansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Den mest betydande delen i den här finansieringen är den finansiering enligt pris per enhet som beviljas huvudmännen för gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Dessutom beviljar undervisnings- och kulturministeriet tilläggsfinansiering per elev för påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen, förberedande undervisning för invandrare, flexibel grundläggande utbildning, förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga, grundläggande utbildning för elever med förlängd läroplikt (handikappundervisning) och tillägg för internatskola då grundläggande utbildning ordnas vid en sådan skola. I statsandelarna för undervisning och kultur ingår finansiering även för till exempel idrott, ungdomsarbete, medborgarinstitut, museer, teatrar och orkestrar samt morgon- och eftermiddagsverksamhet. Statsandelarna enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avskiljs till en egen post i kommunens bokföring. Utöver kommunerna driver också samkommuner och arrangörer av privat utbildning gymnasial och yrkesutbildning. Staten deltar i utbildningen med en andel som motsvarar statsandelsprocenten, vilken avspeglar statens deltagande i kostnaderna på landsnivå. För att genomföra kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner har för denna utbildning en egen finansieringsandel beräknats för kommunerna, som 38 Som bokföring som motsvarar bokföring enligt prestationsprincipen kan man bland annat betrakta bokföring som baserar sig på beslut liksom också periodisering av räntor enligt den tid för vilka de betalas (Bokföringsnämnden 1998/1542 punkt 2.2.1). Utlåtande nr 1998/37 från bokföringsnämndens kommunsektion. 41/87

42 kommunen ska betala även om den inte är huvudman för utbildningen. Denna finansieringsandel som är lika för kommunerna minskar den statsandel som kommunen får, så att undervisnings- och kulturverksamhetens statsandel kan bli negativ. Den minskar då övriga statsandelar i kommunens resultaträkning. En samkommun får inte statsfinansiering som ska bokföras som statsandel. Den finansiering enligt pris per enhet som betalas till en samkommun för gymnasieutbildning och yrkesutbildning bokförs som försäljningsinkomster av staten. En folkhögskola som drivs av en samkommun och som får 57 % av driftskostnaderna i statsandel, bokför statsandelen bland understöd och bidrag. Statsfinansiering enligt pris per enhet för grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning vid folkhögskolor som drivs av en samkommun upptas bland försäljningsintäkter. Behovsprövad höjning av statsandelen (föreslagen att tas bort med början 2015) Kommunerna kan årligen ansöka om behovsprövad höjning av statsandelen. Den beviljas av finansministeriet före utgången av finansåret. De kommuner som beviljats höjningen ska öppna ett eget konto för ändamålet bland statsandelar i resultaträkningen. Bokföring av statsandelar Bokföringen ska alltid baseras på fattade beslut om statsandelar och deras redovisningsspecifikationer samt anvisningar om bokföring Finansiella intäkter och kostnader Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Som finansiella intäkter och kostnader upptas intäkter och kostnader vilka till sin karaktär hör till finansieringsverksamheten. I regel periodiseras räntor och övriga finansiella inkomster och utgifter som intäkt eller kostnad för den räkenskapsperiod under vilken betalningsskyldigheten på basen av tiden har uppstått. Beträffande räntor på skatt frångår man dock prestationspricipen. Dessa bokförs som intäkt eller kostnad för den räkenskapsperiod då räntan på basen av skatteredovisningen erlagts eller erhållits. Finansiella intäkter Av de finansiella intäkterna uppges ränteintäkter och övriga finansiella intäkter separat. Finansiella kostnader Bland finansiella kostnader särskiljs räntekostnader och övriga finansiella kostnader. Verksamhetsbidrag eller finansieringsunderstöd till affärsverk eller andra balansenheter behandlas inte som finansiell kostnad utan upptas i kostnadsgruppen Understöd. Om en kostnadsföring (nedskrivning) som har gjorts beträffande finansieringstillgångar enligt BokfL 5:2 eller beträffande placeringar inom bestående aktiva enligt BokfL 5:13 visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, skall den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen, dock högst till sin anskaffningsutgift. (BokfL 5:16 ) Ränteintäkter Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, 42/87

43 Bland ränteintäkterna upptas ränteintäkter från utlåning, övriga placeringar och depositioner periodiserade enligt prestationsprincipen. I statistiken ska uppgiften "Kommunens ränteintäkter från affärsverk" rapporteras separat, denna kan även rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto. [2014] Övriga finansiella intäkter Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Som övriga finansiella intäkter upptas skatteredovisningsräntor och skatteredovisningsförhöjningar, dividender och räntor på andelskapital, räntor på skattekonto, avkastning av affärsverks och andra balansenheters grundkapital, ersättning för restkapital från en särredovisad affärsverksamhet, dröjsmålsräntor, ränteintäkter från ränteswapavtal samt kursvinster på finansieringslån och överlåtelsevinster på värdepapper. I statistiken ska uppgiften "Ersättning för grundkapital från affärsverk" rapporteras separat, denna kan även rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto. [2014] Räntekostnader Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, Till räntekostnaderna hör räntor som betalats för långfristiga och kortfristiga lån. Även ränteutgifter för derivatavtal som gjorts i säkringssyfte noteras här. En inkomst till samma belopp som erhållits från bank grundat på derivatavtal tas upp som gottskrivning på ifrågavarande konto (som rättelsepost). Dessutom förs till samma konto som debitering en utgift med fast ränta med derivatavtalet som grund 39 [2014]. Räntor under tillverkningstiden för tillgångar bland bestående aktiva kan på vissa villkor inkluderas i anskaffningsutgiften. De till tillverkningstiden hörande räntorna bör kunna hänföras till tillverkningen i fråga. Dessutom skall räntorna tillsammans med övriga fasta utgifter för anskaffning och tillverkning vara väsentliga jämfört med de rörliga utgifterna för anskaffning och tillverkning av tillgången. (BokfL 4:5.3 ) 40 [2014]. I statistiken för affärsverk ska uppgifterna "Räntekostnader som betalats till kommun/samkommun" och "Räntekostnader betalda till övriga" som även kan rapporteras genom annan registreringskod och rapporteringshierarki än konto. [2014] Övriga finansiella kostnader Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Till övriga finansiella kostnader hör bland annat ersättning för grundkapital av affärsverk eller någon annan balansenhet eller ersättning för restkapital från en särredovisad affärsverksamhet (till kommunen). Till övriga finansiella kostnader hör dessutom bland annat skatteredovisningsräntor, räntor från skattekonto, dröjsmålsräntor, räntor från ränteswapavtal som inte ingåtts i säkringsavsikt, garanti-, kreditförlust- och kreditkortsprovisioner liksom även andra kostnader för finansieringslån utöver ränta, som kursförluster samt nedskrivningar av värdepapper 41 som hör till lånefordringar och finansieringstillgångar och nedskrivningar av övriga motsvarande finansieringsmedel. Kreditförluster till följd av kommunens utlåning, även kreditförluster av sociala lån, utgör nedskrivningar som hör till finansiella kostnader. 39 Bokföringsnämndens utlåtanden 2011/1878 Hantering av ränteswapavtal i bokslutet hos s.k. liten bokföringsskyldig och 2014/1912 Om hantering av ett ränteswapavtal i anknytning till banklån i bokslutet. 40 Se även bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner, kapitel Anskaffningsutgiftens storlek. 41 Bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande 2010/96 värdering av aktier som hör till finansieringstillgångar och bokföring av värdeförändringar. 43/87

44 Som finansiella kostnader bokförs dessutom nedskrivningar av anskaffningsutgiften för andra placeringar bland bestående aktiva än sådana aktier och andelar för vilka ingen begränsad ekonomisk användningstid kan förutsägas och som inte avskrivs enligt plan. Nedskrivningar på aktier och andelar bland bestående aktiva (placeringar som stöder kommunens verksamhet 42 ) bokförs som Nedskrivningar i gruppen avskrivningar och nedskrivningar. Om en kostnadsföring som har gjorts beträffande finansieringstillgångar enligt 5 kap. 2 i bokföringslagen eller placeringar bland bestående aktiva enligt 5 kap. 13 visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den rättas i den post där kostnadsföringen gjordes. En rättelse av en kostnadsföring bland finansieringstillgångar rättas i finansiella intäkter (i regel på samma sätt som en intäkt i den grupp i resultaträkningen där nedskrivningen tidigare bokförts 43 ) och placeringar bland bestående aktiva rättas i punkten Nedskrivningar. Se närmare anvisningar för interna poster bland finansiella intäkter och kostnader i Statistikcentralens rapporteringsanvisningar för kvartalsstatistik Avskrivningar och nedskrivningar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Avskrivningar och nedskrivningar upptas i resultaträkningen som två poster: avskrivningar enligt plan och nedskrivningar. Om den sannolika framtida inkomsten från en tillgång eller investering som hör till bestående aktiva varaktigt är mindre än den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften, skall skillnaden kostnadsföras som en nedskrivning (BokfL 5:13). I bokslut för kommuner och samkommuner kan nedskrivningar göras endast beträffande tillgångar vilka inte avskrivs enligt plan. För andra tillgångar görs avskrivningar enligt plan i vilka även eventuella tilläggsavskrivningar inkluderas. Även mindre överlåtelsevinster och förluster av immateriella och materiella tillgångar bland bestående aktiva kan behandlas som rättelse till planavskrivningarna Avskrivningar enligt plan Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Som avskrivningar upptas alla avskrivningar enligt plan på anskaffningsutgiften för immateriella och materiella tillgångar som hör till bestående aktiva. Avskrivningar enligt plan ska specificeras per balanspost i noterna. På dessa konton utreds de uppgifter som bör tas med i noterna. Nedskrivningar av bestående aktiva som avskrivs enligt plan behandlas som tilläggsavskrivningar. Kreditförluster ingår inte i avskrivningarna utan de upptas enligt sin karaktär antingen som övriga verksamhetskostnader för ordinarie verksamhet eller bland övriga finansiella kostnader. Tilläggsavskrivningar på materiella eller immateriella tillgångar som avskrivs enligt plan, vilka görs för att inkomstförväntningarna eller tjänsteproduktionsförmågan för en tillgång väsentligt minskat, bokförs som avskrivningar enligt plan. Väsentliga tilläggsavskrivningar ska specificeras i noterna till bokslutet. En ökning av avskrivningsdifferensen i samband med att anskaffningsutgiften täckts med en investeringsreserv upptas efter räkenskapsperiodens resultat i posten Ökning av avskrivningsdifferens Nedskrivningar Som nedskrivningar upptas andra avskrivningar än avskrivningar enligt plan, det vill säga överlåtelsevinster och -förluster för bestående aktiva samt övriga tilläggsnedskrivningar. 42 Bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande 2012/106 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag. 43 Bokföringsförordningens föredragningspromemoria /87

45 Överlåtelsevinster och -förluster för tillgångar inom bestående aktiva Oväsentliga överlåtelsevinster och -förluster från överlåtelse av sådana tillgångar bland bestående aktiva som avskrivs bokförs som rättelser till avskrivningarna, såvida de inte bokförts som övriga verksamhetsintäkter eller verksamhetskostnader eller som extraordinära poster 44. Överlåtelsevinster och -förluster vilka bokförts som rättelse till avskrivningarna enligt plan ingår i överlåtelseintäkterna från tillgångar bland bestående aktiva och rättas inte i finansieringsanalysen. Överlåtelseförluster som har bokförts som avskrivningar bör specificeras i noterna till resultaträkningen enligt väsentlighetsprincipen Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Används i följande kalkylschema: Skillnaden mellan aktiernas och andelarnas anskaffningsutgift och andelen eget kapital vid tidpunkten för förvärvet upptas i koncernresultaträkningen bland Avskrivningar och nedskrivningar som en egen rad Räkenskapsperiodens över- och underparivärden. Radens specifikation i över- och underparivärden (positiva och negativa elimineringsdifferenser som påverkar resultatet) redovisas bland noterna till koncernbokslutet Nedskrivningar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Som nedskrivningar upptas i kommuners och samkommuners bokslut nedskrivningar av till bestående aktiva hörande mark- och vattenområden, förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar, aktier och andelar som utgör placeringar som stöder kommunens verksamhet samt immateriella tillgångar som inte avskrivs enligt plan. De upptas som en särskild post Nedskrivningar under avskrivningar och nedskrivningar i resultaträkningen. Som övriga finansiella kostnader upptas nedskrivningar av anskaffningsutgiften för masskuldebrevsfordringar, övriga lånefordringar och övriga fordringar bland placeringar under bestående aktiva för vilka ingen begränsad ekonomisk verkningstid kan förutses och som inte avskrivs enligt plan. Nedskrivningar på tillgångar bland bestående aktiva som avskrivs enligt plan bokförs som tilläggsavskrivningar. I bilaga 12 finns ett schema som anger hur nedskrivningar behandlas. Nedskrivningar kan komma i fråga inom kommunens affärsverksamhet och annan verksamhet som genererar inkomster, då avkastningsvärdet för en tillgång bestäms i relation till de avkastningsförväntningar som ställs på verksamheten 45. Om avkastningen av tillgången fördelar sig på en längre period bör man vid bedömningen beakta nuvärdet av de framtida inkomsterna. Om det är fråga om en långfristig placering motsvaras avkastningsförväntningarna bäst av det sannolika överlåtelsepriset. En nedskrivning ska bokföras om den är bestående. Om en nedskrivning visar sig vara obefogad ska den tas upp som en rättelse inom samma grupp i resultaträkningen där kostnaden har bokförts (BokfL 5 kap. 16 ). En utredning om rättning av en nedskrivning som visat sig obefogad bör ges i noterna Extraordinära poster Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, 44 Små överlåtelsesvinster och -förluster för bestående aktiva uppstår då en tillgång säljs till ett pris som avviker något från den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften. Detta beskrivs närmare i den allmänna anvisningen om upprättande av resultaträkning från bokföringsnämndens kommunsektor, sidan Bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande 2012/106 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag [2014] 45/87

46 Extraordinära intäkter och kostnader definieras i bokföringslagens 4:2. Som extraordinära intäkter och kostnader betraktas i en kommun eller samkommun sådana inkomster och utgifter som uppstår på grund av väsentliga händelser av engångsnatur som avviker från kommunens eller samkommunens ordinarie verksamhet. Det är befogat att uppta dessa som en egen grupp efter årsbidraget, ifall deras belopp i förhållande till årsbidragets storlek är väsentligt. På så sätt förbättras möjligheterna till jämförelse mellan olika kommuner och olika år. Extraordinära intäkter och kostnader kan uppstå bland annat på grund av större överlåtelsevinster eller -förluster av tillgångar bland bestående aktiva på grund av att någon verksamhet avslutats 46 överlåtelse av ägarandelar i dotter- och intressesamfund eller upplösning eller fusionering av dessa sammanslutningar förlust i anslutning till en borgensförbindelse, skadeersättningar eller avtalsvite skada av engångsnatur som överstiger försäkringsskyddet samt böter av straffkaraktär och motsvarande avgifter om de är av engångsnatur, väsentliga och avviker från den normala verksamheten. Annars upptas de under övriga verksamhetskostnader. Enligt motiveringarna till bokföringslagen ska begreppet extraordinärt tolkas snävt. Noterna till resultaträkningen ska innehålla uppgift om poster redovisade som extraordinära intäkter och kostnader (BokfF 2 kap. 3 1 punkten) Bokslutsdispositioner [2014] Används i följande kalkylschema: Bokslutsdispositioner avser förändringar i avskrivningsdifferens, reserver och fonder i kommunens koncernbokslut Förändring av avskrivningsdifferens/ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL Användningen av en investeringsreserv för att täcka anskaffningsutgiften för tillgångar bland bestående aktiva som avskrivs bokförs som minskning av reserver (+) i resultaträkningen. För att upphäva minskningen av reserven bokförs en motsvarande ökning av avskrivningsdifferensen (-) i resultaträkningen. Användningen av en investeringsreserv innebär att investeringsreserven ändras till en avskrivningsdifferens, som minskas under den räkenskapsperiod då reserven använts och under följande räkenskapsperioder med högst samma belopp som planavskrivningarna på ifrågavarande tillgång bland bestående aktiva för respektive räkenskapsperiod 47. Att upplösa en avskrivningsdifferens så att den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften ökar är inte förenligt med god bokföringssed Förändring av reserver/ökning (-) eller minskning (+) av reserver Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL Förändring av reserver 46 Till exempel den överlåtelsevinst eller -förlust som uppstår då kommunen bolagiserar eller säljer sitt energiverk bokförs som en extraordinär post. 47 Se exempel i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om resultaträkning, sidan 19 fotnot /87

47 Av de reserver som uppräknas i Bokföringslagen 5:15 kommer investeringsreserv i fråga i kommuner och samkommuner. En investeringsreservering kan göras för en framtida anskaffningsutgift. Med hjälp av en investeringsreserv kan man förbereda sig för ekonomiskt betydande investeringar under kommande år genom att på förhand samla in medel för dessa. Det objekt som investeringsreserven skall täcka bör specificeras i kommunens ekonomiplan. Trots att bokföringslagen inte förutsätter att en reserv specificeras enligt projekt, kan det anses höra till god bokföringssed att bildandet av en investeringsreserv ställs i relation till de närmast följande årens investeringsplaner. Ett förfarande där investeringsreserven ökas eller minskas i syfte att jämna ut räkenskapsperiodens resultat, utan att överföringarna grundar sig på planerade eller genomförda investeringar, kan inte anses vara förenligt med god bokföringssed. En investeringsreserv upplöses genom överföring till grundkapitalet eller inkomstförs senast under den räkenskapsperiod då tillgången skaffas eller börjar avskrivas enligt plan. Om beloppet av den reserv som finns upptagen i bokslutet överstiger det totala beloppet av anskaffningsutgiften för den tillgång som producerats eller anskaffats, ska den del som överstiger anskaffningsutgiften intäktsföras som förändring av reserver under den räkenskapsperiod då avskrivningarna inleds eller då tillgången är helt färdigställd eller anskaffad. Överföringar till investeringsreserver utgör inte prestationsbaserade utgifter och inte heller framtida utgifter eller förluster som är jämförbara med avsättningar. Därför ska överföringar till investeringsreserver i resultaträkningen anges efter räkenskapsperiodens resultat. En avsättning ska göras när skyldighet att göra den har uppstått, oberoende av räkenskapsperiodens resultat. Avsättningar upptas som kostnad inom den grupp i resultaträkningen till vilken de kan hänföras, före räkenskapsperiodens resultat Förändring av fonder/ökning (-) eller minskning (+) av fonder Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL I fråga om bokföringsförfarandet är det ingen skillnad mellan reserveringar och fondöverföringar. En fond avviker dock från en reserv i fråga om beslutsfattandet gällande fondens förkovran och användning. Med tanke på administreringen av fonden är det motiverat att ökning och användning av fonden baserar sig på en stadga av bestående natur, trots att lagstiftningen inte längre kräver det. Bestämmelserna i kommunallagen och bokföringslagen förutsätter inte att obligatoriska fonder bildas. Överföringar till fonder kan enligt god bokföringssed i regel göras endast inom de gränser som räkenskapsperiodens resultat (resultaträkningsposten Räkenskapsperiodens resultat) medger. En fond kan ha särskild täckning medan en reserv alltid har allmän täckning 48. När en investeringsfond eller någon annan fond som är avsedd för finansiering av en investering upplöses då investeringen gjorts tillämpas samma förfarande som ovan angetts för investeringsreserver. Donationsfonders kapital, vilkas ökning och användning är förknippade med särskilda bestämmelser som grundar sig på ett gåvobrev eller annat avtal, upptas bland Donationsfondernas kapital under förvaltat kapital. Förändringar av kapitalet i en donationsfond under förvaltat kapital bokförs så att det inte inverkar på resultatet. Donationsfondernas kapital med allmän täckning ingår i finansieringstillgångar och donationsfondernas kapital med särskild täckning i posten Donationsfondernas särskilda täckning under förvaltade medel. Fonderna ökas och används huvudsakligen genom att Ökning eller minskning av fonder i resultaträkningen används som motkonto. Detta beskrivs närmare i samband med fonderna bland Passiva i balansräkningen Frivilligt inrättade fonder behandlas i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om balansräkning, kapitel 5.4 Övriga egna fonder. 49 Bokföringsexempel i anslutning till skadefonder och andra frivilliga fonder finns i bilaga /87

48 6.24 Minoritetsandelar [2014] Används i följande kalkylschema: Minoritetsandelarna skall redovisas i koncernresultaträkningen som en särskild post före räkenskapsperiodens vinst eller förlust. (BokfF 3:2.4 ). De andelar av dottersamfundens resultat som motsvarar andra än koncernsamfundens innehav skall tas upp i koncernresultaträkningen som en särskild post (minoritetsandel i koncernresultaträkningen, BokfL 6:7.2 ). De andelar som motsvarar andra än koncernsamfunds innehav i dotterföretagen skall tas upp i koncernbalansräkningen som en särskild post (minoritetsandel i koncernbalansräkningen).bokfl 6:7.3 ). 7 Stadganden, anvisningar och föreskrifter gällande balanskonton 7.1 Bestående aktiva Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Posterna bland aktiva i balansräkningen indelas på basis av användningsändamål och planerad verkningstid i bestående aktiva och rörliga aktiva. Bestående är sådana poster som är avsedda att stadigvarande ge intäkter under flera räkenskapsperioder. I bestående aktiva ingår immateriella och materiella tillgångar samt övriga långsiktiga placeringar. Övriga poster inom aktiva är rörliga. Närmare anvisningar om bokföringen av bestående aktiva har bokföringsnämndens kommunsektion lämnat i sin anvisning om avskrivningar enligt plan. Anvisningar gällande hela balansräkningen finns på motsvarande sätt i den allmänna anvisningen om upprättande av balansräkning Allmänt om bokföring av tillgångar inom bestående aktiva För tillgångar bland bestående aktiva anges deras ursprungliga anskaffningsutgift, räkenskapsperiodens ökningar av anskaffningsutgiften, finansieringsandelar under räkenskapsperioden 50 och minskningar under räkenskapsperioden, avskrivningar och nedskrivningar innan räkenskapsperiodens början, den oavskrivna anskaffningsutgiften och räkenskapsperiodens avskrivning. Tillgångar av underordnad betydelse, vilka anskaffas kontinuerligt kan behandlas som en enda post, såvida de inte bokförts som kostnad. Om kommunen eller samkommunen inte har bokföring av tillgångar bland bestående aktiva, där tidigare nämnda notuppgifter fås, är det motiverat att på annat sätt i kommunens bokföring beakta behovet av uppgifterna. Uppskrivningar av mark- och vattenområden samt värdepapper bör bokföras på separata konton. Det är ändamålsenligt att öppna separata konton per balanspost för interna bidrag som bokförs bland bestående aktiva, varifrån bidragen utan ytterligare förklaringar kan elimineras när bokslutet upprättas. Vid konteringen av aktier och andelar och lånefordringar beaktas de grupperingar som behövs med tanke på koncernbokslutets elimineringskrav och konsolideringsprinciper. För grundkapitalplacering i affärsverk eller andra balansenheter och för lånefordringar hos affärsverk eller andra balansenheter öppnas separata konton eller också särskiljs de med hjälp av någon annan kod. En långsiktig miljöutgift som uppfyller aktiveringsförutsättningarna kan aktiveras och kostnadsföras under sin verkningstid som avskrivningar. Det krävs inte att aktiverade miljöutgifter redovisas som en egen bokslutspost bland balansräkningens aktiva. Om man önskar redovisa dem i noterna, kan de specificeras detaljerat på det sätt som presenteras i kapitel 7 i kommunsektionens allmänna anvisning om noter till bokslutet för kommuner och samkommuner (2008). Miljöutgifter an aktiveras om de sammanhänger med kommande miljöskyddsåtgärder och de skapar intäkt i framtiden. I en kommun kan en tillgång aktiveras 50 Se bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande 2010/94 Bokföringsfrågor som gäller markanvändningsavtal. 48/87

49 också utan hänsyn till avsikten att skapa intäkter, om den verkar kontinuerligt som produktionsfaktor i produktionen av tillgångar eller tjänster under flera räkenskapsperioder Immateriella tillgångar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Immateriella rättigheter Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Immateriella rättigheter är kommunens anskaffningsutgifter för nyttjande- och tillverkningsrättigheter vilka kan överlåtas separat. Anskaffningsutgiften för koncessioner, patent, licenser, upphovsmannarätter, varumärken och motsvarande kan bokföras som immateriella rättigheter. Aktivering av en immateriell rättighet kommer i fråga då rättigheten stadigvarande ger intäkt eller används som produktionsfaktor under flera räkenskapsperioder och anskaffningsutgiften väsentligt skulle påverka räkenskapsperiodens resultat ifall den skulle bokföras som en årskostnad. I balansräkningen kan licensrätter till IT-program sammanföras under immateriella rättigheter. Andra utgifter för IT-program än anskaffningsutgiften för licensrättigheten har betraktats som övriga utgifter med lång verkningstid. I balansräkningen kan anskaffningsutgiften för köpta IT-program också tas upp som en post bland andra utgifter med lång verkningstid med hänsyn tagen till principerna om väsentlighet och lönsamhet Koncerngoodwill [2014] Den del av koncernaktiva som inte hänförts någonstans benämns koncerngoodwill. Koncerngoodwill skrivs av under fem år, eller, om dess verkningstid är längre, under sin verkningstid, dock senast inom 20 år Övriga utgifter med lång verkningstid Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Som övriga utgifter med lång verkningstid bokförs aktiverade utvecklingsutgifter liksom aktiverad goodwill, kapitalrabatt och emissionsutgifter för lån. Dessutom kan andra immateriella tillgångar vilka inte hör till någon av ovan nämnda grupper såsom till exempel renoveringar av aktie- 52 och hyreslägenheter bokföras under övriga utgifter med lång verkningstid. Som regel bokförs utvecklingsutgifter som kostnad. Anskaffningsutgiften för goodwill får aktiveras. Aktivering av goodwill kommer i fråga när ett rörelsedrivande företag köps för en köpesumma som överstiger substansvärdet för dess produktionsfaktorer. Med substansvärde avses här skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder. Goodwill kan förutom vid företagsköp också uppstå i samband med företagsfusion. I det fallet avses med goodwill beloppet av fusionsaktiva, som kommunen inte kan hänföra till de mottagna produktionsfaktorer som syns i balansräkningen. Kapitalrabatt som hänför sig till upptagande av lån och därmed jämförbara utgifter samt utgifter för emission av lån får aktiveras med iakttagande av särskild försiktighet. Övriga utgifter med lång verkningstid kan förutom ovanstående utgöras av exceptionellt stora finansieringsandelar eller -bidrag i utgifter för anskaffning av bestående aktiva till andra samfund (till 51 Se bokföringsnämnden 2000/1604 Bokföring av utgifter för adb-programvaror. 52 Renoveringskostnader för aktielägenheter tas inte upp som en del av anskaffningsutgiften för aktier som ger förfoganderätt till lägenheten (bokföringsnämnden 1999/1588). 49/87

50 exempel medlemskommuns finansieringsandel i anskaffningsutgift för tillgång bland bestående aktiva, om detta har avtalats mellan medlemskommunerna) 53, renoveringsutgifter för aktie- och hyreslägenheter samt planläggningsutgifter som överstiger sedvanliga årskostnader. Grundläggnings- och forskningsutgifter upptas som kostnad under räkenskapsperioden(bokfl 5:7 och 8.1 ) Förskottsbetalningar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Förskottsbetalningar redovisas som sista post i den grupp dit motsvarande aktiverade utgift hör. Betalningen behandlas som förskottsbetalning om den tillgång som utgör grund för betalningen änu inte mottagits Materiella tillgångar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Mark- och vattenområden Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Mark- och vattenområdena är jord- och skogsområden, bebyggd och obebyggd tomtmark, forslägenheter och vattenområden. Till de utgifter som aktiveras räknas förutom det nominella anskaffningspriset också utgifter för områdets styckning och lagfart samt andra motsvarande direkta utgifter som uppstått för att området skall kunna tas i kommunens bruk. Varje mark- och vattenområde följs upp skilt för sig i bokföringen. Kommunens skogsområden ingår i mark- och vattenområden. Försäljning av skog bokförs som försäljningsintäkt i resultaträkningen grundat på överlåtelseögonblicket (inte till exempel med skogens tillväxt som grund). Kommunens markområden utgör antingen tillgångar bland bestående aktiva för serviceproduktionen såsom till exempel utbyggda tomter och gårdsområden, hyrestomter, gatuområden och parker samt rekreationsområden eller egendom som kan jämställas med övriga långfristiga placeringar som till exempel markområden om vilkas användning beslut ännu inte har fattats eller egendom som kan jämställas med omsättningstillgångar, såsom tomter som är avsedda för försäljning. Oavsett användningsändamål skall anskaffningsutgiften för ett markområde beaktas som en investeringsutgift och upptas bland bestående aktiva i balansräkningen 54. Anskaffningsutgiften för en tomt avsedda för försäljning kan överföras till rörliga aktiva då användningsändamålet har fastställts. Tomtmarkområdet överförs från bestående aktiva till rörliga aktiva till ett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften, varvid eventuella uppskrivningar som hänför sig till markområdet återtas (BokfL 5:19 ). Bokföringsmässigt inverkar överföringen till rörliga aktiva endast på balansposterna. Den anskaffningsutgift som förorsakas av utbrytning av tomt och byggande av kommunalteknik, kan aktiveras och fogas till tomtens anskaffningsutgift. Aktiveringen kan i balansräkningen göras såväl för anskaffningsutgiften till en tomt som aktiverats bland bestående aktiva som till en tomt som aktiverats bland rörliga aktiva. 53 Behandlingen av en medlemskommuns andel av samkommunens investeringar har bland annat behandlats i bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande 15/1997 och kommunens andelar i finansieringen av en förenings eller ett dotterbolags anskaffningsutgift för bestående aktiva i utlåtande 32/1998. Andra samfund där kommunen kan delta i finansieringsutgifterna för bestående aktiva är dotterbolag och andra samfund som sköter kommunens uppgifter eller vars verksamhet syftar till att stödja mål som anknyter till kommunens uppgifter. Se även utlåtande 1997/17: "Utlåtande om hur anskaffningsutgiften för en skolfastighet och en finansieringsandel som erhållits för den skall behandlas i bokföringen". 54 Utlåtande 2010/94 och 2005/70 från bokföringsnämndens kommunsektion, samt 2005/67 om markanvändningsavtal. 50/87

51 Rivningskostnader för en byggnad kan undantagsvis aktiveras i samband med tomtens anskaffning när en byggnad rivs för att sätta en tomt i byggbart skick för nybyggnation eller annan tomtanvändning. Vid aktivering ska försiktighetsprincipen följas så att den aktiverade anskaffningsutgiften för en tomt inte blir större än dess sannolika överlåtelsevärde eller på annat sätt bestämda bruksvärde 55. I den ekonomiska statistiken delas investeringar i mark- och vattenområden ytterligare in i anskaffnings- och förbättringsinvesteringar. Se närmare anvisningar i Statistikcentralens årliga rapporteringsanvisningar Anslutningsavgifter som hänför sig till fastigheter/arrenderätt till fastigheter och tillhörande anslutningsavgifter Det är motiverat att aktivera betalda anslutningsavgifter som kan överföras men inte återbäras. När det är fråga om en egen tomt upptas anslutningsavgifter som kan överföras men inte återbäras i balansposten Markoch vattenområden bland bestående aktiva. När det är fråga om en arrendetomt upptas anslutningsavgifter som kan överföras men inte återbäras som en underpost till balansposten Mark- och vattenområden med benämningen Arrenderättigheter till fastigheter bland materiella tillgångar i bestående aktiva. Om balansposten innehåller endast aktiverade anslutningsavgifter, rekommenderas det dock att posten ges benämningen Anslutningsavgifter som hänför sig till fastigheter Uppskrivningar av mark- och vattenområden Förutsättningen för uppskrivning är att det sannolika överlåtelsepriset för uppskrivningsobjektet på bokslutsdagen är varaktigt väsentligt högre än anskaffningsutgiften En uppskrivning får upptas i balansräkningen med iakttagande av konsekvens och särskildförsiktighet och dess maximala belopp är skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset 56 och den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften i bokföringen Byggnader Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, I balansposten byggnader aktiveras anskaffningsutgiften för de av kommunens byggnader som används för serviceproduktionen samt byggnader vilka kan realiseras eller på vilka eljest kan ställas inkomstförväntningar som åtminstone motsvarar det värde till vilka de finns upptagna i balansen. Den oavskrivna anskaffningsutgiften för byggnader som inte uppfyller ovan nämnda villkor bokförs som kostnad. I den ekonomiska statistiken ska investeringar i byggnader särskiljas i bostadsbyggnader och övriga byggnader. Dessutom särskiljs dessa investeringar ytterligare i förbättringsinvesteringar och anskaffningsinvesteringar. Se närmare anvisningar om förbättrings- och anskaffningsinvesteringar i Statistikcentralens årliga rapporteringsanvisningar. Bostadsbyggnader är här byggnader där mer än hälften av våningsytan används som bostad. Barnhem, ålderdomshem, vårdhem och dylika institutioner räknas inte som bostadsbyggnader. Inte heller servicehem eller internat o.dyl. där de boende har gemensamma köks-, vistelse- eller sanitetsutrymmen är bostadsbyggnader. Övriga byggnader är byggnader där mer än hälften av våningsytan används för andra ändamål än som bostad. Anskaffningsutgiften för byggnadens tekniska anordningar såsom hissar, luftkonditionerings-,uppvärmningsoch kylanläggningar samt centralantenner räknas in i anskaffningsutgiften för själva byggnaden. I balansposten Byggnader innefattas också konstruktioner såsom bland annat bränsle- och syratankar samt lätta t.ex. av trä konstruerade, ofta tillfälliga lager. Pumpstationer och tankar som anslutits till nätet kan hänföras till fasta konstruktioner och anordningar. Utgifter för grundrenoveringar av byggnader kan antingen aktiveras som en skild post eller hänföras till byggnadens ännu oavskrivna anskaffningsutgift. 55 Utlåtande 2009/91 från bokföringsnämndens kommunsektion. 56 Bokföringsnämnden 1996/1427. Det rekommenderas att man i fråga om det sannolika överlåtelsepriset på inhämtar utlåtande av en sakkunnig som samtidigt tar ställning till hur bestående värdeökningen är. 51/87

52 Fasta konstruktioner och anordningar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Fasta konstruktioner och anordningar visas som en egen balansgrupp till vilken bland annat hör markkonstruktioner såsom anskaffningsutgiften för gator, vägar och broar samt parker och rekreationsområden och motsvarande anläggningar, dock inte anskaffningsutgiften för själva markområdet anskaffningsutgiften för vattenkonstruktioner såsom dammar, kanaler och bassänger anskaffningsutgiften för ledningsnät och därtill hörande anordningar anskaffningsutgiften för övriga fasta konstruktioner och anordningar som inte utgör anskaffningsutgift för byggnad Maskiner och inventarier Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, I den ekonomiska statistiken ska balansposten Maskiner och inventarier indelas i fyra poster: Datautrustning Kommunikationsutrustning Transportmedel Övriga maskiner och inventarier Se närmare specifikationer i Statistikcentralens anvisningar. Med beaktande av väsentlighets- och försiktighetsprinciperna kan anskaffningsutgiften för materiella och immateriella tillgångar av ringa värde i sin helhet bokföras som kostnad för den räkenskapsperiod under vilken de tagits i bruk, trots att de förväntas generera inkomst under flera räkenskapsperioder. I kommunens avskrivningsplan har i allmänhet fastställts en s.k. aktiveringsgräns som ska beaktas vid bokföring 57. Första inredning hör som begrepp i regel samman med Utbildningsstyrelsens/undervisnings- och kulturministeriets statsbidrag (byggande och inredning av grundskolor). Därigenom kan anskaffningar för första inredning aktiveras i balansräkningen, trots att värdet på en enskild anskaffning inte överstiger småanskaffningsgränsen. Inredningen ska ansluta till att verksamheten vid en ny enhet eller liknande inleds när den anskaffas, som regel dock innan verksamheten påbörjas, kompletterande anskaffningar kan inte längre betraktas som första inredning. Förbrukningstillgångar (till exempel skolmaterial) kan inte aktiveras i balansräkningen Övriga materiella tillgångar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, I balansposten Övriga materiella tillgångar upptas naturtillgångar, kommunens värde- och konstföremål samt s.k. produktiva tillgångar. Naturtillgångar är bl.a. grustag, malmförekomster, stenbrott och torvmossar. 57 Kommunen kan för att förenkla bokföringen av bestående aktiva och beräkningen av avskrivningar bokföra hela anskaffningsutgiften för en tillgång som kostnad för den räkenskapsperiod då anskaffningen gjordes, trots att tillgången medför intäkter eller används för serviceverksamheten under flera räkenskapsperioder, om anskaffningsutgiften före minskning av finansieringsandelen understiger euro (småanskaffning), och detta inte väsentligt påverkar räkenskapsperiodens resultat eller bilden av kommunens ekonomiska ställning. 58 I bilaga 2 till bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om avskrivningar finns anvisningar om bestämning av anskaffningsutgift. 52/87

53 Värdeföremål som kommunen äger såsom t.ex. konstverk och museiföremål aktiveras på samma grunder som andra till bestående aktiva hörande tillgångar. För den ekonomiska statistiken ska anskaffningsutgiften för kommunens värde- och konstföremål uppges. Det kan därför vara ändamålsenligt att aktivera föremålen i balansräkningen, trots att en realisering i praktiken inte kommer i fråga. Till övriga materiella tillgångar räknas också s.k. produktiva tillgångar såsom avelsdjur, mjölkboskap, arbetsdjur samt fruktträdgårdar och andra planteringar som ger återkommande skörd Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Posten förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar innehåller förskottsbetalningar på materiella tillgångar och anskaffningsutgifter för pågående investeringar. Pågående nyanläggningar kan avse såväl egen produktion som köp från utomstående Placeringar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, I balansposten Placeringar aktiveras värdepapper som anskaffats för att befrämja kommunens verksamhet och övriga långfristiga placeringar. Placeringar som stöder kommunens verksamhet utgörs av placeringar som främmande eller eget kapital i samfund som ombesörjer kommunens uppgifter eller för vilka verksamhetens syfte är att stöda målsättningarna för kommunens verksamhet såsom serviceproduktion, ändring av näringsstrukturen eller tryggande av sysselsättningen i kommunen eller samkommunen. De placeringar som stöder kommunens verksamhet utgörs i regel av kapitalplaceringar i syfte att finansiera investeringar såsom lån för finansiering av investeringar samt investeringar i aktie- eller andelskapital 59. Lånen kan utgöras av skuldebrevslån eller kapitallån. En placering som stöder kommunens verksamhet kan även ske i form av ett konvertibelt skuldebrev Aktier och andelar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Till placeringar inom bestående aktiva hör aktier och andelar vilka anskaffats för bestående bruk såsom aktier som berättigar till besittning av verksamhetsutrymmen för serviceproduktionen och andra aktier och andelar vilka utgör placeringar som stöder kommunens verksamhet. Övriga värdepapper utgör finansiella värdepapper. Aktier och andelar vilka utgör särskild teckning för donationsfonder upptas bland förvaltademedel under Donationsfondernas särskilda täckning. Aktier och andelar specificeras i noterna till balansräkningen enligt följande: Aktier i koncernbolag Aktier och andelar i ägarintressesamfund Samkommunandelar Övriga aktier och andelar I posten Aktier och andelar i ägarintressesamfund upptas aktier och andelar som kommunen äger i intressesamfund, ägarintressesamfund och samägda samfund 60. I koncernbokslutet ska tas upp ett mot koncernsamfundens ägarandel svarade belopp av intresseföretagets vinst eller förlust samt av förändringen i eget kapital. (BokfL 6:12 ). I koncernens balansräkning bokförs 59 Se även bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av balansräkning, fotnot Samfunden definiieras i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning för upprättande av koncernbokslut för kommun och samkommun (2011). 53/87

54 andelen av ett intressesamfunds resultat som en ökning av den balanspost där aktierna i intressesamfundet ingår och ett intressesamfunds förlust liksom utdelad dividend som en minskning av samma balanspost. Andelar i samkommuner där kommunen är medlem tas upp bland samkommunsandelar. I den ekonomiska statistikens investeringsdel frågas separat efter anskaffning och försäljning av bostadsaktier. Statistikcentralen ger närmare anvisningar för årlig rapportering Masskuldebrevsfordringar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, En långfristiga masskuldebrevsfordran som är avsedd att kvarstå som placering till lånetidens slut, bokförs under bestående aktiva. Däremot skall en masskuldebrevsfordran som är avsedd att realiseras då likviditeten eller ränteutvecklingen så kräver bokföras som rörliga aktiva fastän de på basen av förfallodagen skulle vara långfristiga. I den ekonomiska statistiken specificeras masskuldebrevsfordringar i fordringar hos stat, kommuner, samkommuner och övriga Övriga lånefordringar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Som övriga lånefordringar bokförs beviljade lån som inte är masskuldebrevslån. Beviljade lån i anslutning till placeringar som stöder kommunens verksamhet till kommunens dottersamfund och andra samfund som producerar kommunala tjänster för bestående finansiering, till exempel finansiering av investeringsutgifter inklusive kapitallån, hör till denna grupp. Lånefordringarna kan vara räntebelagda eller räntefria skuldebrevs- eller kapitallån. I den ekonomiska statistiken specificeras övriga lånefordringar i fordringar av stat, kommuner, samkommuner och övriga. Vid konteringen av lånefordringar och andra fordringar beaktas de grupperingar som behövs med tanke på elimineringskraven i koncernbokslutet samt de grupperingar som behövs i noterna till balansräkningen Övriga fordringar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Balansposten Övriga fordringar under bestående aktiva kan innehålla både poster som inte hör till grupperna ovan, men som betjänar kommunens egentliga verksamhet och rena placeringar som till sin natur är bestående. Även återbäringsbara anslutningsavgifter vilka kommunen betalt bokförs inom denna balanspost. Om beloppet av kommunens anslutningsavgiftsfordran är väsentligt skall den uppges som en skild post i noterna till balansräkningen. I noterna till balansräkningen specificeras masskuldebrevsfordringarna, de övriga lånefordringarna och de övriga fordringarna enligt följande: Masskuldebrevsfordringar Fordringar hos koncernsamfund Fordringar hos samkommuner (där kommunen är medlem) Fordringar hos övriga samfund. Amorteringar som förfaller till betalning under följande räkenskapsperiod överförs inte då det gäller långfristiga lånefordringar och övriga fordringar vilka bokförts som bestående aktiva till kortfristiga lånefordringar under rörliga aktiva. 54/87

55 7.2 Förvaltade medel Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Förvaltade medel är Statliga uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning Övriga förvaltade medel. Förvaltade medel och motsvarande kapital uppstår av de förmedlings- och övriga uppdrag som kommunen sköter. De förvaltade medlen anger beloppet på de medel som kommunen förvaltar medan det förvaltade kapitalet anger de skulder (ansvar) för vilka kommunen står i ansvar inför uppdragsgivaren. När det gäller förmedlade lån och andra motsvarande uppdrag i vilka kommunen av uppdragsgivaren får en utbetalning för vidarebefordran till tredje part används både kontot förförvaltade medel och kontot för förvaltat kapital. I samband med uppdrag i vilka kommunen av uppdragsgivaren i efterhand får ersättning för utbetalning till tredje part, räcker det med att transaktionerna bokförs på kontot för förvaltade medel. De till donationsfonderna hörande medel vilka bokförs som finansieringstillgångar eller värdepapper med särskild täckning, tas upp som en egen post Donationsfondernas särskilda täckning. Övriga pengar och banktillgodohavanden från donationer, vilka ingår i kommunens allmänna finansiella medel bokförs under den egendomspost på aktiva sidan i kommunens balansräkning där de enligt sin natur hör hemma. Vårdtagarnas medel och garantidepositioner tas inte upp i kommunens balansräkning utan anges i noterna till balansräkningen. Under räkenskapsperioden kan inflöde och användning av vårdtagarnas medel följas upp medhjälp av kommunens bokföringssystem eller i en separat bokföring Rörliga aktiva Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Rörliga aktiva består av omsättningstillgångar och finansieringstillgångar. Finansieringstillgångar är kontanta medel, fordringar samt finansieringsmedel som tillfälligt är i annan form(bokfl 4:4.3 ) Omsättningstillgångar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Omsättningstillgångar är sådana tillgångar som är avsedda att överlåtas eller konsumeras som sådana eller efter förädling (BokfL 4:4.2 ). Även immateriella tillgångar kan räknas till omsättningstillgångar. Till exempel kan färdiga varor och varor under tillverkning vara antingen konkreta, materiella tillgångar eller ännu ej överlåtna tjänster där utgifterna för deras produktion är aktiverade Material och förnödenheter Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Med material och förnödenheter avses tillgångar vilka anskaffats för framställning av varor eller för användning i serviceproduktionen som till exempel råvaror, tillbehör och förnödenheter samt förpackningsmaterial. Förutom att material och förnödenheter kan höra till direkt framställning av tillgångar för försäljning, kan de också höra till servicen av maskiner och anordningar som används i produktionen eller till produktion av tjänster. Också förpackningsmaterial för tillgångar avsedda för försäljning ingår i material och förnödenheter. 61 Behandling av kunders egna medel bl.a. cirkulär 4/80/2000, från Finlands Kommunförbund. 55/87

56 Varor under tillverkning Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Med varor under tillverkning avses tillgångar som kommunen själv har framställt i försäljningssyfteeller för att användas i serviceproduktionen, för vilka produktionsprocessen ännu inte avslutats vid räkenskapsperiodens slut (halvfabrikat). Tillgången kan vara såväl materiell som immateriell, exempelvis planeringsarbete. Utgifter för att producera tjänster kan i bokslutet aktiveras till dess tjänsten överlåtits eller motsvarande inkomst bokförts som intäkt i resultaträkningen. Då antalet tjänsteuppdrag är stort eller då tjänsterna är kortvariga är en sådan aktivering dock inte att rekommendera. Ifall de enskilda tjänsteuppdragen är kortvariga och deras antal är stort, bokförs utgifterna enligt prestationsprincipen som kostnader i resultaträkningen också till den del utgifterna gäller pågående tjänsteuppdrag. Detta tillämpas fastän kostnader på detta sätt tas upp i bokslutet redan innan tjänsten har levererats Färdiga produkter Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Med färdiga produkter avses tillgångar färdiga att överlåtas vilka kommunen själv har framställt i försäljningssyfte eller för att användas i serviceproduktionen. Också kommunens produktionsverksamhets biprodukter och produktionsavfall som skall säljas ingår i produkterna Övriga omsättningstillgångar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, I balansposten Övriga omsättningstillgångar ingår tillgångar som köpts eller framställts för försäljning som sådana eller i förädlat skick och som inte ingår i någon av ovan nämnda poster inom omsättningstillgångarna. Övriga omsättningstillgångar kan till exempel vara tomter och andra fastigheter som skall säljas och som överförts från besående aktiva till omsättningstillgångarna. Anskaffningsutgiften för en tomt avsedda för försäljning kan överföras till rörliga aktiva då användningsändamålet har fastställts Förskottsbetalningar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Med förskottsbetalningar avses betalningar eller delbetalningar för omsättningstillgångar till leverantörer, då betalningsprestationen skett före tillgången har levererats. Förskottsbetalningarna utgör fordringar Finansieringstillgångar Fordringar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, De till kommunens finansieringstillgångar hörande fordringarna skall i balansräkningen indelas i kortfristiga fordringar och långfristiga fordringar (BokfL 1:6.2 ). En fordran eller en del av den är långfristig om den förfaller till betalning efter en längre tid än ett år. Ifall fordran eller en del av den förfaller till betalning efter ett år eller inom en kortare tid är den kortfristig (BokfL 4:7.1 ). Vid kontering av fordringar beaktas de grupperingar som förutsätts för elimineringskraven i koncernbokslutet. I noterna till balansräkningen uppges separat fordringar hos dottersamfund, fordringar hos samkommuner (där kommunen är medlem) samt fordringar hos intressesamfund och övriga ägarintressesamfund. 56/87

57 Kundfordringar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Kundfordringar är fordringar som uppstått på basis av överlåtelser av prestationer eller tjänster inom ramen för den egentliga verksamheten samt fordringar på basen av försäljning av tillgångar bland bestående aktiva. Som kundfordringar bokförs både fordringar på basis av försäljningsintäkter och på basis av avgiftsintäkter. Uthyrning av bostäder utgör kommunens egentliga verksamhet, varför det är befogat att redovisa dessa som kundfordringar. Bland kundfordringar redovisas också fordringar på grund av leveranskrediter som kommunen beviljat, fordringar som gäller betalningar och delbetalningar för tillgångar som kommunen sålt (även till exempel köpeskillingen för en fastighet) samt factoringfordringar Lånefordringar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Lånefordringarna har ett direkt samband med utlåningsverksamheten. Lånefordringarna utgörs bland annat av lån för finansiering av dottersamfundens, samkommunernas samt intressesamfundens och övriga ägarintressesamfunds och övriga samfunds driftskapital (inklusive koncernkontots fordringar på dottersamfund), bostads- och övriga lån som kommunen beviljat direkt till kommuninvånare (inklusive sociala lån) samt notariatdepositioner. Till lånefordringarna räknas inte masskuldebrevsfordringar och inte heller placeringar i penningmarknadsinstrument, utan de redovisas enligt sin natur antingen som placeringar eller finansiella värdepapper. Så kallade notariatdepositioner hanteras som kreditgivning och bokförs som lånefordringar bland finansieringstillgångar. Kortfristiga lån som förskott på lön och traktamente till personalen utgör också lån som bokförs bland finansieringstillgångarna. Ifall lånet har beviljats till exempel i samband med försäljning av varor eller tjänster, redovisas posten som kundfordring eller resultatreglering beroende på sammanhanget. Lån beviljade till kommunens dottersamfund och till andra samfund som producerar kommunala tjänster för finansiering av investeringsutgifter och andra bestående placeringar i låneinstrument för att stöda kommunens verksamhet bokförs bland bestående aktiva inom balansposten Placeringar. Lånefordringarna indelas i långfristiga och kortfristiga fordringar. De lånefordringar som förfaller till betalning efter en längre tid än ett år är långfristiga Nästa räkenskapsperiods amorteringar på lånefordringar som ingår i till bestående aktiva hörande placeringar överförs dock inte i bokslutet till finansieringstillgångarna. För statistiken finns det behov av uppgifter som rapporteras separat och som även kan rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto, speciellt genom motpartskod: Kundfordringar indelas separat från staten, samkommuner och kommuner samt övriga Övriga fordringar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Som övriga fordringar redovisas de fordringar som inte ingår i ovan nämnda fordringar och som inte heller är resultatregleringar. Som övriga fordringar redovisas exempelvis depositioner bundna för en lång tid, vilka utgör säkerhet för kommunens krediter eller garantier, spärrade depositioner och momsfordran. I övriga 57/87

58 fordringar upptas också statsandelsfordringar för investeringar inom såväl driftsekonomi som bestående aktiva. Övriga fordringar bör indelas i långfristiga och kortfristiga fordringar. Ett samlingskonto för affärsverket och centralkassan upptas i balanskontogruppen Fordringar hos kommunen/samkommunen. Samlingskonton mellan centralkassan och balansenheter öppnas på motsvarande sätt i fordringar och skulder Resultatregleringar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Med resultatregleringar avses under räkenskapsperioden eller en tidigare räkenskapsperiod erlagda betalningar av utgifter som realiseras på prestationsbasis eller på motsvarande sätt under följande räkenskapsperioder, om dessa inte skall tas upp bland förskottsbetalningar, samt sådana inkomster realiserade på prestationsbasis eller på motsvarande sätt under räkenskapsperioden eller en tidigare räkenskapsperiod för vilka ingen betalning har erhållits, om dessa inte skall tas upp bland kundfordringar. Resultatregleringar (utgiftsförskott) utgörs bland annat av i förskott betalda räntor, hyror, löner och (inkomstrester) under räkenskapsperioden upplupen ränta som ännu inte erhållits vid räkenskapsperiodens utgång samt obetalda försäkringsersättningar, vilka bokförs på basis av att utgifter och inkomster upptagna enligt kontantprincip i samband med bokslutet periodiseras enligt prestationsprincipen. Uthyrning av bostäder utgör kommunens egentliga verksamhet, varför det är befogat att redovisa dessa som kundfordringar. Resultatregleringar indelas i långfristiga och kortfristiga resultatregleringar. De resultatregleringar som förfaller till betalning efter en längre tid än ett år är långfristiga Finansiella värdepapper Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Finansiella värdepapper utgör placeringar av likvida medel eller de kan ha erhållits som betalning för kundfordringar. Alla i placeringssyfte förvärvade aktier, andelar, masskuldebrev och motsvarande värdepappersplaceringar bokförs under denna balanspost också fastän de skulle realiseras först efter ett längre tidsintervall Aktier och andelar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Aktier eller andelar upptas bland finansieringstillgångarna om avsikten är att realisera dem för att på kortare eller längre sikt finansiera kommunens verksamhet då likviditetssituationen eller avkastningsmöjligheterna förutsätter realisering. Hit hör börsaktier och andra aktier och andelar anskaffade för att placera kassamedel (inte aktier och andelar som hör till bestående aktiva och inte placeringar i aktie- eller andra placeringsfondandelar) Placeringar i penningmarknadsinstrument Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Placeringar av kommunens likvida medel i penningmarknadsinstrument är bland annat statens skuldförbindelser, bankcertifikat, kommuncertifikat och företagscertifikat. 58/87

59 Masskuldebrevsfordringar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Som masskuldebrevsfordringar bokförs sådana placeringar i masskuldebrev som är avsedda att realiseras då likviditeten eller ränteutvecklingen så kräver. För statistiken finns det behov av uppgifter som rapporteras separat och som även kan rapporteras genom en annan registreringskod och rapporthierarki än konto, speciellt genom motpartskod: Masskuldebrevsfordringar indelas separat från kommuner, samkommuner, staten och övriga Övriga värdepapper Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Som övriga värdepapper redovisas till finansieringstillgångarna hörande värdepapper som inte är aktier eller andelar, placeringar i penningmarknadsinstrument eller masskuldebrevsfordringar. Placeringar i aktie- eller andra placeringsfondandelar hör till denna balanspost Kassa och bank Används i följande kalkylschema: Kassa Med kassa avses kommunens kontanta kassamedel (mynt och sedlar). Med kontanta medel kan jämställas till exempel sedvanlig mängd lunchkuponger i kassan Banktillgodohavanden Med banktillgodohavanden avses depositioner på bankernas inlåningskonton. Depositioner på bankkonton ingår i banktillgodohavandena oberoende av när de förfaller. Bestämmelseni BokfF 1:6.2 om att indela fordringar i långfristiga och kortfristiga gäller inte banktillgodohavanden. Det är inte förenligt med god bokföringssed att redovisa den outnyttjade delen av en checkräkningskredit under banktillgodohavanden 62. I kommunens balansräkning redovisas saldot för samtliga bankkonton vilka står i kommunens namn (även koncernkontots saldo). Bankdepositioner bundna för en lång tid, vilka till exempel utgör säkerhet för krediter eller avtal, redovisas inte under balansposten Kassa och bank, utan upptas enligt sin natur som finansieringstillgångar under balansposten Övriga fordringar. 7.4 Eget kapital Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Någon formell indelning av det egna kapitalet i bundet och fritt eget kapital görs inte enligt kommunallagen eller bokföringslagen. Vissa poster inom eget kapital är dock av bestående art så att de inte kan ökas eller minskas utan särskild orsak. Poster av bestående art inom kommunens eget kapital är Grundkapital och Uppskrivningsfond. Om finansiella instrument värderas till verkligt värde följs uppskrivningsfonden av posten Fond för verkligt värde. 62 Bokföringsnämndens utlåtande 2009/1835 om behandling av checkräkningskredit. 59/87

60 7.4.1 Grundkapital Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Kommunens grundkapital kan höjas genom överföringar från reserver, övriga egna fonder eller från överskott från tidigare räkenskapsperioder. Det är befogat att höja grundkapitalet när dess belopp tillsammans med uppskrivningsfondens kapital väsentligt och permanent understiger värdet på bestående aktiva. Överföringarna till grundkapitalet kan grunda sig på upplösning av en investeringsreservering eller fond i stället för en intäktsföring av dem, eller så kan överföringen göras från överskottsposter från tidigare år. Enligt motiveringarna till 65.3 i kommunallagen 63 är en sänkning av grundkapitalet möjlig under vissa förutsättningar. En grund för en sänkning av grundkapitalet kan vara en bestående minskning av beloppet för bestående aktiva som en följd av överlåtelse, förlust, extra avskrivningar eller nedskrivningar. Grundkapitalet får dock inte sänkas mer än det belopp med vilket grundkapitalet och det långfristiga främmande kapitalet sammanräknat överstiger beloppet för bestående aktiva. Fullmäktige beslutar om överföringar av eget kapital i bokslutet eller när det i anslutning till den beslutas om disposition av räkenskapsperiodens resultat eller om stabilisering av ekonomin 64. En samkommuns grundkapital består i första hand av medlemskommunernas kapitalinvesteringar i samkommunen. En samkommuns grundkapital kan höjas från fondkapital eller tidigare räkenskapsperioders överskott Uppskrivningsfond Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, På uppskrivningsfonden noteras uppskrivningar av värdet på poster inom bestående aktiva. Förutsättningar för uppskrivningar har behandlats i den allmänna anvisningen om balansräkning från bokföringsnämndens kommunsektion. Kapital i en fond som bildats genom en uppskrivning kan inte användas för att täcka underskott Övriga egna fonder Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Övriga egna fonder är fonder som kommunen frivilligt har inrättat. En skadefond är exempel på en sådan fond. En egen fond hos en kommun ökas endast av ett positivt resultat för räkenskapsperioden genom att notera en ökning av resultaträkningens post Ökning (-) eller minskning (+) av fonder och används genom att notera en minskning av samma post. I stället för egna fonder med gemensam täckning är det som utgångspunkt motiverat att notera överskottet på balansräkningens konto för räkenskapsperiodens överskott. Egna fonder för täckning av ordinära utgifter kan inte anses förenligt med god bokföringssed 66. Kapital i en egen fond kan överföras till grundkapitalet om det är förenligt med fondens stadgar. På fonder som behandlas som balansenheter tillämpas bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om behandlingen av kommunala affärsverk i bokföringen, om fonden inrättas i form av ett sådant kommunalt affärsverk som avses i kommunallagen eller i form av någon annan balansenhet. 63 Förnyelse av kommunallagen pågår Se bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av balansräkning för höjning eller sänkning av grundkapitalet. Dessutom RP 8/2006 och bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande 2006/77 om täckning av ackumulerade underskott från grundkapitalet. 65 Bokföringsnämndens kommunsektion har tagit ställning till särskildt frågor gällande bokföringshändelser rörande samkommuners grundkapital i sina utåtanden 1997/14, 1998/31 och 1998/ Bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande 2006/76 om ökning och användning av egna fonder. 60/87

61 En donationsfond vars användning begränsas i ett donationsbrev eller testamente upptas på balansräkningen under Förvaltat kapital Rekommendationer för bokföring av egna fonder Kommunallagen innehåller inga bestämmelser om stadgar för fonder. För att administrationen av en fond ska vara klar förutsätts dock i allmänhet en stadga där man slår fast principerna för hur fondens kapital ökas, hur fonden används och hur medlen förvaltas. Fondens kapital kan bildas endast av ett överskott i räkenskapsperiodens resultat. En fondökning godkänns av fullmäktige utgående från kommunstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Fonden kan användas för ett ändamål som fullmäktige godkänt i fondstadgan. De egna fondernas kapital i balansräkningen är inte en post med karaktär av anslag mot vilken man kan bokföra utgifter. Om fonden används för till exempel beviljande av understöd ska anslagen för understöden tas in i kommunens budget och användningen av fonden bokföras via resultaträkningen som en minskning av fonden. När fullmäktige så beslutar kan medel också genom bokningar mellan balanskonton överföras från en fond till grundkapitalet, till en annan fond, till överskottet/underskottet för de föregående räkenskapsperioderna eller till en reserv Skadefond Med skadefonden reserverar sig kommunen för framtida förluster. Genom fonderingar kan kommunen till exempel höja försäkringsavtalens självriskandel och på såsätt sträva till inbesparingar av försäkringspremier. Skadefondens kapital ökas och minskas via resultaträkningen. Utgifter bokförs inte mot skadefondens kapital. Vid användningen av en fond för att täcka anskaffningsutgiften innebär ökning av avskrivningsdifferensen, eftersom ett belopp som motsvarar den täckta anskaffningsutgiften upptas som ändring av avskrivningsdifferens i resultaträkningen 67. Bokföringsexempel i anslutning till skadefonder och andra frivilliga fonder finns i bilaga Utvecklingsfond Syftet med en utvecklingsfond kan vara till exempel att kommunen vill skapa beredskap för utvecklingsprojekt inom näringsväsendet. Fonden kan ökas av räkenskapsperiodens resultat till exempel med tanke på en bestämd framtida utgift och fonden inkomstförs i resultaträkningen under den räkenskapsperiod då den framtida utgiften har realiserats och det inte längre finns behov av beredskap för utgiften Investeringsfond (i samkommun) I en samkommun kan det finnas av medlemskommuner erlagda kapitalinvesteringar av bestående natur vilka inte bokförs som grundkapital trots att de fastställts medlemskommunvis. En dylik tilläggsinvestering kan bokföras skilt som investeringsfond under övriga egna fonder. Ökning och användning av investeringsfonden regleras i grundavtalet. I första hand görs bokföringar mellan ett konto bland finansieringstillgångarna och fondens kapitalkonto. Också förluster från tidigare räkenskapsperioder kan täckas med fondens kapital, förutsatt att grundavtalet möjliggör detta Överskott och underskott från tidigare räkenskapsperioder Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Ackumulerade överskott eller underskott från tidigare räkenskapsperioder bokförs som en skild post inom eget kapital ifall det inte på basen av fullmäktiges beslut överförs till grundkapitalet eller övriga egna fonders 67 Närmare om avskrivningsdifferens i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan för kommuner och samkommuner (2011). 61/87

62 kapital. Ändringar i bokföringsprinciper och korrigeringar av väsentliga fel som uppkommit under tidigare räkenskapsperioder sker genom att korrigera denna post. Korrigeringar görs alltså inte resultatpåverkande utan retroaktivt. Saldot för överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder motsvarar därför inte nödvändigtvis summan av samtliga tidigare räkenskapsperioders över- och underskott Räkenskapsperiodens överskott och underskott Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Räkenskapsperiodens resultat efter överföringar till fonder och reserveringar redovisas som en skild post under eget kapital i balansräkningen. Eventuella återbäringar av samkommunens överskott till medlemskommunerna bokförs under den räkenskapsperiod som följer på bokslutsåret från överskott från tidigare räkenskapsperioder Överföringar inom eget kapital Fullmäktige beslutar om överföringar inom eget kapital i bokslutet eller när det i anslutning till den beslutas om disposition av räkenskapsperiodens resultat eller om stabilisering av ekonomin. Höjning och sänkning av grundkapitalet har behandlats under grundkapital. Bokföringsexempel gällande fonder finns i bilaga 11. Fullmäktige kan besluta om följande överföringar inom eget kapital: överföring från föregående räkenskapsperioders överskott till grundkapitalet eller till någon annan egen fond överföring från en annan egen fonds kapital o till någon annan egen fond o till föregående räkenskapsperioders underskott/överskott o till grundkapitalet överföring från grundkapitalet o till en egen fonds kapital o till föregående räkenskapsperioders underskott/överskott. En sänkning av grundkapitalet förutsätter att det görs en särskild utredning som visar att sänkningen inte äventyrar kommunens ekonomiska balans. Från eget kapital kan åtminstone inte följande överföringar göras: en resultatutjämningsöverföring från en fond eller från föregående räkenskapsperioders överskott till resultaträkningen bokföring av en utgift direkt mot fondkapitalet bokföring av en inkomst direkt i fonden överföring av räkenskapsperiodens överskott eller underskott till övriga poster bland eget kapital. I samkommuner regleras överföringarna inom eget kapital och beslutanderätten i allmänhet i grundavtalet Minoritetsandelar [2014] De andelar som motsvarar andra än koncernföretags innehav i dotterföretagen skall tas upp i koncernbalansräkningen som en särskild post (minoritetsandel i koncernbalansräkningen).bokfl 6:7.3 ). Minoritetsandelen avskiljs separat för varje post inom eget kapital. 68 (Bestämmelserna om ekonomi i samkommunernas grundavtal har behandlats bland annat i Finlands Kommunförbunds cirkulär nr 20/80) [1999]. 62/87

63 Avskiljning av minoritetsandelen från koncernens eget kapital behandlas detaljerat i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. 7.6 Avskrivningsdifferens och reserver Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Avskrivningsdifferens Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, I en kommuns bokföring sammanhänger bokföringen av en avskrivningsdifferens i regel med upplösning av en investeringsreserv eller en investeringsfond. En avskrivningsdifferens motsvarande användningen av en reserv eller fond för en investering underkastad avskrivningar minskas från och med den räkenskapsperiod då den bildades med ett belopp som maximalt motsvarar avskrivningarna för ifrågavarande tillgång bland bestående aktiva. Hanteringen av avskrivningsdifferensen förklaras utförligare i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan Avskrivningsdifferens i kommunens verksamhet I en kommuns affärsverksamhet kan en positiv avskrivningsdifferens i balansräkningen uppkomma på basis av ackumulerade avskrivningar i beskattningen utöver plan som skillnaden mellan totalavskrivningar och planavskrivningar för räkenskapsperioden och tidigare räkenskapsperioder Bokföring av avskrivningsdifferens kan bli befogad för kommunal affärsverksamhet som medfört inkomstskatteskyldighet till exempel för affärsverksamhet på en annan kommuns område och som inte används för ett allmänt eller allmännyttigt ändamål (InskL 21.4 ) Reserver Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Investeringsreserv Kommunen kan göra en investeringsreservering för en framtida anskaffningsutgift för en tillgång inom bestående aktiva. Med hjälp av en investeringsreserv kan kommunen förbereda sig för ekonomiskt betydande investeringar under kommande år genom att på förhand samla in medel för dessa. I en kommunal koncern kan det också finnas bostadshusreserveringar som ska sammanföras med investeringsreserv 70. Investeringsreserven beskrivs närmare i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av balansräkning och i bilagan till den allmänna anvisningen om avskrivningar enligt plan Reserv för kommunens affärsverksamhet Bokföring av avskrivningsdifferens kan bli befogad för kommunal affärsverksamhet som medfört inkomstskatteskyldighet till exempel för affärsverksamhet på en annan kommuns område och som inte används för ett allmänt eller allmännyttigt ändamål (InskL 21.4 ). En samkommun kan bli 69 Se bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner, kapitel 4.3 Avskrivningsdifferens och reserver. 70 Skattefrihetsstadganden för kommuner kunde inte tillämpas på en samkommun, utan samkommunen ansågs skattskyldigför alla inkomster av näringsverksamhet och för fastighetsinkomster till kommun och församling. I beslutet togs inte ställning till vilken verksamhet hos samkommunen som skulle beskattas som näringsverksamhet eller vad som avses med allmänt eller allmännyttigt bruk av en fastighet i kommunens verksamhet. (HFD /3210) 63/87

64 inkomstskatteskyldig för näringsverksamhet eller för fastigheter som den äger 71. I fråga om reserveringar i dylik rörelse- och näringsverksamhet tillämpas näringsskattelagens stadganden gällande bildandet av reserver Avsättningar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Avsättningar bokförs som kostnader i resultaträkningen. Sättet att bokföra dem motsvarar därmed bokföring och redovisning av resultatregleringar. Då utgiften eller förlusten realiseras bokförs de förverkligade utgifterna som kostnad i resultaträkningen och avsättningen korrigeras som en minskning av motsvarande kostnadskonto. I balansräkningen delas avsättningar in i avsättningar för pensioner och övriga avsättningar. Avsättningar beskrivs närmare i kapitel 7 i den allmänna anvisningen för att upprätta balansräkning från bokföringsnämndens kommunsektion Avsättningar för pensioner Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Avsättningar för pensioner innefattar pensionsansvar för pensioner vilka ordnats utanför KomPL-systemet. Sådana utgörs av i 4 i lagen om införande av lagen om kommunala pensioner nämnda pensioner pension som en kommun beviljat som kompensation för nedsatt pension vid förtidspensionering. 73. Framtida utgifter för den bokföringsskyldiges pensionsförpliktelser ska bokföras som kostnad och avsättningar(bokfl 5:1 ). Framtida utgifter som förorsakas av pensionsansvar som inte baseras på KomPL bör upptas somkostnader och avsättningar i bokslutet för den räkenskapsperiod under vilken kommunen har förbundit sig till pensionsansvaret Övriga avsättningar Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Framtida utgifter som förutsätter avsättningar kan i kommunen vara till exempel skadestånd som förorsakats eller som sannolikt uppstår på grund av garanti- eller produktansvar eller miljöansvar 74. Andra exempel på utgifter som kan dras av från intäkterna som avsättningar är kommunens garantiavsättning och avsättning för slutarbeten, patientskadeansvar, utgifter för uppsägning av avtal, hyra för hyreslokaler som står tomma eller som hyrts ut till lägre hyra samt av affärsverksamheten förorsakade sanerings- och nedläggningsutgifter vilka realiseras först under följande år, som kommunen redan under räkenskapsperioden eller vid tidpunkten för bokslutet har förbundit sig att betala. Framtida förluster kan vara till exempel kursförluster och borgensförluster. Övriga avsättningar specificeras i noterna. 71 Skattefrihetsstadganden för kommuner kunde inte tillämpas på en samkommun, utan samkommunen ansågs skattskyldigför alla inkomster av näringsverksamhet och för fastighetsinkomster till kommun och församling. I beslutet togs inte ställning till vilken verksamhet hos samkommunen som skulle beskattas som näringsverksamhet eller vad som avses med allmänt eller allmännyttigt bruk av en fastighet i kommunens verksamhet. (HFD /3210) 72 I bokföringen kan inga andra reserver än de som medför skatteavdragsrätt bildas (se RP 111/1992 och 173/1997, Bokföringsnämnden 2001/1659 och 2002/1694). Frivilliga reserveringar som enligt näringsskattelagen (NSL) är avdragbara är bl.a. återanskaffningsreservering (43 ), driftsreservering (46a ) och prissänkningsreservering (49 ). Avdragsrätten i beskattningen förutsätter att reserveringen antecknats i bokföringen. 73 Bokföringsnämndens kommunsektion har gett utlåtande 2009/89 om värdering av pensionsansvar för egna pensioner i kommunala sammanslutningar som samtidigt ersätter det tidigare utlåtandet 1996/3. 74 Bokföringsnämndens kommunsektion har gett utlåtandena 2002/52 och 2011/97 om bokföring av utgifter för stängning och eftervård av en soptipp. Om villkoren för avsättningar enligt 5 kap. 14 i bokföringslagen uppfylls när det gäller utgifter som orsakas av skyldighet att eftervårda en soptipp ska utgifterna till den del de inte är realiserade, bokföras som kostnader och avsättningar. Avsättningen upplöses i kommande bokslut mot realiserade utgifter som kostnadsförs. 64/87

65 7.8 Förvaltat kapital Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Förvaltat kapital utgörs av Statens uppdrag, Donationsfondernas kapital och Övrigt förvaltat kapital. Förvaltat kapital uppstår av de förmedlings- och övriga uppdrag som kommunen sköter. De förvaltade medlen anger beloppet på de medel som kommunen förvaltar medan det förvaltade kapitalet anger de skulder (ansvar) för vilka kommunen står i ansvar inför uppdragsgivaren. När det gäller förmedlade lån och andra motsvarande uppdrag i vilka kommunen av uppdragsgivaren får en utbetalning för vidarebefordran till tredje part används både kontot förförvaltade medel och kontot för förvaltat kapital Donationsfonder Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky Donationsfonderna tas upp under förvaltat kapital i kommunens balansräkning ifall medlens användning och ökning begränsas av villkor i avtal, testamente eller gåvobrev. I annat fall ingår donationsfondens kapital i kommunens övriga egna fonder. Sådana medel i en donationsfond bland förvaltat kapital som bokförs som finansieringstillgångar eller värdepapper med särskild täckning upptas bland förvaltade medel. Övriga medel i donationsfonder, vilka ingår i kommunens allmänna finansieringstillgångar såsom pengar eller banktillgodohavanden eller anläggningstillgångar, upptas enligt slag under respektive post bland aktiva i kommunens balansräkning. Insättningar till och uttag från en donationsfond som ingår i förvaltat kapital bokförs i kommunen på balanskontona. Insättningar till och uttag från en donationsfond som ingår i övrigt eget kapital bokförs via resultaträkningen. Förändringar i en donationsfond som ingår i förvaltat kapital och förvaltade medel tas inte in i kommunens resultaträkning. I finansieringsanalysen ingår förändringar i förvaltat kapital och förvaltade medel i förändringar i övrig likviditet. Om kommunen betalar ränta på donationsfondens placerade allmänfinansierade medel bokförs en post motsvarande räntebeloppet som fondöverföring från räkenskapsperiodens resultat Koncernreserv Används i följande kalkylschema: Koncernpassiva uppstår till exempel i följande fall: tillgångsposterna i det förvärvade företaget är övervärderade ur koncernens synvinkel, de verkliga skulderna i det förvärvade företaget är större än de skulder som upptagits i balansräkningen, det förvärvade företaget förväntas gå med förlust under pågående räkenskapsperiod eller under följande räkenskapsperioder, eller förvärvet har gjorts till ett förmånligt pris. Den del av koncernpassiva som inte kan fördelas kallas koncernreserv. Koncernpassiva fördelas enligt koncernens ägarandel på de tillgångs- och skuldposter hos dotterföretaget till vilka koncernpassiva kan hänföras (BokfL 6:8.4 ). Med skulderna jämställs även avsättningar. Fördelningen innebär att beloppet för 75 Bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande 2007/80 Behandling av statens regionutvecklingsmedel och EU:s strukturfondsmedel i landskapsförbundets bokföring. 65/87

66 koncernpassiva i koncernbalansräkningen minskas från tillgångsposternas bokföringsvärde och läggs till skuldposternas bokföringsvärde 76. [2014] 7.10 Främmande kapital Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Främmande kapital ska i balansräkningen delas in i två huvudgrupper: långfristigt och kortfristigt främmande kapital. Som långfristig skuld betraktas en sådan skuld som förfaller till betalning efter en längre tid än ett år. En kortfristig skuld förfaller till betalning efter ett år eller en kortare tid. Koncernbalansräkningen kan också redovisas förkortad. I sådana fall görs indelning i lång- och kortfristigt räntebärande och räntefritt främmande kapital. Som räntefria skulder behandlas erhållna förskott, skulder till leverantörer, övriga skulder och resultatregleringar Långfristigt främmande kapital Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Vid konteringen av lånekapital tillämpas den indelning som finns i balansschemat. Vid konteringen av lånekapitalen beaktas dessutom koncernbokslutets elimineringskrav eller också utreds de interna lånen till exempel utgående från lånereskontra. De amorteringar på långfristiga lån som förfaller till betalning under året efter bokslutet överförs i bokslutet från långfristigt främmande kapital till kortfristigt främmande kapital Masskuldebrevslån Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Masskuldebrevslån är skuldebrevslån som är utställda på innehavaren och som är omsättningsbara, dvs. kan säljas vidare. I allmänhet delas ett masskuldebrevslån på flera skuldebrev som utbjuds för teckning. Kommunerna har kommuncertifikat och dotterbolag kan ha obligationslån och debenturlån Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, I posten Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter upptas lån från banker och andra finansiella institut samt lån från skade- och livförsäkringsbolag, även kommuncertifikat från nämnda kreditgivare. Lån från arbetspensionsanstalter hör till gruppen Lån från offentliga samfund. Också en checkräkningskredit kan vara lån från finansiella institut. I fråga om en checkräkning noteras skulden för ifrågavarande tidpunkt i balansräkningen. Det är dock önskvärt att en checkräkningslimit som är av betydelse för likviditeten redovisas i noterna till bokslutet liksom det belopp som inte utnyttjats. Utnyttjad kreditlimit noteras i balansen som långfristig skuld om krediten inte har en på förhand fastställd förfallodag eller om förfallodagen är senare än ett år från bokslutsdagen. I annat fall noteras limiten som kortfristig skuld. Finansiella institut och försäkringsanstalter är inhemska depositionsbanker, Kommunfinans Abp, övriga inhemska finansiella institut och försäkringsanstalter samt utländska finansiella institut och försäkringsanstalter. (Förteckningarna revideras årligen och finns tillgängliga i Statistikcentralens anvisningar gällande ekonomisk statistik.) 76 Bokföringsnämndens allmäna anvisning om upprättande av koncernbokslut. 66/87

67 Lån från offentliga samfund/lån från kommun/samkommun Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Offentliga samfund är staten, kommunerna och samkommunerna samt socialskyddsfonderna. (Förteckningarna revideras årligen och finns tillgängliga i Statistikcentralens anvisningar gällande ekonomisk statistik.) Ett samlingskonto för affärsverket och centralkassan upptas i balanskontogruppen Lån till kommunen/samkommunen. Samlingskonton mellan centralkassan och balansenheter öppnas på motsvarande sätt i fordringar och skulder Lån från övriga kreditgivare Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Övriga kreditgivare utgörs av Övriga inhemska kreditgivare Hit räknas andra långivare än finansiella institut, försäkringsanstalter och offentliga samfund. Sådana är bland annat privat och offentliga företag (även statliga och kommunala företag), bostadsaktiebolag och övriga bostadssamfund, församlingar, stiftelser, föreningar och liknande icke vinstdrivande sammanslutningar samt privata hushåll. Övriga utländska kreditgivare Hit räknas sådana lån från utlandet där kommunens fordringsägare är en annan utländsk långivare än ett finansiellt institut eller en försäkringsanstalt (till exempel ett utländskt företag) Erhållna förskott Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Med erhållna förskott avses betalning för försäljning av prestationer i anslutning till den egentliga verksamheten då betalningen erhållits före överlåtelse av prestationen. Förskott för annat än egentlig produktion av prestationer (t.ex. ränteförskott) bokförs vanligen som resultatregleringar. Uthyrning av bostäder utgör kommunens egentliga verksamhet, varför det är befogat att bokföra hyresförskott som erhållna förskott. Också förskottsbetalningar för försäljning av tillgångar bland bestående aktiva bokförs som erhållna förskott. Erhållna förskott tas upp under långfristigt främmande kapital om den överlåtelse som de hör till kommer att ske senare än ett år efter bokslutstidpunkten 77. Då prestationen, för vilken förskottsbetalning erhållits, överlåts noteras förskottsbetalningen som intäkt. Då det är ett år eller kortare tid till den överlåtelsen för vilken förskottsbetalning erhållits, överförs förskottsbetalningen från långfristigt främmande kapital till kortfristigt främmande kapital Skulder till leverantörer Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Som skulder till leverantörer redovisas de skulder som beror på att anskaffningen av produktionsfaktorer bokförs enligt prestationsprincipen. Som skulder till leverantörer bokförs skulder för anskaffning av produktionsfaktorer såsom råvaror, förnödenheter, varor samt tjänster och produktionsredskap. Skulder till 77 Utlåtande 2010/94 och 2005/70 från bokföringsnämndens kommunsektion, samt 2005/67 om markanvändningsavtal. 67/87

68 leverantörer sådana som bokförs mot inköpsreskontra till skillnad mot resultatregleringar. Bokföring som skuld till leverantör ska alltid grunda sig på överlåtelse av en tillgång. En leverantörsskuld är långfristig om den förfaller till betalning senare än ett år efter räkenskapsperiodens utgång. Ifall skulden förfaller till betalning i flera rater upptas den del av skulden som förfaller inom ett år eller tidigare under kortfristigt främmande kapital Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, Som övriga långfristiga skulder redovisas andra än ovan nämnda långfristiga skulder till den del deras återbetalningstid är längre än ett år. Som övriga långfristiga skulder bokförs exempelvis till ett hyresobjekt hörande inlösningsskuld då kommunen som hyrestagare, på basen av inlösningsklausulen bokför hyresobjektet på balansräkningen. I denna situation bokförs den inlösningsskuld som motsvarar anskaffningsutgiften som långfristigt främmande kapital, förutom följande års amorteringar vilka bokförs som kortfristigt främmande kapital. Man rekommenderar att inlösningsskulden redovisas som en skild post i balansräkningen eller att den omnämns i noterna. Till övriga skulder hör också pant för nycklar och hyresgarantier. De är i allmänhet långfristiga. Om en anslutningsavgift som uppbärs av en kommunal inrättning kan återbäras (m.a.o.återbetalningsskyldighet föreligger), bokförs den på balansräkningen under Övriga skulder med rekommenderad benämning Anslutningsavgifter och övriga skulder. Det rekommenderas att anslutningsavgifter som kan återbäras bokförs som en särskild underbenämning under posten. Indelningen i anslutningsavgifter och övriga skulder kan också redovisas i noterna 78. Specifikation av långfristiga skulder för anslutningsavgifter och övriga skulder är en uppgift som ska rapporteras skilt i statistiken och som även kan rapporteras genom någon annan registreringskod och rapporthierarki än konto, speciellt med hjälp av motpartskod: från staten, samkommuner och kommuner samt övriga Resultatregleringar, skulder Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, En resultatreglering sammanhänger med en inkomst eller en utgift som enligt prestationsprincip realiseras under en annan räkenskapsperiod än då den erhålles eller betalas i pengar. Med resultatregleringar avses bland annat följande poster (se också exempel under kortfristigt främmande kapital): Under räkenskapsperioden eller en tidigare räkenskapsperiod erhållna betalningar av sådana inkomster som realiseras på prestationsbasis eller på motsvarande sätt under följande räkenskapsperioder, om dessa inte skall tas upp bland förskottsbetalningar, Som resultatregleringar bokförs inkomstförskott som till exempel i förskott erhållna statsandelar, stöd och bidrag och ränteinkomster. Framtida utgifter och förluster om dessa inte skall tas upp bland avsättningar enligt BokfL 5:4.3. Till resultatregleringarna hänförs också icke realiserade förluster och på förpliktelser baserade utgifter, vilka säkert realiseras och för vilka tidpunkten för realisering och beloppet är kända Kortfristigt främmande kapital Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, LL, 78 Utlåtande 2004/65 från bokföringsnämndens kommunsektion, bokföringsnämnden 2001/ Avdrag av framtida utgifter och förluster i bokslutet har utretts i kapitel 7 Avsättningar i den allmänna anvisningen om upprättande av balansräkning från Bokföringsnämndens kommunsektion. 68/87

69 Masskuldebrevslån som hör till kortfristigt främmande kapital består av sådana amorteringar på masskuldebrevslån som förfaller till betalning året efter bokslutet. I Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter, Lån från offentliga samfund och Lån från övriga kreditgivare ingår förutom kortfristiga lån även amorteringar på lågfristiga lån under det år som följer på bokslutet Övriga skulder Används i följande kalkylscheman: Kunta, ky, Till övriga kortfristiga skulder hör bland annat till skatter och socialskydd hörande skulder, till exempel förskottsinnehållning på utbetalda löner, socialskyddsavgifter och övriga poster i anslutning till socialskydd som redovisas i samband med förskottsinnehållningen 80. Mervärdesskatteskulden bokförs som övrig skuld. Mervärdesskatt skall inte i något skede bokföras som intäkt eller kostnad på resultaträkningen. Den utgör till sin natur en genomgångspost vars betalningsplikt har uppstått då kommunen har fakturerat mervärdesskatt i samband med sin försäljning Resultatregleringar, skulder En resultatreglering sammanhänger med en inkomst eller en utgift som enligt prestationsprinciprealiseras under en annan räkenskapsperiod än då den erhålles eller betalas i pengar. Med resultatregleringar avses bland annat följande poster (se också under långfristigt främmande kapital): Sådana utgifter realiserade på prestationsbasis eller på motsvarande sätt för vilka ingen betalning har erlagts, om dessa inte skall tas upp bland skulder till leverantörer. Som resultatregleringar bokförs bland annat till räkenskapsperioden hörande obetalda löner (t.ex. övertidslöner eller resultatlöner) och semesterlöneskuld 81 och till den hörande lönebikostnader samt kalkylerade lönebikostnader för löner som betalts för räkenskapsperioden m.m. KomPL-skuld, arbetslöshets-, olycksfallsförsäkringsoch grupplivförsäkringsskuld till den del de inte redovisats i samband med förskottsinnehållningen på lön som utbetalts under räkenskapsperioden samt skulder för års- och andra rabatter, ränte-, försäkringspremie- och hyreskulder. I den ekonomiska statistiken samlas också in separat uppgift om periodisering av räntor det vill säga ränteskulder som är periodiserade till räkenskapsperioden Skulder till dottersamfund, samkommuner samt intressesamfund och ägarintressesamfund I noterna till bokslutet ska anges separat skulder till dottersamfund, skulder till samkommuner där kommunen är medlem respektive skulder till intressesamfund och övriga ägarintressesamfund, specificerade i långfristigt och kortfristigt främmande kapital. I noterna ska dessa skulder specificeras i följande grupper: Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar. 80 Bokföringsnämndens utlåtande 1999/1561 behandlar grupperingen av konton inom resultatregleringar och övriga kortfristiga skulder. 81 Bokföringsnämndens kommunsektion har lämnat utlåtande 2012/103 om bokföring av semesterlöneskulden. 69/87

70 70/87

71 8 Resultaträkningens konton KONTON I RESULTATRÄKNINGEN 82 KONTO-NU MMER KOMMUN-SCH EMA STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER VERKSAMHETSINTÄKTER Kunta, ky, Ulk, TK-, Nekku, Käyttötalous Försäljningsintäkter/Omsättning Kunta, ky, LL Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku, Käyttötalous Försäljningsintäkter 3005 Ulk, Nekku, Käyttötalous Verksamhetens intäkter 3070 LL, LL-Nekku Företagshälsovårdens försäljningsintäkter* Avgiftsintäkter Kunta, ky, LL, Avgiftsintäkter 3295 Driftsekonomi Ulk, Nekku, Käyttötalous Avgifter för läkartjänster inom primärvårdens Driftsekonomi öppenvård (exkl. tandvård)* Klientavgifter för anstaltsvård inom den Driftsekonomi specialiserade sjukvården* Klientavgifter för dagkirurgi inom den Driftsekonomi specialiserade sjukvården* Understöd och bidrag Kunta, ky Ulk, LL, LL-Nekku, Käyttötalous Sysselsättningsstöd* Driftsekonomi Övriga verksamhetsintäkter Kunta, ky Ulk Hyresintäkter Driftsekonomi Hyresintäkter 3499 Driftsekonomi Hyror för mark- och vattenområden* Driftsekonomi Övriga intäkter Driftsekonomi Överlåtelsevinster för bestående aktiva *=Separat konto kan användas till tjänsteklassificeringsstandarden är färdig. Kunta = Bokslutsplan för kommun Ky = Bokslutsplan för samkommun LL = Bokslutsplan för affärsverk Ulk = Årsbokslutsstatistik från kommuner och samkommuner som Statistikcentralen samlar in LL = Statistikcentralens årliga datainsamling för affärsverkens bokslut TK- = Statistikcentralens årliga datainsamling för koncernbokslut Nekku = Statistikcentralens datainsamling från kommuner och samkommuner för kvartalsstatistik LL-Nekku = Statistikcentralens datainsamling från affärsverk för kvartalsstatistik Driftsekonomi = Uppgift om driftsekonomidelen i kommun och samkommun (inklusive affärsverk) som samlas in av Statistikcentralen 71/87

72 KONTON I RESULTATRÄKNINGEN Återkrav av grundläggande utkomststöd* KONTO-NU MMER KOMMUN-SCH EMA STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER Driftsekonomi Återkrav av kompletterande och förebyggande utkomststöd* Försäkringsbolagens skadeförsäkringsersättningar* Övriga intäkter 3530 Driftsekonomi Driftsekonomi Verksamhetens övriga intäkter 3533 LL LL, LL-Nekku Understöd och bidrag från kommunen/samkommunen 3534 LL LL, LL-Nekku Böter och viten 3536 Driftsekonomi Förändring av produktlager Ulk, Nekku, LL-Nekku, Käyttötalous Ökning eller minskning av lager för färdiga produkter och produkter under tillverkning 3610 LL LL Tillverkning för eget bruk Kunta, ky, LL Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku, Käyttötalous Tillverkning för eget bruk 3710 Kunta, ky VERKSAMHETENS KOSTNADER Kunta, ky, Ulk, TK-, Nekku, Käyttötalous Personalkostnader Kunta, ky, LL Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku, Käyttötalous Löner och arvoden Kunta, ky, LL Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku, Käyttötalous Betalda löner och arvoden 4000 Periodiserade löner och arvoden 4060 Aktiverade löner och arvoden 4065 Personalersättningar 4265 Lönebikostnader Kunta, ky, LL Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku, Käyttötalous Pensionskostnader Kunta, ky, LL Ulk, LL, Käyttötalous Pensionsförsäkringspremier 4110 Betalda pensioner 4120 Driftsekonomi Periodiserade pensionskostnader 4130 Aktiverade pensionskostnader /87

73 KONTON I RESULTATRÄKNINGEN KONTO-NU MMER KOMMUN-SCH EMA STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER Övriga lönebikostnader Kunta, ky, LL Ulk, LL, Käyttötalous Övriga lönebikostnader 4210 Periodiserade socialskyddsavgifter 4190 Aktiverade socialskyddsavgifter 4200 Köp av tjänster Kunta, ky, LL Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku, Käyttötalous Köp av kundtjänster Nekku, Käyttötalous Köp av kundtjänster 4330 Köp av övriga tjänster Nekku, Käyttötalous Kontors- och experttjänster 4340 Driftsekonomi ICT-tjänster 4342 Driftsekonomi Finansierings- och banktjänster 4344 Driftsekonomi Personaluthyrning 4346 Driftsekonomi Tryckning och annonsering 4350 Driftsekonomi Post- och kurirtjänster 4360 Driftsekonomi Försäkringar 4370 Driftsekonomi Renhållnings- och tvätteritjänster 4380 Driftsekonomi Byggande och underhåll av byggnader och områden Byggande och underhåll av maskiner, inventarier och anordningar 4390 Driftsekonomi 4400 Driftsekonomi Inkvarterings- och måltidstjänster 4410 Driftsekonomi Rese- och transporttjänster 4420 Driftsekonomi Social- och hälsovårdstjänster: 4430 Driftsekonomi Utbildnings- och kulturtjänster 4440 Driftsekonomi Andel av beskattningskostnaderna 4450 Driftsekonomi Övriga samarbetsandelar 4460 Driftsekonomi Övriga tjänster 4470 Driftsekonomi 73/87

74 KONTON I RESULTATRÄKNINGEN Aktiverade köp av tjänster 4480 KONTO-NU MMER KOMMUN-SCH EMA STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER Material, förnödenheter och varor Kunta, ky, LL Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku, Käyttötalous Inköp under räkenskapsperioden LL LL Kontors- och skolmaterial 4500 Driftsekonomi Litteratur 4510 Driftsekonomi Livsmedel 4520 Driftsekonomi Kläder och textilier 4530 Driftsekonomi Läkemedel 4533 Driftsekonomi Vårdförnödenheter 4536 Driftsekonomi Rengöringsmedel och förnödenheter 4550 Driftsekonomi Bränsle och smörjmedel 4560 Driftsekonomi Uppvärmning 4568 Driftsekonomi El och gas 4569 Driftsekonomi Vatten 4570 Driftsekonomi Materiel 4580 Driftsekonomi Byggmaterial 4590 Driftsekonomi Övrigt material 4600 Driftsekonomi Material, förnödenheter och varor som aktiverats bland bestående aktiva 4640 Ökning/minskning av lager 4670 LL LL Understöd Ulk, Nekku, Käyttötalous Understöd till hushåll Kunta, ky Nekku, Käyttötalous Stöd för hemvård av barn (lagstadgad)* Kommuntillägg till stödet för hemvård av barn* Stöd för privat vård av barn* Driftsekonomi Driftsekonomi Driftsekonomi 74/87

75 KONTON I RESULTATRÄKNINGEN Kommuntillägg till stödet för privat vård av barn* KONTO-NU MMER KOMMUN-SCH EMA STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER Driftsekonomi Stöd för närståendevård, vårdersättningar* 4710 Driftsekonomi Servicesedel 4730 Driftsekonomi Servicesedlar inom dagvården* Servicesedlar inom hemvården* Servicesedlar inom serviceboende* Driftsekonomi Driftsekonomi Driftsekonomi Servicesedlar inom hälso- och sjukvården* Driftsekonomi Övriga servicesedlar* Driftsekonomi (Övriga) understöd till hushåll 4739 Understöd till sammanslutningar Nekku, Käyttötalous Understöd till sammanslutningar 4742 Övriga rörelsekostnader Kunta, ky Ulk Hyreskostnader Driftsekonomi Hyror för mark- och vattenområden* Driftsekonomi Hyror för byggnader och lokaler* Driftsekonomi Hyror för maskiner och anordningar* Driftsekonomi Övriga hyror* Driftsekonomi Övriga kostnader Driftsekonomi Avfallsskatt 4901 Driftsekonomi Övriga direkta och indirekta skatter 4910 Överlåtelseförluster för tillgångar bland bestående aktiva Kreditförluster på verksamhetsintäkter (försäljningsfordringar) Borgensförluster /87

76 KONTON I RESULTATRÄKNINGEN Övriga verksamhetskostnader 4940 KONTO-NU MMER KOMMUN-SCH EMA STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER Övriga aktiverade kostnader 4990 Verksamhetens övriga kostnader LL LL, LL-Nekku Andel av intressesamfundens vinst (förlust) TK- Andel av intressesamfundens vinst 4996 Andel av intressesamfundens förlust 4997 Skatteinkomster Kunta, ky, Ulk, TK-, Nekku Kommunens inkomstskatt 5000 Ulk Fastighetsskatt 5100 Andel av samfundsskatten 5200 Ulk Övriga skatteinkomster 5400 Ulk Statsandelar Kunta, ky, Ulk, TK-, Nekku Statsandel för kommunal basservice Statsandel för kommunal basservice (exkl. utjämningar) Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomsterna Utjämning till följd av systemändringen 5503 Övriga statsandelar Övriga statsandelar för undervisning och kultur 5701 Behovsprövad höjning av statsandelen 5801 Övriga statsandelar 5850 Finansiella intäkter och kostnader Kunta, ky, LL, Ränteintäkter Kunta, ky, LL, Ränteintäkter från utlåning 6040 Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku Nekku 76/87

77 KONTON I RESULTATRÄKNINGEN Övriga ränteintäkter 6050 KONTO-NU MMER KOMMUN-SCH EMA STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER Övriga finansiella intäkter Kunta, ky, LL, Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku Dividender och räntor på andelskapital 6100 Ulk, LL, Nekku Ersättning för grundkapital 6115 LL Nekku Ersättning för restkapital 6116 Skatteredovisningarnas räntor och höjningar 6120 Dröjsmålsräntor 6130 Räntor på grundkapital av samkommuner 6140 Nekku Kursvinster på finansieringslån 6150 Överlåtelsevinster på värdepapper 6160 Ränteintäkter som sammahänger med räntefuturer/terminsavtal Ränteintäkter från ränteswapavtal (icke säkrande) Övriga finansiella intäkter 6170 Korrigeringar av nedskrivningar av finansiella värdepapper (Återföring av nedskrivningar) 6180 Räntekostnader Kunta, ky, LL, Räntekostnader som betalats till kommun och 6250 samkommun/räntekostnader för lån hos utomstående (inkl. säkrande ränteswapavtal) Övriga finansiella kostnader Kunta, ky, LL, Ränta på grundkapital 6301 Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku Ersättning för grundkapital 6304 LL, LL-Nekku Ersättning för restkapital 6306 Kursförluster för finansieringslån 6330 Överlåtelseförluster för värdepapper 6335 Nedskrivningar på finansiella värdepapper bland rörliga aktiva /87

78 KONTON I RESULTATRÄKNINGEN Nedskrivningar på placeringar bland bestående aktiva (utom aktier och andelar i placeringar som stöder kommunens verksamhet) Räntekostnader som sammahänger med räntefuturer/terminsavtal Räntekostnader från ränteswapavtal (icke säkrande) KONTO-NU MMER Övriga finansiella kostnader 6380 KOMMUN-SCH EMA STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER Avskrivningar och nedskrivningar Kunta, ky, LL, Avskrivningar enligt plan Kunta, ky, LL, Avskrivningar enligt plan 7170 Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku, Käyttötalous Ulk, LL, TK- Nedskrivningar Överlåtelsevinster och -förluster för tillgångar 7200 inom bestående aktiva (oväsentliga, om inte i andra intäkter/kostnader) Räkenskapsperiodens över- och 7220 TK- underparivärden Nedskrivningar Kunta, ky, LL, Ulk, LL, TK- Nedskrivningar av tillgångar inom bestående aktiva 7230 Extraordinära poster Kunta, ky, Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku Extraordinära intäkter Kunta, ky Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Överlåtelsevinster för tillgångar inom bestående aktiva 8000 Överlåtelser av ägarandelar 8010 Skadestånd, borgensersättningar och avtalsvite 8020 Övriga extraordinära intäkter 8050 Extraordinära poster Kunta, ky Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Överlåtelseförluster för tillgångar inom bestående aktiva /87

79 KONTON I RESULTATRÄKNINGEN Överlåtelser av ägarandelar 8110 KONTO-NU MMER KOMMUN-SCH EMA STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER Skadestånd, borgensersättningar och avtalsvite 8120 Beviljade ackord och koncernbidrag 8130 Övriga extraordinära kostnader 8150 Bokslutsdispositioner TK- Förändring av avskrivningsdifferens/ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens Ökning av avskrivningsdifferens (-) 8500 Minskning av avskrivningsdifferens (+) Kunta, ky Ulk, LL Förändring av reserver/ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning av reserver (-) Kunta, ky Ulk, LL Minskning av reserver (+) 8650 Förändring av fonder/ökning (-) eller minskning (+) av fonder Ökning av fonder (-) 8700 Minskning av fonder (+) Kunta, ky, LL Ulk, LL Inkomstskatter 8760 LL LL Minoritetsandelar TK- Minoritetsandelar 8780 Räkenskapsperiodens överskott/underskott 8800 Kunta-ky, LL, Ulk, TK-, Nekku 79/87

80 9 Balanskonton BALANSRÄKNINGENS KONTON 83 BALANSRÄKNING PASSIVA KONTO-NU MMER KOMMUN-SC HEMA STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER BESTÅENDE AKTIVA Kunta, ky, LL, Immateriella tillgångar Kunta, ky, LL, Immateriella rättigheter 1000 Kunta, ky, LL, Datorprogram 1005 Ulk, LL, TK- Ulk, LL, TK- Ulk, LL, TK- Övriga utgifter med lång verkningstid 1010 Kunta, ky, LL, Ulk, LL, TK- Koncerngoodwill 1012 TK- Förskottsbetalningar 1020 Kunta, ky, LL, Materiella tillgångar Kunta, ky, LL, Mark- och vattenområden Kunta, ky, LL, Mark- och vattenområden Ulk, LL, TK- Ulk, LL, TK- Ulk, LL, TK- Mark- och vattenområden 1100 Fastigheters anslutningsavgifter 1102 Arrenderätt till fastigheter och tillhörande anslutningsavgifter 1104 Uppskrivningar av mark- och vattenområden 1105 Byggnader Kunta, ky, LL, Fasta konstruktioner och anordningar Kunta, ky, LL, Maskiner och inventarier Kunta, ky, LL, Ulk, LL, TK- Ulk, LL, TK- Ulk, LL, TK- 83 Kunta = Bokslutsplan för kommun Ky = Bokslutsplan för samkommun LL = Bokslutsplan för affärsverk Ulk = Årsbokslutsstatistik från kommuner och samkommuner som Statistikcentralen samlar in LL = Statistikcentralens årliga datainsamling för affärsverkens bokslut TK- = Statistikcentralens årliga datainsamling för koncernbokslut Nekku = Statistikcentralens datainsamling från kommuner och samkommuner för kvartalsstatistik LL-Nekku = Statistikcentralens datainsamling från affärsverk för kvartalsstatistik 80/87

81 BALANSRÄKNINGENS KONTON KONTO-NU MMER Transportmedel 1160 KOMMUN-SC HEMA STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER Övriga maskiner och inventarier 1170 Övriga materiella tillgångar Kunta, ky, LL, kons Naturtillgångar 1180 Ulk, LL, TK- Värde- och konstföremål 1184 Ulk Övriga tillgångar 1187 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Förskottsbetalningar Kunta, ky, LL, Ulk, LL, TK- Pågående nyanläggningar 1195 Placeringar Kunta, ky, LL, Aktier och andelar Kunta, ky, LL, Aktier och andelar i dottersamfund Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Aktier och andelar i dottersamfund 1201 Samkommunandelar Ulk, LL, Nekku Samkommunandelar 1203 Andelar i intressesamfund TK- Aktier och andelar i intressesamfund 1205 Aktier och andelar i samägda samfund 1207 Övriga aktier och andelar 1208 Affärsverkens grundkapital 1209 Andelar i andra balansenheters grundkapital 1210 Övriga aktier och andelar Ulk, TK- Övriga aktier och andelar /87

82 BALANSRÄKNINGENS KONTON KONTO-NU MMER Uppskrivningar av aktier och andelar KOMMUN-SC HEMA STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER Masskuldebrevsfordringar Kunta, ky, LL, Masskuldebrevsfordringar 1222 Övriga lånefordringar Kunta, ky, LL, Kapitallånefordringar 1237 Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku Övriga lånefordringar 1239 Övriga fordringar Kunta, ky, LL, Övriga fordringar 1247 Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku Anslutningsavgifter som kan återbäras 1248 FÖRVALTADE MEDEL Kunta, ky, LL, Statliga uppdrag Kunta, ky, LL, Förmedlade lån från staten 1410 Ulk, LL, TK- Ulk Övriga statliga uppdrag 1420 Donationsfondernas särskilda täckning Kunta, ky, Ulk Övriga förvaltade medel Kunta, ky, LL, RÖRLIGA AKTIVA Kunta, ky, LL, Omsättningstillgångar Kunta, ky, LL, Material och förnödenheter 1500 Kunta, ky, LL, Varor under tillverkning 1530 Kunta, ky, LL, Färdiga produkter 1550 Kunta, ky, LL, Övriga omsättningstillgångar 1570 Kunta, ky, LL, Förskottsbetalningar 1590 Kunta, ky, LL, Fordringar Kunta, ky, LL, Långfristiga fordringar Kunta, ky, LL, Ulk Ulk, LL, TK- Ulk, LL, TK- Ulk, LL Ulk, LL Ulk, LL Ulk, LL Ulk, LL Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku 82/87

83 BALANSRÄKNINGENS KONTON KONTO-NU MMER KOMMUN-SC HEMA Kundfordringar Kunta, ky, LL, Kundfordringar 1621 Lånefordringar Kunta, ky, LL, STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Lånefordringar 1656 Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Fordringar på kommun och samkommun LL LL, LL-Nekku Övriga fordringar Kunta, ky, LL, Övriga fordringar 1688 Resultatregleringar Kunta, ky, LL, Periodisering av räntor 1711 Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Övriga resultatregleringar 1712 Kortfristiga fordringar Kunta, ky, LL, Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku Kundfordringar Kunta, ky, LL Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Kundfordringar 1741 Lånefordringar Kunta, ky, LL, Lånefordringar 1779 Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Fordringar på kommun och samkommun LL LL, LL-Nekku Övriga fordringar Kunta, ky, LL, Övriga fordringar 1811 Resultatregleringar Kunta, ky, LL, Periodisering av räntor 1816 Övriga resultatregleringar 1829 Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Finansiella värdepapper Kunta, ky, LL, Aktier och andelar Kunta, ky, LL, Placeringar i penningmarknadsinstrument Kunta, ky, LL, Placeringar i statens skuldförbindelser 1850 Ulk, Nekku Placeringar i kommuncertifikat 1855 Ulk, Nekku Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Placeringar i övriga penningmarknadsinstrument 1860 Ulk, Nekku 83/87

84 BALANSRÄKNINGENS KONTON KONTO-NU MMER KOMMUN-SC HEMA Masskuldebrevsfordringar Kunta, ky, LL, Övriga värdepapper Kunta, ky, LL, Fondandelar (sammanlagt) 1891 Ulk Övriga värdepapper 1892 Ulk STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Kassa och bank Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku AKTIVA SAMMANLAGT Ulk, LL, TK- BALANSRÄKNING PASSIVA Kunta, ky, LL, EGET KAPITAL Kunta, ky, LL, Grundkapital Kunta, ky, LL, Uppskrivningsfond 2010 Kunta, ky, LL, Fond för verkligt värde 2012 Övriga egna fonder Kunta, ky, LL, Fondkapital 2015 Ulk, LL, TK- Ulk, LL, TK- Ulk, LL, TK- Ulk, LL, TK- Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder 2040 Kunta, ky, LL, Räkenskapsperiodens över-/underskott 2050 Kunta, ky, LL, Ulk, LL, TK- Ulk, LL, TK- MINORITETSANDELAR TK- Minoritetsandelar 2060 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Kunta, ky, LL, Avskrivningsdifferens Kunta, ky, LL, Reserver Kunta, ky, LL, AVSÄTTNINGAR Kunta, ky, LL, Pensionsavsättningar 2120 Kunta, ky, LL, Ulk, LL, TK- Ulk, LL, TK- Ulk, LL, TK- Ulk, LL, TK- Ulk, LL, TK- 84 Andel i ökningen av samkommunens eget kapital avräknat. Om sådana fortfarande finns, redovisas de på en egen rad mellan Grundkapital och Uppskrivningsfond. 84/87

85 BALANSRÄKNINGENS KONTON KONTO-NU MMER KOMMUN-SC HEMA Övriga avsättningar 2130 Kunta, ky, LL, FÖRVALTAT KAPITAL Kunta, ky, LL, Statliga uppdrag Kunta, ky, LL Ulk, Nekku Lån från staten vilka ska förmedlas 2300 STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER Ulk, LL, TK- Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku Förmedlade lån från staten 2310 Övrigt förvaltat kapital, statliga uppdrag 2320 Donationsfondernas kapital Kunta, ky Ulk Donationsfondernas kapital 2325 Övrigt förvaltat kapital Kunta, ky Ulk Övrigt förvaltat kapital 2360 KONCERNRESERV 2399 TK- Koncernreserv 2399 FRÄMMANDE KAPITAL Kunta, ky, LL, Långfristigt (räntebärande främmande kapital) Kunta, ky, LL, Masskuldebrevslån Kunta, ky, LL, Masskuldebrevslån 2409 Ulk, LL, TK-, Nekku, LL-Nekku TK- Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Lån från finansiella institut och Kunta, ky, LL, Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku försäkringsanstalter Lån från kommun/samkommun LL LL, LL-Nekku Lån från offentliga samfund Kunta, ky, LL, Lån från övriga kreditgivare Kunta, ky, LL, Långfristigt (räntefritt främmande kapital) TK- Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Erhållna förskott Kunta, ky, LL, Erhållna förskott 2449 Skulder till leverantörer Kunta, ky, LL, Skulder till leverantörer 2457 Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku 85/87

86 BALANSRÄKNINGENS KONTON KONTO-NU MMER KOMMUN-SC HEMA STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER Räntefria skulder från kommun/samkommun LL LL, LL-Nekku Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Kontanta säkerheter som tagits emot med derivatavtal som grund Kunta, ky, LL, 2458 Anslutningsavgifter och övriga skulder 2469 Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Resultatregleringar Kunta, ky, LL, Kortfristig Kunta, ky, LL, Kortfristigt (räntebärande främmande kapital) TK- Masskuldebrevslån Kunta, ky, LL, Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Kunta, ky, LL, Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Lån från kommun/samkommun LL LL, LL-Nekku Lån från offentliga samfund Kunta, ky, LL, Lån från övriga kreditgivare Kunta, ky, LL, Kortfristigt (räntefritt främmande kapital) TK- Erhållna förskott Kunta, ky, LL, Skulder till leverantörer Kunta, ky, LL, Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Räntefria skulder från kommun/samkommun LL LL, LL-Nekku Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Kontanta säkerheter som tagits emot med derivatavtal som grund Kunta, ky, Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku 2561 Anslutningsavgiftsskulder 2568 Övriga skulder 2569 Resultatregleringar Kunta, ky, LL, Ulk, LL, Nekku, LL-Nekku Periodiserade räntor 2579 Nekku, LL-Nekku Semesterlöneperiodisering 2580 Övriga resultatregleringar /87

87 BALANSRÄKNINGENS KONTON KONTO-NU MMER KOMMUN-SC HEMA STATISTIK-CENTRALE NS INSAMLING AV UPPGIFTER PASSIVA SAMMANLAGT Ulk, LL, TK- 10 Informativa uppgifter Denna rekommendation upprätthålls av Delegationen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen JUHTA, tfn , e-post: JHS-systemets webbsidor: 11 Bilagor Bilaga 1: Resultaträkning för kommun och samkommun Bilaga 2: Finansieringsanalys för kommun och samkommun Bilaga 3: Balansräkning för kommun och samkommun Bilaga 4: Koncernresultaträkning för kommun och samkommun Bilaga 5: Koncernfinansieringsanalys för kommun och samkommun Bilaga 6: Koncernbalansräkning för kommun och samkommun Bilaga 7: Koncernbalansräkning (förkortad) för kommun och samkommun Bilaga 8: Resultaträkning för kommunalt affärsverk Bilaga 9: Finansieringsanalys för kommunalt affärsverk Bilaga 10: Balansräkning för kommunalt affärsverk Bilaga 11: Bokföringsexempel gällande fonder Bilaga 12: Schema för redovisning av nedskrivning 87/87