LÄKARPROGRAMMET TERMIN

MÅLBESKRIVNING ORTOPEDI REUMATOLOGI & DERMATOLOGI ENDOKRINOLOGI & ENDOKRINKIRURGI + INTEGRERINGSPERIOD IV: ANEMI- OCH TRANSFUSIONSLÄRA KLINISK FARMAKOLOGI + INTEGRERINGSPERIOD V: RADIOLOGI LÄKARPROGRAMMET TERMIN 7 HT 2013

Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 2 Innehåll Endokrinologi 3-4 Ortopedi 4-7 Reumatologi 8 Dermatologi 9-10 Integrationsperiod IV: Anemi- och transfusionslära 11-12 Integrationsperiod V: Radiologi 13

Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 3 Målbeskrivning Endokrinologi/Endokrinkirurgi Efter kursen ska studenten: Kunna ta upp en anamnes som är relevant för patient med endokrina symptom. Kunna känna igen yttre tecken (status) vid hypo- och hyperglykemi. Kunna undersöka och bedöma en diabetsfot med avseende på eventuella felställningar, sår, cirkulation samt sensibilitet med vibration och monofilament. Kunna bedöma metabolt status (glukoskontroll inklusive risker för och prevention av hypoglykemi och dess prevention samt mål för HbA1c, lipider och blodtryck) Kunna diagnosticera (klassificera) och redogöra för behandling av patient med olika typer av nydebuterad diabetes mellitus, diabetes ketoacidos, hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom, laktacidos samt hypoglykemi. Kunna förstå och redogöra för klassifikation, epidemiologi, patogenes samt utredning och behandling av typ 1 diabetes inklusive LADA, typ 2 diabetes samt sekundär diabetes. Kunna förstå och redogöra för behandlingsprinciper och kontroll av mikro- och makrovaskulära komplikationer vid diabetes mellitus. Känna till diabetesmanifestationer från senor och leder samt prevention och behandling av diabetiska fotproblem. Känna till principer för och kunna skriva ut insulin och fria hjälpmedel för personer med diabetes. Kunna fylla i NDR, det nationella diabetesregistret (www.ndr.nu) Kunna känna igen yttre tecken (status) vid hypotyreos, hypertyreos, Mb Addison, Cushings syndrom, akromegali samt vid en grav hypokalcemi. Kunna utföra inspektion och palpation av sköldkörteln. Kunna handlägga och redogöra för akut binjurebarksinsufficiens och hyperkalcemisk kris. Kunna handlägga och redogöra för sköldkörtelns sjukdomar: utbredning (incidens, prevalens), orsaker, symptom, diagnostik och behandling inklusive endokrin oftalmopathi. Kunna förstå och redogöra för diagnostik och behandling vid fetma. Kunna förstå och redogöra för symtom, diagnostik och behandling vid primär hyperparathyreoidism, hypofystumörer, Cushing s syndrom, feokromocytom, primär aldosteronism, SIADH samt diabetes insipidus. Kunna förstå och redogöra för symtom, diagnostik och behandling vid osteoporos och osteomalaci. Känna till symptom, tecken samt behandling vid hypogonadism, hirsutism, virilism samt PCO-syndrom. Känna till (översiktligt) symtom och diagnostik av multipel endokrin neoplasi typ I och II (MEN I och II). Målbeskrivning bröstkirurgi Stora framsteg har gjorts under senare år vad gäller behandling av och överlevnad i olika cancerformer, men alltjämt är cancer en allvarlig och potentiellt livshotande sjukdom. I den nya läkarutbildningen har man fört samman onkologi och malign hematologi för att undervisa cancersjukdomar, och deras behandling, på ett integrerat sätt. Bröstcancer handläggs till största delen primärt av kirurger. Diagnostik, operationsplanering och adjuvant onkologisk behandling beslutas vid multidisciplinära ronder. Bröstcancer är en vanlig cancerform och de flesta läkare stöter på dessa patienter och bör vara förtrogna med framförallt den primära handläggningen av knöl i bröstet. Undervisningen förläggs dels till endokrin/bröst-blocket på T7 och dels till onkologkursen på T8. Under kursen på T7 eftersträvar vi att studenterna skall få förståelse för olika aspekter av bröstcancersjukdomen och vilka behandlingar som ges. Studenterna skall också primärt kunna handlägga diagnostiken för benign och malign bröstsjukdom.

Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 4 Studenterna skall efter denna placering kunna Känna till epidemiologin och prognos för bröstcancersjukdommen Palpera bröst och lymfkörtelstationerna hals och axiller. Genomföra en initial utredning med adekvata differentialdiagnostiska övervägande för patienter med knöl i bröstet. Kunna redogöra för begreppet trippeldiagnostik. Känna till kirurgiska behandlingsalternativ och känna till onkologiska behandlingsalternativ för adjuvant terapi. Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Ortopedi är läran om rörelseapparatens sjukdomar och skador. Kursen är fyra veckor varav första veckan ägnas åt föreläsningar samt seminarier av övergripande karaktär, dessutom praktiska moment med bland annat undersökningsteknik samt gipsteknik. De följande tre veckorna fördelas på klinisk tjänstgöring måndag torsdag i Uppsala eller på något av de sjukhus vi samarbetar med. Fredagar basgruppsundervisning för alla studenter som då återvänder till Uppsala. Nedan följer en lista på teoretisk och praktisk kunskap som bör inhämtas under kursen. Mål för teoretiska färdigheter AKUT OMHÄNDERTAGANDE AV FRAKTURPATIENTER Lära sig handlägga patienter med vanliga slutna extremitetsfrakturer som till exempel höftfrakturer, tibiakondylfrakturer, fotledsfrakturer, handledsfrakturer, armbågsfraktur, proximala överarmsbrott, nyckelbensbrott samt skaftfrakturer i långa rörbenen och bäckenfrakturer orsakade av låg respektive hög energivåld. Smärtstillande, grovreposition, preliminär stabilisering? Vad ska man ta med i status för att utesluta eller verifiera komplikationer? Vad händer efter den akuta handläggningen? Skillnaden i behandlingen av sluten jämfört med öppen fraktur? Känna till de grundläggande principerna för handläggning av öppen fraktur? FRAKTURBEHANDLING Vilka behandlingsalternativ finns för ovanstående frakturer? Vanligaste faktorer som man tar hänsyn till vid valet av behandling för respektive fraktur? Ungefärlig tid till läkning? Vad måste man tänka på när man använder gips? När använder man gipsskena respektive cirkulär gips? Vilka risker finns vid gipsbehandling? Vad är akut kompartmentsyndrom? Vanliga lokalisationer? Typpatienter som kan drabbas av detta? Vanliga symtom och kliniska fynd? Vid tryckmätning förstå hur man ska tolka uppmätt tryck vilka tryckgränser definierar akut kompartmentsyndrom? Hur läker en vanlig fraktur? Vilka faktorer är av betydelse för att en fraktur ska läka? Vad menas med non-union? Orsaker? Vanliga lokalisationer? LEDBANDSSKADOR OCH LUXATIONER Axelluxationer

Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 5 Hur skiljer sig främre respektive bakre axelluxation vad gäller uppkomstmekanism, prognos, komplikationer? Vilken typ är vanligast? Hur ser en främre respektive bakre luxation ut på konventionell röntgen? Hur reponerar man en främre luxation? Lämplig efterbehandling till främre axelluxation? Vilka komplikationer kan uppstå i samband med axelluxation eller i efterförloppet? Armbågsluxationer Vilka typer av armbågsluxationer finns det? Vilken typ är vanligast? Hur reponerar man en armbågsluxation? Lämplig behandling efter armbågsluxation? Vilka komplikationer kan uppstå i samband med luxationen eller i efterförloppet? Patellarluxationer Åt vilket håll luxerar vanligen patella? Vanlig skademekanism? Vanliga symtom och kliniska fynd när man undersöker patient efter luxation? Knäluxation Vilken allvarlig samtidig skada måste uteslutas eller verifieras? Hur gör man detta? Knäledbandsskador Vilka ledbandsskador är vanligast? Vilka kombinationer av mjukdelsskador är vanliga? Vilka symtom och kliniska fynd är vanliga vid främre korsbandsskada? Vilka symtom och kliniska fynd är vanliga vid kollateralligament skador? Aktiva och passiva stabilisatorer i knäleden. Meniskskador Typiska symtom och kliniska undersökningsfynd? Hur skiljer sig de två huvudtyperna av meniskskada (traumatisk/degenerativ) åt avseende behandling? På vilket sätt kan man använda konventionell röntgen, CT samt MR vid diagnostik av misstänkta mjukdelsskador i knäleden? Vilka behandlingsriktlinjer har man för kollateralligamentskador samt meniskskador? Fotledsdistorsion Vilka strukturer skadas? Hur behandlas en sådan skada? Prognos? Akillesseneruptur Vanliga orsaker? Hur kan du diagnostisera skadan? Behandlingsalternativ? FOTORTOPEDI Vad menas med hallux valgus, hallux rigidus resp hammartå? Behandlas dessa problem? Mortons metatarsalgi. Vilka symtom är typiska? Behandlingsalternativ? RYGGSJUKDOMAR TRAUMA Hur skiljer sig högenergifraktur från osteoporotisk kotkompression? Vad menar man med stabil respektive instabil kotfraktur?

Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 6 Komplikationer till kotfraktur: Statik, neurologi, smärta? Hur handlägger man ryggfraktur akut respektive senare i förloppet? DEGENERATION Ryggsmärta: vad kan bidra till utveckling, utredning, råd, behandling? Vad menas med spondylos respektive akut lumbago? Diskdegenerationens utveckling: diskbråck, spinal stenos. Typiska symtom hos patienter med spinal stenos? Vilka nivåer är vanligast? Vilka strukturer är påverkade vid diskbråck? Var kommer smärtan ifrån? Hur ser neurologistatus ut för de vanligast drabbade nivåerna? Hur utreder och behandlar man patienter med diskbråck resp spinal stenos? Vad menas med cauda equina syndrom? Vilka symtom och kliniska fynd är tillståndet förknippat med? Hur handlägger du patient med misstänkt cauda equina syndrom? INFEKTION/TUMÖR Vilka symtom har patienter med spondylit/diskit? Riskfaktorer? Vilken är den vanligaste formen av tumör i kotpelaren? Utredningsgång och behandlingsprinciper av spondylit resp tumör? INFLAMMATORISKA TILLSTÅND Ankyloserande spondylit: trauma respektive deformitet. Vilka konsekvenser för kotpelaren kan man se vid Rheumatoid Artrit? DEFORMITET Skolios: utredning, behandlingsprinciper Spondylolys/spondylolistes: utredning, behandlingsprinciper DEGENERATIVA LEDSJUKDOMAR Hur vanligt är artros? Vilka leder drabbas främst av symtomgivande artros? Vilka två huvudtyper av artros finns och hur skiljer de sig åt? Riskfaktorer för primär artros? Orsaker till sekundär artros? Hur definieras artros med hjälp av konventionell röntgen? Vad menas med belastade röntgenbilder i samband med artrosdiagnostik? Varför används belastade röntgenbilder? Vilka behandlingsmetoder finns för höft samt knäartros? Vad avgör valet av behandling? Hur ser behandlingskedjan ut vid symtomgivande artros i höft respektive knäled? Differentialdiagnoser till artros? Vilka delar ingår i en konventionell höftprotes? Hur förankras en höftprotes till skelettet? Vad menas med hel respektive halvprotes? När används respektive protestyp? Vilka delar ingår i vanlig knäprotes? Vad menas med total respektive hemi knäprotes? Vad är valgiserande tibiaosteostomi och när kan det användas? Hur snart efter operation med insättande av höft respektive knäprotes får patienterna börja använda sina konstgjorda leder? Rörelse påbörjas när? Belastning när? Vilken prognos har höft samt knäproteser vad gäller behov av protesbyte? Vilka komplikationer kan man se på kort respektive lång sikt för höft och knäproteser? SKELETT OCH LEDINFEKTIONER

Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 7 Vanliga kliniska fynd, symtom liksom anamnestiska uppgifter hos patienter med ledinfektioner? Skillnader och likheter mellan bakteriell ledinfektion och aseptisk artrit? Vad är risken med ledinfektioner? SYSTEMISKA SKELETTSJUKDOMAR Hur definieras osteopeni respektive osteoporos? Vilka är de vanligaste lokalisationerna för osteoporosfrakturer? När ska man överväga behandling mot osteoporos och vad är syftet? BARNORTOPEDISKT TRAUMA Vad menas med fyseolysfraktur? Vad är Salter-Harris klassifikationen? Nytta? Hur delas frakturer upp om man använder Salter-Harris klassifikation? På vilket sätt kan denna klassifikation vara till nytta när man behandlar barnfrakturer? Vilka felställningar kan accepteras på frakturer hos barn? Vilken akut komplikation måste man utesluta eller verifiera vid suprakondylära armbågsfrakturer hos barn? Vilka skador och/eller omständigheter ska föra tankarna till misstänkt barnmisshandel? Vad gör man om man misstänker barnmisshandel? BARNORTOPEDI Hur behandlas medfödd höftluxation/instabilitet? Vad menas med så kallad klumpfot? Hur behandlas detta tillstånd hos nyfödda? Vilka symtom och kliniska fynd hos barn ger misstanke om coxit? Behandling? Vad ska man tänka på om barn söker pga knäsmärtor? Vad menas med fyseolys i höften? I vilken ålder mest frekvent? Symtom? Behandling? Vad är Perthes sjukdom? I vilken ålder debuterar besvären oftast? Behandling? TUMÖRER I RÖRELSEORGANEN Vilka knölar i rörelseorganen skall utredas vidare för att utesluta sarkom? Vilka indikationer finns för att operera symtomgivande metastaser i skelettet? Mål för praktiska färdigheter Undersök så många patienter som möjligt samt se till att få feed-back från handledare så att du vid slutet av kursen kan utföra grundläggande undersökning av de vanligaste lederna. Tänk på att du under hela kursen är omgiven av patienter på både akut mottagning, planerad mottagning och avdelningar. Ta därför alla tillfällen i akt. Träning med bra feed-back ger färdighet! A. Själv utföra Ta en värdeskapande anamnes på patienter med skador eller sjukdomar i rörelseapparaten. Vilka frågor är viktigt att fokusera på? Vad är av mindre betydelse? Basal undersökning av höft, knä, fotled/fot, handled, armbåge, axel samt rygg. Komplett handstatus. Undersökning av patienter med slutna extremitetsfrakturer samt luxationer. Enklare standard gipsskena på arm samt ben. B. Få demonstrerat/medverka vid Anlägga cirkulärgips samt veta hur man tar av en sådan gips.

Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 8 Hur man punkterar en led för att få ledvätskematerial till diagnostik? Vad ska man tänka på vad gäller sterilitetskrav, valet av kanyler? Vilka analyser om infektionsmisstanke? Assistera vid någon vanlig frakturoperation som till exempel intern fixation av höftfraktur eller annan vanlig fraktur. Få beskrivet/medverka vid artroskopisk operation. Få beskrivet/medverka vid insättande av konstgjord led pga degenerativ ledsjukdom. C. Reflektera över Vilka principiella skillnader ska man tänka på när man jämför trauma mot barn med trauma som drabbar skelettet hos vuxna? Vad skiljer i handläggning av patient med solitär fraktur jämfört med multipla frakturer? Vad skiljer handläggningen vid lågenergitrauma mot den vid högenergitrauma (fraktur). MÅLBESKRIVNING REUMATOLOGI Kursen ska ge en teoretisk bakgrund till de vanligaste inflammatoriska led- och systemsjukdomarna. Denna del av undervisningen ges i form av föreläsningar och PBL-fall. Det patientnära lärandet sker i samband med tjänstgöring på reumatologklinik under 4 dagar. Immunologi skall repeteras inför blockperioden. Efter kursen ska studenten: 1. Kunna ta en effektiv anamnes på patienter med reumatiska sjukdomar samt utföra ledstatus. Identifiera tecken på synovit, tenosynovit, karpaltunnelsyndrom och synovialruptur. 2. Kunna i detalj igenkänna symptom vid temporalisarterit och polymyalgia reumatica samt påbörja terapi. 3. Kunna väl och redogöra för reumatoid artrit: symtomatologi, differentialdiagnostik, serologiska fynd, bedömning av sjukdomsaktivitet, x-tra artikulära manifestationer, terapi, principerna för terapi samt prognos. 4. Kunna väl och redogöra för symtomatologi, patogenes, diagnostik, principerna för terapi och differentialdiagnostik vid spondylartriter. 5. Kunna väl och redogöra för SLE: symtomatologi, differentialdiagnostik, principerna för terapi och prognos. 6. Känna till och redogöra för akut artrit: symtomatologi, diagnostik och principerna för terapi. 7. Känna till och redogöra för symtomatologi, diagnostik och prognos vid systemisk skleros, Sjögrens syndrom, dermatomyosit/polymyosit, småkärls- och storkärlsvaskuliter. MÅLBESKRIVNING DERMATOLOGI

Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 9 Kursen ska ge en förståelse av hudens olika reaktionsmönster, orsakerna till de vanligaste hudsjukdomarna, samt principerna för dermatologisk terapi. Denna del av undervisningen ges i form av föreläsningar, fallseminarier och PBL-fall. Det patientnära lärandet sker i samband med tjänstgöring på hudmottagning 3-4 dagar i veckan. Undervisning om basbiologiska aspekter på hudsjukdomar sker under integreringsperioder under terminen. Efter kursen ska studenten: 1. Ha god kunskap om hudens struktur och funktion, innervation, samt immunologiska och inflammatoriska mekanismer av betydelse för hudsjukdomar. 2. Kunna sammanfatta en riktad anamnes syftande till diagnosticering av hudsjukdomar, samt beskriva hudstatus baserat på en analys av hudförändringars delkomponenter och regionala distribution. 3. Kunna förklara teori och praktik vid utredning av kontaktallergiska hudreaktioner (epikutantest, vanliga allergener etc.). 4. Kunna förklara orsak, patogenes, förlopp och behandlingsprinciper vid de vanligaste hudsjukdomarna. Informera om förebyggande åtgärder vid solskada, omgivningsutlöst eksem/psoriasis och smittsam hudsjukdom. 5. Kunna kliniskt särskilja de olika eksemformerna (atopisk dermatit, seborroiskt eksem, kontaktdermatit, nummulärt eksem, staseksem, intertrigo, asteatotiskt eksem) från psoriasis, lichen ruber samt virus- och läkemedelsexanthem. 6. Ha god kunskap om antiinflammatorisk och mjukgörande lokalbehandling inkl. UV-terapi och occlusivbehandling vid eksem. Känna till huvud-grupperna och biverkningsprofilen av topikala glucocorticoider och andra immunmosuppressiva medel som ofta används inom dermatologin. 7. Kunna skriva intyg rörande vanliga hudsjukdomar. Känna till när remiss till hudspecialist eller yrkesdermatolog behövs. 8. Ha kännedom om hudmanifestationer vid autoimmuna sjukdomar såsom pemfigus, pemfigoid, dermatomyosit, systemisk sclerodermi, morfea, lupus erythematosus, kutan vaskulit, lichen sclerosus, vitiligo, och alopecia areata. Kännedom om relevant serologisk och immunpatologisk diagnostik vid dessa tillstånd. 9. Känna till klinisk bild vid de vanligaste benigna hudtumörerna inkl. olika nevi, hemangiom, lipom, xanthom, keloid, neurofibrom, mastocytom. 10. Kunna klinisk diagnostik av dermatoser som utlöses eller förvärras av ljus t.ex. akut ljusdermatit, polymorft ljusutslag, fototoxisk dermatit, aktinisk keratos, keilit, lentigo, melasma. 11. Kunna diagnosticera och känna till terapi vid maligna och premaligna hudtumörer: basalcellscancer, aktinisk keratos, skivepitelcancer, keratoachanthom, malignt melanom, kutant lymfom. 12. Ha god kunskap om etiologi, klinisk bild och handläggning vid sårbildande sjukdomar, särskilt kroniska bensår.

Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 10 13. Kunna tillämpa diagnostisk hudbiopsering resp. ytlig borttagning av hudförändringar (excisions-, kyrettage- och kryoterapi), samt redogöra för vanliga indikationer och kontraindikationer för dessa ingrepp. 14. Känna till att internmedicinska tillstånd, näringsbrist och psykisk stress kan återspeglas i huden. Känna till klinisk bild vid granulomatösa hudsjukdomar och porfyri. Veta utredningsgång hos patient med generell klåda utan primära hudutslag. 15. Kunna diagnosticera de vanligaste hår-, nagel- och svett/talgkörtel-sjukdomarna, samt kunna behandla akne och rosacea 16. Kunna klinisk och laboratoriemässig diagnostik vid virus-, svamp- och bakterieinfektioner samt infestationer i huden. Veta indikationer för antimikrobiell och antiparasitär lokal- och systembehandling. Känna till att komplicerade eller atypiska kutana infektioner kan uppstå hos patienter med immunosuppression och/eller barriärdefekt i huden. Känna till epidemiologi, sjukdomsförlopp och övergång i systemiska infektioner. 17. Kunna skilja mellan akut resp. kronisk urticaria och angioödem, samt utifrån anamnes och status bedöma om utredning är motiverad. Kunna utföra dermografismprövning; veta vilka läkemedel som oftast orsakar hudreaktioner och veta vilka reaktionsmönster som är vanliga. Kunna ta ställning till ev. seponering av läkemedel och veta indikationer för systemisk behandling och inläggning vid urticaria/anafylaxi. 18. Kunna klinisk diagnostik vid olika former av psoriasis samt viktiga monogenetiska hudsjukdomar (gendermatoser). Kunna sätta sig in i patientens/anhörigas livssituation vid svår, kronisk hudsjukdom. Hänvisningar till: http://webdb3.uu.se/mf/cc_nylakarprog/fmpro?-db=mfcc.fp5&-format=visa_resultatalla.html&- Op=eq&grupp=Rörelseorganens/hudens%20och%20bindvävens%20sjukdomar&-Error=sok_fel.html&- sortfield=diagnosnamn&-sortorder=ascending&-find=find

Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 11 MÅLBESKRIVNING INTEGRERINGSPERIOD IV Allmänt Kursen skall ge fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper i klinisk-preklinisk integrerad form kring klinisk farmakologi, anemi med transfusionsmedicin samt cancergenetik med tumörbiologi. De erhållna kunskaperna skall kunna tillämpas i praktiskt-kliniskt arbete inom de nämnda områdena. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och genomgång av PBL-fall Anemi/transfusionslära Studenterna ska efter denna vecka - Kunna genomföra en basal anemiutredning - Kunna diagnosticera och behandla järnbristanemi, hemolytisk anemi, megaloblastisk anemi, ITP - Kunna redogöra för den basala järnomsättningen - Kunna diskutera immunologiska mekanismer bakom autoimmun hemolys - Kunna förklara bakgrunden till transfusionsreaktioner och blodgruppstillhörighet - Kunna redogöra för uppläggning av kronisk transfusionsbehandling samt dess komplikationer inkl sekundär hemokromatos - Behärska akut omhändertagande av aplastisk anemi samt känna till dess diagnostik och behandling översiktligt Klinisk farmakologi Integreringsperioden ska ge en fördjupad förståelse för de individuella och omgivningsrelaterade faktorerna som påverkar läkemedelssvaret, och hur man tillämpar denna kunskap i klinisk farmakologi vid diagnostik, handläggning och behandling av olika kliniska problem, med särskild betoning på farmakologisk behandling av svår långvarig smärta. Kunskap skall också ges om de föreskrifter och lagar som reglerar receptförskrivning. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och genomgång av PBL-fall. Efter kursen ska studenten 1. kunna redogöra för den kliniska betydelsen av de viktigaste farmakokinetiska parametrarna och tillämpa denna kunskap i kliniska frågeställningar 2. i kliniska patientfall kunna tillämpa kunskap om faktorer som orsakar inter- och intraindividuell variation i läkemedelssvaret (bl.a. genetisk variation, ålders- och könsrelaterad variation, läkemedelsinteraktioner, sjukdomar såsom lever- och njursjukdom, ordinationsföljsamhet etc) och deras betydelse för läkemedelsval och dosering. 3. ur ett tillämpad farmakokinetiskt perpektiv, kunna redogöra för principerna för användning av läkemedelsanalys som verktyg vid diagnostik och terapistyrning, och tillämpa denna kunskap vid bedömning av analyssvar 4. kunna redogöra för betydelsen av läkemedelsbiverkningar för sjuklighet och ha goda kunskaper om de viktigaste mekanismerna för läkemedelsbiverkningar och om hur och när de kan undvikas 5. kunna översiktligt redogöra för de olika faserna i läkemedelsutveckling, genomförande av kliniska läkemedelsprövningar samt ha förståelse för behovet av en kontinuerlig värdering av läkemedels effekter, säkerhet och användning i olika patientkategorier under ett läkemedels livstid 6. kunna självständigt söka och kritiskt bedöma information för att kunna analysera och lösa komplexa läkemedelsrelaterade frågeställningar

Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 12 7. ha fördjupad kunskap om naturläkemedel och deras effekter och bieffekter 8. kunna ta smärtanamnes och göra smärtanalys 9. kunna redogöra för val av läkemedelsbehandling av kronisk smärta samt känna till vanliga läkemedel som används vid behandlingen av vanligt förekommande smärttillstånd. 10. kunna de lagar och föreskrifter som reglerar receptförskrivning samt kunna förskriva recept MÅLBESKRIVNING FÖR INTEGRATIONSPERIOD V: RADIOLOGI

Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 13 INTEGRERINGSVECKA ANATOMI/RADIOLOGI Syfte Integreringsveckans syfte är att ge kunskaper om samspelet mellan radiologi, anatomi, fysiologi och patologi. Målbeskrivning Efter kursen ska studenten Ha kunskap om olika radiologiska metoders möjligheter och begränsningar för avbildning av anatomiska strukturer, fysiologiska förlopp och patologiska förändringar. Ha fördjupat sina kunskaper i anatomi, fysiologi och patologi baserad på radiologiska undersökningar. Ha kunskap om vanliga radiologiska undersökningars indikationer, utförande och diagnostiska värde. Känna till basala principer för strålskydd. Ha förståelse för samspelet mellan olika kliniska discipliner och radiologin. Som kliniskt verksam läkare kunna konsultera en radiologisk avdelning genom att: o Ha förståelse för betydelsen av ett adekvat val av undersökningsmetod. o Ha kunskap om vilken information som är väsentlig och adekvat att uppge på en röntgenremiss och själv kunna skriva sådana. o Kunna tillgodogöra sig en röntgenrond. o Kunna förstå ett röntgensvar. Självständigt kunna tolka vanligt förekommande röntgenundersökningar översiktligt och beskriva fynden. Vara orienterad om den framtida utvecklingen inom några områden inom radiologi.