LÄKARPROGRAMMET TERMIN
|
|
- Jonas Forsberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MÅLBESKRIVNING ORTOPEDI REUMATOLOGI & DERMATOLOGI ENDOKRINOLOGI & ENDOKRINKIRURGI + INTEGRERINGSPERIOD IV: ANEMI- OCH TRANSFUSIONSLÄRA CANCERGENETIK OCH TUMÖRBIOLOGI KLINISK FARMAKOLOGI + INTEGRERINGSPERIOD V: RADIOLOGI LÄKARPROGRAMMET TERMIN 7 HT 2009
2 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (101119) 2 Innehåll Endokrinologi 3 Ortopedi 4 Reumatologi 5 Dermatologi 6-7 Integrationsperiod IV: Anemi- och transfusionslära, Cancergenetik och tumörbiologi 8-10 samt Klinisk Farmakologi Integrationsperiod V: Radiologi 11
3 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (101119) 3 Målbeskrivning - Endokrinologi/Endokrinkirurgi Kursen ska ge en teoretisk bakgrund till endokrina sjukdomar. Denna del av undervisningen ges i form av föreläsningar och falldiskussionsseminarier. Det patientnära lärandet sker vid tjänstgöring inom både öppen- och slutenvård vid endokrin/endokrinkirurgisk enhet under två veckor, måndag till och med fredag. Efter kursen ska studenten: Kunna ta upp en anamnes som är relevant för patient med endokrina symtom. Kunna känna igen yttre tecken(status) vid hypo- och hyperglykemi, hypertyreos, hypotyreos, Mb Addison, Cushing s syndrom samt tetani. Kunna bedöma metabolt status (glukoskontroll, HbA1c, plasmalipider etc, patientmål). Kunna bedöma sekundära könskaraktärer. Kunna utföra inspektion och palpation av sköldkörteln. Kunna handlägga och redogöra för akut binjurebarksinsufficiens och hyperkalcemisk kris. Kunna handlägga och redogöra för sköldkörtelns sjukdomar: utbredning (incidens, prevalens), orsaker, symtom, diagnostik och behandling inklusive endokrin oftalmopati. Kunna diagnosticera och redogöra för behandling av patient med nydebuterad diabetes mellitus, diabetes ketoacidos, hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom, laktacidos samt hypoglykemi. Kunna förstå och redogöra för symtom, diagnostik och behandling vid primär hyperparatyreoidism, hypofystumörer, Cushing s syndrom, feokromocytom, primär aldosteronism och diabetes insipidus. Kunna förstå och redogöra för symtom, diagnostik och behandling vid osteoporos och osteomalaci. Kunna förstå och redogöra för klassifikation, epidemiologi, patogenes samt utredning och behandling av typ 1-diabetes inklusive LADA, typ 2-diabetes samt sekundär diabetes. Kunna förstå och redogöra för behandlingsprinciper och kontroll av mikro- och makrovaskulära komplikationer vid diabetes mellitus. Kunna förstå och redogöra för diagnostik och behandling av fetma. Kunna förstå och redogöra för det metabola syndromet. Känna till diabetesmanifestationer från senor och leder. Känna till prevention, diagnos och behandling av diabetiska fotproblem. Känna till principer för och kunna skriva ut insulin och fria hjälpmedel för personer med diabetes. Känna till symtom och behandling vid diabetes insipidus, hypogonadism (män/kvinnor), hirsutism, virilism samt PCO-syndrom. Känna till (översiktligt) symtom och diagnostik av carcinoidsyndromet, binjurebarkscancer och multipel endokrin neoplasi typ I och II (MEN I och II).
4 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (101119) 4 Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Ortopedi är läran om rörelseapparatens sjukdomar och skador. Kursen är fyra veckor varav första veckan ägnas åt föreläsningar samt seminarier av övergripande karaktär, dessutom praktiska moment med bland annat undersökningsteknik samt gipsteknik. De följande tre veckorna fördelas på klinisk tjänstgöring måndag torsdag i Uppsala eller på något av de sjukhus vi samarbetar med. Fredagar basgruppsundervisning för alla studenter som då återvänder till Uppsala. Nedan följer en lista på teoretisk och praktisk kunskap som bör inhämtas under kursen. Mål för teoretiska färdigheter AKUT OMHÄNDERTAGANDE AV FRAKTURPATIENTER Lära sig handlägga patienter med vanliga slutna extremitetsfrakturer som till exempel höftfrakturer, tibiakondylfrakturer, fotledsfrakturer, handledsfrakturer, armbågsfraktur, proximala överarmsbrott, nyckelbensbrott samt skaftfrakturer i långa rörbenen och bäckenfrakturer orsakade av låg respektive hög energivåld. Smärtstillande, grovreposition, preliminär stabilisering? Vad ska man ta med i status för att utesluta eller verifiera komplikationer? Vad händer efter den akuta handläggningen? Skillnaden i behandlingen av sluten jämfört med öppen fraktur? Känna till de grundläggande principerna för handläggning av öppen fraktur? FRAKTURBEHANDLING Vilka behandlingsalternativ finns för ovanstående frakturer? Vanligaste faktorer som man tar hänsyn till vid valet av behandling för respektive fraktur? Ungefärlig tid till läkning? Vad måste man tänka på när man använder gips? När använder man gipsskena respektive cirkulär gips? Vilka risker finns vid gipsbehandling? Vad är akut kompartmentsyndrom? Vanliga lokalisationer? Typpatienter som kan drabbas av detta? Vanliga symtom och kliniska fynd? Vid tryckmätning förstå hur man ska tolka uppmätt tryck vilka tryckgränser definierar akut kompartmentsyndrom? Hur läker en vanlig fraktur? Vilka faktorer är av betydelse för att en fraktur ska läka? Vad menas med non union? Orsaker? Vanliga lokalisationer? LEDBANDSSKADOR OCH LUXATIONER Axelluxationer Hur skiljer sig främre respektive bakre axelluxation vad gäller uppkomstmekanism, prognos, komplikationer? Vilken typ är vanligast? Hur ser en främre respektive bakre luxation ut på konventionell röntgen? Hur reponerar man en främre luxation? Lämplig efterbehandling till främre axelluxation? Vilka komplikationer kan uppstå i samband med axelluxation eller i efterförloppet? Armbågsluxationer Vilka typer av armbågsluxationer finns det? Vilken typ är vanligast? Hur reponerar man en armbågsluxation?
5 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (101119) 5 Lämplig behandling efter armbågsluxation? Vilka komplikationer kan uppstå i samband med luxationen eller i efterförloppet? Patellarluxationer Åt vilket håll luxerar vanligen patella? Vanlig skademekanism? Vanliga symtom och kliniska fynd när man undersöker patient efter luxation? Knäluxation Vilken allvarlig samtidig skada måste uteslutas eller verifieras? Hur gör man detta? Knäledbandsskador Vilka ledbandsskador är vanligast? Vilka kombinationer av mjukdelsskador är vanliga? Vilka symtom och kliniska fynd är vanliga vid främre korsbandsskada? Vilka symtom och kliniska fynd är vanliga vid kollateralligament skador? Aktiva och passiva stabilisatorer i knäleden. Meniskskador Typiska symtom och kliniska undersökningsfynd? Hur skiljer sig de två huvudtyperna av meniskskada (traumatisk/degenerativ) åt avseende behandling? På vilket sätt kan man använda konventionell röntgen, CT samt MR vid diagnostik av misstänkta mjukdelsskador i knäleden? Vilka behandlingsriktlinjer har man för kollateralligamentskador samt meniskskador? Fotledsdistorsion Vilka strukturer skadas? Hur behandlas en sådan skada? Prognos? Akillesseneruptur Vanliga orsaker? Hur kan du diagnostisera skadan? Behandlingsalternativ? FOTORTOPEDI Vad menas med hallux valgus, hallux rigidus resp hammartå? Behandlas dessa problem? Mortons metatarsalgi. Vilka symtom är typiska? Behandlingsalternativ? RYGGSJUKDOMAR TRAUMA Hur skiljer sig högenergifraktur från osteoporotisk kotkompression? Vad menar man med stabil respektive instabil kotfraktur? Komplikationer till kotfraktur: Statik, neurologi, smärta? Hur handlägger man ryggfraktur akut respektive senare i förloppet? DEGENERATION Ryggsmärta: vad kan bidra till utveckling, utredning, råd, behandling? Vad menas med spondylos respektive akut lumbago? Diskdegenerationens utveckling: diskbråck, spinal stenos. Typiska symtom hos patienter med spinal stenos? Vilka nivåer är vanligast? Vilka strukturer är påverkade vid diskbråck? Var kommer smärtan ifrån? Hur ser neurologistatus ut för de vanligast drabbade nivåerna? Hur utreder och behandlar man patienter med diskbråck resp spinal stenos?
6 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (101119) 6 Vad menas med cauda equina syndrom? Vilka symtom och kliniska fynd är tillståndet förknippat med? Hur handlägger du patient med misstänkt cauda equina syndrom? INFEKTION/TUMÖR Vilka symtom har patienter med spondylit/diskit? Riskfaktorer? Vilken är den vanligaste formen av tumör i kotpelaren? Utredningsgång och behandlingsprinciper av spondylit resp tumör? INFLAMMATORISKA TILLSTÅND Ankyloserande spondylit: trauma respektive deformitet. Vilka konsekvenser för kotpelaren kan man se vid Rheumatoid Artrit? DEFORMITET Skolios: utredning, behandlingsprinciper Spondylolys/spondylolistes: utredning, behandlingsprinciper DEGENERATIVA LEDSJUKDOMAR Hur vanligt är artros? Vilka leder drabbas främst av symtomgivande artros? Vilka två huvudtyper av artros finns och hur skiljer de sig åt? Riskfaktorer för primär artros? Orsaker till sekundär artros? Hur definieras artros med hjälp av konventionell röntgen? Vad menas med belastade röntgenbilder i samband med artrosdiagnostik? Varför används belastade röntgenbilder? Vilka behandlingsmetoder finns för höft samt knäartros? Vad avgör valet av behandling? Hur ser behandlingskedjan ut vid symtomgivande artros i höft respektive knäled? Differentialdiagnoser till artros? Vilka delar ingår i en konventionell höftprotes? Hur förankras en höftprotes till skelettet? Vad menas med hel respektive halvprotes? När används respektive protestyp? Vilka delar ingår i vanlig knäprotes? Vad menas med total respektive hemi knäprotes? Vad är valgiserande tibiaosteostomi och när kan det användas? Hur snart efter operation med insättande av höft respektive knäprotes får patienterna börja använda sina konstgjorda leder? Rörelse påbörjas när? Belastning när? Vilken prognos har höft samt knäproteser vad gäller behov av protesbyte? Vilka komplikationer kan man se på kort respektive lång sikt för höft och knäproteser? SKELETT OCH LEDINFEKTIONER Vanliga kliniska fynd, symtom liksom anamnestiska uppgifter hos patienter med ledinfektioner? Skillnader och likheter mellan bakteriell ledinfektion och aseptisk artrit? Vad är risken med ledinfektioner? SYSTEMISKA SKELETTSJUKDOMAR Hur definieras osteopeni respektive osteoporos? Vilka är de vanligaste lokalisationerna för osteoporosfrakturer? När ska man överväga behandling mot osteoporos och vad är syftet? BARNORTOPEDISKT TRAUMA
7 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (101119) 7 Vad menas med fyseolysfraktur? Vad är Salter Harris klassifikationen? Nytta? Hur delas frakturer upp om man använder Salter Harris klassifikation? På vilket sätt kan denna klassifikation vara till nytta när man behandlar barnfrakturer? Vilka felställningar kan accepteras på frakturer hos barn? Vilken akut komplikation måste man utesluta eller verifiera vid suprakondylära armbågsfrakturer hos barn? Vilka skador och/eller omständigheter ska föra tankarna till misstänkt barnmisshandel? Vad gör man om man misstänker barnmisshandel? BARNORTOPEDI Hur behandlas medfödd höftluxation/instabilitet? Vad menas med så kallad klumpfot? Hur behandlas detta tillstånd hos nyfödda? Vilka symtom och kliniska fynd hos barn ger misstanke om coxit? Behandling? Vad ska man tänka på om barn söker pga knäsmärtor? Vad menas med fyseolys i höften? I vilken ålder mest frekvent? Symtom? Behandling? Vad är Perthes sjukdom? I vilken ålder debuterar besvären oftast? Behandling? TUMÖRER I RÖRELSEORGANEN Vilka knölar i rörelseorganen skall utredas vidare för att utesluta sarkom? Vilka indikationer finns för att operera symtomgivande metastaser i skelettet? Mål för praktiska färdigheter Undersök så många patienter som möjligt samt se till att få feed back från handledare så att du vid slutet av kursen kan utföra grundläggande undersökning av de vanligaste lederna. Tänk på att du under hela kursen är omgiven av patienter på både akut mottagning, planerad mottagning och avdelningar. Ta därför alla tillfällen i akt. Träning med bra feed back ger färdighet! A. Själv utföra Ta en värdeskapande anamnes på patienter med skador eller sjukdomar i rörelseapparaten. Vilka frågor är viktigt att fokusera på? Vad är av mindre betydelse? Basal undersökning av höft, knä, fotled/fot, handled, armbåge, axel samt rygg. Komplett handstatus. Undersökning av patienter med slutna extremitetsfrakturer samt luxationer. Enklare standard gipsskena på arm samt ben. B. Få demonstrerat/medverka vid Anlägga cirkulärgips samt veta hur man tar av en sådan gips. Hur man punkterar en led för att få ledvätskematerial till diagnostik? Vad ska man tänka på vad gäller sterilitetskrav, valet av kanyler? Vilka analyser om infektionsmisstanke? Assistera vid någon vanlig frakturoperation som till exempel intern fixation av höftfraktur eller annan vanlig fraktur. Få beskrivet/medverka vid artroskopisk operation. Få beskrivet/medverka vid insättande av konstgjord led pga degenerativ ledsjukdom. C. Reflektera över Vilka principiella skillnader ska man tänka på när man jämför trauma mot barn med trauma som drabbar skelettet hos vuxna?
8 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (101119) 8 Vad skiljer i handläggning av patient med solitär fraktur jämfört med multipla frakturer? Vad skiljer handläggningen vid lågenergitrauma mot den vid högenergitrauma (fraktur).
9 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (101119) 9 MÅLBESKRIVNING REUMATOLOGI Kursen ska ge en teoretisk bakgrund till de vanligaste inflammatoriska led- och systemsjukdomarna. Denna del av undervisningen ges i form av föreläsningar och PBL-fall- Det patientnära lärandet sker i samband med tjänstgöring på reumatologklinik 4 dagar i veckan. Undervisning om immunologiska aspekter på dessa sjukdomar sker under integreringsperioden i början av terminen. Efter kursen ska studenten: 1. Kunna ta en effektiv anamnes på patienter med reumatiska sjukdomar samt utföra ledstatus. Identifiera tecken på synovit, tenosynovit, karpaltunnelsyndrom och synovialruptur. 2. Kunna i detalj igenkänna: 1) symtom på medullakompression vid reumatoid artrit samt initiera behandling, 2) symtom vid temporalisarterit och polymyalgia reumatica samt påbörja terapi. 3. Kunna väl och redogöra för reumatoid artrit: symtomatologi, differentialdiagnostik, serologiska fynd, bedömning av sjukdomsaktivitet, terapi, principerna för terapi samt prognos. 4. Kunna väl och redogöra för postinfektiös (reaktiv) artrit, psoriasisartrit, ankyloserande spondylit: symtomatologi, diagnostik, principerna för terapi. 5. Kunna väl och redogöra för SLE och läkemedelsinducerad SLE: symtomatologi, differentialdiagnostik, principerna för terapi och prognos. 6. Kunna väl artros; de vanliga lokalisationerna och differentialdiagnostik gentemot artrit 7. Känna till och redogöra för immunkomplexsjukdomarnas patogenes. 8. Känna till och redogöra för gikt och pyrofosfatsynovit: symtomatologi, diagnostik och principerna för terapi. 9. Känna till och redogöra för symtomatologi, diagnostik och prognos vid Sjögrens syndrom, sklerodermi, dermatomyosit/polymyosit och vissa vaskulitsjukdomar (Wegeners granulomatos, polyarteritis, Takayashus sjukdom och leukocytoklastisk vaskulit) 10. Känna till och förklara utvecklingen av amyloidos vid kronisk inflammatorisk sjukdom- 11. Känna till att reumatiska besvär kan vara paramaligna manifestationer.
10 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (101119) 10 MÅLBESKRIVNING DERMATOLOGI Kursen ska ge en förståelse av hudens olika reaktionsmönster, orsakerna till de vanligaste hudsjukdomarna, samt principerna för dermatologisk terapi. Denna del av undervisningen ges i form av föreläsningar, fallseminarier och PBL-fall. Det patientnära lärandet sker i samband med tjänstgöring på hudmottagning 3-4 dagar i veckan. Undervisning om basbiologiska aspekter på hudsjukdomar sker under integreringsperioder under terminen. Efter kursen ska studenten: 1. Ha god kunskap om hudens struktur och funktion, innervation, samt immunologiska och inflammatoriska mekanismer av betydelse för hudsjukdomar. 2. Kunna sammanfatta en riktad anamnes syftande till diagnosticering av hudsjukdomar, samt beskriva hudstatus baserat på en analys av hudförändringars delkomponenter och regionala distribution. 3. Kunna förklara teori och praktik vid utredning av kontaktallergiska hudreaktioner (epikutantest, vanliga allergener etc.). 4. Kunna förklara orsak, patogenes, förlopp och behandlingsprinciper vid de vanligaste hudsjukdomarna. Informera om förebyggande åtgärder vid solskada, omgivningsutlöst eksem/psoriasis och smittsam hudsjukdom. 5. Kunna kliniskt särskilja de olika eksemformerna (atopisk dermatit, seborroiskt eksem, kontaktdermatit, nummulärt eksem, staseksem, intertrigo, asteatotiskt eksem) från psoriasis, lichen ruber samt virus- och läkemedelsexanthem. 6. Ha god kunskap om antiinflammatorisk och mjukgörande lokalbehandling inkl. UV-terapi och occlusivbehandling vid eksem. Känna till huvud-grupperna och biverkningsprofilen av topikala glucocorticoider och andra immunmosuppressiva medel som ofta används inom dermatologin. 7. Kunna skriva intyg rörande vanliga hudsjukdomar. Känna till när remiss till hudspecialist eller yrkesdermatolog behövs. 8. Ha kännedom om hudmanifestationer vid autoimmuna sjukdomar såsom pemfigus, pemfigoid, dermatomyosit, systemisk sclerodermi, morfea, lupus erythematosus, kutan vaskulit, lichen sclerosus, vitiligo, och alopecia areata. Kännedom om relevant serologisk och immunpatologisk diagnostik vid dessa tillstånd. 9. Känna till klinisk bild vid de vanligaste benigna hudtumörerna inkl. olika nevi, hemangiom, lipom, xanthom, keloid, neurofibrom, mastocytom. 10. Kunna klinisk diagnostik av dermatoser som utlöses eller förvärras av ljus t.ex. akut ljusdermatit, polymorft ljusutslag, fototoxisk dermatit, aktinisk keratos, keilit, lentigo, melasma. 11. Kunna diagnosticera och känna till terapi vid maligna och premaligna hudtumörer: basalcellscancer, aktinisk keratos, skivepitelcancer, keratoachanthom, malignt melanom, kutant lymfom.
11 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (101119) Kunna tillämpa diagnostisk hudbiopsering resp. ytlig borttagning av hudförändringar (excisions-, kyrettage- och kryoterapi), samt redogöra för vanliga indikationer och kontraindikationer för dessa ingrepp. 13. Känna till att internmedicinska tillstånd, näringsbrist och psykisk stress kan återspeglas i huden. Känna till klinisk bild vid granulomatösa hudsjukdomar och porfyri. Veta utredningsgång hos patient med generell klåda utan primära hudutslag. 14. Kunna diagnosticera de vanligaste hår-, nagel- och svett/talgkörtel-sjukdomarna, samt kunna behandla akne och rosacea 15. Kunna klinisk och laboratoriemässig diagnostik vid virus-, svamp- och bakterieinfektioner samt infestationer i huden. Veta indikationer för antimikrobiell och antiparasitär lokal- och systembehandling. Känna till att komplicerade eller atypiska kutana infektioner kan uppstå hos patienter med immunosuppression och/eller barriärdefekt i huden. Känna till epidemiologi, sjukdomsförlopp och övergång i systemiska infektioner. 16. Kunna skilja mellan akut resp. kronisk urticaria och angioödem, samt utifrån anamnes och status bedöma om utredning är motiverad. Kunna utföra dermografismprövning; veta vilka läkemedel som oftast orsakar hudreaktioner och veta vilka reaktionsmönster som är vanliga. Kunna ta ställning till ev. seponering av läkemedel och veta indikationer för systemisk behandling och inläggning vid urticaria/anafylaxi. 17. Kunna klinisk diagnostik vid olika former av psoriasis samt viktiga monogenetiska hudsjukdomar (gendermatoser). Kunna sätta sig in i patientens/anhörigas livssituation vid svår, kronisk hudsjukdom. Hänvisningar till: Op=eq&grupp=Rörelseorganens/hudens%20och%20bindvävens%20sjukdomar&-Error=sok_fel.html&- sortfield=diagnosnamn&-sortorder=ascending&-find=find
12 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (101119) 12 MÅLBESKRIVNING INTEGRERINGSPERIOD IV Allmänt Kursen skall ge fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper i klinisk-preklinisk integrerad form kring klinisk farmakologi, anemi med transfusionsmedicin samt cancergenetik med tumörbiologi. De erhållna kunskaperna skall kunna tillämpas i praktiskt-kliniskt arbete inom de nämnda områdena. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och genomgång av PBL-fall Anemi/transfusionslära Studenterna ska efter denna vecka - Kunna genomföra en basal anemiutredning - Kunna diagnosticera och behandla järnbristanemi, hemolytisk anemi, megaloblastisk anemi, ITP - Kunna redogöra för den basala järnomsättningen - Kunna diskutera immunologiska mekanismer bakom autoimmun hemolys - Kunna förklara bakgrunden till transfusionsreaktioner och blodgruppstillhörighet - Kunna redogöra för uppläggning av kronisk transfusionsbehandling samt dess komplikationer inkl sekundär hemokromatos - Behärska akut omhändertagande av aplastisk anemi samt känna till dess diagnostik och behandling översiktligt. Klinisk farmakologi Integreringsperioden ska ge en fördjupad förståelse för de individuella och omgivningsrelaterade faktorerna som påverkar läkemedelssvaret, och hur man tillämpar denna kunskap i klinisk farmakologi vid diagnostik, handläggning och behandling av olika kliniska problem, med särskild betoning på farmakologisk behandling av svår långvarig smärta. Kunskap skall också ges om de föreskrifter och lagar som reglerar receptförskrivning. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och genomgång av PBL-fall. Efter kursen ska studenten 1. kunna redogöra för den kliniska betydelsen av de viktigaste farmakokinetiska parametrarna och tillämpa denna kunskap i kliniska frågeställningar 2. i kliniska patientfall kunna tillämpa kunskap om faktorer som orsakar inter- och intraindividuell variation i läkemedelssvaret (bl.a. genetisk variation, ålders- och könsrelaterad variation, läkemedelsinteraktioner, sjukdomar såsom lever- och njursjukdom, ordinationsföljsamhet etc) och deras betydelse för läkemedelsval och dosering. 3. ur ett tillämpad farmakokinetiskt perpektiv, kunna redogöra för principerna för användning av läkemedelsanalys som verktyg vid diagnostik och terapistyrning, och tillämpa denna kunskap vid bedömning av analyssvar 4. kunna redogöra för betydelsen av läkemedelsbiverkningar för sjuklighet och ha goda kunskaper om de viktigaste mekanismerna för läkemedelsbiverkningar och om hur och när de kan undvikas 5. kunna översiktligt redogöra för de olika faserna i läkemedelsutveckling, genomförande av kliniska läkemedelsprövningar samt ha förståelse för behovet av en kontinuerlig värdering av
13 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (101119) 13 läkemedels effekter, säkerhet och användning i olika patientkategorier under ett läkemedels livstid 6. kunna självständigt söka och kritiskt bedöma information för att kunna analysera och lösa komplexa läkemedelsrelaterade frågeställningar 7. ha fördjupad kunskap om naturläkemedel och deras effekter och bieffekter 8. kunna ta smärtanamnes och göra smärtanalys 9. kunna redogöra för val av läkemedelsbehandling av kronisk smärta samt känna till vanliga läkemedel som används vid behandlingen av vanligt förekommande smärttillstånd. 10. kunna de lagar och föreskrifter som reglerar receptförskrivning samt kunna förskriva recept CANCERGENETIK OCH TUMÖRBIOLOGI Kursen skall förmedla en fördjupad förståelse för hur mutationer orsakar tumörsjukdomar och hur dessa mutationer utgör grunden för dagens och framtidens diagnostik och behandling. Utgående från vanligt förekommande cancerformer diskuteras epidemiologi, genetik, patologi, diagnostik och terapi. Undervisningen organiseras i form av multidisciplinära halvdagar kring de olika tumörformerna, gruppövningar i genetik och patologi, samt två PBL-fall. För cancersjukdomarna i allmänhet Efter kursen skall studenten kunna incidens, prevalens, mortalitet och huvudsakliga orsaker till morbiditet och mortalitet av de fem vanligaste tumörformerna som drabbar kvinnor respektive män i Sverige kunna epidemiologiska samband mellan alkohol, tobak och tumörsjukdom kunna innebörden av begreppen mutation, proto-onkgen, onkgen, tumörsuppressorgen, förlust av heterozygositet, klonal evolution, cancerstamcell, tumörheterogenitet kunna diagnostiska metoder för att hitta konstitutionella och somatiska mutationer såsom punktmutationer, kopietalsförändringar och kromosomala rearrangemang kunna mekanismer för omvandling av proto-onkgener till onkgener och ge exempel på dessa mekanismer med hjälp av tyrosinkinasgener kunna mekanismer för inaktivering av tumörsuppressorgener kunna förklara begreppen atypi, dysplasi, cancer in situ, neoplasi och invasiv cancer kunna principer för tumörklassifikation (gradering och stadieindelning) kunna relatera mutationer i onkgener och tumörsuppressorgener till diagnos, prognos, och terapival kunna förklara hur olika typer av genetisk instabilitet leder till tumörprogression kunna verkningsmekanismer för cancerläkemedel som hämmar onkgener och orsaker till resistens mot dessa läkemedel kunna beskriva en flerstegsmodell för somatiska mutationer vid tumörprogression kunna handläggningsgång för familjeutredning vid misstanke om hereditär cancer kunna cellulära funktioner och signalvägar som påverkas av mutationer under tumörprogression För bröstcancer (C50/D05), kolorektalcancer (C18-C21/D12), och malignt melanom (C43/D22) Efter kursen skall studenten översiktligt kunna incidens, prevalens, och prognos kunna kriterier för att skilja benigna från maligna tumörer kunna symptom av lokaliserad respektive spridd sjukdom kunna diagnostiska metoder samt faktorer som påverkar dessa metoders sensitivitet och specificitet kunna vanligaste differentialdiagnoser
14 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (101119) 14 kunna histopatologiska huvudtyper, stadieindelning samt tumörbiologiska variabler som används i klinisk praxis kunna kliniska kännetecken och underliggande gendefekter vid vanliga hereditära former kunna samband mellan morfologiska stadier och somatiska mutationer i specifika cancergener kunna gener med sjukdomsorsakande prevalenta hereditära och/eller somatiska mutationer översiktligt kunna prognostiska faktorer kunna terapeutiska metoder och indikationer för dessa översiktligt kunna metoder för palliativ vård För neuroendokrina tumörer i mag-tarmkanalen Efter kursen skall studenten kunna indela carcinoider samt endokrina pankreastumörer utgående från anatomiskt ursprung samt hormonproduktion kunna gener med sjukdomsorsakande prevalenta hereditära och/eller somatiska mutationer kunna relatera tumörers hormonproduktion till kliniska symptom kunna vanligaste differentialdiagnoser översiktligt kunna prognostiska faktorer översiktligt kunna incidens, prevalens, och prognos kunna terapeutiska metoder och indikationer för dessa För hematologiska maligniteter (leukemier och lymfom): Efter kursen skall studenten kunna huvudtyper av leukemier utifrån klinisk bild och cellursprung. känna till undergrupper av leukemier/lymfom utifrån morfologi och genetik. översiktligt kunna incidens, prevalens, och prognos. kunna symtombild vid leukemier och lymfom. förstå genetiska avvikelser som är involverade vid sjukdomsutveckling. kunna diagnostiska metoder inkl morfologi, immunfenotyp och cytogenetik/molekylärgenetik. översiktligt kunna prognostiska faktorer. översiktligt kunna behandlingsprinciper, inklusive modern målriktad terapi.
15 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (101119) 15 MÅLBESKRIVNING FÖR INTEGRATIONSPERIOD V: RADIOLOGI INTEGRERINGSVECKA ANATOMI/RADIOLOGI Syfte Integreringsveckans syfte är att ge kunskaper om samspelet mellan radiologi, anatomi, fysiologi och patologi. Målbeskrivning Efter kursen ska studenten Ha kunskap om olika radiologiska metoders möjligheter och begränsningar för avbildning av anatomiska strukturer, fysiologiska förlopp och patologiska förändringar. Ha fördjupat sina kunskaper i anatomi, fysiologi och patologi baserad på radiologiska undersökningar. Ha kunskap om vanliga radiologiska undersökningars indikationer, utförande och diagnostiska värde. Känna till basala principer för strålskydd. Ha förståelse för samspelet mellan olika kliniska discipliner och radiologin. Som kliniskt verksam läkare kunna konsultera en radiologisk avdelning genom att: o Ha förståelse för betydelsen av ett adekvat val av undersökningsmetod. o Ha kunskap om vilken information som är väsentlig och adekvat att uppge på en röntgenremiss och själv kunna skriva sådana. o Kunna tillgodogöra sig en röntgenrond. o Kunna förstå ett röntgensvar. Självständigt kunna tolka vanligt förekommande röntgenundersökningar översiktligt och beskriva fynden. Vara orienterad om den framtida utvecklingen inom några områden inom radiologi.
LÄKARPROGRAMMET TERMIN
MÅLBESKRIVNING ORTOPEDI REUMATOLOGI & DERMATOLOGI ENDOKRINOLOGI & ENDOKRINKIRURGI + INTEGRERINGSPERIOD IV: ANEMI- OCH TRANSFUSIONSLÄRA KLINISK FARMAKOLOGI + INTEGRERINGSPERIOD V: RADIOLOGI LÄKARPROGRAMMET
Läs merLÄKARPROGRAMMET TERMIN
MÅLBESKRIVNING ORTOPEDI REUMATOLOGI & DERMATOLOGI ENDOKRINOLOGI & ENDOKRINKIRURGI + INTEGRERINGSPERIOD IV: ANEMI- OCH TRANSFUSIONSLÄRA KLINISK FARMAKOLOGI + INTEGRERINGSPERIOD V: RADIOLOGI LÄKARPROGRAMMET
Läs merMålbeskrivning för kursen i Ortopedi
Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Mål för teoretiska färdigheter OMHÄNDERTAGANDE AV FRAKTURPATIENTER Lära sig akut handläggning av patienter med vanliga slutna extremitetsfrakturer
Läs merMålbeskrivning för kursen i Ortopedi
Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Mål för teoretiska färdigheter OMHÄNDERTAGANDE AV FRAKTURPATIENTER Lära sig akut handläggning av patienter med vanliga slutna extremitetsfrakturer
Läs merCancergenetik och tumörbiologi
Cancergenetik och tumörbiologi Kursens mål. Kursen ska förmedla förståelse för betydelsen av konstitutionella och förvärvade mutationer för tumörbildningsprocessen och hur dessa mutationer påverkar diagnostik
Läs mer88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper
88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning
Läs merUndersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.
Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade
Läs merVälkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012
1 (5) Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling Universitetssjukhuset, 1-3 2012 Handläggning av ryggsjukdomar utgör en stor del av vardagen för läkare inom ortopedi. Denna kurs riktas i
Läs merDen studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler.
MÅLBESKRIVNING: SJUKDOMSLÄRA, T6vt14 (Biomedicinarprogrammet, Uppsala Universitet, 131126) Målet är att du efter genomgången kurs ska kunna redogöra för de vanligaste sjukdomstillståndens etiologi, patofysiologi,
Läs merRyggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning november 2019
Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning 20-22 november 2019 Onsdag 20:e november Tid Titel Ansvarig Lokal Målsättning 9.00-9.15 Introduktion- praktisk information,
Läs merRyggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning oktober 2018
Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning 17-19 2018 Onsdag 17:e Tid Titel Ansvarig Lokal Målsättning 9.00-9.15 Introduktion- praktisk information, pres av fakulteten,
Läs merKursplan inklusive målsättning mars
Kursplan inklusive målsättning 27-29 mars Onsdag 27:e februari Tid Titel Ansvarig Lokal Målsättning 9.00-9.15 Introduktion- praktisk information, pres av fakulteten, info om kursmiddag 9.15-9.40 Anatomi
Läs merUtredning och handläggning av nack- och ryggbesvär
Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet
Läs merreumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning
Läs merreumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning
Läs merÖversiktskurs i reumatologi
Medicin & vård Översiktskurs i reumatologi Uppsala universitet inbjuder till 4 dagars utbildning 18 21 mars 2014 i Uppsala Översiktskurs i reumatologi Symtom från leder och muskulatur är mycket vanligt
Läs merDitt Examinandnummer (eller namn om du provskriver):
Ortopedexamen 2006, skriftliga delen Tid: 2006 03 17 kl 09.00-1500 Skrivningen består i år av 20 frågor: 4 långessäfrågor där svaret på varje fråga kan belönas med upp till 10 poäng. 5 kortessäfrågor där
Läs merLedstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013
Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller
Läs merreumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led- och systemsjukdomarna
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led- och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning
Läs merDen studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler.
MÅLBESKRIVNING: SJUKDOMSLÄRA, T6 (Biomedicinprogrammet, Uppsala Universitet, 141209) Målet är att du efter genomgången kurs ska kunna redogöra för de vanligaste sjukdomstillståndens etiologi, patofysiologi,
Läs merreumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning
Läs merReumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429
Reumatiska sjukdomar Mikael Heimbürger Läkare, PhD m.heimburger@telia.com Reumatologi en bred översikt Indikation för Humira inom reumatologi Reumatiska sjukdomar Artriter Systemsjukdomar Vaskuliter Diverse
Läs merMålbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Urologins särart
Läs merRTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS.
Radiologi vid ryggsmärta rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA RTA När skall patienten utredas? Hur? När ska ytterligare radiologisk utredning
Läs merRYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR
Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA När och hur ska patienten utredas? När ska ytterligare radiologisk utredning Radiologiskt
Läs merreumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning
Läs merStudiehänvisning dermatologi och venereologi LÄ065H
Studiehänvisning dermatologi och venereologi LÄ065H Föreläsningsämne AKNE ROSACEA PERIORAL DERMATIT Maria Siekkeri Måbeskrivning Akne - utreda/diagnostisera/behandla mild till måttlig akne med hänsyn till
Läs merMålbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och
Läs merStudiehänvisning dermatologi och venereologi LÄ065H
Studiehänvisning dermatologi och venereologi LÄ065H Föreläsningsämne AKNE ROSACEA PERIORAL DERMATIT Måbeskrivning Akne - utreda/diagnostisera/behandla mild till måttlig akne med hänsyn till svårighetsgrad
Läs merChecklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik
Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.
Läs merKortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E
Kortsvar Onkologi 10 poäng Fråga E 1 Kod:. Fråga E. Kortsvar Onkologi, 10 poäng 1. Strålbehandling utgör en av onkologins terapeutiska hörnstenar. Patienterna får träffa onkolog i samband med att behandling
Läs merLÄRANDEMÅL DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI 2009
LÄRANDEMÅL DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI 2009 Föreläsningsämne Föreläsare GENERELLT ACNE ACNE ROSACEA PERIORAL DERMATIT Ingrid Rossmann- Ringdahl Måbeskrivning - genomföra en hudundersökning - ta ställning
Läs merChecklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik
Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Reviderad november 2016 Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning. Checklistans
Läs merPolitisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merAT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: -
AT-läkarens Loggbok För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län Namn:. Tid för tjänstgöring: - Välkommen som AT-läkare i Region Örebro län! Denna bok ska ses som ett verktyg för att du som AT-läkare
Läs merLäkarutbildningen vid Linköpings universitet. Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare
Läkarutbildningen vid Linköpings universitet Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare 2 Läkarprogrammet 30 år Problembaserat lärande betonar kunskapens sammanhang och studentens aktivitet samt egna
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom
Läs merAvlastning med t.ex. käpp, Sjukgymnastik, Viktminskning, Ortos, operation med knäplastik
Ortopedi HT-13 Fråga 1. Du träffar på vårdcentralen en patient med nyligen diagnosticerad gonartros. Han tar som smärtlindring Diklofenak 50 mg x 3 vilket hjälper ganska bra men han känner av magen. Han
Läs merDistorsion knä och fotled
Distorsion knä och fotled Distorsion = glider delvis ur led och återtar sedan normalläge Luxation = hoppar helt ur led Enkla luxationer -utan samtidig fraktur Komplexa luxationer -med samtidig fraktur
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merMålbeskrivning KIRURGI Termin 8
Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.
Läs merTentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11
Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 NAMN:..... 1. Vad menas med sluten respektive öppen fraktur (2p)? 2. Ge tre exempel på faktorer som avgör prognosen av en fraktur (3p)? 3. Vad kallar man
Läs merEn del barn har fräknar. Det är en sorts peppar som har landat på huden. Benedikte 4 år
En del barn har fräknar. Det är en sorts peppar som har landat på huden. Benedikte 4 år När man fryser blir huden rund. Magnus 5 år DERMTOLOGI FALLEN ADRIANA HERRERA ÖVERLÄKARE SUNDERBY SJUKHUS HUDKLINIKEN
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud Ämnesområde: Styrning och ledning Nivå: Verksamhetsspecifika Författare: Mats Bäckarslöf, Utvecklingsenheten Dokumentansvarig: Utvecklingsenheten
Läs merInstuderingsfrågor Dermatologi och venereologi
Instuderingsfrågor Dermatologi och venereologi Introduktion, morfologi och status Huden indelas i 3 skikt, vilka? Epidermis indelas vidare i 4 skikt, vilka? Beskriv keratinocytens väg från basalmembranet
Läs merEndokrinologi, Endokrin Kirurgi och Bröstkirurgi. Jarl Hellman & Per Hellman
Endokrinologi, Endokrin Kirurgi och Bröstkirurgi Jarl Hellman & Per Hellman KURSBESKRIVNING Klinisk farmakologi Anemi och Transfusionsmedicin Ortopedi Reumatologi & Dermatologi Endokrinologi, Endokrinkirurgi
Läs merStudiehandledning. IBM240 Infektion, immunologi, tumörbiologi och hematologi med egenvård, 7.5 hp
Sahlgrenska akademin Institutionen för biomedicin Studiehandledning IBM240 Infektion, immunologi, tumörbiologi och hematologi med egenvård, 7.5 hp Kursen ingår i receptarieprogrammet Göteborgs universitet
Läs merO M T E N TA M E N 2
Institutionen för hälsovetenskaper Röntgensjuksköterskeprogrammet VT-16 O M T E N TA M E N 2 RSJD14-delkurs2 Datum: 2016 05 21 Tid: 09.00-13.00, Sal C313 Maxpoäng: 80p (65%= 52p) Dina poäng:.. Betyg: Rättande
Läs merKurs i OM för doktorer, 2-3-dagars
Ortopedisk medicin/fysikalisk medicin för Allmänmedicinare/Distriktsläkare- Koncept för bedömning/analys o rehabilitering av smärtpatienter i primärvården Inledning Smärta är den enskilt vanligaste sökorsaken
Läs merBilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen
Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Inför kursen i klinikorienterad farmaci förväntas du ha grundläggande kunskaper i farmakoterapi motsvarande kurserna Farmakoterapi 7,5 hp och Fördjupad farmakoterapi
Läs merVårdöverenskommelse mellan primärvård och specialiserad vård angående hudsjukdomar Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Hudkliniken och primärvården Giltig fr.o.m: 2018-08-13 Faktaägare: Magnus Järvholm, verksamhetschef hudkliniken Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och
Läs mer2. Nämn 4 patogenetiska faktorer som bidrar till uppkomsten av acne (2p)
1 Tentamensnummer: TEORI- OCH TERAPIFRÅGOR (MAX 37 P) 1. En 30 årig nageltekniker med långvarigt handeksem söker dig på vårdcentralen. Eksemet vätskar och verkar vara sekundärinfekterat. Ge förslag på
Läs merTjänstgöring i allmänmedicin för relevanta STblock
1 (3) Datum 2017-09-20 Koncernkontoret Handläggare: Daniel Carlzon Telefon: 076-119 44 52 E-post: daniel.carlzon@vgregion.se Till Koncernledning hälso- och sjukvård Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta
Läs merUtbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)
Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin Definition av kunskapsområdet =Definitionen för Bild och funktionsmedicin Kompetenskrav Medicinsk
Läs merPresentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos
Den vardagliga reumatologin Presentation Srood Dilan Allmän presentation Kliniska frågor Hur sätter man en reumatisk diagnos Anamnes (subjektiv) använd kriterier, andra orsaker till led och mjukdelsbesvär
Läs mer2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk
KORTSVARSFRÅGOR Då vetenskapliga sanningar i många fall är relativa, ibland ändras över tid och i värsta fall kan vara rent lokala, är det viktigt att ha en norm för sanningen. Så, även om en del av nedanstående
Läs merInst. för hälsa, vård och samhälle
Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom
Läs merTentamen i ortopedi för sjukgymnaster
Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2007-12-21 1. Rita ett rörben på vuxen människa och rita in vad rörbenets ändar resp mittdelen kallas(2p). Vad kallas skelettets uppbyggnad i respektive del(2p)? 2.
Läs merOsteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet
Osteoporos & Frakturprevention Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Höftfrakturförekomst Tillgång till bentäthetsmätare (DXA) Prioritet Osteoporos är
Läs merMålbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3
Läs merOrtopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150
Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion
Läs merReumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merFörtydligande av lärandemål för Stadium III, Termin 9
1(5) för Stadium III, Termin 9 A. Vetenskapligt förhållningssätt och lärande 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Om arbetet Riktlinjen omfattar 274 tillstånds-åtgärdspar Konsekvensbeskrivningen tar upp de centrala rekommendationerna De flesta rekommendationerna
Läs merKlinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)
Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet
Läs merÖversiktskurs i endokrinologi och diabetologi
Medicin & vård Översiktskurs i endokrinologi och diabetologi Patogenes, diagnostik, behandling och prevention Uppsala universitet inbjuder till 4 dagars utbildning 19 22 maj 2014 i Uppsala Bakgrund Diabetes,
Läs merPer Alstergren: Käkledens sjukdomar del 1. 2011-03-03
Agenda Käkledens sjukdomar Käkledens sjukdomar Per Alstergren Docent, övertandläkare Fredag 4 mars Diskrelaterade sjukdomar Fredag 1 april Artriter Övriga käkledssjukdomar Beteendepåverkande behandling
Läs merendokrinologi och diabetologi
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i endokrinologi och diabetologi Patogenes, diagnostik, behandling och prevention Uppsala universitet bjuder in till utbildning 25-28 maj 2015 i Uppsala Många endokrina tillstånd
Läs merDiagnos Kvalitetsregisterblankett Vanlig canceranmälan AML/AUL/ALL Nyupptäckta fall för patienter 16 år och äldre. Nyupptäckt primär PADverifierad
Regelverk för anmälan via kvalitetsregisterblanketten eller via cancer anmälningsblanketten Anmälan om tumörer och tumörliknande tillstånd från klinisk verksamhet Nedanstående tabell anger inklusionskriterier
Läs mer5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning
5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning 2016-08-17 5:1 Ester är 25 år och spelar fotboll på elitnivå. I dagens cupfinal fastnade hon med dobbarna i gräset och vred till hö knä. Hon inkommer 30 min senare
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*
Läs merTENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI
TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI Södersjukhuset och Karolinska sjukhuset 2004-10-22 Namn: Personnummer: Kursnummer: E-postadress: D S:a Lycka till! Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ange den
Läs merTENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI
TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset 2004-03-12 Namn: Personnummer: Kursnummer: E-mail: D T+T S:a Lycka till! Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ange den mest
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merKursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk
Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-03-28 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 71,5 poäng Poängfördelning: Krzysztof Musial Wafa Sabir I Wolfgang
Läs merSmärta i olika åldrar, MS
Smärta i olika åldrar, MS Introduktion Smärta är väldigt vanligt i den äldre befolkningen och långvarig smärta hos äldre är ett stort hälsoproblem i samhället. I Sverige har 25-40 % av personer över 70
Läs merMålformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.
Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.
Läs merRED FLAGS. Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit
RED FLAGS Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit RYGGONT - ÅTGÄRDER INFORMATION (smärttyp, prognos) godartad ryggsmärta Farmakologisk: analgetica
Läs merS K E L E T T R Ö N T G E N
S K E L E T T R Ö N T G E N Ett försök att krympa ner ett stort ämne till hanterligt format Anita Lapidus överläkare Röntgenkliniken Solna DISPOSITION I. Något om teknik II. Röntgenfynd vid: A. Trauma
Läs merBarnortopedi - för akutmottagningsbruk 2015-05-28 E Fridh DSBUS 1 Vad ska vi prata om? Ortopediskt trauma hos barn Ortopediska sjukdomar som kan dyka upp akut Viktigaste icke ortopediska diff-diagnoserna
Läs merSP station: Ortopedi 14,5 min
SP station: Ortopedi 14,5 min Student information: Det söker en patient med axel problem. Besvären började för ca 3 år sedan då han spelade handboll och luxerade sin högra axel. Rtg visade en främre axelledsluxation
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
NEUROKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten neurokirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av de medfödda och förvärvade sjukdomar
Läs mer5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)
5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5:1 På akutmottagningen söker Dan, en tidigare frisk 28 årig lärare med ländryggssmärta sedan tre veckor. För ett dygn sedan lyfte han en TVapparat och fick då
Läs merKlinisk baskurs 1, inriktning medicin
Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merAKUTA KNÄN. Akuta knän. Knäledsdistorsion hemartros MR Olsson et al Diagnostisk precision
AKUTA KNÄN Akuta knän Skadepanorama Handläggning och rutiner Behandling ett par andra käpphästar Knäledsdistorsion med akut svullnad = hemartros Smärta och svullnad Rörelseinskränkning Instabilitet? HANDLÄGGNING?
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
ORTOPEDI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten ortopedi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av medfödda och förvärvade sjukdomar och
Läs merSkelettundervisning termin 4
Rygg radiologi, MD, PhD Neuroradiolog Muskelo-skeletal radiolog Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge CLINTEC Karolinska Institutet Skelettundervisning termin 4 Bildgivande undersökning
Läs merMålbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6
Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Att självständigt få öva handläggning i primärvård av patienter inom områdena internmedicin, geriatrik, infektion, hud och klinisk farmakologi samt att
Läs merDiagnossättning inom specialiserad smärtvård
2011-10-10 1(5) Diagnossättning inom specialiserad smärtvård Detta gäller patient som är färdigutredd avseende underliggande organisk sjukdom som eventuell till smärta. Vårdkontakten är inriktad mot bedömning,
Läs merDiane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:
Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de
Läs merKursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng
Dnr: G 25 50/10 Kursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng Grundnivå Man in Un-health 1: Physiology, General Pathology,
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merHandledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Handledning av ST-läkare Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Målbeskrivning för läkares specialiseringstjänstgöring Ny modell Kompetensbaserad Målbaserad ...enligt Regeringsbeslut
Läs merOrtopedi vid multitrauma T11. Albert Christersson
Ortopedi vid multitrauma T11 Albert Christersson Tre toppar i mortalitet Skadeögonblicket Ankomst sjukhus Intensivvårdsavdelning Var hamnar Extremitetsskador i ABCDE? A B - Nej (Säkra nacken vid rörelser!!)
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
[1] Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada kan omfatta har varit
Läs merKursplan för Allmänmedicin
Kursplan för Allmänmedicin Family Medicine KURSPLAN 6.5 högskolepoäng Kurskod: 3AM018 Utbildningsnivå: Avancerad nivå Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Medicinsk vetenskap A1F Betygskala: Underkänd
Läs merRöntgenundersökningens roll i primärvården
Röntgenundersökningens roll i primärvården MR, CT/DT o ultraljud När, hur, varför? Köst é nått? Kostar det något att röntga? Ja alltid! För remitterande klinik För landstinget För samhället För patienten
Läs mer