Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY BRIEF 2012:4 Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS By Daniel Engström Stenson 1 Sammanfattning EUs system för handel med utsläppsrätter EU ETS är hörnstenen i EUs klimatarbete. Systemet reglerar ungefär hälften av EU:s totala utsläpp (cirka 2 miljarder ton utsläpp) och är världens största system för handel med utsläppsrätter. Ungefär 40 procent av Sveriges utsläpp regleras idag av EU ETS. Problemet: På grund av ett stort överskott (minst 1 miljard) av utsläppsrätter fungerar emellertid systemet inte som tänkt. Överskottet leder till ett lågt pris på utsläppsrätter och därmed ett lågt tryck på grön omställning. 1 Daniel Engsröm Stenson är chef för FORES miljöprogram. 2 Se bl.a. http://www.bloomberg.com/news/2012-10- med hänsyn till; b) att den ekonomiska nedgången minskar den ekonomiska aktiviteten och därmed efterfrågan på utsläppsrätter, och; c) att kompletterande åtgärder för förnybar energi och energieffektivisering har bidragit till mer förnybar energi och därmed minskad efterfrågan på utsläppsrätter. Åtgärder: EU-kommissionen har som ett första steg föreslagit att tillfälligt lyfta ur ett antal utsläppsrätter ur systemet. Att istället permanent ta bort utsläppsrätter garanterar en minskning av EU:s utsläpp. Det ger dessutom stora intäkter till europeiska regeringar och svensk industri. Diskussionen pågår just nu i Bryssel med flera olika förslag på bordet. Storbritannien har lagt förslag om att permanent ta bort 1,7 miljarder utsläppsrätter. 2 2 Se bl.a. http://www.bloomberg.com/news/2012-10- 08/u- k- energy- secretary- suggests- canceling- some- eu- ets- allowances.html 1
Bakgrund För närvarande finns det ett stort överskott av utsläppsrätter i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter. Beräkningar från bland andra Deutsche Bank och EUkommissionen visar att det finns ett överskott på minst 1 miljarder utsläppsrätter i systemet, troligen mer. 3 Skälen till det stora överskottet är flera. En alltför frikostig tilldelning av utsläppsrätter är en, den ekonomiska nedgången en annan. Men även kompletterande åtgärder inom ramen för EU:s mål om förnybar energi och energieffektivisering har bidragit till att efterfrågan på utsläppsrätter varit lägre än väntat. Det har i sin tur inneburit att priserna på utsläppsrätter har blivit lägre än beräknat. Under 2012 har priset konstant legat under 10 Euro. Detta i jämförelse med Kommissionen initiala uppskattningar om 40 euro per utsläppsrätt. 3 Se bl.a. http://www.commodities- now.com/news/environmental- markets/10677- eu- energy- ets- reform- should- not- be- set- aside.html och http://ec.europa.eu/clima/policies/pac kage/docs/swd_2012_5_en.pdf Att priset är lågt är i sig något bra. Det betyder att det har varit billigt att uppnå målen. Men det innebär också att det finns utrymme för att skärpa utsläppstaket i systemet ytterligare, vilket är nödvändigt om EU på lång sikt (2050) ska kunna minska sina utsläpp med 80 procent eller mer. Ett högre pris innebär även ett ökat omställningstryck, där ett högre pris på utsläppsrätter innebär högre relativ lönsamhet i gröna investeringar. Åtgärder På lång sikt finns det två sätt att hantera det stora överskottet; a) skärpa målet till 2020 från 20 procent till 30 procent minskade utsläpp och b) besluta om långsiktiga mål som leder mot 2050. Motståndet mot att skärpa målet till 30 procent är stort från flera länder och förhandlingarna om de långsiktiga målen kommer inte påbörjas förrän efter nästa EU-parlamentsval. Därför diskuteras en akut åtgärd i form av att lyfta ut stort antal utsläppsrätter ur systemet för att kompensera för överskottet. Diskussionerna kring en så kallad set-aside har förts under våren och sommaren i EU och intensifierats nu under hösten. 2
För att åtgärden ska få bästa effekt är det avgörande att det vid en set-aside görs tydligt vad som ska ske med de utsläppsrätter som lyfts ur systemet. Ett tidigare policy paper från FORES argumenterar för att det mest effektiva vore att lyfta ut dem ur systemet och sedan skrota dem, så att de inte kan återföras till systemet. Precis vad Storbritannien nu föreslår. Ett annat alternativ är att villkora en återföring mot att priset stiger till över 50 Euro per utsläppsrätt. En set-aside där samtliga utsläppsrätter ovillkorat återförs vid ett senare tillfälle får ingen direkt effekt på utsläppen och troligen liten effekt på priset. En priseffekt som dessutom kommer att bli omvänd när utsläppsrätterna åter görs tillgängliga på marknaden. En set-aside utan tydliga riktlinjer om återföring riskerar att skapa osäkerhet i systemet utan att få någon effekt på vare sig utsläpp eller pris. Prisförändring En set-aside där utsläppsrätterna skrotas skulle åtgärda det grundläggande skälet till de låga priserna överskottet av utsläppsrätter. Som en följd skulle priset på utsläppsrätter stiga. En sammanställning av beräkningar visar att priset på utsläppsrätter troligen stiger till runt 17 Euro om 1,4 miljarder utsläppsrätter tas bort ur systemet. Prisökningen medför att intäkterna till svenska industrier och Europas regeringar ökar. Svensk industri Att skrota utsläpps-rätter ska framförallt ses som ett sätt att minska utsläppen. Men det höjda priset på utsläppsrätter kommer också innebära ökade intäkter för svenska företag, eftersom de har kunnat spara utsläpps-rätter och framöver kommer att få fler utsläppsrätter än deras nuvarande utsläpp. Därmed kan de sälja utsläppsrätterna till företag som behöver dem och i gengäld få stora intäkter. För svensk industri som helhet kan en ökning av priset på utsläppsrätter från 8 till 17 Euro innebära ökade intäkter på närmare 500 miljoner Euro för perioden 2013-2020 (se tabell 2 sid 5). Europas statsskuld Även för skuldtyngda europeiska regeringar är en set-aside en möjlighet att öka intäkterna. När priset på utsläppsrätterna stiger ökar också intäkterna från den gemensamma europeiska auktionen av utsläppsrätter som fördelas till EU-medlemmarna. För Sveriges del skulle en ökning av priset på 3
utsläppsrätter från 8 till 17 innebära ökade intäkter på dryga 600 miljoner för perioden 2013-2020. För ett land som Spanien är ökningen mer än 6 miljarder Euro för perioden 2013-2020 och för Europa som helhet skulle en sådan prisökning genera ytterligare 70 miljarder till statskassorna (se tabell 1 sid 5). Processen framöver I slutet av juli presenterade EUkommissionen en rapport där de föreslog att kommissionen skulle få mandatet att förändra tidsramen för när utsläppsrätterna ska säljas på auktion. Kommissionen föreslog då också att auktionering av ett antal utsläppsrätter (mellan 400 miljoner och 1,2 miljarder) utsläppsrätter skulle senareläggas. Det skulle innebära att antalet utsläppsrätter som säljs under perioden 2013-2015 blir färre, men att de tillbakadragna utsläppsrätterna sedan görs tillgängliga under perioden 2016-2020. priset sjunka. EU-medlemmarna diskuterade förslaget den 17 september. 4 Vissa länder med Polen i spetsen framhöll då att det inte under några villkor ska göras några ingrepp i marknaden, medan andra länder som Storbritannien ansåg att Kommissionens förslag ej är tillräckligt. Storbritannien har istället lagt ett förslag om att skrota ett 1,7 miljarder utsläppsrätter. 5 Diskussionen kommer att fortsätta under hösten, härnäst den 17 oktober. Sveriges ståndpunkt är ännu inte klar. Beslut om en set-aside fattas i Klimatförändringskommittén med kvalificerad majoritet. Även EUparlamentet som tidigare varit drivande i frågan behöver godkänna beslutet. Förslaget kan ge en tillfällig prisökning under inledande åren, men när utsläppsrätterna sedan åter förs in i systemet lär 4 Se exempelvis http://www.bloomberg.com/news/201 2-10- 08/u- k- energy- secretary- suggests- canceling- some- eu- ets- allowances.html 5 Se bl.a. http://af.reuters.com/article/energyoilnews/i dafl6e8l8e7220121008 4
Tabell 1. Intäkter till medlemsstater 2013-2020 Land Intäkter från auktioner vid 8 per utsläppsrätt Intäkter från auktioner vid 17 per utsläppsrätt Intäkter från auktioner vid 32 per utsläppsrätt Danmark 829 milj 1.74mdr 3.3 mdr Tyskland 13.3 mdr 27.8 mdr 53 mdr Grekland 2.3 mdr 4.8 mdr 9.2 mdr Italien 6.4 mdr 13.5 mdr 25.4 mdr Polen 8.3 mdr 17.5 mdr 33 mdr Rumänien 3.3 mdr 7 mdr 13.2 mdr Spanien 5.73 mdr 12.1 mdr 22.9 mdr Sverige 590 milj 1.24 mdr 2.35 mdr EU 68 mdr 144 md 271 mdr Tabell 2. Överskott utsläppsrätter svensk industri Överskott utsläppsrätter svensk industri Värde i Euro vid pris på 8 Värde i Euro, vid ett EUA pris 17 Värde i Euro, vid ett EUA pris 32 2008-2011 8,1 miljoner 58 miljoner 65 milj 138 milj 260 milj 464 milj 989 milj 1858 milj 5
Om FORES FORES Forum för reformer och entreprenörskap är en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sina liv. Miljö och marknad, migration, företagandet i civilsamhället, integritet, jämställdhet, global demokratisering och moderniserad välfärd det är några av de frågor vi jobbar med. Vi är en öppen och oberoende mötesplats för samhällsengagerade, debattörer, akademiker och beslutsfattare i hela Sverige. Kontakt Daniel Engström Stenson Programchef, miljö daniel.engstrom@fores.se www.fores.se Tillsammans med personer i hela Sverige ska vi hitta lösningar på hur Sverige kan möta de utmaningar som globaliseringen och kliamathotet innebär. Vi fungerar som en länk mellan nyfikna samhällsmedborgare, debattörer, entreprenörer, beslutsfattare och seriös forskning. FORES producerar böcker och arrangerar seminarier och debatter. 6