Förutsättningar för vindkraft

Mats Håkansson affärsutveckling AB Förutsättningar för vindkraft Rapport utförd på uppdrag av Sundbybergs stad Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se

1. Bakgrund... 3 2. Uppdraget... 3 3. Metod... 3 4. Vindkraftens kritiska ekonomiska faktorer... 3 5. Stödsystem för vindkraft i Sverige... 4 5.1 Elcertifikatsystemet... 4 5.2 Befrielse från elskatt... 5 5.3 Ursprungsgarantier... 6 6. Möjliga ägarformer... 6 6.1 Inledning... 6 6.2 Köp av vindkraftverk... 7 6.2.1 Enskilt ägande... 7 6.2.2 Samverkan via driftbolag... 8 6.2.3 Andelar i aktieandelsverk... 8 6.3 Andelar i vindkraftkooperativ... 9 6.4 Köp av ursprungsgarantier... 9 6.5 Sammanfattning... 11 7. Vår rekommendation... 12 8. Några ord om praktiska spörsmål... 13 8.1 Val av storlek på den vindkraft som ska anskaffas... 13 8.2 Upphandling och utvärdering av vindkraft... 14 Sundbyberg stad 2

1. Bakgrund Sundbybergs stad förbrukar cirka 18 GWh el i de kommunala verksamheterna. Staden har genomfört en utredning om förutsättningarna för köp av vindkraft och fattat beslut om att i ett senare skede upphandla vindkraftverk. Mats Håkansson affärsutveckling AB och Bengt Göransson vid Pöyry Sverige AB har haft i uppdrag att gemensamt gå igenom förutsättningarna för köp av vindkraft. Med denna rapport sammanfattas resultaten av detta arbete. 2. Uppdraget Sundbyberg stad står i begrepp att anskaffa vindkraft. Vårt uppdrag har varit att beskriva vilka alternativa ägarmodeller som staden kan välja mellan och deras för- och nackdelar. Därutöver har uppdraget inneburit att göra en översiktlig kostnadsjämförelse samt att lämna en rekommendation till hur Sundbyberg bör gå vidare. 3. Metod Rapporten bygger dels på erfarenheter från genomförda vindkraftupphandlingar och dels på intervjuer med ledande vindkraftleverantörer samt med Svensk Kraftmäkling som är ett företag som bland annat förmedlar handel med ursprungsgarantier. 4. Vindkraftens kritiska ekonomiska faktorer Det som avgör lönsamheten för ett vindkraftverk är dess produktionsförmåga. Produktionsförmågan bestämmer hur stora intäkterna för el, elcertifikat och ursprungsgarantier kommer att bli. Det bör noteras att el, elcertifikat och ursprungsgarantier säljs på en öppen marknad varför priserna på dem varierar över tiden. Produktionsförmågan är i sin tur beroende av flera faktorer. En av de viktigaste är att verket är placerat på ett bra vindläge. Ett annat är storleken på verket. Ett tredje är att verket fungerar som det är tänkt. Ett fjärde att verket kan drivas under den period investeraren har tänkt sig. Sundbyberg stad 3

Ett vindkraftverks kostnadssida består till mycket stor del av kapitalkostnader. Investerarens finansieringskostnader kommer därmed att ha stor betydelse för lönsamheten. Därutöver finns ytterligare ett tiotal kostnadsposter för drift, underhåll, service och administration (DUSA) av verket. Prissättningen på verken beaktar förhållandena ovan. Priset är således beroende av hur stor den förväntade produktionsförmågan är. Rent allmänt kan man konstatera att verken blir allt större och att de ger allt större produktion. Detta har inneburit att kapitalkostnaden per producerad kwh minskat. Vår bedömning är att den tekniska utvecklingen kommer att fortsätta och att verken kommer att ge allt större produktionsvolymer till i stort sett oförändad investeringskostnad. Mycket stor betydelse för lönsamheten har den befrielse från elskatt som den som förbrukar egenproducerad el utan att vara elleverantör för närvarande kan få (se vidare under punkt 5.2 nedan). 5. Stödsystem för vindkraft i Sverige 5.1 Elcertifikatsystemet Elcertifikatsystemet infördes 2003. Avsikten med detta är att öka produktionen av förnybar el. Målet är att Sverige ska öka den förnybara elproduktionen med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020. Systemet innebär att elförbrukarna stöder produktionen av förnybar el. Elcertifikatsystemet är marknadsbaserat. Producenter av förnybar el (såsom vindkraft) erhåller ett elcertifikat per MWh producerad el. Alla elförbrukare, med undantag för den elintensiva industrin, är skyldiga att köpa en viss mängd elcertifikat. Från och med år 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatmarknad. Syftet med den gemensamma marknaden är att stärka marknadens funktion, öka Sundbyberg stad 4

kostnadseffektiviteten och ge mer förnybar elproduktion. Tillsammans med Norge ska ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020. 5.2 Befrielse från elskatt Huvudregeln är att all elförbrukning är belagd med konsumtionsskatt. För 2014 är skatten 29,3 öre/kwh (utom i vissa kommuner där den är reducerad). Från skatteplikten finns några undantag. Ett av dessa är om elkraften framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft 1. Det är således tre villkor som måste vara uppfyllda; vindkraften ska produceras i Sverige, den ska förbrukas av producenten och producenten får inte vara elleverantör. Sommaren 2013 lämnade utredningen om Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el sitt betänkande. Detta innebar bland annat att man föreslog att den särskilda skattebefrielsen för vindkraft skulle tas bort. Riksdagen har fattat beslut om en del av utredningens övriga förslag men inte om förändrade regler för elskattebefrielsen. Vår bedömning är att frågan åter kan komma att aktualiseras. Om detta sker blir det sannolikt efter riksdagsvalet 2014. Med tanke på osäkerheten om huruvida skattebefrielsen kommer att fortsätta vara kvar under lång tid är det vår uppfattning att staden bör ta vara på skattebefrielsen men samtidigt vara medveten om att det saknas garantier för att den kommer att finnas kvar. Staden bör därför inte lägga skattebefrielsen till grund för lönsamhetskalkyler. 1 Lag om skatt på energi (1974:1776) Sundbyberg stad 5

5.3 Ursprungsgarantier Med ursprungsgarantier 2 menas bevis på hur el har producerats. Elförsäljare är skyldiga att redovisa hur den sålda elen är producerad. För elproducenter är systemet med ursprungsgarantier frivilligt. För en MWh producerad el utfärdas en ursprungsgaranti. Ursprungsgarantier utfärdas och annulleras elektroniskt. Handel med ursprungsgarantier kan ske. Vindkraft räknas som förnybar el. Den aktör som själv vill använda sin egenproducerade vindkraft bör låta ansluta sin vindkraftproduktion till det frivilliga systemet för ursprungsgarantier. Härigenom kommer vindkraftelen att tas med i de nationella beräkningarna av hur väl Sverige möter EU-målen inom energiområdet. Genom att rapportera och annullera ursprungsrätterna signalerar aktören dels att man producerat vindkraftel och dels att man själva har förbrukat den. 6. Möjliga ägarformer 6.1 Inledning Vindkraft kan anskaffas på i princip tre sätt: Köp av ett eller flera alternativt viss andel av ett vindkraftverk. Som ovan men köpet kompletteras med delägande i ett driftbolag. I driftbolaget delar man på alla intäkter och kostnader (utöver kapitalkostnaderna) för delägarnas vindkraftverk. Köp av miljövärden i form av ursprungsgarantier vilka utgör ett bevis på att den el som köparen av bevisen förbrukar kommer från vindkraft. 2 Lag om ursprungsgarantier för el (2010:601) Sundbyberg stad 6

Därutöver kan noteras möjligheten att köpa nybyggda eller begagnade vindkraftverk. En av fördelarna med begagnade vindkraftverk är att de har en driftshistoria vilken kan utvärderas inför ett köp. Igångvarande verk har rimligen kortare återstående livslängd samt kortare återstående period för att sälja elcertifikat. Detta påverkar inköpspriset. 6.2 Köp av vindkraftverk 6.2.1 Enskilt ägande Många av de upphandlingar som gjorts av kommuner har så här långt omfattat köp av helägda nyckelfärdiga vindkraftverk. Vindkraftverk kan ägas även som en viss andel av ett enskilt verk (till exempel 40 %). I samband med att verket köps in tecknar man som regel ett femårigt avtal om drift, underhåll, service och administration av verket med leverantören av vindkraftverket. Kommunens roll blir således att bevaka sina ägarintressen visavi den aktör som levererar servicetjänsterna. Vårt intryck är att det för många köpare är viktigt att ha ett fysiskt vindkraftverk på vilket man kan sätta kommunens logga och till vilket man kan referera när man genomför sina klimatplaner med mera. Den som inte tecknat samverkansavtal med andra ägare av vindkraftverk har större möjligheterna att agera utifrån eget huvud när det till exempel gäller val av elleverantör och balansansvarig 3 och val av strategi för hur elkraft och elcertifikat ska säljas. Ägarens risk är kopplad till det enskilda verket och inte till vindkraftparken. Detta innebär högre risk men också bättre ekonomi i de fall man har valt rätt verk. 3 Ellagen (1997:857) kräver att någon tar på sig det ekonomiska ansvaret för att det tillförs lika mycket el som det tas ut i uttagspunkten (balansansvar). Den som är balansansvarig skapar balans mellan tillförsel och förbrukning genom att planera sin produktion eller genom att handla med andra balansansvariga och/eller på elbörsen NordPool Spot. Normalt har elleverantören balansansvar för sina kunder. Sundbyberg stad 7

Alternativet innebär att det blir möjligt att få elskattebefrielse (se punkt 5.2). 6.2.2 Samverkan via driftbolag Investeraren äger aktier i ett driftbolag. Driftbolaget sköter vindkraftparken och har alla tillstånd och avtal om markarrenden med mera. Driftbolaget sörjer för att drift, underhåll, service och administration utförs. Bolaget säljer elkraft och elcertifikat och fördelar intäkter och kostnader (ej kapitalkostnader vilka bärs individuellt av vindkraftägarna) på sina aktieägare i förhållande till deras ägarandelar. Alternativet innebär för den enskilde aktieägaren att man sprider risk (och minskar möjligheterna till vinst) jämfört med att inte ingå i ett driftbolag. Riskspridningen skapas genom att alla delägare får samma andel av intäkter och kostnader från högpresterande och mindre väl presterande vindkraftverk. En nackdel kan vara att ägarna måste komma överens om hur parken ska drivas. Alternativet innebär att det blir möjligt att få elskattebefrielse (se punkt 5.2). Problem kan uppstå om driftbolaget valt annan elleverantör/balansansvarig än den som den enskilde ägaren har för sin elförbrukning. För att få elskattebefrielse krävs att el inte säljs. Genom att ha samma elleverantör/balansansvarig kan man se till att el som förbrukas på en plats (t ex Sundbyberg) men produceras på annat håll i landet inte behöver säljas och därmed bli skattepliktig. 6.2.3 Andelar i aktieandelsverk Alternativet är i första hand avsett för mindre verksamheter och privatpersoner. Investeraren äger aktier i ett aktiebolag som i sin tur äger en viss andel av ett vindkraftverk (t ex 1/8). Bolagets ägarandel i vindkraftverket finansieras genom att investeraren köper aktier i bolaget samt ger ägarlån till detta. Sundbyberg stad 8

Alternativet bedöms som ointressant för Sundbyberg stad eftersom det är utformat för att låta många små förbrukare bli delägare i vindkraft. Vi bedömer att Sundbybergs behov av vindkraft är större än 1/8 verk varför beskrivningen inte fördjupas. 6.3 Andelar i vindkraftkooperativ Alternativet är i första hand avsett för mindre verksamheter och privatpersoner. Investeraren äger en eller flera andelar i vindkraftkooperativet. Varje andel i kooperativet ger rätt till 1 000 kwh el per år till ett förutbestämt pris (i storleksordningen 20 öre per kwh). Priset för en andel är cirka 6 700 kronor. Rätten att köpa andelar begränsas av den elförbrukning investeraren har. Prissättningen innebär att ett verk i storleksordningen 7-8 000 MWh skulle kräva en investering som bedöms som väsentligt högre än om investeraren köper och direktäger ett verk. Rätten att köpa andelar är maximerad till ca 80 90 % av den egna elförbrukningen. En nackdel är att det inte går att få skattebefrielse för andelar i ett vindkraftkooperativ. Orsaken är att föreningen producerar vindkraft och levererar denna till sina medlemmar vilket innebär att verksamheten är yrkesmässig och därmed skattepliktig. 6.4 Köp av ursprungsgarantier Genom att köpa miljövärdet för vindkraft i form av ursprungsgarantier förvissar man sig om att den el man förbrukar (eller en viss andel av denna) utgörs av vindkraft. Genom att köpa ursprungsgarantier ersätter man en vindkraftproducent som har ett i drift varande vindkraftverk. Köpet kommer därmed indirekt att stödja vindkraftproduktion. Priset på ursprungsrätter varierar eftersom de prissätts på en marknad. Det är dock möjligt att köpa på termin. Sundbyberg stad 9

Vår bedömning är att man idag kan köpa miljövärden för en tioårsperiod för i storleksordningen 1 2 öre/kwh. Denna kostnad kommer utöver den ordinarie elkostnaden (som är beroende av vilken inköpsmodell man har och vilka prissäkringar man gör). En av fördelarna med att köpa ursprungsgarantier för vindkraft är att man kan förbruka vindkraft utan att behöva göra någon investering. En nackdel är att det inte går att få elskattebefrielse. Sundbyberg stad 10

6.5 Sammanfattning I tabellen sammanfattas några av de viktigare likheterna och skillnaderna mellan alternativen: Vad är det man köper? Organisation och riskfördelning med mera Vad är det man äger? Miljövärdet från i drift varande vindkraftverk. Investeringskostnad Årliga kostnader utöver kapital Årliga intäkter utöver ersatta el- och elcertifikatinköp? Skattebefrielse möjlig? Enskilt ägande Ett eller flera verk. Andel av visst verk. Ca 4,5 kr per årskwh Ca 10 öre/kwh för DUSA. Ja från överskott på elcertifikat. Figur 1 Sammanfattning av olika ägarformer Vindkraftverk Driftbolag i vilket flera verk drivs tillsammans Ett eller flera verk. Andel av visst verk. Aktier i Driftbolaget. Ca 4,5 kr per årskwh Ca 10 öre/kwh för DUSA. Ja från överskott på elcertifikat. Ursprungsgarantier Bevis på elens ursprung Aktieandelsverk Behandlas inte här. Behandlas inte här. Behandlas inte här. Behandlas inte här. Ja Ja Behandlas inte här. Andel i kooperativ Ek förening Andelar i föreningen vilka ger rätt till 1 000 kwh el per år till förutbestämt pris. Ca 6,7 kr/årskwh Ca 20 öre/kwh till kooperativet. Nej Nej Noll Ca 1 till 2 ören/kwh för ursprungsgarantierna. Nej Nej Sundbyberg stad 11

7. Vår rekommendation Vi uppfattar att Sundbyberg stad söker en lösning som innebär att staden vill upphandla vindkraftverk 4. Bland motiven härtill 5 finns stadens Klimatplan med mål om reducerad energiförbrukning och reducerade utsläpp av klimatgaser. Vidare anges att det i stadens Översiktsplan utöver krav på ökad energieffektivisering finns skrivningar om att uppmuntra innovativa lösningar och alternativa energikällor där det är möjligt. Mot bakgrund av den önskade lösningen rekommenderar vi att Sundbyberg stad köper ett vindkraftverk utan att samverka med andra vindkraftägare i ett gemensamt driftbolag. En sådan lösning innebär att staden får ett identifierat verk och att staden direkt bidrar till att ny vindkraftproduktion etableras. Lösningen innebär därutöver att staden kan styra verksamheten efter eget huvud istället för att vara en bland flera aktieägare i ett driftbolag som samarbetar om driften av en vindkraftpark. Lösningen innebär därtill att staden med stor sannolikhet kan dra nytta av den skattebefrielse som för närvarande kan utgå. Det ekonomiska värdet av skattebefrielsen är betydande varför det är vår uppfattning att staden bör ta vara på denna men samtidigt vara medveten om att dess framtid kan vara osäker. Staden bör därför inte lägga den till grund för lönsamhetskalkyler. 4 Protokoll från kommunfullmäktiges sammanträde 2012-12-17 5 Utredning om förutsättningarna för köp av vindkraftverk för egen elproduktion utförd av Kommunkontoret och daterad 2012-11-13 Sundbyberg stad 12

När det gäller lösningen med ett begagnat vindkraftverk så skiljer denna sig från att köpa ett nybyggt verk främst genom att antalet driftår rimligen är färre. Även ett begagnat vindkraftverk kan vara av intresse. Den värdeminskning som uppstår genom att ett antal driftår och ett antal år för elcertifikatintäkter redan är förbrukade slår igenom på inköpspriset. Möjligen kan man hävda att staden inte på ett lika direkt sätt medverkar till att ny vindkraft byggs om man köper ett begagnat verk. Skulle staden, i motsats till vad vi här har antagit, anse att det räcker med att indirekt påverka nyetablering av vindkraft i Sverige och att ekonomiska faktorer är viktigare kan man överväga att istället skapa ett virtuellt vindkraftverk genom att komplettera sina elinköp med att köpa miljövärden i form av ursprungsgarantier. I detta alternativ slipper man investeringskostnader men i den andra vågskålen ligger bland annat att man inte kan få skattebefrielse. Vilket alternativ som är mest ekonomiskt attraktivt över tid är en fråga om hur man bedömer prisutvecklingen på marknaderna för el, elcertifikat och ursprungsgarantier samt om och i så fall när skattebefrielsen upphör. 8. Några ord om praktiska spörsmål 8.1 Val av storlek på den vindkraft som ska anskaffas Reglerna för elskattebefrielse för vindkraftproducent som själv förbrukar sin vindkraftel innebär att timvis avräkning ska göras. Det är inte möjligt för vindkraftproducenten att sälja eventuell överproduktion eftersom man då anses ha levererat el och skatteplikt inträder. När man ska avgöra hur stor volym vindkraftel man ska köpa för att uppfylla kraven på elskattebefrielse bör man jämföra förbrukningsmönstret för all den el man idag använder mot det produktionsmönster man förväntar sig från den vindkraft man avser köpa. Målet bör vara att minska risken för att alltför stora volymer el kommer att behöva skänkas bort (vid timmar då vindkraftproduktionen överstiger förbrukningen). Sundbyberg stad 13

8.2 Upphandling och utvärdering av vindkraft Sundbyberg stad kommer, enligt vår bedömning, vid en vindkraftupphandling att vara bunden till reglerna för offentlig upphandling. Vår erfarenhet säger oss att det är viktigt att designa en upphandlingsprocess som medger dialog med anbudsgivarna. Det finns behov av att gå igenom och diskutera innehållet i de offerter som lämnats. Detta för att säkerställa att staden får det man frågat efter. Vidare menar vi att det är viktigt att välja en utvärderingsmodell som ger möjlighet att välja det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och inte det med lägsta pris. Vi arbetar normalt med en utvärderingsmodell som har tre ben. Det första är en nuvärdeskalkyl, det andra är en kvalitativ utvärdering av teknik och funktion och det tredje är en kvalitativ utvärdering av projektets risknivå. Syftet är givetvis att skapa en modell som så långt det är möjligt likställer anbuden och gör det möjligt för Sundbyberg att välja det alternativ som ger god kvalitet till acceptabelt pris. Sundbyberg stad 14