December 2010
Innehåll 1 1 2 2 3 7 8 9 10 12 12 13 15 Förord Sammanhang Definition för I. God tillämpning av om åldrandet Medborgardialog som engagerar äldre personer och deras organisationer Medborgardialog för att främja Andra initiativ för som främjas av tredje sektorn Allmänna bestämmelser för att stöda samhället och Medborgardialog på alla nivåer II. Pensionärsorganisationers medverkan i Vilka är fördelarna med att delta i Vilka är hindren och utmaningarna för att engagera sig Vilka är faktorerna för en framgångsrik medverkan 16 17 18 20 III. Rekommendationer för att stärka Uppgifter för pensionärsorganisationer Uppgifter för myndigheter Slutsatser
Förord Inom ramarna för INCLUSage projektet utvecklade pensionärsorganisationer från Bulgarien, Tjeckien, Finland, Tyskland, Italien, Polen och Slovakien denna guide för olika metoder att främja de genom (från och med nu benämnt guiden). Avsikten med guiden är att presentera några exempel på goda tillämpningar av i frågor som berör åldrandet samt av dem samhällsdeltagande. Guiden uppvisar även rekommendationer om hur man bäst förverkligar och deltar i på alla nationella strategiskapande nivåer: från strategier och initiativ på regeringsnivå till regional och lokal nivå som syftar till att förbättra äldre människors dagliga liv. Guiden innehåller även några speciella rekommendationer. För det första, hur kan pensionärsorganisationer göra det möjligt för äldre att ta en aktiv roll i politiska debatter och hur kan de delta framgångsrikt i politiska beslutsprocesser. För det andra, hur borde myndigheter stöda äldre och deras organisationer att genomföra en hållbar om politiken när det gäller frågeställningar som berör åldrande. Vi hoppas att guiden används av både pensionärsorganisationer och myndigheter på olika nivåer för att främja en bred dialog mellan relevanta intressenter. Det slutliga målet är att förbättra den nationella debatten om hur man främjar och garanterar välbefinnande och värdighet i ålderdomen. Sammanhang för Det är allmänt erkänt att ett ökande antal medborgare känner ett utanförskap i det politiska beslutsfattandet och i samhällsdebatterna, samt att den representativa demokratin misslyckas med att tillmötesgå människors behov. Samtidigt har civilsamhället ständigt vuxit till sig och representeras idag i stor utsträckning av icke-statliga organisationer och samhällsbaserade grupper. Dessa otaliga samhällsrepresentanter utgör en ny och fundamental del av demokrati och gör det möjligt för medborgarna att uttrycka åsikter om samhällsfrågor och att påverka processerna i beslutsfattandet på alla nivåer. Lobbyorganisationer som representerar äldre engagerar sig aktivt i utvecklingsprocesser för att uttrycka omtanke i frågor som påverkar äldre människor. Vanliga äldre personers åsikt är mer än någonsin nödvändig nu då befolkningen blir allt äldre och den övergripande samhällsdebatten allt sämre beroende på den ekonomiska krisen. En bred som omfattar medborgare i alla åldrar, offentliga myndigheter och relevanta aktörer vars beslut påverkar människors dagliga liv - kommer att vara avgörande för att hantera demografiska förändringar. Vi hoppas att guiden används av både pensionärsorganisationer och myndigheter på olika nivåer för att främja en bred dialog mellan relevanta intressenter. Vanliga äldre personers åsikt är mer än någonsin nödvändig nu då befolkningen blir allt äldre och den övergripande samhällsdebatten allt sämre beroende på den ekonomiska krisen. 1
Medborgardialog har en allmän karaktär och hänför sig till offentligt beslutsfattande i det stora hela, medan samhällsdialogen omfattar den speciella makroekonomiska sfären och är strukturerad kring klara mål och standardaktörer, dvs. offentliga myndigheter, arbetsgivare och arbetstagare. Definition för Det finns inte en allmän definition på. Den är inte heller en parallell eller ett komplement till samhällsdialogen. Medborgardialog har en allmän karaktär och hänför sig till offentligt beslutsfattande i det stora hela, medan samhällsdialogen omfattar den speciella makroekonomiska sfären och är strukturerad kring klara mål och standardaktörer, dvs. offentliga myndigheter, arbetsgivare och arbetstagare. Medborgardialogen är mångsidig och engagerande och inte så strukturerad. Dialogen med offentliga myndigheter kan föras på olika sätt; på initiativ av någon part, via möten på tu man hand, utfrågningar, konferenser, skriftliga konsultationer osv. Det är huvudsakligen i europeiskt sammanhang som dessa strukturer i håller på att utvecklas och främjas som ett sätt att överbygga klyftan mellan Europeiska Unionen, dess institutioner och medborgarna. Medborgardialogen är en formell diskussion om en fråga, i vilken två eller flera parter uttrycker motsatta åsikter och sedan söker ett samförstånd som kan tillfredsställa alla parter. Medborgardialog kan därför beskrivas som: - Samverkan mellan offentliga inrättningar och det organiserade medborgarsamhället - Täcker olika former av samhällsdeltagande, allt från enkel upplysning via konsultation till aktivt deltagande i beslutsfattandet, - Äger rum vid sidan av hela den politiska processen, bygger upp ramar, definierar strategiska mål, verkställer, övervakar, utvärderar och följer upp. I. God tillämpning av om åldrandet De sju studerade EU medlemstaterna har olika politiska, ekonomiska, institutionella, juridiska och kulturella system. Det förklarar variationen i inställningen till organisering, utveckling och verkställande av om åldrandet och äldre människors medverkan. De följande exemplen är varken uttömmande eller helt belysande för hur om åldrandet borde organiseras, förenklas eller främjas. I stället ger dessa exempel en insikt i de otaliga initiativ som kommer från de sju medlemsstaterna i dessa frågor. Det är svårt att jämföra exemplen i denna studie eftersom de kommer från olika landskulturer. Dels har vi de forna östblocksländerna som fortfarande håller på att stärka sina politiska och samhälleliga strukturer. 2
Dels har vi de västeuropeiska demokratierna med ett starkt medborgarsamhälle. Dessutom har de studerade länderna olika former av politisk organisation, en del har centraliserade eller förbundsstatsstrukturer. Trots det är en av de viktigaste slutsatserna av vår analys att oberoende av det nationella sammanhanget förblir en en relativt vag idé i alla länder och det finns inte en allmän beredskap att dela beslutsfattandet med vanliga medborgare och deras representanter. Inte helt överraskande är det ännu svårare för pensionärsorganisationer att delta i politiska debatter för social t.ex. när det gäller välbefinnande och värdighet i ålderdomen. Exemplen från de sju medlemsländerna utgör alla befintliga och/eller planerade former av på nationella, regionala och lokala nivåer. De innehåller både juridiska och informella initiativ och hänvisar antingen till den allmänna politiska beslutsprocessen eller till dem som handlar just om åldrande och äldre människor. Vi hänvisar också till några exempel på hur pensionärsorganisationer själva främjar dialogen med institutionella intressenter och hur de engagerar äldre människor i denna utövning. Dessa botten-upp initiativ visar att i avsaknad av formella strukturer för kan pensionärsorganisationer mobilisera sina egna resurser, kunskaper och erfarenheter för att delta i det politiska beslutsfattandet och formulera konkreta förslag till politisk utveckling. Självbestämmandet i många pensionärsorganisationer ersätter verkligen bristen på hållbara strukturer i som föreslagits av nationella regeringar och lokala myndigheter. Medborgardialog som engagerar äldre personer och deras organisationer Nationell nivå Nationellt råd för seniorer och den åldrande befolkningen Tjeckien Den tjeckiska regeringen grundade år 2006 ett permanent rådgivningsorgan, i vilket 28 representanter för olika organisationer bestående av äldre personer tillsammans med statstjänstemän på ministernivå utbyter åsikter och erfarenheter angående frågor som berör åldrandet. De övergripande målen för rådet är att skapa villkor för en åldersvänlig miljö som främjar ett hälsosamt, aktivt och värdigt liv på ålderns höst. Dessutom främjar rådet en aktiv medverkan av äldre personer i utveckling av ekonomisk och social politik med beaktande av de demografiska trenderna och förändringarna. Rådet är befullmäktigat att granska och undersöka medborgares klagomål. Det samlas till möten vid behov, men minst tre gånger per år. Rådet får organisations-, teknisk och administrativ assistens samt tryckt information från ett sekretariat. Detta lyder under arbets- och socialministeriet. Rådet har fyra arbetsgrupper med följande inriktningar; 1) hälso- och socialpolitik; 2) arbetsmarknaden, livslångt lärande och fysisk trygghet; 3) socialt deltagande och anti-diskriminering bland äldre; 4) bostadsoch samhällstjänster. Nationell ombudsman för äldre personer - Finland I Finland har en del pensionärsorganisationer talat för inrättandet av en nationell äldreombudsman. Ombudsmannen skulle vara en länk mellan organisationer som representerar äldre människor och regeringen så att den tar sig an relevanta frågor. Om nödvändigt skulle ombudsmannen medla i sådana fall där äldre personers rättigheter inte respekteras. Äldreombudsmannen skulle involvera pensionärsorganisationer i debatten. Äldre personers erfarenheter och kunskaper måste tas tillvara då man formar politiska... är en av de viktigaste slutsatserna av vår analys att oberoende av det nationella sammanhanget förblir en en relativt vag idé i alla länder och det finns inte en allmän beredskap att dela beslutsfattandet med vanliga medborgare och deras representanter.... initiativ visar att i avsaknad av formella strukturer för kan pensionärsorganisationer mobilisera sina egna resurser, kunskaper och erfarenheter för att delta i det politiska beslutsfattandet och formulera konkreta förslag till politisk utveckling. 3
Organisationer som engagerar seniorer på regional och lokal nivå har inte enbart en informativ och rådgivande roll, man vill också initiera åtgärder på uppdrag av äldre och till förmån för samhällen där äldre bor. beslut inte enbart då det gäller åldersrelaterade frågor, utan också i ett bredare sammanhang, t.ex. i frågor som utbildning, sysselsättning, samhällstjänster av allmänt intresse osv. Parlamentarisk arbetsgrupp för äldre personer Polen Den parlamentariska arbetsgruppen för äldre grundades 2008 på initiativ av den polska senaten. Dess syfte är att mobilisera medlemmar av nationalförsamlingen att utarbeta långsiktiga politiska åtgärder för äldre och att integrera åldersaspekten i all relevant politisk utveckling, särskilt i nationella lagförslag. För att garantera att nationella och lokala strategier beaktar äldre människors behov främjar och stöder arbetsgruppen principen om äldres deltagande i den politiska debatten. Man engagerar t.ex. det nationella samordningsnätverket för pensionärsorganisationer, Forum 50+, i diskussionerna. Dess medlemmar har tillgång till arbetsgruppens arbetsprogram och inbjuds regelbundet att delta i dess möten. Den parlamentariska arbetsgruppen tillhandahåller även en nyttig kanal för att sprida och delge information angående äldre människors behov till politiker och allmänheten. Arbetsgruppen har nyligen utarbetat ett förslag till ett tillägg till den nationella lagen om självstyrelse. Man vill göra det obligatoriskt för lokala myndigheter att konsultera pensionärsorganisationer då man bereder lokala beslut. Regional och lokal nivå Organisationer som engagerar seniorer på regional och lokal nivå har inte enbart en informativ och rådgivande roll, man vill också initiera åtgärder på uppdrag av äldre och till förmån för samhällen där äldre bor. Seniorparlament, Råd, Pensionärscentra etc. spelar också rollen som vakthund; de övervakar att strategier som har direkt inverkan på äldre människor förverkligas. Deras initiativ kan variera från att arrangera social och kulturell verksamhet för äldre personer, att hålla temadebatter inom de lokala samhällena (t.ex. om solidaritet mellan generationerna) till aktivt deltagande i den politiska utvecklingen och besluten som påverkar äldre människors liv (t.ex. om att fastställa energitaxorna, tilldelning av bostadsförmåner för de mest utsatta, anpassning av infrastrukturen i transporten för handikappade personer eller hälso- och långfristiga vårdåtgärder, pensionsreformer). I de flesta av de studerade länderna är äldreråd eller -parlament inte obligatoriska, vilket begränsar deras effektiva roll och verkliga inverkan på beslutsfattandet. I Bulgarien finns det mycket få deltagande organ som direkt riktar in sig på äldre människor. De befintliga, offentliga råden sammanför medborgare från alla samhällsområden för att skapa en dynamisk och positiv omgivning som främjar deras deltagande i beslutsfattandet. Dessa offentliga råd är frivilliga och oberoende och de finns på nationell, regional, kommunal och stadsdelsnivå. Det finns för närvarande cirka 60 nationella offentliga råd, 40 regionala råd och över 50 råd på kommunal nivå som har registrerats. Råden på kommunal nivå förverkligar den största omfattningen av initiativ. Dessa breda medborgarinitiativ bemöter också de problem som vissa befolkningsgrupper såsom äldre människor råkar ut för, och de främjar ett aktivt deltagande i utvecklingen och genomförande av kommunala planer, strategier och projekt. Ett exempel är det konsultativa rådet i Lozentzdistriktet i Sofia som för samman representanter från 10 medborgarorganisationer. Rådet ger expertutlåtanden och råd i utvecklandet av strategier samt försöker uppmuntra medborgarnas deltagande och förstärka dialogen mellan förvaltningen och medborgarna. Ett av de årliga evenemang som ordnas av rådet är Europadagen för Solidaritet mellan generationerna. Ytterligare ett exempel är Det offentliga rådet för äldre i kommunen Russe (som styrs av en borgmästare), där olika organisationer som arbetar med och för äldre människor tillsammans diskuterar eventuella åtgärder. 4
I Tjeckien organiserar pensionärsorganisationer t.ex. i Prag politiska debatter med stöd av kommunala myndigheter. Under dessa möten kan äldre människor rikta sina önskemål och krav direkt till inbjudna representanter såsom socialtjänstemän. Dessa små deltagargrupper som bildas kan också utgöra ett effektivt redskap då det gäller att mobilisera äldre människors åsikter vid vissa tillfällen, till exempel innan man röstar i en lokal folkomröstning. Några andra kommuner. t.ex. städerna Usti nad Labem och Roudnice nad Labem engagerar också aktivt sina äldre i diskussioner om kommunens planering av socialtjänster. I båda dessa städer finns det arbetsgrupper som ser över vårdfrågor för äldre människor och handikappade. I Usti nad Labem har man även grundat ett äldreråd för att hjälpa stadens myndigheter, och representanter för äldre är engagerade som rådgivare inom den kommunala hälsonämnden. I Finland är de kommunala äldreråden inte obligatoriska, men cirka 92 procent av personer över 65 år bor i en kommun med ett sådant. Representanter för pensionärsorganisationer är ledamöter i de lokala äldreråden. Kommunerna äger rätt att besluta om hur man organiserar dessa organ. Äldreråden är aktiva i debatten om de lokala strategierna. De tar också initiativ i olika frågor som berör äldre människor såsom tillgängligheten i stadsplaneringens infrastruktur, hälsovård, fritidsaktiviteter osv. Samtidigt har dessa äldreråd inte någon formell roll i beslutsfattandet. Om det vore obligatoriskt för kommunerna att tillsätta äldreråd skulle deras roll som rådgivande organ förstärkas. I Tyskland organiseras seniorers deltagande i politiskt beslutsfattande både på regional och på lokal nivå. Det finns en stark koppling mellan deltagarnas initiativ på olika ledningsnivåer för att garantera en effektivare mekanism för medborgarnas delaktighet i politiken. Följande exempel beskriver denna struktur som finns på många nivåer för om åldrandet. Promemoria för äldre människors engagemang i politik och beslutsfattande på lokal nivå År 2008 utvecklade BAGSO nätverket (Bundesarbeitsgemeinschaft der Senioren- Organisationen) i samarbete med tredje sektorn inklusive pensionärs organisationer, förbundsstatliga offentliga myndigheter, församlingar, serviceföretag, välfärdsgrupper m.fl. promemorian Äldre människors deltagande i samhället med i utformning och i besluten. Den utgavs på gräsrotsnivå och syftar till att skapa en positiv bild av aktivt åldrande samt främja äldre personers aktivitet i beslutsfattande. Promemorian ger riktlinjer för det förbundsstatliga programmet om aktivt åldrande och stöder de lokala myndigheterna med att utveckla strukturer för ett hållbart deltagande och engagemang för äldre människor i samhällslivet. Under åren 2008-10 erhöll över 150 grupper startmedel (10,000 euro var) för att identifiera de behov, åsikter och önskemål som äldre människor har på gräsrotsnivå. Detta gjordes via debatter som hölls av lokala forum samt pensionärsorganisationer. Reflektionerna ledde till utarbetandet av konkreta projektförslag på kommunal nivå, vilka förverkligades i samarbete med äldre människor. De utvalda projekten finansierades, övervakades och utvärderades av det Förbundsstatliga Forskningscentret för Utveckling av Civilsamhället. Regional lag om äldres medverkan Lagen om äldre människors medverkan, som antogs år 2010 och bereddes i samarbete mellan Social- och hälsoministeriet och det regionala äldrerådet i staten Mecklenburg-Vorpommern (LSB MV) syftar till att främja äldre människors deltagande i strategisk planering och definierar LSB MVs roll som förvaltningsbyrå. Lagar som stöder regionala äldreråd finns i andra förbundsstater t.ex. i Berlins huvudstadsregion sedan år 2006, eller håller för närvarande på att beredas t.ex. i den fria förbundsstaten Thüringen. Alla dessa regionala råd syftar till att utveckla en kultur av samhälleligt deltagande för pensionärer och deras organisationer så att det slutligen upprättas formella ramar för aktivt engagemang bland äldre i lokala politiken. 5
Regionalt äldreråd för Mecklenburg-Vorpommern Det regionala äldrerådet för Mecklenburg- Vorpommern (LSB MV) stöder ett bredare politiskt deltagande bland äldre personer i alla distrikt och städer. Rådet engagerar pensionärer i strategisk planering på mellankommunal nivå i regelbundna, s.k.regionala forum. Dessutom lanserar och stöder LSB MV andra former av politiskt deltagande bland äldre människor såsom äldrerådsparlamentet, där önskemål skapas i form av motioner riktade till beslutsfattare. Det sjätte äldrerådsparlamentet som sammankom på initiativ av LSB MV antog i juni 2010 en motion om Åtgärder för att förhindra fattigdom i hög ålder och att trygga pensionerna. Rådet publicerade också nyligen beslut på alla nivåer av beslutsfattande rörande kampen mot fattigdom i hög ålder. Äldre människors deltagande på kommunal nivå organiseras via lokala äldreråd. För närvarande finns det över 1200 sådana enheter. Dessa deltagande organ arbetar på ex-ante skede (förhandsbedömning) av beslutsprocessen innan lagförslag läggs fram i de regionala parlamenten. Lokala äldreråd fungerar som länkar mellan äldre människor, politiker och den offentliga förvaltningen på alla nivåer, dvs. de vidarebefordrar gräsrotsinformation som är bevisbaserad. Rådens närhet till lokala sociala förhållanden ger kompetens att representera den åldrande befolkningen på lokal nivå. Samtidigt inriktar sig råden också på andra generationer och ger sitt bidrag till samhället för alla åldersgrupper. Det gäller frågor som berör pensionärer direkt, men även frågor som är relevanta för andra organisationer; därigenom bidrar de till att förstärka den övergripande samhälleliga sammanhållningen. Kommunal sektoröverskridande samordning om åldrandet I Tyskland finns det en ökande tendens att utveckla strukturer för fortgående tvärsektoriellt samarbete på kommunal nivå i frågor som berör åldrandet. En organisation kallad Framtiden för äldre människor i Arnsberg sammankopplar de befintliga strukturerna för att främja frivilligt arbete och äldre människors deltagande (Äldreråden, pensionärsbyråer eller äldre utbildare) med nya föreningsnätverk och yrkesrådgivningsorgan. Andra innovativa program är projekt såsom Bertelsmann- Fondens NAIS-Nya former av åldrande i städer som tar fram nya åtgärder som syftar till att främja äldre personers medverkan i lokalt beslutsfattande. I Italien finns cirka 10,000 äldrecenter. Där kan seniorer skapa nätverk och de blir uppmuntrade att aktivera sig i sociala-, utbildnings-, kulturella- och fritidsaktiviteter. Dessa lokala centra är också en samlingspunkt för äldre personer som vill göra sina röster hörda i frågor som berör dem. Centren leds av äldre personer och deras organisationer men tas med i den kommunala verksamheten via kommunens årliga budgetering. Den inverkan som dessa centra för äldre har på beslutsfattande är emellertid begränsad på grund av den icke-bindande karaktären i de rådgivande procedurerna. Det är snarare en enskild kommunaltjänstemans attityd och öppenhet som kan garantera att äldres åsikter blir hörda på ett effektivt sätt. Som en del av de institutionella reformerna i Polen efter år 1989 godkändes en lag om lokalt självstyre. Enligt lagen har lokala myndigheter en lagstadgad plikt att samarbeta med icke-statliga organisationer (NGOs). Under de senaste åren har flera kommunala äldreråd grundats enligt principen för ett brett medborgardeltagande, vilket främjas av den ovannämnda lagen. Dessa äldreråd är rådgivande organ för kommunala och regionala myndigheter och är öppna för enskilda personer över 60 år, representanter för civilsamhället, lokala tjänstemän och beslutsfattare. I Slovakien bestäms äldre människors engagemang i politiska debatter i stor utsträckning av enskilda personers eget initiativ. Äldre personer på lokal och regional nivå engageras via sina egna organisationer. Forum pre pomoc starsim är en nationell äldreorganisation som 6
organiserar regelbundna diskussioner om den äldre befolkningens problem och behov i kommunerna. Detta gräsrotsarbete omfattar insamlande av data genom personliga intervjuer eller genom telefonintervjuer, undersökningar och enkäter i frågor såsom misshandel av äldre, socialt utanförskap, isolering mm. För att förstärka äldre personers inflytande grundade Forum pre pomoc starsim år 2008 ett äldreparlament. Genom att mobilisera äldre människor på lokal, regional och nationell nivå och ge dem tillgång till beslutsfattare på alla nivåer syftar parlamentet att nå ett brett samförstånd om hur man bäst kan hantera äldres behov och påverka relevant nationell politik på alla nivåer. Äldreparlamentet har nyligen arbetat med olika förslag till en nationell lagstiftning som påverkar äldre människor, t.ex. den nationella lagen om sociala tjänster och ändringar av nationell lagstiftning om minimiinkomst. Medborgardialog för att främja social bland äldre Ett nätverk för frivilligorganisationer som arbetar med och för äldre personer Bulgarien Representanter för över 20 medborgarorganisationer som arbetar med och för äldre personer grundade ett informellt nätverk för att förstärka seniorernas samhällsengagemang. Nätverket är ett öppet forum för reflektion och debatter kring frågor om hur man skall förbättra livskvaliteten och hälsan bland äldre. Det fungerar även som katalysator för att utveckla och främja gemensamma ståndpunkter och åtgärder till förmån för äldre människor. Man vill främja äldres deltagande i den politiska processen. Nätverket är öppet för alla pensionärsorganisationer som vill dela information och samarbeta över hela landet. Målet är att stärka en om social bland seniorer och att stimulera ett effektivt och regelbundet samråd med äldre och deras organisationer. Nätverket uppmuntrar sina medlemsorganisationer att aktivt lobba bland politiker och myndigheter på olika nivåer för att påverka och förbättra sina positioner. Program för samhällsengagemang på lokal nivå Socialt Integrerad Stad Tyskland Programmet Socialt integrerad stad lanserades 1999 på förbundsstatlig nivå. Det är ett småskaligt initiativ som vill betona delaktighet som tillvägagångssätt i stadsutveckling på lokal nivå. Programmet försöker fostra till aktivt deltagande bland personer som lever i fattigdom och socialt utanförskap, tillsammans med deras representativa organisationer, genom att bevilja sitt direkta bidrag till beslutsfattandet. Initiativet främjar även samarbetet bland alla relevanta intressenter på lokal nivå. Programmet har nyligen finansierat projekt som betonar vikten av att hitta och stöda äldre personer bland invandrare. Man vill i synnerhet höja delaktigheten i samhället som inbegriper andra ålders- och befolkningsgrupper. Som gensvar fokuserar programmet med den Socialt Integrerade Staden på att främja social sammanhållning i det lokala sammanhanget och försöker tillmötesgå de mycket speciella behov som kan finnas bland äldre invandrare i lokala samhällen. Ombudsmannens strategi för bekämpning av fattigdom Polen Den polska ombudsmannen är en regeringsperson som representerar allmänhetens intressen genom att undersöka och ta itu med klagomål som rapporterats av enskilda medborgare. Han/ hon har också en viktig roll i att försvara och höja medvetenheten för äldre människors rättigheter. Initiativen bereds vanligen i samråd med pensionärsorganisationer. Fastän ombudsmannens kansli inte direkt är engagerat i nationellt beslutsfattande bereder det ett eget initiativ till Strategi för att bekämpa fattigdom i Polen. Sedan 2008 har det införts en tematisk fokus på de äldres frågor i denna strategi och Polens större pensionärsorganisationer deltar i det förberedande arbetet för att formulera den. Man ordnar ett endagsmöte varje år i oktober som är ägnat att analysera fattigdomsrisken. 7
Andra initiativ för som främjas av tredje sektorn Forum för medborgardeltagande Bulgarien Forum för medborgardeltagande är en självständig och informell plattform för icke-statliga organisationer som syftar till att påverka regeringspolitiken. Forumet har över 80 ledamöter. De arbetar i olika arbetsgrupper och i en generalförsamling. Forumets ledamöter arbetar för att främja ett pågående och regelbundet medborgardeltagande i beslutsfattningsprocesserna på lokal, regional och nationell nivå. Forumet fungerar också som vakthund och sätter press på myndigheterna att engagera medborgare i utvecklingen och genomförandet av sin politik. Ledamöterna i Forum utövar påtryckning så att tydliga rättsliga bestämmelser som reglerar medborgardeltagande tas i beaktande i beslutsfattandet på alla nivåer. De försöker också upprätta partnerskap och samarbete med myndigheter som leder till att man respekterar och tillämpar mekanismer för ansvarstagande och öppen politik inklusive dialog med medborgarna. Plattformer för temadiskussioner - Finland Finska nationella organisationer som representerar pensionärer bildar ett nationellt, informellt nätverk, EETU/PIO. Nätverket gör det möjligt för medlemmarna att föra temadiskussioner i olika ämnen som berör åldrandet. Detta samarbete kan resultera i gemensamma initiativ, motioner och publikationer. EETU/PIO kommenterar åtgärder som påverkar äldre personer och de gör gemensamma ställningstaganden. Man tar även initiativ till lagstiftning. Det finns planer på att utveckla strukturer för samarbete mellan icke-statliga organisationer inom olika sektorer och minister- samt regeringsnivå för att främja framtida konsultationsprocesser. Det slutliga målet är att skapa en modell eller flera modeller för att sätta i gång en dialog så tidigt som möjligt i den politiska beslutsprocessen. Forum för tredje sektorn - Italien I Italien kämpar det organiserade medborgarsamhället för att få komma med i en dialog med nationell och lokal förvaltning. För att förstärka sin roll har de skapat ett permanent organ Forum för tredje sektorn (Forum Permanente del Terzo Settore) som arbetar på nationell och lokal nivå. Den består av många pensionärsorganisationer. Forumets roll är att strukturera dialogen med både lokala myndigheter och den nationella regeringen samt att diskutera tekniska aspekter på hur icke-statliga organisationer skall fungera i sådana frågor som rör skatteinkomster eller finanser. Allmänna bestämmelser för att stöda samhället och I de flesta av de studerade länderna finns det allmänna lagar eller lagstadgade ramar om hur man skall stöda verksamheten i frivilligorganisationer inklusive pensionärsorganisationer. Normer för offentliga konsultationer Bulgarien Sedan oktober 2010 är det obligatoriskt för regeringen att godkänna nationella bestämmelser för offentliga konsultationer när man bereder normativa och politiska dokument. Dessa bestämmelser godkändes av Rådet för förvaltningsreformer med vice premiärministern som ordförande och de baser sig på rekommendationer från Bulgariens medborgarorganisationer. De har också blivit inspirerade av goda erfarenheter för att främja medborgarsamhällets engagemang i det politiska beslutsfattandet i andra EU medlemsstater. Proceduren för konsultation börjar med publiceringen av ett utkast av materialet på en webbportal för allmänna dokument (www.strategy. bg) minst i 30 dagar. Under denna tidsperiod sänder medborgare och organisationer in sina rekommendationer och förslag till ändringar. Beroende på frågans svårighetsgrad kan denna deadline förlängas om det behövs. Offentliga myndigheter förväntas sedan engagera alla 8
intressenter i förhandlingar. Dessa nationella normer för offentliga konsultationer utgör ett första steg för att garantera en klarare beslutsfattningsprocess och mer ansvarsfull ledning. Nationellt Forum för aktivt medborgarskap och deltagande - Tyskland I Tyskland vill man förstärka medborgarsamhället genom att förbundsregeringen stiftar lagar som beretts av förbundsministeriet för familjeangelägenheter, pensionärer samt kvinnor och ungdomar. Målet med dessa bestämmelser är att förbättra ramarna och villkoren för aktivt deltagande i den politiska debatten. Dessa normer liknar dem som finns i förbundslagstiftningen om frivilliga serviceföretag. De ger en ny impuls för aktivt medborgarskap på nationell nivå eftersom direkt hjälp till samhällsaktörer tillhandahålls ute på fältet. Det nationella forumet om Aktivt Medborgarskap och Deltagande, BBE- (Bundesnetzwerk Bürgerschaftliches Engagement) koordineras av det tyska nationella nätverket för civilsamhället som förenar Förbundsregeringen, Förbundsdagen, Förbundsstaterna, de kommunala myndigheterna, paraplyorganisationer och lokala medborgarkanslierna, församlingarna och representanter för industri- och forskningssektorn. Flera pensionärsorganisationer deltar i denna process. Nationella observatorier för sociala organisationer och frivilligarbete - Italien I Italien regleras samarbetet mellan samhället och myndigheterna genom nationella och regionala lagar, men som sådan är varken erkänd eller strukturerad. Det finns nationella lagar som hänför sig till olika områden i det civila samhällets verksamhet, t.ex. samhällspolitik och ombesörjandet av samhällsservice. Dessa två första lagar, dvs. sociala organisationer och volontärverksamhet har lett till instiftandet av Nationella Observatorier för föreningar och för frivilligarbete (Osservatorio Nazionale dell Associazionismo and Osservatorio Nazionale del Volontariato ) för att sätta i gång och effektivt understöda den samhälleliga dialogen där medborgarorganisationer ingår. Dessa två observatorier hjälper den nationella regeringen inte bara att främja olika gräsrotsinitiativ, utan också att förbereda och följa den politiska beslutsprocessen. Beträffande den senare lagen som reglerar samhällsservice, förutser den också att de offentliga myndigheterna engagerar representanterna för den tredje sektorn i planering, organisation och förverkligandet av nationella och lokala strategier för samhällstjänster. Nationell lag Offentlig nytta och ideellt arbete Polen Den nationella lagen för Offentlig nytta och ideellt arbete (Ustawa o Pozytku Publicznym), som infördes år 2003 och fick tillägg år 2010, inriktar sig på några frågor som hänför sig till samarbete mellan myndigheter och icke-statliga organisationer. Lagen föreskriver, att myndigheterna i den offentliga förvaltningen skall tillhandahålla stöd när helst lagstadgad offentlig service utförs av tredje sektorn. Dessutom fastställer lagen, att statliga myndigheter skall delegera utförandet av offentliga uppgifter till frivilligorganisationer. Ovannämnda lag ledde också till grundandet av ett Råd för offentligt arbete (Rada Pozytku Publicznego). Detta är ett konsultativt organ i socialministerns kabinett, som består av representanter för både den tredje sektorn och myndigheterna. Fastän lagen gäller alla medborgarorganisationer, utgör den ett betydelsefullt arbetsredskap för att främja pensionärsorganisationers deltagande i beslutsfattandet. Lagen föreskriver lokala myndigheter att grunda ramar för offentliga konsultationer i beredningen av lagförslag på lokal nivå. Dessa konsultationer omfattar såväl tredje sektorn som andra intressenter. 9
Främjandet av äldre personers välbefinnande och livskvalitet beror inte enbart på förekomsten av strukturerade och transparenta ramar för utan också på förmågan att dela och samordna politiken mellan berörda parter, inklusive medborgarsamhället på alla nivåer. Deltagarstrukturer såsom medborgarforum kopplar lokalbefolkningen till politiska beslutsfattare och det blir lättare att föreslå lösningar som gäller närmiljö och behov. Medborgardialog på alla nivåer Främjandet av äldre personers välbefinnande och livskvalitet beror inte enbart på förekomsten av strukturerade och transparenta ramar för utan också på förmågan att dela och samordna politiken mellan berörda parter, inklusive medborgarsamhället på alla nivåer. Det behövs en gemensam ansträngning så att kunskap, expertutlåtanden och initiativ förstärks i en. Den skall leda till en effektiv och påtaglig förändring i äldre människors liv. Den åldrande befolkningen kommer att påverka hela samhället och alla åldersgrupper. Detta faktum ger pensionärsorganisationer den lagliga rätten att kräva direkt medbestämmanderätt för äldre människor i politiska debatter. Beslutsfattande på lokal, regional, nationell och europeisk nivå måste koordineras och sammanlänkas för att tillräckligt kunna stöda strategier om åldrandet. Politik som är nära människors vardagsliv Tredje sektorn påverkar i olika grad det offentliga beslutsfattandet. Det varierar beroende på vilken nivå de är verksamma i. För organisationer som verkar lokalt, i närhet till vanliga människor och lokala beslutsfattare är det lättare att sätta igång en debatt, lägga fram ett förslag eller reagera på en konkret strategisk åtgärd. Medborgardialog på lokal nivå är nära förknippat med människors vardagliga problem och frågor. Deltagarstrukturer såsom medborgarforum kopplar lokalbefolkningen till politiska beslutsfattare och det blir lättare att föreslå lösningar som gäller närmiljö och behov. Bruket av konsultationsverktyg såsom lokala undersökningar, folkomröstningar, personliga intervjuer osv. är också lättare att utföra. Att de oftare förekommer beror på den geografiska närheten mellan medborgare, deras representanter och de institutionella aktörerna. Geografisk närhet bland lokala intressenter kan främja en och göra det möjligt att åstadkomma en konsensus om vad som är det förmånligaste handlingssättet att agera på för det lokala samhället. Medborgardialog på gräsrotsnivån är en integrerad del av delaktig demokrati, där enskilda medborgare, deras representanter, intressegrupper och strategiskapare formar och förverkligar politiska lösningar tillsammans. Emellertid finns det otaliga hinder för förverkligandet av en sådan sammanlänkad. De följande strukturella, organisatoriska och psykologiska hindren kan förhindra offentliga myndigheter att tillräckligt rikta in sig på medborgarnas samt äldre människors bekymmer. Svårigheter att få tillgång till och påverka politiken på nationell nivå Policyutveckling är en invecklad, teknisk och arbetsam process, i synnerhet på central nivå, där nationella strategier eller lagstiftning utarbetas, genomförs, övervakas, utvärderas, omarbetas eller förbättras. Tyvärr underskattar de flesta beslutsfattare och politiker ofta medborgarsamhällets förmåga att ta en aktiv roll i utformandet av politik på denna nivå och tenderar att föra gräsrotsorganisationerna åt sidan under processens gång. Följaktligen kämpar den tredje sektorn för att engagera sig i strategidebatten och att spela en aktiv roll i utarbetandet av nationella strategier. Att vara med i politiken och beslutsfattandet och förmågan att påverka dessa är ojämn bland gräsrotsorganisationerna. De organisationer som grundats och som arbetar i huvudstäderna och/eller storstadsområdena har större tillgång till den nödvändiga informationen och kan kontakta de relevanta beslutsfattarna direkt, samla ihop det material och stöd de behöver för att sända in ett förslag eller ståndpunkt osv. Å andra sidan har medborgarorganisationer som inte är i närheten av beslutsfattandet svårare att få kontakt med offentliga myndigheter på nationell nivå och att engagera sig i fortlöpande debatt om politiska frågor. Brister i samordningen När politiken på nationell nivå till omfattningen blir större och mer komplex kan det leda till utveckling av politik som 10
inte tar itu med lokala förhållanden på ett övergripande sätt eller misslyckas i att uppfylla de särskilda behoven hos grupper av människor på kommunal nivå. Om nationella strategier eller handlingsåtgärder skall få till stånd en positiv förändring i folks liv, måste man i framtiden räkna med olika lokala sociala, ekonomiska och kulturella sammanhang. För att göra detta är samordning av politiskt arbete oumbärlig bland myndigheter på alla nivåer. I sin tur underlättar detta anpassningen av nationella strategier och riktlinjer till specifika lokala sammanhang. Detta gäller även för tredje sektorn som aktivt vill påverka politiken på nationell nivå. Den kan framgångsrikt påverka en politisk utveckling som baserar sig på ett nära samarbete med lokalavdelningar, lokala samhällen och personer som har information om vilka frågor som är betydande för en given region, stad, ett givet distrikt eller kommun. Detta kan uppnås endast genom en koordinerad som engagerar alla intresserade enskilda personer och intressenter. Nationell kompletterar EU Mekanismer för grundad på lokal, regional, och nationell nivå förstärker inte bara ömsesidigt de övergripande politiska processerna utan förstärker också civilsamhällets roll på EU nivå. Fastän beslutsfattande på det sociala fältet förblir varje medlemsstats ansvarsområde, kan ytterligare framsteg uppnås genom att man delar idéer, erfarenheter, normer och lärdomar mellan EU:s medlemsstater. Den öppna samordningsmetoden på det sociala området (Social OMC Open Method of Coordination) som en del av Lissabon strategin 2000 2010 underlättar medborgarorganisationers medverkan i utvecklandet av socialpolitiken på EU-nivå och nationell nivå. Ett av de viktigaste målen för den öppna samordningsmetoden var god ledning, öppenhet och intressenternas engagemang i utformningen, förverkligandet och övervakningen av beslut om pensioner, social, vård och omsorg. Insatser på EU nivå skulle garantera att social spolitik var väl samordnad och engagerade berörda intressenter på alla nivåer. Personer som upplever fattigdom och social utslagning skulle engageras aktivt i denna process. Den öppna samordningsmetoden möjliggjorde också pensionärsorganisationer som representanter för äldre personer som lever i fattigdom att delta i strategiska debatter både på europeisk och på nationell nivå. Den öppna samordningsmetodens beredning har införts i Europa 2020-strategin och är nu en del av initiativ om att minska fattigdom och social utslagning. Enligt Europakommissionen borde sättet på vilket intressenternas engagemang organiseras inom dessa nya europeiska ramar klargöras under år 2011. Medborgarorganisationer hoppas att principen att inkludera civilsamhället och organisationer i den politiska samordningen av socialpolitiken i EU förbättras. I många medlemsstater utgjorde faktiskt kravet att konsultera civilsamhället under beredandet av strategier på EU nivå ett effektivt verktyg att påverka nationella politiska processer. Medborgardialog infördes också som första princip för styrning i Lissabonfördraget (artikel 11). Enligt denna artikel kan deltagardemokrati som bygger på aktörssamverkan minska det så kallade demokratiska underskottet i Europeiska Unionen. Artikel 11 ger en rättslig grund för en som motsats till sociala dialogen och den innebär ett ansvar för alla EU-institutioner. Enligt detta resonemang borde ett aktivt deltagande av alla medborgare och deras företrädare bli en princip för god förvaltning och så småningom bilda ett komplement till den representativa demokratin. På detta sätt blir ett av de viktigaste redskapen i politik och beslutsprocesserna i EU sammanhang.... Tyvärr underskattar de flesta beslutsfattare och politiker ofta medborgarsamhällets förmåga att ta en aktiv roll i utformandet av politik...... har medborgarorganisationer som inte är i närheten av beslutsfattandet svårare att få kontakt med offentliga myndigheter på nationell nivå och att engagera sig i fortlöpande debatt om politiska frågor... 11
... EU institutionerna ett gemensamt ansvar att garantera att ett organiserat medborgarsamhälle, som representerar medborgarnas strävanden och intressen, är aktivt engagerat i utformandet av EU:s politik och strategier.... finns det behov av rättsliga ramar och klara regler för ens process... 12 EU-institutionerna är skyldiga att föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med representativa sammanslutningar och civilsamhället. I enlighet med artikel 11 har de olika EU institutionerna ett gemensamt ansvar att garantera att ett organiserat medborgarsamhälle, som representerar medborgarnas strävanden och intressen, är aktivt engagerat i utformandet av EU:s politik och strategier. Ett verkligt och varaktigt engagemang hos alla EU-institutioner att skapa en permanent och strukturerad dialog med ett organiserat civilsamhälle på europeisk nivå är därför väsentligt. II. Pensionärsorganisationers medverkan i. Vanliga människors aktiva engagemang i beslutsfattande genom konsultationer, rundabordssamtal, offentliga debatter, konsensuskonferenser, informella möten mm. förstärker den deltagande demokratin genom att underlätta samarbete mellan berörda parter. För att emellertid garantera att ett dylikt engagemang från medborgarnas sida är en verklig dialog mellan alla deltagande aktörer, beslutsfattare och andra relevanta intressenter snarare än ett utbyte av information finns det behov av rättsliga ramar och klara regler för ens process. En strukturerad skall grunda sig på intressenternas ömsesidiga kunskaper om sina respektive rättigheter, skyldigheter och förväntningar. Vilka är fördelarna med att delta i? För äldre människor Medborgardialogen ger en möjlighet att påverka processer där övergripande politiska mål omsätts till konkreta åtgärder samt att följa upp dessa åtgärder. Äldre själva har i allmänhet liten kunskap om hur man påverkar politiska beslutsprocesser. De som konfronteras av fattigdom och/eller social utslagning är ännu mindre engagerade i de ordinarie debatterna eller i initiativ. Ett aktivt deltagande i utformning, utveckling och förverkligandet av nya initiativ och strategier ger dem därför en chans att bli hörda och deras åsikter tagna i beaktade. Deltagande i ger inte bara en äldre person ett tillfälle yttra sig i en viss fråga, utan erkänner också henne som en likvärdig part i diskussionen. Äldres aktiva och regelbundna deltagande i bidrar till att: - Förstärka deras självförtroende och öka deras självkänsla; - Informera och öka medvetenheten om ekonomiska, sociala, institutionella eller samhälleliga frågor; - Bättre uttala och uttrycka sina behov och önskemål, vilka i sin tur bättre kan förstås av externa aktörer; - Skapa en större förståelse hos allmänheten om äldre människors behov, i synnerhet dem som är mest utsatta och vilkas perspektiv på politiskt engagemang ofta saknas; - Förbättra den allmänna inställningen till äldre människor i samhället och hjälpa till att skapa allianser och kontakter med andra åldersgrupper; - Skapa och ytterligare förbättra solidariteten mellan befolkningsgrupper och stöda generationsövergripande utbyten och samarbete mellan generationerna. För pensionärsorganisationer Pensionärsorganisationernas strävan att aktivt ta del i återspeglar inte enbart deras vilja att påverka politiken, den fungerar också som ett sätt för dem att förbättra förståelsen för åldrande i samhället. Pensionärsorganisationerna vill vara en jämbördig partner i politiska debatter för att kunna föra fram frågor och önskemål som kommer fram i olika valkretsar. Organisationerna delar även med
sig information om hur man kan utveckla politiken. Detta hjälper äldre människor att bättre förstå utvecklingen och kan få dem att reagera när det behövs. Mekanismer för konsultation och deltagande bland pensionärsorganisationer hjälper till att: - Förbättra synligheten och stärka den åldrande befolkningens röst; - Sprida äldres önskemål, göra dem bättre förstådda och integrera dem i politiska processer; - Bekräfta organisationernas ställning som företrädare för äldre människor; - Definiera sin egen roll som en likvärdig partner i den politiska utvecklingen; - Engagera fler äldre människor att ansluta sig till organisationer och engagera sig i att försvara sina egna rättigheter; - Engagera flera pensionärsorganisationer att delta i det politiska beslutsfattandet och att företräda äldre personer i denna process. För beslutsfattarna Öppenhet och insyn i hela beslutsprocessen från utformning, godkännande, förverkligande, uppföljning till utvärdering och slutlig omformulering inte bara främjar utveckling av en ny lag eller en politisk åtgärd eller kvalitetstänkande, det förstärker även det demokratiska systemet. Det yttersta målet för beslutsfattarna borde vara att förverkliga åtgärder som bäst tillgodoser befolkningens behov, inklusive grupper med svag representation i den allmänna politiken och/eller samhällssfären. En pågående medborgardebatt i alla skeden av beslutsfattandet är en förutsättning för deltagande demokrati. - Anpassa politik och strategier på alla nivåer för de äldres behov, i synnerhet de som är mest utslagna och ofta är frånvarande i politiska debatter och som kämpar för att få njuta av sina rättigheter; - Bygga upp ett brett samförstånd bland olika befolkningsgrupper för de föreslagna politiska åtgärderna och skapa stöd för långsiktiga reformer, t.ex. i olika system för socialskydd; - Bättre förstå äldre människors behov och ytterligare främja dem genom politiska beslut så att de accepteras och får ett brett stöd; - Använda den kunskap, kompetens och potential som äldre personer har till förmån för hela samhället. Vilka är hindren och utmaningarna för att engagera sig? De kvarstående hindren och utmaningarna för en dynamisk är av både yttre och inre natur. De externa hindren kan beskrivas som ovänliga institutionella miljöer och rättsliga hinder. Det saknas i allmänhet en kultur för delaktighet som kunde förstärka och som skulle leda till varaktig aktivitet i den politiska utvecklingen. De interna hindren kan dock hänföras till självaste civilsamhället; brist i organisatorisk kapacitet, medborgarnas bemyndigande, likgiltighet för demokrati osv. Likgiltighet för demokratiska strukturer och mekanismer inom själva civilsamhället kan också förhindra medborgarsamhällets inverkan på den politiska utvecklingen. Yttre hinder Pensionärsorganisationernas strävan att aktivt ta del i återspeglar inte enbart deras vilja att påverka politiken, den fungerar också som ett sätt för dem att förbättra förståelsen för åldrande i samhället. Det yttersta målet för beslutsfattarna borde vara att förverkliga åtgärder som bäst tillgodoser befolkningens behov, inklusive grupper med svag representation i den allmänna politiken och/eller samhällssfären. Att tillåta och understöda ett permanent deltagande och bidrag från pensionärsorganisationerna i det politiska beslutsfattandet är avgörande för att hjälpa beslutsfattare att: Tillgång till information Den stora externa utmaningen för äldre att delta i politiska debatter och samhällsutvecklingen är bristen på information. När man engagerar yttre intressenter i sådana debatter, beaktar myndigheter inte svårigheten för vanliga medborgare att erhålla information om 13
Beslutsfattare vill sällan ge mera makt åt civilsamhället eller ens formellt erkänna dess roll och inflytande. Det finns också en tendens att undvika konsultation om kontroversiella frågor, man fokuserar snarare på dem som har ett speciellt intresse för beslutsfattarna. 14 när, var och hur de kan delta i debatter om frågor som berör dem. I en tid då vi har ett konstant inflöde av nyheter och information, är det ännu mer komplicerat att välja och hitta den information man söker. Statliga och kommunala myndigheter har en skyldighet att garantera likvärdig tillgång till information för alla, inklusive information om befintliga kanaler och/eller plattformar för utbyte och medbeslutande i politiken. Otillräcklig rättslig miljö Det finns en allmän brist på rättsliga bestämmelser för att stöda medborgarnas deltagande i debatter i institutionella, sociala, ekonomiska eller andra relevanta frågor. Att ha en medborgardebatt om åldrandet eller i synnerhet om social, välmående eller livskvalitet på äldre dagar är ännu ovanligare. Till exempel många kommunala nämnder fokuserar sällan direkt på frågor om åldrandet, trots att äldre utgör en växande grupp i sina respektive lokalsamhällen. Det utrymme som ges i för ärenden som förorsakar oro hos äldre människor såsom otillfredsställande tillhandahållande av tjänster inom långtidsvården, för funktionshindrade eller för personer som är utsatta för social uteslutning, är synnerligen begränsat. Motstånd att dela makten med civilsamhället Psykologiska och kulturella hinder kvarstår bland beslutsfattare inklusive tjänstemän, vilka förhindrar dem att dela sin beslutsmakt med icke-institutionella aktörer, i synnerhet representanter för det civila samhället. Beslutsfattare vill sällan ge mera makt åt civilsamhället eller ens formellt erkänna dess roll och inflytande. Dessutom även där det finns ramar för kämpar pensionärsorganisationer för att hävda sin rätt att rådfrågas och bidra till politiska beslut. När politiker talar om delaktighet, tror de oftast att det handlar om bestämmelser att informera om beslut, snarare än regelbunden och effektiv diskussion under beredningen av besluten. Svagt intresse för utsatta grupper Beslutsfattare missförstår oftast frågan om deltagande i allmänhet och detta är särskilt markant när det gäller samhällets mest utsatta och osynliga sociala grupper. När man försöker sig på en dialog, görs det vanligen med de grupper och individer som redan på något sätt deltar i samhället. De mest missgynnade äldre oavsett om de är drabbade av fattigdom eller social utslagning är sällan den grupp som är föremål för initiativ till social delaktighet eller. Det finns också en tendens att undvika konsultation om kontroversiella frågor, man fokuserar snarare på dem som har ett speciellt intresse för beslutsfattarna. Till exempel fokuserar debatter om aktivt åldrande i huvudsak på det professionella aktiverandet av äldre arbetstagare med vilka dialog är lättare och kan ge en konkret nytta. Ett sådant snävt synsätt på undergräver hela principen. Interna hinder Bristande självförtroende Bristande självförtroende bland äldre hindrar dem från att ta individuella eller kollektiva initiativ för att uttrycka sin oro. Detta kan ofta bero på det faktum att komplexiteten i politiska processer eller konsultationsprocedurerna avskräcker äldre från aktivt deltagande i utformningen av politiken. Många äldre människor har bristande förtroende för sin förmåga att delta i en organiserad debatt. Många medborgare är inte vana att tala inför ett brett forum eller att formulera sina frågor eller sina förslag. Kunskap om befintliga processer för medverkande är också svag vilket är ytterligare en orsak som hindrar äldre från att ta initiativ. Medborgarnas misstro för politik och demokrati Den växande klyftan mellan politiker å ena sidan och människors vardagliga realiteter å den andra, har gradvis ökat fjärmandet av debatter om den politiska utvecklingen. Detta i sin tur avskräcker medborgare från att delta i demokratiska mekanismer. Det finns alltid en del personer som inte har intresse alls att påverka politiken, men
ännu oftare inser inte äldre personer värdet av att delta i, och de är övertygade om att deras röst inte kommer att ha någon inverkan på slutliga beslut eller resultat. Brist på resurser Icke-statliga organisationer är ofta underfinansierade och när subventioner förekommer, är dessa i de flesta fall tillfälliga, vilket hindrar de berörda organisationerna att göra mycket mera än att upprätthålla sina dagliga aktiviteter. Bristen på ekonomiska resurser och därmed risken för avbrott i verksamheten, undergräver samhällets förmåga att inleda en bestående dialog om den politiska utvecklingen. Beslutsprocesser är periodiska och kräver regelbunden medverkan i alla skeden, inklusive design och utarbetandet av en policy, dess genomförande, övervakning, bedömning och omformulering. I avsaknad av regelbundet ekonomiskt stöd från myndigheter, kan inte det civila samhällets organisationer spela den roll de är satta att ta. Deras bidrag till politiska beslut kan bara därför bli endast partiell och som sådan otillräcklig. De äldres representation Medborgarorganisationerna har alltid stått i spetsen när det gäller att ta kontakt med regeringen för att införa demokratiska normer samt deltagarmekanismer såsom. Men det finns enskilda organisationer som själva inte tillämpar sådana regler internt inom sina egna distrikt. Deras sätt att välja egna ledare, de interna arbetssätten och processerna för beslutsfattandet, samt det sätt på vilket de samordnar åtgärder i hela organisationens avdelningar osv. kan också misslyckas att uppfylla demokratiska normer. En annan fråga är bristen på politiska partier som företräder äldre befolkningen på nationell nivå. En sådan representation kunde underlätta lobbying på nationell nivå och sätta press på nationella regeringar att ta itu med de äldres frågor. Vilka är faktorerna för en framgångsrik medverkan? Följande interna faktorer kan öka medverkan av äldre och deras representativa organisationer i beslutsprocessen: Kunskaper om rättigheter och skyldigheter regelbunden utbildning och information är en förutsättning för äldres självförtroende och förståelse för den institutionella miljön; Medvetenhet om den aktuella utvecklingen fortsatt tvåvägskommunikation med äldre människor och feedback från pågående lobbyverksamhet och om andra initiativ som tagits av pensionärsorganisationer för att påverka beslut; Deltagande av de mest utsatta nå ut, informera, hjälpa och uppmuntra de mest utsatta äldre som är oförmögna att hävda sina rättigheter; Motivation att agera på uppdrag av andra den åldrande befolkningen behöver sina egna ledare och experter redo för att initiera åtgärder och att representera dem externt; Kommunikationsförmåga stärka och utbilda äldre människor om hur man talar offentligt och/eller direkt till myndigheter och politiker dvs. bli mer effektiv och uppfattas ha större trovärdighet när de talar direkt i egen sak; Intern samordning om frågor som berör åldrandet garantera att de politiska ståndpunkterna utvecklas kollektivt inom pensionärs organisationernas distrikt och baseras på en bred konsensus dvs. att man har en gemensam syn om ett givet ämne; Främjandet av informella nätverk och allianser tillhandahållandet av länkar mellan befintliga initiativ, rörelser eller organisationer både formella och informella som arbetar med och för äldre människor; Samarbete inom det organiserade medborgarsamhället söka gemensamma frågor och utveckla gemensam argumentation och ställningstaganden med organisationer som företräder andra befolkningsgrupper t.ex. barn, ungdomar, kvinnor;... inser inte äldre personer värdet av att delta i, och de är övertygade om att deras röst inte kommer att ha någon inverkan på slutliga beslut eller resultat... I avsaknad av regelbundet ekonomiskt stöd från myndigheter, kan inte det civila samhällets organisationer spela den roll de är satta att ta. 15
En dynamisk om åldrandet kommer att bli möjlig tack vare de äldre som är medvetna, självsäkra och redo att företräda den äldre befolkningen. Skapa nätverk utanför samhället samarbeta med till andra intressenter såsom tjänsteleverantörer, lokala polisen, näringsliv, företag, skolor, osv. för att få deras stöd och öka effektiviteten i lobbyverksamheten. Följande externa faktorer som är beroende av offentliga myndigheters åtgärder kan också underlätta medverkan av äldre och deras representativa organisationers engagemang i : Öppenhet och tillgänglighet offentliga myndigheter och beslutsfattare på alla nivåer måste vara tillgängliga för äldre medborgare och deras representativa organisationer vad beträffar att främja diskussion med dem och låta dem bidra till utformningen av den politiska utvecklingen tillsammans; Gemensamt ansvar och samarbete att erkänna det civila samhällets roll och i synnerhet pensionärsorganisationernas roll som jämbördiga parter i beslutsprocesserna med rätten att bidra till den institutionella och politiska utvecklingen; Positiv institutionell omgivning tillhandahålla juridiska ramar och organisatoriskt/finansiellt stöd för att inrätta representativa rådgivande organ i åldersrelaterade frågor, t.ex. lokala äldreråd, permanenta forum om åldringsfrågor, parlamentariska eller interparlamentariska kommittéer på åldrande; Insyn och ansvarskyldighet Skapa standardiserade rutiner och regler för och deltagande processer på olika nivåer, dvs. förbättra äldre människors tillgång till nationella och lokala myndigheter; Samordning på alla nivåer stärka banden mellan EU, nationell och lokal nivå av politiskt beslutsfattande i syfte att öka och underlätta civilsamhällets engagemang och delaktighet i debatter och forma den politiska utvecklingen. III. Rekommendationer för att stärka Rekommendationer för att stärka För att garantera att äldre människor faktiskt deltar i beslutsprocessen har medborgarorganisationerna och myndigheterna ett gemensamt ansvar att underlätta och organisera sådant deltagande. Följande korta guide presenterar pensionärsorganisationer och offentliga myndigheters respektive uppgifter och skyldigheter för att förverkliga en om åldrandet. För det första föreslår vi olika sätt att bemyndiga äldre personer. Sådan kapacitetsuppbyggnad är i huvudsak en uppgift för pensionärsorganisationerna. De kan ge äldre den nödvändiga informationen, tekniken och kunskapen att bli engagerade i den politiska beslutsprocessen. En dynamisk om åldrandet kommer att bli möjlig tack vare de äldre som är medvetna, självsäkra och redo att företräda den äldre befolkningen. För det andra presenterar vi uppgifterna för offentliga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå, som enligt vår mening, måste uppfyllas för att stöda och genomföra en strukturerad och varaktig om åldrandet. Aktivitet i var och en av dessa politiska nivåer är viktig för att förverkliga överallt där äldre människors röst bör höras och beaktas i den politiska beslutsprocessen. 16
Uppgifter för pensionärsorganisationer Utbilda och lära ut nya färdigheter Förbättra de äldres självkänsla och självförtroende genom att underlätta deras tillgång till livslångt lärande och utbildning och genom att uppmuntra deras kreativitet, självförtroende och insyn; Lära äldre praktiska färdigheter som gör det möjligt att aktivt ta del i samhällsdebatten t.ex. hur man talar offentligt, skriver en petition, använder internet och andra teknologier; Ge träning för att förbättra äldre människors förståelse om lokal och nationell politik och strategi. Sådan kunskap är nödvändig för att ge dem möjlighet att aktivt delta i samhället och i en. Informera och öka medvetenheten Informera vanliga äldre människor om deras rättigheter och skyldigheter för att få dem att aktivt delta i demokratin t.ex. i lokala val, folkomröstningar mm.; Höj äldre personers medvetenhet om demokratiska mekanismer och delaktighetsprocesser dvs. vad det innebär att vara aktiv som medborgare, varför det är viktigt att uttrycka sin direkta åsikt och vad som kan uppnås genom aktivt deltagande. Engagera dig själv och andra i gräsrotsrörelsen Underlätta äldres engagemang i pensionärsorganisationer med praktisk assistens: t.ex. hjälpa till med rörligheten, hälsofrågor eller andra begränsningar genom att ge gratis transport till möten, sprida information och feedback till dem som är mest utanför genom telefonsamtal, personliga diskussioner eller medlemsbrev med sammanfattningar om aktiviteter; Var engagerande Identifiera, kontakta och bjud in de minst aktiva äldre att delta. Uppsök t.ex. de mest utsatta äldre som är fattiga och utslagna, ensamstående äldre, äldre kvinnor, personer med tidig demens, äldre personer från etniska minoriteter, de som bor mest avlägset; Främja ömsesidigt stöd inom den äldre befolkningsgruppen genom att utveckla en känsla av solidaritet, inklusive de som lever i fattigdom och/eller socialt utslagna dvs. varje äldre person som vill ska kunna gå med i en representativ organisation; Organisera möten, informella utbyten eller temadiskussioner med andra ålders- och befolkningsgrupper i syfte att stärka de äldres känsla av att tillhöra ett bredare sammanhang som bygger på mångfald och tolerans. Hur man deltar i om åldrandet Samla in bevismaterial på gräsrotsnivå Arrangera deltagande möten med äldre människor på lokal nivå före beredning av ståndpunkter, svar på offentliga konsultationer osv. Dessa möten måste uttrycka vanliga äldre människors åsikter och samla in deras åsikter om sina egna behov och önskemål; Säkerställa att en röst från de mest utsatta äldre antecknas och noggrant förmedlas till beslutsfattare, t.ex. av ensamstående äldre, äldre kvinnor och äldre personer från etniska minoriteter; Få äldre människors sociala verklighet mer känd genom att föra fram deras berättelser använda konkreta exempel på åldersdiskriminering dvs. presentera riktiga fall ur verkligheten. Aktivitet i var och en av dessa politiska nivåer är viktig för att förverkliga överallt där äldre människors röst bör höras och beaktas i den politiska beslutsprocessen. Uppmuntra äldre att delta, tala själva och försvara sina intressen i befintliga lokala initiativ i samhället, såsom äldreråd, rådgivande kommittéer, vårdhem, senioruniversitet, samhälls- och grannföreningar, lokala föreningar osv. Förutse och starta debatter Fråga regelbundet efter inbjudningar till möten till förmån för äldre för att låta dem delta i befintliga dialoger för att försäkra sig om att alla tillgängliga kanaler och mekanismer för används effektivt; 17
Lämna på eget initiativ in regelbundna ståndpunkter, yttranden, rekommendationer osv. om relevanta politiska frågor för att väcka uppmärksamhet på äldre människors oro; Starta utbyte och debatter med yttre intressenter och den stora allmänheten i frågor som kräver att äldres åsikter kommer till uttryck, i synnerhet i frågor belagda med tabu såsom övergrepp mot äldre, flerfaldig diskriminering osv. Samarbeta med intressenter Arbeta med andra medborgarorganisationer som företräder olika befolkningsgrupper t.ex. barn, ungdomar, kvinnor, personer med funktionshinder, etniska minoriteter och med social för att förbättra förståelsen för tjänster för äldre och utarbeta strategier för gemensamma frågor; Involvera berörda parter i diskussionen om åldrandets frågeställningar genom gemensamma aktiviteter t.ex. forskning och undersökningar, politiska debatter och informationskampanjer för att bygga nätverk om särskilda frågor med stöd av aktörer från olika områden; Engagera externa experter som har färdigheter och kunskaper om åldrandets frågeställningar och/eller politiskt arbete och använda dem som en tillgång och ett stöd för att föra fram äldres intressen t.ex. i utarbetandet av ståndpunkter. Erkänna den roll och det bidrag framstående och välkända äldre personer kan ge som experter och få deras stöd för att främja social av äldre. Delge resultat Agera politiskt genom att utveckla en lista med krav och sänd den till kandidater före olika val; Använd media, i synnerhet på lokal nivå, för att sprida information och berätta om den verklighet och de dagliga utmaningar som äldre står inför; Använd olika kanaler för att sprida information om politiska debatter och öka medvetenheten om dessa bland äldre och allmänheten, t.ex. temabloggar om åldrande, sociala nätverk för att mobilisera äldre samt information om politiska processer och botten-upp initiativ. Ge feedback och uppföljning Säkerställ en regelbunden feedback till äldre människor på olika sätt: mötesprotokoll, sammanställningar om ståndpunkter, bidrag till konsultationer, temacirkulär, telefonintervjuer osv. Följ upp och ge bidrag i alla etapper i den politiska utvecklingen. Kontinuitet i lobbyverksamheten är nödvändig för att påverka beslutsfattare. Uppgifter för myndigheter Hur man kan stöda en strukturerad och hållbar Bemyndiga pensionärsorganisationer Fäst likvärdig uppmärksamhet vid alla organisationer som arbetar för att göra det möjligt för äldre att delta i det politiska beslutsfattandet dvs. engagera alla organisationer oavsett deras erfarenhet eller kunskap om politiskt arbete så att varje röst i samhället hörs; Ge utbildning för att stärka pensionärsorganisationernas kunskap och färdigheter, vilka krävs för deltagande i det politiska beslutsfattandet t.ex. i juridiska frågor, inom särskilda teman när det gäller åldrandet såsom samhällstjänster och pensionsreformer samt praktiska aspekter såsom taktik för lobbyverksamhet; Ge ekonomiskt stöd till pensionärsorganisationer så att de kan bli aktiva aktörer i utformningen av politiken. Detta kan ske genom flerårig medfinansiering, kortsiktiga bidrag, projektbidrag och/eller assistans vid behov för dagliga aktiviteter såsom återbetalningar för resor, logi, internet osv. 18