Kymmenedalens förbund

1 Kymmenedalens förbund Kymmenedalens energilandskapsplan Landskapsplan för Kymmenedalen, tätorterna med omgivning, Landskapsplan för Kymmenedalen, landsbygden och naturen, Landskapsplan för Östra Nyland planändringar UTKAST 26.9.2011 Planbeskrivning

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 1 EN UTREDNING OM FÖRHÅLLANDENA I OMRÅDET, DESS MILJÖEGENSKAPER OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEM... 4 Planerings- och planläggningssituationen i landskapsplanens område... 6 2 UTGÅNGSPUNKTER I PLANERINGEN, MÅL SAMT ALTERNATIV SOM HAR BEHANDLATS... 8 Utgångspunkter enligt markanvändnings- och bygglagen... 8 Utgångspunkter enligt de riksomfattande målen för områdesanvändningen... 8 Andra riksomfattande utgångspunkter... 8 Landskapets utgångspunkter och mål... 9 Målen med landskapsplanen... 10 Alternativ som har undersökts i planen... 10 3 LANDSKAPSPLANENS INNEHÅLL... 11 4 LANDSKAPSPLANENS RÄTTSVERKNINGAR... 20 Styrande verkan på kommunplanläggningen... 20 Inverkan på myndighetsverksamhet... 20 Bygginskränkning... 22 5 BEDÖMNING AV LANDSKAPSPLANENS KONSEKVENSER... 23 Genomförande av bedömningen... 23 6 GENOMFÖRANDE AV LANDSKAPSPLANEN, TIDSORDNING OCH UPPFÖLJNING... 25 7 DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN I PLANLÄGGNINGEN... 26 Inlednings- och målsättningsskedet... 26 Utkastskedet... 26 8 BEAKTANDE AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN I LANDSKAPSPLANEN 28 9 ÄNDRINGAR AV LANDSKAPSPLANEN... 29 SAMMANDRAG... 30 KÄLLHÄNVISNINGAR... 31 BILAGOR... 32

3 INLEDNING Landskapsplanen som skall utarbetas heter Kymmenedalens energilandskapsplan. Förändringen av landskapsplanen berör etapplandskapsplanerna Landskapsplan för Kymmenedalen, tätorterna med omgivning och Landskapsplan för Kymmenedalen, landsbygden och naturen samt till en del landskapsplanen för Östra Nyland. Plansområdet omfattar Kymmenedalens landskap, till vilket hör sju kommuner: Fredrikshamn, Itis, Kotka, Kouvola, Miehikkälä, Pyttis och Vederlax. Landskapsplanen som skall utarbetas är en etapplandskapsplan. I denna landskapsplan behandlas på landskapsnivå betydande vindkraftsområden och de behov av ellinjers anslutningsbehov, som dessa har. I landskapsplanen anvisas en avfallsbränningsenhet, vars inverkan sträcker sig utanför kommungränsen, och reningsverk för avfallsvatten, vars inverkan är åtminstone regional. På dessa inrättningars område kan man placera produktionen av förnyelsebar energi. I landskapsplanen anvisas också område för industri- och lagerutrymme i Kumpula i Pyttis samt kompletteras nätverket av förbindelsevägar i området Vastila i Pyttis. På det planerade området är Kymmenedalens landskapsplan i kraft. Den har bekräftats som etapplaner 28.5.2008 och 18.1.2010 samt 14.12.2010. I början av år 2010 införlivades med Pyttis kommun det sk. Vastila krökens område (Vastila mutka), som tillhörde den forna kommunen Strömfors. För detta område gäller Östra Nylands landskapsplan, som miljöministeriet fastställde 15.2.2010.

4 1 EN UTREDNING OM FÖRHÅLLANDENA I OMRÅDET, DESS MILJÖEGENSKAPER OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEM Kymmenedalen Kymmenedalen hör enligt sin internationella ställning till Östersjöns tillväxtområde, som blir allt starkare. Landskapets roll som en port mellan öst och väst har fått en större och starkare referensram. Enligt sin nationella ställning är Kymmenedalen en knutpunkt inom Finlands exportindustri och för vårt lands internationella trafikförbindelser. Att sörja för fungerande trafikförbindelser mellan ett expanderande EU och Ryssland är ett livsvillkor för konkurrensförmågan. Den allmäneuropeiska transportkorridoren 9 är den viktigaste av Finlands trafikförbindelser till Ryssland. Förbindelsen har tre förgreningar som alla sammanstrålar i Kymmenedalen: den norra delen är väg- och banförbindelsen från Helsingfors till S:t Peterburg och Moskva och vidare till Fjärran östern längs Transsibiriska järnvägen. Hamnarna i Södra Finland har fortsatt förbindelse via Östersjöns sjörutter till Europas kärnområden och korridor 9 är en förbindelse till Nordiska triangeln, till de allmäneuropeiska trafikkorridorerna 1 och 2 samt i till hamnarna i Baltikum. Natur- och kulturmiljön I Kymmenedalen finns områden som till naturmiljön är mycket olika varandra. Människans näringsverksamhet har i dessa områden bearbetat de olika förutsättningarna som naturen erbjuder och skapat olika kulturmiljöer. Åtminstone följande landskapsmässigt avvikande områden kan urskiljas: insjöfinland, kustlandet samt Finska vikens kust och skärgård, Kymmene älv som rinner norrifrån söderut och Stängselåsens (Salpausselkä) åsformation, som sträcker sig i öst-västlig riktning inklusive de tvärgående åsarna. Dessa olika landskapstyper har genom sina naturförutsättningar återspeglat på näringarna. Kymmenedalen är ett av landets tätast bosatta landskap och det har urbaniserats tydligare än många andra landskap. Industrin, hamnarna och närheten till östgränsen är kännetecknande för Kymmenedalen. Trots det har också en mångsidig natur bevarats i landskapet. Insjönaturen i norra Kymmenedalen, Kymmene älv, södra Kymmenedalens myrmarker, havsområdet med skärgård samt den byggda kulturmiljön återspeglar landskapets mångsidighet och miljörikedom. I Kymmenedalen finns tre nationalparker, där särskilt Kymmenedalens värdefulla ödemarksnatur i skärgården, på myrarna och i insjöområdet skyddas. Namnet Kymmenedalen hänvisar till landskapets centrala element, Kymmene älv. Älven är en utloppsälv för ett 37 235 km 2 stort avrinningsområde, där Päijänne är ett centralt källområde. Kymmene älvs vattendrag har det tredje största avrinningsområdet i Finland, efter Kemi älv och Vuoksen. En tredjedel av Finlands träförädlingsindustri och rikligt med kemisk industri kring den har etablerats vid Kymmene älv. Gifthalterna i bottensedimentet i Kymmene älv och dess deltaområden är fortfarande höga och sedimentets tillstånd skall kontinuerligt kontrolleras. Vattennaturen i Kymmenedalen är mycket mångsidig. Östersjön och dess vikar är världens största brackvattenbassäng. Efter istiden har dess område och vattnets kvalitet många gånger ändrats, vilket gör havet till en exceptionell livsmiljö. Norr om Stängselåsarna är sjöarnas vatten rent och sjöarna näringsfattiga. Söder om Stängselåsarna finns det ganska få sjöar och de är ofta eutrofierade. Blågröna alger försämrar vattnets kvalitet, vilket gör att vattenmiljöns värde för rekreationsbruk ställvis minskar avgörande, såväl i havet som i insjöarna. Spår av människans verksamhet syns tydligt i naturen i Kymmenedalen. Trots att de barrträdsdominerade skogarna på många ställen har fått vika undan, har mänskligt arbete också berikat naturen. Inom planområdet finns rikligt med värdefulla kulturlandskap. Den totala åkerarealen i Kymmenedalen uppgår till ca 85 000 ha. De största jordbrukslägenheterna finns i landskapets västra del.

5 Befolkningsplan för Kymmenedalen Kymmenedalen har i dag inemot 184 000 invånare. Av dem bor ca 88 000 i Kotka Fredrikshamnregionen och 96 000 i Kouvolaregionen. Befolkningen i området har långsamt minskat. Nedgången väntas dock vara förbigående. Enligt befolkningskalkylen i landskapsplanen kommer Kymmenedalen år 2030 att ha 197 500 invånare. En indelning i ekonomiska regioner enligt det nuvarande befolkningstalet har använts som utgångspunkt i landskapsplanen. Utgående från Statistikcentralens befolkningsprognos för kommunerna har befolkningsprognoser uppgjorts kommunvis enligt målet för befolkningsmängden i Kymmenedalen. År 2030 beräknas befolkningsmängden i Kotka Fredrikshamnregionen enligt prognosen uppgå till sammanlagt 94 000 invånare. I Kouvolaregionen är befolkningsmängden enligt prognosen sammanlagt 103 000 invånare. Befolkningen i Kymmenedalen åren 2005 2007 och prognos för åren 2010 2030 2005 2006 2007 2010 2015 2020 2025 2030 Fredrikshamn 21957 21826 21752 22625 23073 23391 23 665 23 820 Kotka 54838 54607 54639 56293 57292 57992 58 689 59 226 Miehikkälä 2433 2413 2368 2358 2261 2183 2 130 2 090 Pyttis 5138 5141 5158 5308 5402 5476 5 561 5 614 Vederlax 3614 3611 3625 3615 3572 3558 3 555 3 550 Kotka-Fredrikshamnregionen 87980 87598 87542 90199 91600 92600 93600 94300 Itis 7265 7246 7198 7380 7476 7557 7 658 7 741 Kouvola 89924 89397 88781 91420 92924 93843 94742 95459 Kouvolaregionen 97189 96643 95979 98800 100400 101400 102400 103 200 Kymmenedalen sammanlagt 185169 184241 183521 188999 192000 194000 196000 197500 Källa: Statistikcentralen (prognoser kommunvis), Kymmenedalens förbund. Statistikcentralens befolkningsprognos baserar sig på en trendmetod, där man räknar ut vilken befolkningsmängden skulle bli i framtiden om befolkningsutvecklingen skulle fortsätta på samma sätt som under tidigare år. Enligt Statistikcentralens prognos minskar befolkningen i Kymmenedalen långsamt. Enligt Statistikcentralens prognos har Kymmenedalen 180 000 invånare år 2030. Riktningarna och utvecklingsmöjligheterna i Kymmenedalens regionstruktur har, som en del av en helhet som överskrider landskapsgränser, kartlagts fram till år 2050 i utredningen Metropolialueen kestävä aluerakenne (Metka). Befolkningsprognos för Kymmenedalen åren 2010 2050 2007 2010 2015 2020 2025 2030 2040 2050 Statistikcentralen 183521 183243 182147 181370 180706 179725 176099 Kymmenedalens förbund 189000 192000 194000 196000 197500 Metka-projektet 187000 193000 200000 207000 214000 229000 245000 Utvecklingen gällande antalet fritidsbosatta har uppskattats i landskapsplanens utredning av kommersiell service (Kymenlaakson Maakuntakaava, Kaupalliset palvelut, Kymmenedalens förbund 2008) närmast med hänsyn till fritidsbosatta som kommer till landskapet annanstans ifrån. Synvinkeln har då varit den köpkraftsökning som de fritidsbosatta för med sig till landskapet. Fritidsbosatta som kommer till landskapet annanstans ifrån har en stor betydelse med tanke på marknaden som helhet, eftersom de som bor i regionen redan i granskningen har betraktats som invånare. I landskapsplanen har fritidsbosättningen en viktig roll, både som helhet och som efterfrågan på byggplatser och service som riktas från tätorterna till lands-

6 bygden, såväl som utnyttjandeform av naturen och andra attraktionsområden. I denna plan har ingen prognos ställts för den framtida utvecklingen av det totala antalet fritidsbosatta. Prognosen i den kommersiella utredningen kan dock betraktas som riktgivande även för hela fritidsbosättningens utveckling. I utredningen har antalet fritidsbosatta beräknats på basen av antalet fritidsbostäder. Enligt Statistikcentralens register över fritidsbostäder finns det ca 18 000 fritidsbostäder i Kymmenedalen. I landskapet finns ca 6 200 fritidsbostäder, vars ägare kommer från andra landskap. Antalet fritidsbosatta (från andra landskap) år 2000, 2005 och 2006 samt en prognos för åren 2010 och 2020. 2000 2005 2006 2010 2020 Fredrikshamn 1249 1246 1242 1237 1224 Kotka 747 725 737 730 714 Miehikkälä 513 535 534 549 589 Pyttis 1557 1615 1609 1645 1739 Vederlax 1182 1176 1181 1180 1177 Kotka -Fredrikshamnregionen 5248 5297 5303 5341 5443 Itis 3345 3451 3487 3586 3843 Kouvola 5787 6055 6073 6276 6839 Kouvolaregionen 9132 9506 9560 9862 10682 Kymmenedalen sammanlagt 14380 14803 14863 15203 16125 Källa: Tuomas Santasalo Ky Enligt statistikcentralens uppgifter består fritidsbostädernas ägarhushåll av i snitt 2,4 personer. Beräknat enligt detta finns det i Kymmenedalen ca 15 000 fritidsbosatta från andra landskap. De medför tillaggspotential till regionens köpkraft. Antalet fritidsbosatta i framtiden har uppskattats på basen av den nuvarande utvecklingen av antalet fritidsbostäder. Fritidsbostäderna har ökat en aning på 2000-talet och antalet fritidsbosatta beräknas också öka i framtiden. Enligt en prognos för 2020 kommer landskapet att ha ca 16 000 fritidsbosatta från andra landskap. Planerings- och planläggningssituationen i landskapsplanens område Landskapsplan för Kymmenedalen, landsbygden och naturen Miljöministeriet har med sitt beslut 14.12 2010 bestyrkt planen. I samband med landskapsplanen, som rör landsbygden och naturen, godkändes några förändringar i landskapsplanen rörande tätorterna med omgivning. Planbestämmelserna, som gällde hela landskapsområdet, godkändes då till att gälla också områdena, där planerna för tätortsområdena gällde. Landskapsplan för Kymmenedalen, tätorterna med omgivning Miljöministeriet har med sina beslut 28.5.2008 och 18.1.2010 bekräftat planen. Landskapsplan för Östra Nyland Från början av år 2010 hör det sk. Vastila krökens område till Pyttis kommun. Området överfördes från den forna kommunen Strömfors. För detta område gäller landskapsplanen för Östra Nyland, som miljöministeriet bekräftade 15.2.1010.

7 Generalplanens och stadsplanens situation Delgeneralplanen för Abborfors, som är gemensam för kommunerna Pyttis och Strömfors, bekräftades 30.5.2008. De godkända kommunplanernas antal och areal: Ympäristötiedon hallintajärjestelmä Hertta / Kaavoituksen seurannan tilasto, 26.8.2011 (Hertta, förvaltningssystem för miljövetenskapen/ statistik över uppföljning av planläggningen, 26.8.2011) Områdets nummer År 2009 2009 2009 2009 2009 2009 De godkända De godkända De godkända generalplaner- De godkända strand- De godkända general- generalplanernas nas areal, De godkända detaljpla- stranddetalj- planernas antal, rättsverkande rättsverkande detaljplanernernaplanernas Indikator antal [stl] [st] [ha] nas areal [ha] antal [st] areal [ha] Områdets namn 75 Fredrikshamn 13 13 50544,5 4063,44 4 103,92 142 Itis 5 5 18664,67 975,43 1 1,33 285 Kotka 3 3 71833,94 4766,75 0 0 286 Kouvola 24 23 53265,46 8411,72 25 424,77 489 Miehikkälä 2 1 8504,3 127,71 0 0 624 Pyttis 9 9 34817,28 98,26 2 6,27 935 Vederlax 4 4 27446,32 236,55 1 40,51

8 2 UTGÅNGSPUNKTER I PLANERINGEN, MÅL SAMT ALTERNATIV SOM HAR BE- HANDLATS Utgångspunkter enligt markanvändnings- och bygglagen I markanvändnings- och bygglagen (MBL) 5 framläggs målen för områdesplaneringen och de är gemensamma för alla planformer. All områdesplanering berörs också av skyldigheten att beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen så att möjligheterna att uppnå dem främjas. Kraven på landskapsplanens innehåll definieras i MBL 28 : När en landskapsplan utarbetas skall de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas på det sätt som bestäms ovan. När planen utarbetas skall vikt fästas vid de särskilda behov som förhållandena i landskapet betingar. Planen skall i mån av möjlighet samordnas med landskapsplanläggningen av områden som gränsar till landskapsplanområdet. Naturskyddsprogram och naturskyddsbeslut som avses i 7 och 77 naturvårdslagen (1096/1996) samt beslut om att inrätta landskapsvårdsområden som avses i 32 i nämnda lag skall tjäna till ledning när planen utarbetas. I innehållskravet förutsätts dessutom att särskild vikt fästs vid 1) att landskapets region- och samhällsstruktur blir ändamålsenlig, 2) att områdesanvändningen är ekologiskt hållbar, 3) att arrangemangen för trafik och teknisk försörjning är hållbara med tanke på miljö och ekonomi, 4) att tillgångarna på vatten och täkt används på ett hållbart sätt, 5) att verksamhetsbetingelser för näringslivet i landskapet ordnas, 6) att landskapet, naturvärdena och kulturarvet värnas, samt 7) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. När planen utarbetas skall avseende också fästas vid en ekonomisk områdesanvändning och att markägare eller andra rättsinnehavare inte orsakas oskäliga olägenheter. När planen utarbetas skall det klarläggas vem som skall genomföra planen och vidta de åtgärder, som den förutsätter. De omständigheter som nämns i denna paragraf skall utredas och beaktas i den utsträckning landskapsplanen i egenskap av översiktlig plan förutsätter. Utgångspunkter enligt de riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen förutsätter att man genom områdesanvändningen säkrar energiförsörjningen på riksnivå och främjar möjligheterna att utnyttja förnyelsebara energikällor. I landskapsplaneringen skall anvisas de områden som bäst lämpar sig för utnyttjande av vindkraft. De riksomfattande målen för områdesanvändning, som hänvisas till i MBL, har enligt sakinnehållet indelats i helheter, varav följande berör Kymmenedalen: En fungerande regionstruktur En enhetligare samhällsstruktur och livsmiljöns kvalitet Kultur- och naturarv Rekreationsbruk och naturresurser Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning I statsrådets beslut har målen indelats i allmänna mål och särskilda mål på basis av de effekter som styr områdesanvändningen och planeringen av områdesanvändningen. Andra riksomfattande utgångspunkter Centrala strategiska utgångspunkter för energin och klimatet är följande:

9 Klimatpolitik (t.ex. Kyotoprotokollet, EU:s klimat- och energipaket) Finlands nationella klimatstrategi (2005) Nationella klimat- och energistrategier (FM 2008, MM 2008) Framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken (FM 2009) Nationell strategi för anpassning till klimatförändringen (JSM 2005) Kommunförbundets klimatpolitiska riktlinjer (Finlands kommunförbund 2009) Ny skogs- och myrmarkspolitik En naturresursstrategi för Finland (SITRA 2009) Nationell strategi för myr- och torvmarker (JSM 2011) Landskapets utgångspunkter och mål Kymmenedalens landskapsprogram 2011-2014 har godkänts i landskapsfullmäktige 14.6.2010. Landskapsöversikten och programmet har förenats till en helhet, där det finns ett avsnitt om visioner (år 2030) och ett avsnitt om åtgärder (åren 2011-2014). De centrala målen för utvecklingen är i Kymmenedalens landskapsprogram 2011-2014 följande: öka landskapets dragningskraft genom att göra näringsstrukturerna mångsidigare, satsa på det höga kunnandets serviceprodukter både på den privata och den offentliga sektorn samt satsa på expanderande företag och hållbar miljöaffärsverksamhet. Kymmenedalens landskapsprogram har som mål att bl.a. beakta klimatförändringen och ekoeffektiviteten i utvecklandet av hela landskapet. Till funktionslinjerna hör skapandet av en konkurrenskraftig, trivsam, trygg och ekoeffektiv samhällsstruktur. Utvecklandet av den rena energi- och miljöteknologin gör Kymmenedalen till ett ännu ekoeffektivare område. Enligt Kymmenedalens områdesstruktur 2030 visionen har ekoeffektiviteten en central betydelse i styrandet av områdesanvändningen. Till detta hör också utvecklandet av den nuvarande järnvägstrafiken både beträffande när- och fjärrtrafik samt att på ännu längre sikt bereda sig för nya järnvägslinjer. Enligt Kymmenedalens trafikvision kommer Kymmenedalens trafiksystem 2030 att vara en trygg och ekologiskt effektiv funktionsmiljö för näringslivet och boendet. Kymmenedalens naturresursstrategi är till sin karaktär den första regionala naturresursstrategin i Finland. Som utgångspunkt för planeringen används den nationella naturresursstrategin från år 2009. Målet är att skapa mekanismer för förverkligandet, som baserar sig på lokala styrkor och förverkligar den nationella naturresursstrategin. Kymmenedalens landskapsfullmäktige har godkänt naturresursstrategin 13.6.2011. I Kymmenedalens naturresursstrategi granskas bl.a. landskapets centrala energinaturtillgångar: trä, torv, vatten, vind och åkerenergi. Dessutom granskas avfallsströmmar och shuntströmmar samt de alternativ och den potential, som solenergi, algproduktion, biogas och vågenergi innebär. Som stöd för planläggningsarbetet av naturresursstrategin har förberetts en rapport om naturresursstrategins utgångspunkter och bakgrund (Kymmenedalens förbund 24.1.2011). I rapporten beskrivs det aktuella tillstånd som användandet av naturresurser i Kymmenedalen befinner sig i, vilka följder utnyttjandet har samt olika synpunkter på utnyttjandets hållbarhet. I Kymmenedalen pågår flera projekt och utvecklingsprojekt som berör hållbar energilösning. På landskapsnivå verkar projektet Kaakosta voimaa (ung. Styrka från Sydost), som siktar på att utveckla kunnandet om vindkraft och bioenergi i Sydöstra Finland. Den summariska styrningen av områdesanvändningen i landskapet kan anvisa naturliga tillämpningsområden för utvecklingsprojekt.

10 Kymmenedalens klimat- och energistrategi har utarbetats samtidigt med energilandskapsplanen. Landskapets klimat- och energistrategi grundar sig på den internationella och nationella klimat- och energipolitikens utgångspunkter och mål. Den tar hänsyn till bl.a. landskapets placering, naturförhållanden, samhällsutvecklingen och trafikmässiga synpunkter. Kymmenedalens klimat- och energistrategi innehåller Kymmenedalens gemensamma vision, funktionella mål och uppgifter. Med dessa utvecklar man områdets energiproduktion, minskar energiförbrukningen, ökar den förnyelsebara energins andel, observerar sparandet av naturtillgångar och förbereder sig för klimatförändringens inverkan. Strategin är på remiss i oktober 2011. Målen med landskapsplanen Landskapsplanens mål är att på det sätt, som de riksomfattande målen för områdesanvändningen förutsätter, säkra genom områdesanvändningen energiförsörjningen på riksnivå och främja möjligheterna att utnyttja de förnyelsebara energikällorna. Landskapsplanen skall också anvisa i Kymmenedalens landskapsplanering de områden, som bäst lämpar sig för utnyttjande av vindkraft. I landskapsplanen anvisas de vindkraftsområden, som är betydande på landskapsnivå, och de behov av elanslutningar, som dessa har. I landskapsplanen anvisas en avfallsbränningsenhet, vars inverkan sträcker sig utanför kommungränsen, och reningsverk för avfallsvatten, vars inverkan är åtminstone regional. På dessa inrättningars område kan man placera produktionen av förnyelsebar energi. I landskapsplanen anvisas industri- och lagerutrymme i Kumpula i Pyttis. I landskapsplanen kompletteras nätverket av förbindelsevägar i området Vastila i Pyttis. Alternativ som har undersökts i planen I planen undersöks de alternativ, som hör ihop med utnyttjande av vindkraft och därtill hörande energiöverföringsnät.

11 3 LANDSKAPSPLANENS INNEHÅLL PLANERINGSBESLUTETS ALLMÄNNA MOTIVERINGAR Landskapsplanens centrala uppgift är att granska hinder för markanvändningen, som hör ihop med produktion och användning av förnyelsebar energi, och anvisa områden, som är lämpliga för produktion och distribution av förnyelsebar energi. Av den förnyelsebara energins produktionsformer har i beredandet av landskapsplanen framträtt redan i allmänt bruk varande effektivering av skogsenergins användning, vattenkraft, produktion av biogas, avfallsbränning, utnyttjande av geotermisk energi, tillvaratagande av solenergi och produktion av vindenergi. Kraven, som ställs på markanvändningen, varierar för de olika formerna av energiproduktion. En del har redan infrastruktur och produktionsområden medan för andra måste man anvisa nya områden och strukturer. Skogsenergi Tack vare Kymmenedalens skogsindustri har träets användning som energikälla en lång tradition. Pappersindustrin, som förbrukar rikligt med energi, har producerat största delen av strömmen genom att använda trä, huvudsakligen med svartlut. Skogsindustrin har ett över landskapsgränserna gående nätverk för insamling av träd, precis som områden har reserverats för behandling av trä i samband med pappersindustrins anläggningar. I landskapsplanen kan, inom ramarna för de redan existerande områdesreservationerna för industrin, utökas träets energianvändning i industriell skala genom att utnyttja infrastrukturen. Främjandet av användningen av klenvirke för att öka den förnyelsebara energins andel förutsätter inte anvisandet av nya områden i landskapsplanen. Vattenkraft Med hänsyn till landskapets areal finns det i Kymmenedalen rikligt med vattenkraft, speciellt för att fylla behoven hos industrierna vid Kymmene älv. Ibruktagandet av ett nytt vattenkraftverk begränsas av bristen på naturliga platser och de skadliga miljöverkningar, som byggandet av ett nytt vattenkraftverk förorsakar. De produktivaste vattendragen är redan i bruk och de obyggda etappernas miljövärde är betydande. I Kymmenedalens energilandskapsplan anvisas inga nya områden för ökandet av vattenkraftens produktion. Ökandet av vattenkraften skall basera sig på att de redan existerande kraftverkens nyttoeffekt skall bättras, inte på nya lösningar gällande markanvändningen. Produktion av biogas I Kymmenedalen finns två, över kommungränserna fungerande rengöringsverk av avfallsvatten. Deras torkade avfallsslam fungerar som råmaterial för produktionen av biogas. Mäkikylä rengöringsverk i Kouvola finns bredvid överföringsnätet för jordgas, så den producerade energin kan ledas direkt i det riksomfattande nätverket. Det torkade avfallsslammet från Mussalö i Kotka levereras ännu vidare för slutbehandling, men utövarens avsikt är att producera biogas i anslutning till rengöringsverk av avfallsvatten. Trots att man antar, att båda verkens produktion av energi är liten på landskapsnivå, anvisas de i Kymmenedalens energilandskapsplan p.g.a. deras stora uppsamlingsområde. Lokalt fungerande biogasstationen på lantgårdsnivå anvisas inte i landskapsplanen, utan deras verksamhet säkras och gynnas av de lösningar gällande markanvändningen, som framställs i den kommunala planeringen. Solenergi Utvecklandet av nyttoeffekten i de system, som används för insamlandet av solenergi, är för tillfället snabbare än utvecklandet av vindkraftverken. Anläggningarna för insamlande av solenergi behöver inte så stor areal som vindkraftverken och den skadliga inverkan på miljön är liten. Dessa orsaker talar för ökandet av solenergins tillvaratagande. I de nordiska länderna begränsas solenergins ibruktagande i stor skala som en

12 del av energiförsörjningen effektivt av bristen på lämpliga lagringsmetoder för energin i kombination med årstidsväxlingarnas inverkan på tillgängligheten. Innan man har funnit lösningar på säsongfluktuationerna kommer solenergin att bäst passa för lokalt bruk och kompletterande bruk av förnyelsebar energi. I Kymmenedalens energilandskapsplan anvisas inte områden för solenergianläggningar, men bestämmelsen gällande utredandet av ibruktagandet av system, som baserar sig på förnyelsebar energi, främjar för sin del också ibruktagandet av solenergi. LANDSKAPSPLANENS OMRÅDE PLANERINGSBESTÄMMELSER, SOM GÄLLER HELA PLANOMRÅDET I områdenas mer detaljerade planering skall man utreda förutsättningarna för användandet av system, som baserar sig på förnyelsebar energi. Planeringsbeslutets motiveringar: I riksomfattande energistrategier och i klimat- och energistrategier på landskapsnivå framförs främjandet av användningen av förnyelsebar energi. I den mer detaljerade planeringen och i uppgörandet av områdenas utvecklingsavtal och kommunernas tomtöverlåtelseavtal bör man utreda, ifall man med den framförda lösningen kan främja ibruktagandet av förnyelsebar energi. Vid planerandet av vindkraft skall man undvika anvisandet av kraftverk för sådana områden i landskapsplanen, som är anvisade för boende och rekreation, betydande landskapsområden eller betydande byggda kulturmiljöers områden. Vid planerandet av vindkraftverk skall man speciellt reda ut inverkan på områden för boende, arbete och rekreation samt inverkan på kulturmiljöer, landskap och naturvärden. Då man vid planeringen tänker placera vindkraftverk i närheten av tätorter, skall man utreda vindkraftsproduktionens inverkan på de olika utvecklingsalternativen för markanvändningen. Vindkraftverkens placering bör vara koncentrerad. VINDKRAFTVERKENS OMRÅDE Med beteckningen utmärks områden, som på landskapsnivå är viktiga för placeringen av vindkraftverk. Planeringsbestämmelse: I den detaljerade planeringen bör man minimera vindkraftsproduktionens negativa verkningar på de i beskrivningarna framförda områdenas specialegenskaper. Planeringsbeslutets motiveringar: I de riksomfattande målen för områdesanvändningen förpliktas landskapens förbund att i sina landskapsplaner anvisa de områden, som bäst lämpar sig för utnyttjande av vindkraft. I målen förutsätts också att vindkraftsverken i första hand koncentreras till enheter, som består av flera kraftverk. I Kymmenedalens energilandskapsplan framförs de på landskapsnivå betydande vindkraftsverkens förläggningsplatser. Dessa baserar sig på vindkraftsutredningen över Östra Nylands och Kymmenedalens kustom-

13 råde, som publicerades år 2005, och på Kymmenedalens vindkraftsutredning från år 2011. I utredningarna har man granskat vindkraftsverkens möjliga placeringar med hänsyn till tekniskt förverkligande, ekonomisk lönsamhet och inverkan på miljön. I Kymmenedalens vindkraftsutredning från år 2010 konstateras att en koncentration av sju kraftverk är den minsta enhet, som är realistiskt möjlig att genomföra. I miljöministeriets utredning 19/2011 Tuulivoimarakentamisen suunnittelu (Planering av vindkraftsbyggande) framförs att vindkraftsverken, i enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen, skall koncentreras för att minska den skadliga inverkan på landskapet. I utredningen förutsätts också att i landskapsplanerna anvisas koncentrationer, som består av minst 3-5 kraftverk. I Kymmenedalen är på landskapsnivå eller regionnivå betydande vindkraftsområden sådana områden, där det finns fem eller flera kraftverk i enlighet med de ovan framförda utredningarna och anvisningarna. I energilandskapsplanen anvisas områden, där det är möjligt att bygga minst fem vindkraftverk. Områdena, som finns i den andra landskapsplanen för Kymmenedalen Landsbygden och naturen, lämpar sig för produktion av vindkraft. I den första landskapsplanens, Tätorterna med omgivning, område finns det så många faktorer, som begränsar produktionen av vindkraft, att man inte genom att följa utredningens urvalsprinciper kan finna lämpliga områden för koncentrationer med fem vindkraftverk. Övriga eventuella vindkraftverks placering styrs av planeringsbestämmelser, som gäller för hela planområdet. Vid analys av vindkraftsområdena har använts följande kriterier: blåsighet (minst 6 m/s vid 100 meters höjd), terrängens höjdläge, den existerande markanvändningen och planreservationer, avståndet till elstationen och vägnätet samt avståndet till bosättningscentra och enskilda bostadshus och fritidsbebyggelse (minst 500m). Utanför begränsningarna har lämnats områden med flyghinder, naturskyddsområden, internationellt och nationellt värdefulla fågelområden, fornlämningar, på riksnivå och landskapsnivå värdefulla landskapsområden samt byggda kulturmiljöer. 2093 PÖRTNOR, PYTTIS Helhetsbeskrivning Granskningsområdet omfattar strandområdet vid Abborrfors. Området är barrskogsdominerat och klyvs av några stora åkerområden och sumpmark. Bosättningen är koncentrerad till strandlinjens omedelbara närhet. Jorddisposition I områdets norra del gäller landskapsplanen Tätorterna med omgivning, där området har planbeteckningen M (jord- och skogsbruksdominerat område). Området används ställvis till jordbruk, ställvis består det av sumpmark och skog. På området finns en fornlämning (796, Klåsarö Välisaari 2). I områdets nordvästra del finns Kymmene älv, och Kymmene älvdal har med statsrådets principbeslut anvisats som ett på riksnivå värdefullt landskapsområde. På östra sidan befinner sig Natura områdena (Kymmene älv/sa- dvs. naturdirektiv och Santaniemenselkä Tyyslahti/ SPA dvs. fågeldirektiv) och objekt för fågelvattens skyddsprogram. Planeringsbeslut I vindkraftsutredningen har framförts tre delområden. Till energilandskapsplanen framförs endast det nordligaste delområdet, som har betydligt reducerats. De sydliga delområdena på ön Mogenpörts område har redan anvisats i den i kraft varande landskapsplanen Landsbygden och naturen och för dessa områdens del görs inga planändringar. Det nordliga delområdet har reducerats till ungefär hälften. För detta områdes del tar man hänsyn till de synpunkter, som framfördes i vindkraftsutredningen, och mildrar inverkan på bl.a. människornas levnadsförhållanden och livsmiljö.

14 Regionala egenskaper, som särskilt skall iakttas i den mer detaljerade planeringen: Landskap Tyyslahti områdets landskapsvärden Bosättning Fritidsbosättningen i närheten av vindkraftsområdet Natur Natura 2000 programmets mål: Santaniemenselkä Tyyslahti, Kymmene älv Fågelvärlden Fåglarnas flyttningsrutter Fiskgjusens häckplatser Trafik E18-motorvägens utstakning På området kan i enlighet med de motiveringar för dimensioneringen, som används i vindkraftsutredningen, placeras ca 13 vindkraftverk. 2094 STRÅKA, PYTTIS Helhetsbeskrivning Området består i huvudsak av skog och sumpmarker. I miljön finns en viss bosättning, huvudsakligen på västra och östra sidan. På områdets västra sida strömmar Kymmene älv, vars dalområde med statsrådets principbeslut har anvisats som ett på riksnivå värdefullt landskapsområde. Jorddisposition I granskningsområdets norra del finns en boplats från stenåldern. I områdets södra del finns Stråka skogsområde, som i landskapsplanen Landsbygden och naturen har anvisats som värdefullt landskapsområde. På Santaniemenselkä finns två Natura-områden (Santaniemenselkä Tyyslahti/ SPA-direktiv och Kymmene älv (SCI-direktiv) samt skyddsprogram för fågelvatten. Planeringsbeslut I vindkraftsutredningen anvisade begränsningen av området har betydligt reducerats. Som område för vindkraftsverk anvisas endast området kring Hevossuo. Områdets sydligaste och nordostliga delar (t.ex. Stråkas klippor) har lämnats utanför bl.a. på grund av begränsningar, som beror på landskap och natur Regionala egenskaper, som särskilt skall iakttas i den mer detaljerade planeringen: Landskap Landskapsplanens målområde för utvecklande av turism och rekreation På riksnivå värdefullt landskapsområde: Kymmene älvdal På landskapsnivå värdefullt landskapsområde: Stråkas skogsområde Bosättning Permanent bebyggelse och semesterbebyggelse i närheten av vindkraftsområdet Natur Natura 2000 - programmets mål: Santaniemenselkä-Tyyslahti och Kymmene älv Fågelvärlden Fåglarnas flyttningsrutter Grundvatten I klassens grundvattenområde: Korkiaharju Kulturmiljö Fornlämning: boplats från stenåldern Trafik E18-motorvägens utstakning På området kan i enlighet med de motiveringar för dimensionering, som används i vindkraftsutredningen, placeras ca 10 vindkraftverk. 2095 SVARTBÄCK, PYTTIS Helhetsbeskrivning

15 Området Svartbäck finns på en vidsträckt udde i Pyttis kommun. Målområdet är skogigt och i dess omgivning finns också vidsträckta odlingsområden och därtill hörande bosättning. I uddens södra spets finns rikligt med kala berg. Den permanenta bosättningen har koncentrerats i huvudsak till västra delen till byarna Svartbäck och Uppby. Semesterbebyggelsen har koncentrerats till kustområdena och till öarna utanför kusten. Jorddisposition I områdets sydöstra del finns den i landskapsplanen märkta Tonttuvuori, som är en värdefull geologisk formation. I landskapsplanen Landsbygden och naturen finns i närheten av området några täktområden (EOm) Planeringsbeslut I vindkraftsutredningen anvisade begränsningen av området har betydligt reducerats. Området har inskränkts speciellt i väster och söder. Som vindkraftsområde anvisas i landskapsplanens utkast i första hand en skogsdominerad moränås. Enhetliga stora åkerplatser har till största delen lämnats utanför vindkraftsområdet. Regionala egenskaper, som särskilt skall iakttas i den mer detaljerade planeringen: Landskap Havs- och skärgårdslandskap Bosättning Boplatser i närheten av vindkraftsområdet Natur Fåglarnas flyttningsrutter Fiskgjusens häckplatser Rovfåglarnas termikområden (Lovinsteins/ Tonttuvuori bergsområden) På området kan i enlighet med de motiveringar för dimensioneringen, som används i vindkraftsutredningen, placeras ca 13 vindkraftverk. 2096 VALKIANJÄRVENSUO, PYTTIS - KOTKA Helhetsbeskrivning Området är till arealen stort. Det består i huvudsak av skog, där det också finns många kärrområden. Bebyggelsen i miljön finns i huvudsak över 500 meter från områdets gränser. Innanför området finns bara några bosättningar, som är små till arealen. I områdets sydöstra del finns avfallshanteringsområdet i Heinsuo, som hör till Kotka. Jorddisposition I landskapsplanen Tätorterna med omgivning finns i områdets västra del planbeteckningen M (jord- och skogsbruksdominerat område), MY (jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden) samt i sydöstra delen EJ (område för avfallshantering) och T (industri- och lagerområde). I målområdets norra del finns en värdefull geologisk formation (Kananiemenharju) och grundvattenområde samt Valkmusa nationalpark. Valkmusa nationalparks område är ett mål för skyddsprogram (utvecklingsprogram för nationalpark och naturpark), FINIBA område (som kriteriumart tranan) och naturskyddsområde i landskapsplanen Landsbygden och naturen (SL) samt Natura område (SCI). I områdets västra del, på cirka 500 meters avstånd, finns ett på landskapsnivå värdefullt landskap, Västerby Kvarnby i Pyttis. Planeringsbeslut

16 I vindkraftsutredningen anvisade begränsningen av området har reducerats på den norra och östra sidan. Med lösningen har skapats en skyddszon åt Valkmusa nationalpark och förbättrats förutsättningarna för områdets användning i rekreations- och friluftsbruk. Området i Heinsuo har lämnats utanför områdesbegränsningen, för området används i första hand för avfallshantering. Områdets östra gräns följer den existerande ellinjen. Regionala egenskaper, som särskilt skall iakttas i den mer detaljerade planeringen: Landskap Valkmusa nationalpark Landskapsmässigt värdefullt landskapsområde: Västerby-Kvarnby i Pyttis Bosättning Permanent bebyggelse i närheten av vindkraftsområdet Natur Natura 2000 programmets mål: Valkmusa nationalpark Fågelvärlden Fåglarnas flyttningsrutter Grönstråkar och Grönstråkar rekreation Friluftsrutter Kulturmiljö Fornminnesmärke: boplats från stenåldern Försvarsmakten Radarverksamhet Teknisk försörjning Flyttande av kraftledningens utstakning (utanför nationalparken) Avfallshanteringsområde: Heinsuo avstjälpningsplats i Kotka Trafik Normativ huvudbana E18-motorvägens utstakning På området kan i enlighet med de motiveringar för dimensioneringen, som används i vindkraftsutredningen, placeras ca 26 vindkraftverk. ELLINJENS ANSLUTNINGSBEHOV Med beteckningen anvisas anslutningsbehoven mellan vindkraftsområdena och elektricitetens överföringsnät. Planeringsbestämmelse: Vid utredningar av anslutningsbehovet ska man försäkra sig om att genomförandet av anslutningsbehovet inte i sig eller i samverkan med andra projekt eller planer förorsakar sådana skadliga konsekvenser för vattnets kvalitet, mängd, vattenbalansen eller för vattenområdets bottenförhållanden eller dylika störningar i utredningsområdet eller i ett närbeläget område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet har föreslagit att införlivats i nätverket och som betydligt försämrar de naturvärden för vars skydd området har införlivats eller avses bli införlivat i nätverket Natura 2000. Planeringsbeslutets motiveringar: I planen anvisas de landskapsmässigt och regionalt betydande vindkraftsverkens placeringsområden i enlighet med vindkraftsutredningen från år 2010. Av områdena kan de, vars nominella effekt är under 25 MW, direkt anslutas till ringledningen eller dess elstation. Områden med en nominell effekt på över 25 MW skall anslutas med radiala ledningar till elstationen, helst till stamnätets knutpunkt. Med beteckningen för anslutningsbehov anvisas endast behovet av att utreda möjligheterna att ansluta produktionsområdena med elektricitetens överföringsnät. Med beteckningen anvisas inte elledningarnas exakta placeringar. De exakta anslutningsplatserna med stamnätet kan anvisas först då vindkraftverkens antal preciseras i den mer detaljerade planeringen. Styrande inverkan och förverkligande:

17 Alla, som tänker förverkliga vindkraftsområden, skall låta göra en undersökning rörande anslutandet, då förverkligandet börjar planeras. Då kunskapen om produktionens utveckling är klar, kommer Fingrid att precisera sina planer för utvecklandet av stamnätet. INDUSTRI- OCH LAGEROMRÅDE Med beteckningen anvisas industri- och lagerområden, som inverkar på miljön och som är betydande i landskapet och i regionen. Planeringsbestämmelse: I den mera detaljerade planeringen av området ska betydande miljöstörningar förebyggas med tekniska lösningar och med tillräckliga skyddsavstånd. Ifall brännbara vätskor eller andra farliga ämnen lagras, hanteras eller tillverkas på området ska riskerna som de farliga ämnena förorsakar på området och i dess närmiljö beaktas i planeringen. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att bevara den lokala industrimiljön och dess byggnadshistoriska särdrag. När områdesanvändningen planeras ska man sörja för att byggandet eller annan användning i sig eller i samverkan med andra projekt eller planer inte förorsakar sådana skadliga konsekvenser för vattnets kvalitet, mängd, vattenbalansen eller för vattenområdets bottenförhållanden eller dylika störningar i utredningsområdet eller i ett närbeläget område som hör till nätverket Natura 2000 eller som statsrådet har föreslagit att införlivats i nätverket och som betydligt försämrar de naturvärden för vars skydd området har införlivats eller avses bli införlivat i nätverket Natura 2000. Planeringsbeslutets motiveringar: I planen kompletteras reservationerna för Kymmenedalens industriområden genom att lägga till industriområdet Kumpula på västra sidan av Pyttis. Det föreslagna läget lämpar sig för industri, som behöver mycket utrymme, och som inte kan placeras på de redan existerande områdena för småindustri, som finns på landskapsplanens områden för tätortsfunktioner. Eftersom området inte är fast i tätorten, skall den industri- och lagerverksamhet, som placeras på området, kräva utrymme och erbjuda endast få människor arbete. Styrande inverkan och förverkligande: Förverkligandet av området förutsätter en detaljerad planering, som hör till respektive kommun, precis som det planlagda områdets kommunalteknik och förverkligandet av allmänna områden. FÖRBINDELSEVÄG Med beteckningen anvisas förbindelsevägar, som förbinder områden för tätortsfunktioner och byar till ett vägnät av högre klass. Bygginskränkning enligt MBL 33 gäller för området. Regionala vägar eller förbindelsevägar, som anvisas i landskapsplanen, kan i den noggrannare planeringen av områdena definieras som huvud- och matargator. Planeringsbeslutets motiveringar: Vastila området i Pyttis och därtill hörande Raussila området i Kouvola med sitt förbindelsevägnät ändras och kompletteras så att de är enhetliga med vägnätet i övriga Kymmenedalens landskapsplaner. Målet är att förbinda varje byområde i landskapsplanen (beteckningen AT) åtminstone till kretsen av en väg på förbindelsevägsnivå.

18 Styrande inverkan och förverkligande: Staten svarar för förverkligandet av vägtrafikområdena. För gatorna på stadsplanerade områden svarar kommunen. Små vägförbättringsinvesteringar görs med finansiering, som anvisats Närings-, trafik- och miljöcentralen för grundläggande vägunderhåll. OMRÅDE FÖR SAMHÄLLSTEKNISK FÖRSÖRJNING Med beteckningen anvisas landskapsmässigt och regionalt betydande reningsverk för avfallsvatten. Planeringsbestämmelse: Vid noggrannare planering och användning av området skall betydande miljöstörningar förhindras med tekniska lösningar och tillräckliga skyddszoner. Planeringsbeslutets motiveringar: På områdena fungerar centraliserade reningsverk för avfallsvatten, som samlar avfallsvatten också från områden utanför landskapets gränser. Den biogas, som de producerar, kan delas ut med hjälp av det landskapsmässiga nätet för naturgas. Då miljöns markanvändning planeras, skall man beakta reningsverkens kontinuitet och de möjliga skador, som verksamheten ger upphov till. OMRÅDE FÖR ENERGIFÖRSÖRJNING Beteckningen anvisar anläggningar eller konstruktioner för energiförsörjning. I området gäller bygginskränkning enligt MBL 33. Planeringsbestämmelse: Vid noggrannare planering och användning av området skall betydande miljöstörningar förhindras med tekniska lösningar och tillräckliga skyddszoner. Planeringsbeslutets motiveringar: På området fungerar ett nyttokraftverk, vars huvudsakliga energikälla är hushållsavfall, som inte duger till återanvändning. Avfall, som skall brännas, samlas över kommunala gränser från Kymmenedalen, Nyland och Päijänne - Tavastland. Då områdets användning planeras, skall man beakta nyttokraftverkets verksamhet, kontinuitet och de möjliga skador, som verksamheten ger upphov till. X RESERVATION, SOM SLOPAS Med beteckningen anvisas områdesreservationer, som slopas i Kymmenedalens landskapsplaner. I Landskapsplanen för Kymmenedalen, landsbygden och naturen, slopas stentäktområden. Planeringsbeslutets motiveringar: Områdena hör enligt Poskiutredningen till byggstensområde av 3:e klass, som trafikmässigt är svåra att nå. Eftersom det finns rikligt av alternativa täktområden för stenmaterial annanstans i landskapet, kan de märkta täktområdena slopas och områden för produktion av vindkraft anvisas.

Beteckningarna för förbindelsevägar i Östra Nylands landskapsplan ersätts med beteckningar, som används i Kymmenedalens landskapsplaner. 19

20 4 LANDSKAPSPLANENS RÄTTSVERKNINGAR Styrande verkan på kommunplanläggningen Landskapsplanen skall tjäna till ledning när generalplaner och detaljplaner utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen. (MBL 32.1 ) Den centrala principen för ett planeringssystem är att en mera översiktlig plan skall tjäna till ledning då en mera detaljerad plan görs upp och ändras. På grund av landskapsplanens översiktliga och regionala karaktär har kommunerna i sin egen planläggning ett rätt så stort spelrum i frågor som rör kommunens interna områdesanvändning. Den allmänna principen för landskapsplanens styreffekt är att omfattningen och läget för områdesreservationen, som har föreslagits i landskapsplanen, kan ändras i en mera detaljerad plan eller också slopas, förutsatt att de centrala lösningarna och målen i landskapsplanen inte äventyras. Som centrala lösningar bör man betrakta de strukturella principer för områdesanvändningen och områdesreservationerna, som de riksomfattande och landskapsmässiga målen förutsätter. Som exempel kan nämnas tätortscentrumnätverk, grönområdesnätverk på åtminstone regional nivå, riksomfattande trafikleder och tekniska försörjningens lösningar samt områden, som ingår i skyddsprogram och med dem jämförbara områden. I en plan på lägre nivå skall man med principerna för områdesanvändningen och med områdesreservationerna kunna påvisa att landskapsplanens struktur till dessa delar förverkligas, trots att de enskilda områdesreservationernas läge och omfattning i vissa fall kan avvika från det som landskapsplanen anvisar. Landskapsplanen gäller inte på ett område med en mera detaljerad plan med rättsverkningar. Sådana planer på ett landsbygdsområde är exempelvis en strandgeneralplan med rättsverkningar och en stranddetaljplan. Markanvändnings- och bygglagens entydiga princip är att endast en plan gäller för ett område. Byggande och annan områdesexploatering sker i enlighet med ifråga varande plan. Planläggningen är en kontinuerlig process där ändrade mål, värderingar och verksamhetsmiljöer kräver uppdatering och omvärdering av planerna. Landskapsplanens styreffekt aktualiseras när man i kommunplaneringen ur dess egna utgångspunkter konstaterar att planerna till vissa delar eller helt är föråldrade. Landskapsplanens giltighet har också betydelse när kommunplanernas aktualitet bedöms. En ny markanvändningslösning som anges i landskapsplanen kan vara en central grund då kommunplanernas aktualitet bedöms. En motsättning i kommunplanen som strider mot de riksomfattande målen för områdesanvändningen som tolkats i landskapsplanen visar i synnerhet att kommunplanen inte längre är aktuell. För att de riksomfattande målen för områdesanvändningen skall förmedlas från landskapsplanläggning en till kommunplanläggningen förutsätts då att den föråldrade planen ses över i syfte att undanröja motsättningen. (Markanvändnings- och bygglagen 2000 handledning 7: Landskapsplanens rättsverkningar, Miljöministeriet 2002). Landskapsplanen inverkar på placeringen av en stor detaljhandelsenhet. Enligt MBL 58 3 får stora detaljhandelsenheter inte placeras utanför ett område som i landskaps- eller generalplanen är avsett för centrumfunktioner, om inte området i detaljplanen särskilt har anvisats för detta ändamål. En stor detaljhandelsenhet definieras i MBL 114. Inverkan på myndighetsverksamhet När myndigheterna planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och beslutar om att vidta dessa åtgärder, skall de beakta landskapsplanen, försöka främja genomförandet av planen och se till att åtgärderna inte försvårar genomförandet av planen. (MBL 32.2 )

21 MBL 3 : De mål och planer enligt denna lag vilka gäller områdesanvändning skall, på det sätt som bestäms särskilt, beaktas när det med stöd av annan lagstiftning planeras och bestäms hur användningen av miljön skall regleras. På ett område med en generalplan med rättsverkningar eller med en detaljplan gäller landskapsplanens inverkan på myndigheternas verksamhet inte (MBL 32.2 ). Inverkan på myndighetsverksamheten i förhållande till beslutsfattande enligt speciallagstiftning. Den praktiska betydelsen av inverkan på myndighetsverksamheten, när det gäller en myndighets beslutsfattande som baserar sig på speciallagstiftning, såsom tillståndsprövning och undersökning av förutsättningarna för att bevilja stöd, avgörs alltid från fall till fall. Utgångspunkten är att landskapsplanen inte kan utesluta en lagstiftning som utgör grunden för beslutsfattandet. Landskapsplanen kan med andra ord inte inverka på beslutsfattandet till den del de juridiska förutsättningarna för beslutsfattandet har stadgats uttömmande i en speciallag. I landskapsplanen kan dock anvisas att det på området finns sådana betydande värden av landskapsintresse som enligt en speciallag skall beaktas i beslutsfattandet. Ett jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden, en värdefull geologisk formation eller ett vackert landskap enligt täktlagen kan anvisas i landskapsplanen t.ex. med en MY - beteckning. En sådan beteckning och därtill fogade skyddsbestämmelse eller landskapsplanens inverkan på myndighetsverksamheten är inte juridiskt bindande för en myndighet, som beslutar om täkttillstånd. Myndigheten skall avgöra tillståndsansökan enligt rättsprövning baserad på stadgandena, som gäller täkt. Landskapsplanens inverkan på myndighetsverksamheten framgår speciellt i situationer, där den tillämpade lagstiftningen - exempelvis lagen om finansiering av hållbart skogsbruk ger myndigheten prövningsrätt vid avgörandet. Inverkan på myndighetsverksamheten har sålunda betydelse i synnerhet då ändamålsenlighetsprövning ingår i myndighetens behörighet till beslutsfattande. Med ändamålsenlighetsprövning avses en myndighets lagliga behörighet att fatta beslut enligt egen prövning, vad det med tanke på allmänt intresse som är den bästa lösningen i vederbörande enskilt fall. Denna prövningsrätt, som grundar sig på lagen, gäller således alltid den myndighet som fattar beslutet, exempelvis skogscentralen som beviljar stöd. Landskapsplanen kan inte för myndighetens del på förhand ta ställning till, vilka beslut myndigheten kommer att fatta inom ramen för sin behörighet. Exempelvis sådana beteckningar i landskapsplanen som jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov av att styra friluftslivet (MU), jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden (MY) eller områden, som är särskilt viktiga med tanke på naturens mångfald (luo) har ingen direkt inverkan vare sig på idkande av jord- och skogsbruk eller på byggande på landsbygden. Endast en bygginskränkning enligt MBL 33, som eventuellt fogats till beteckningen, och därtill eventuellt anslutande byggbestämmelse samt en skyddsbestämmelse enligt 30.2. kan direkt ha inverkan. Sådana bestämmelser har inte använts i denna landskapsplan. Till övriga delar betyder inverkan på myndighetsverksamhet att områdesreservationerna i landskapsplanen, planbestämmelserna och övriga beteckningar är en faktor, som skall beaktas i beslutsprövningen. Undantag utgör således en skyddsbestämmelse enligt MBL 30.2, vilken som sådan är bindande i beslutsfattandet. De översiktliga beteckningarna för utvecklingsprinciper och områdesreservationer i landskapsplanen kan för sin del utgöra ett stöd när myndigheten fattar beslut bl.a. om områdets ekonomiska utveckling eller vid styrning av resurser till förbättring av miljöns tillstånd, antingen till ett enskilt betydande projekt eller ett arbetsprogram.