Bil 7 Regelbok för höft- och knäprotesoperationer 2011

Bil 7 Regelbok för höft- och knäprotesoperationer

Innehållsförteckning Kap. 1 Auktoriseringsvillkor och villkor för återkallelse Kap.2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem Kap.3 Allmänna villkor Kap.4 Uppdragsbeskrivning Kap.5 Uppföljningsplan Kap.6 Ersättningsvillkor Kap.7 Informationshantering och rapportering Kap.8 Ansökan om auktorisering

Kapitel 1 Auktorisationsvillkor och villkor för återkallelse 3 Kapitel 1 Auktorisationsvillkor och villkor för återkallelse För att en vårdgivare skall få bedriva vård inom ett vårdområde som SLL beslutat skall upphandlas enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem, krävs att vårdgivaren auktoriserats för att bedriva verksamhet vid mottagningen 1 1 av Stockholms läns landsting ( Beställaren ). Om Vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar skall vårdgivaren auktoriserats för att bedriva verksamhet vid varje mottagning av Beställaren. Vårdgivaren skall uppnå följande krav för att vårdgivaren skall auktoriseras för att bedriva verksamhet vid mottagningen. 1. Ekonomisk stabilitet Vårdgivaren skall ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Beställaren. Intyg från myndigheter För att Beställaren skall kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skall följande handlingar skickas in till Beställaren. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 4820. Blanketten skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på adress: www.skatteverket.se. Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. 1 Med mottagning avses vårdmottagning, slutenvårdsenhet eller motsvarande

4 Kapitel 1 Auktorisationsvillkor och villkor för återkallelse Ovannämnda intyg skall inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande gäller att företaget skall vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Bedömningen av vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning Beställarens bedömning av huruvida en vårdgivare skall auktoriseras kommer att ske utifrån vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Beställaren kommer att göra en helhetsbedömning bl.a. genom att ta in kreditupplysning via AAA Soliditet AB. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. 2. Avtal Vårdgivaren skall åta sig att ingå det Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem som återfinns i kapitel 2 i, för varje mottagning där Vårdgivaren önskar bli auktoriserad av Beställaren. 3. Regelbok Vårdgivaren skall åta sig att följa regelboken för den eller de verksamheter som skall bedrivas. 4. Mottagningen Vårdgivaren skall ange adressen där respektive mottagning skall vara lokaliserad.

5 Kapitel 1 Auktorisationsvillkor och villkor för återkallelse 5. Villkor för återkallelse Vårdgivaren skall försäkra Beställaren att Vårdgivaren är medveten om att beställaren kan återkalla vårdgivarens auktorisation för att bedriva verksamhet vid mottagningen om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Beställaren har rätt att återkalla vårdgivarens auktorisation för att bedriva verksamhet vid mottagningen om Vårdavtalet enligt lag om valfrihetssystem avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt 6 i Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem.

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 6 Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem Mellan 1. Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, ( Beställaren ) och [**] organisationsnummer [**] ( Vårdgivaren ), har slutits följande Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 1 Avtalets omfattning I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av [ange typ av verksamhet] ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen] ( Mottagningen ). Med Avtalet förstås bestämmelserna i detta Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem och bestämmelserna i Regelboken enligt 2 nedan. 2 Regelboken Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten vid Mottagningen framgår av Regelboken för höft- och knäprotesoerationer. Regelboken består av följande delar. 1. Auktoriseringsvillkor och villkor för återkallelse 2. Mall för Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 3. Allmänna villkor 4. Uppdragsbeskrivning 5. Uppföljningsplan 6. Ersättningsvillkor 7. Informationshantering och rapportering 8. Ansökan om auktorisering Allmänna villkor och Uppdragsbeskrivning beskriver tillsammans det uppdrag som Vårdgivaren skall utföra. Båda parter förbinder sig att följa de

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 7 från tid till annan gällande villkoren i Regelboken. Om det förekommer motstridiga villkor i detta Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem och Regelbokens olika delar, skall de tolkas i följande ordning: 1. Detta Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 2. Ersättningsvillkor 3. Allmänna villkor 4. Uppdragsbeskrivning 5. Uppföljningsplan 6. Informationshantering och rapportering 3 Ändringar i Regelboken Beställaren har rätt att, genom politiskt beslut av Stockholms läns landsting, ändra villkoren i Regelboken. Sådan ändring sker i regel en gång per år. Så snart Beställaren har fattat beslut om ändring av villkoren i Regelboken skall Beställaren skriftligen informera Vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om Vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, skall Vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Beställaren att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Beställaren inom den angivna tidsfristen blir Vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Beställaren angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om Vårdgivaren meddelar Beställaren att Vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60-dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller Regelboken i sin lydelse före ändringarna. 4 Avtalsperiod 4.1 Avtalsperiod och uppsägningstid Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter till [ange datum]. För det fall Avtalet inte sagts upp skriftligen senast tolv månader före avtalstidens slut förlängs Avtalet automatiskt att gälla tills vidare med tolv månaders uppsägningstid. Tillträdesdag för detta Avtal är den [ange datum].

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 8 4.2 Förkortad avtalsperiod i visst fall Oaktat vad som i moment 4.1 stadgas om avtalsperiod och uppsägningstid, gäller följande. För de fall att ett avtal tecknas efter det att Beställaren sagt upp samtliga avtal inom vårdvalsområdet till att upphöra vid en och samma tidpunkt, skall detta avtal också upphöra vid denna tidpunkt. Bestämmelsen innebär att avtalet kan få en kortare avtalsperiod än tolv månader. 5 Ändrade ägareförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Beställaren. På begäran av Beställaren skall Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Beställaren skall därefter pröva om Avtalet skall fortsätta att gälla eller om Avtalet skall sägas upp jämlikt 6 (f) nedan. Beställaren skall skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. 6 Förtida upphörande Båda parter har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Beställaren rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning har dömts för brott avseende yrkesutövning eller har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och Beställaren kan visa detta; e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Beställaren; eller

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 9 f) Ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Beställaren enligt 5 ovan. Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning skall alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om Vårdgivaren förlorar sin auktorisation för den verksamhet som bedrivs vid Mottagningen enligt beslut av Beställaren, upphör Avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning. 7 Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan skall utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part skall vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part skall återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten. 8 Kontaktpersoner Parterna skall utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, skall detta skriftligen meddelas den andra parten.

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 10 9 Meddelanden Meddelanden i anledning av Avtalet skall skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. Mottagandet anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. 10 Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. 11 Tillämplig lag och tvister Avtalet skall tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av Avtalet skall avgöras av allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans. 12 Särskilda bestämmelser Underleverantör Avsnitt 20 om underleverantör i Allmänna villkor kompletteras med följande skrivning: Om underleverantör skall anlitas, skall Vårdgivaren underrätta Beställaren om detta enligt gällande rutiner. Underrättelsen skall vara Beställaren tillhanda minst 30 dagar innan underleverantören börjar utföra åtaganden för Vårdgivarens räkning enligt detta avtal. 13 Övrigt Tillägg och ändringar i detta Avtal skall för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i Regelboken gäller dock vad som har stadgats i 3. Vårdgivaren skall utföra tjänster enligt Avtalet som en självständig ak-tör och äger inte rätt att företräda Beställaren utöver vad som framgår av Avtalet. Parts försummelse att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt Avtalet eller att påtala förhållande som är hänförligt till Avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gäl-lande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag.

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 11 Om någon bestämmelse i Avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att Avtalet i sin helhet skall anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av Avtalet. * * * * * * * * * Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum Avdelningschef Behörig firmatecknare Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden

Kapitel 3 Allmänna villkor 12 Kapitel 3 Allmänna villkor

Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning 13 Kapitel 4 Uppdrag för höft- och knäprotesoperationer 1 Uppdraget Uppdraget omfattar elektiva höft- och knäprotesoperationer enligt ASAklass 1-2. Verksamheten ska utgöra en del av det utbud Stockholms läns landsting bedömer ska finnas inom den ortopediska specialiteten. Verksamheten ska bedrivas med samma kvalitet som motsvarande verksamhet på akutsjukhusen. Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att patienten upplever vården som en helhet. Vårdgivaren ska organisera verksamheten så att den präglas av god kvalitet, lättillgänglighet och professionellt bemötande och omhändertagande. Varje patients individuella resurser och möjligheter att klara vård och behandling ska bedömas. Målet är, att patientens rörelseförmåga ska förbättras och/eller att patientens smärta/värk ska minska och därmed öka patientens livskvalitet. Vid osäkerhet i klassificeringen, och där vårdgivaren bedömer att komplikationsrisken inte är ökad i förhållande till övriga patienter inom gruppen ASA 1-2, avgör vårdgivaren om patienten kan opereras inom vårdvalet. Dock accepteras inte en sådan bedömning av patienter klassificerade som ASA 3 eller 4, då dessa inte omfattas av vårdvalet. Vårdgivare i detta uppdrag ska inte utreda patienter primärt med avseende på behovet av en protesoperation, utan bedöma utredningar gjorda av husläkare eller annan specialist i ortopedi utanför detta uppdrag. Frakturer som åtgärdas med primärprotes samt havererade osteosynteser omfattas inte av detta vårdval, även om patienten har klassificerats som ASA 1-2. 2 Målgrupper Vårdtjänsten omfattar patienter som är folkbokförda i Stockholms län eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481). Patienterna ska i första hand prioriteras utifrån medicinsk behovsbedömning och i andra hand efter kötid. Vårdgivaren ska se till att patienten opereras inom gränsen för vårdgarantin. Om detta inte är möjligt,

Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning 14 ansvarar vårdgivaren för att patienten hänvisas till annan inom uppdraget auktoriserad vårdgivare. Överenskommelser mellan vårdgivare i detta uppdrag och inremitterande vårdgivare, som innebär särbehandling och åsidosättande av ovanstående prioriteringsprinciper, får ej förekomma. Indikationer Vårdgivaren ska följa nedanstående indikationer för operation: Höftprotes Patienten ska vara bedömd som ASA-klass 1-2 samt Charnley-klassifikation kategori A-C. Övriga indikationer för höftprotes är oacceptabel smärta/värk och allvarlig funktionsinskränkning hos patienter med primär eller sekundär artros, pseudartros, caputnekros samt artritsjukdom. Indikationen vid artros grundar sig även på röntgenbild och en ledspringesänkning på mer än 50 procent hos minst 90 procent av de patienter som opereras vid enheten. Knäprotes Patienten ska vara bedömd som ASA-klass 1-2. Indikationer för knäprotes är svår smärta/värk och/eller snabbt progredierande leddestruktion samt allvarlig funktionsinskränkning. Röntgenförändringar motsvarande Ahlbäcks röntgenklassificering 2-5 hos 90 procent av opererade patienter. 3 Vårdtjänst Vårdtjänsten ska erbjudas inom Stockholms län. Operation/åtgärd ska utföras först efter bedömning av indikation/nytta för den enskilde. Vårdgivaren ska även tillgodose att patienten har resurser att följa förhållningsregler även efter avslutad vårdprocess, eller remitteras till Vårdgivaren från primärvården. Målet är att patienterna slutbehandlas enligt uppdraget. Vårdgivaren ska: Erbjuda vården på integrerade enheter, inkluderande mottagningsverksamhet, erforderlig laboratorie- och röntgenkapacitet, operationssalar och vårdavdelning minst motsvarande 6 eftervårdsdygn. Använda sig av evidensbaserade operationsmetoder och i valet av protesmaterial välja sådana som i nationella kvalitetsregistret visar en 10 års överlevnad på > 92 procent. Ändrade protestyper, operationsmetoder som inte hunnit visa utfall i registret men som

Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning 15 förordas på SPESAKS initiativ, kan komma att godkännas i särskild ordning genom tillägg eller justering i regelboken. Ta ställning till operation samt planering. Genomföra operation inklusive efterkontroll med röntgen. Svara för eftervård/rehabilitering i slutenvård fram till hemgång. Svara för återbesök till opererande läkare inom tre månader efter operationen för kontroll av operationsresultat inklusive eventuell röntgenundersökning. Vid behov svara för mottagningsbesök för handläggning av postoperativa komplikationer/besvär som har samband med genomgången operation. Revisionsoperationer orsakade av djupa infektioner skall utföras på akutsjukhus. Ta ekonomiskt ansvar för reoperationskostnader (preoperativ undersökning, operation, protes/operationsmaterial och eftervård med rehabilitering till hemgång) inom 2 år efter primäroperation i detta uppdrag. Detta åtagande är oberoende av reoperationsorsak och innefattar även all ytterligare kirurgi mot höften/knäet efter insättande av totalprotes, samt även djupa infektioner där antibiotikabehandling påbörjas inom 2 år efter primäroperation och där reoperationen utförs senare, dock längst inom 5 år. Vid tveksamhet i enskilda patientfall, och inför beslut om vem reoperationskostnaden ska belasta, måste vårdgivaren inhämta professionens skriftliga utlåtande i en medicinsk bedömning från specialitetsrådet i ortopedi. Med denna bedömning som en viktig del, avgör avtalsansvarig hos förvaltningen om ekonomisk ansvarsfrihet i det enskilda fallet kan medges. Eftersom det enligt professionen föreligger osäkerhet kring den förväntade reoperationsnivån för den definierade patientgruppen i detta uppdrag, kommer förvaltningen under en run in -period på 1-2 år, följa utfallet av reoperationer i egna databaser samt kontrollera att rapporteringen till nationella kvalitetsregistren har en täcknings grad enligt kraven i uppföljningsbilagan. Resultaten kommer att utgöra underlag för framtida minimikrav och nivån för en eventuell extra kvalitetsersättning eller vite. Under run in -perioden kan det bli aktuellt med medicinsk revision för ställningstagande till avauktorisering alternativt krav på åtgärdsprogram. Andelen reoperationer räknas kumulativt som antalet i förhållande till antal gjorda primäroperationer plus reoperationer som är under 2-årsuppföljning. Avstämningen görs årligen från och med andra året efter auktorisering (kalenderår). Ekonomisk avstämning ska vara gjord 31 mars året efter avstämning, annars kan vårdgivaren av-auktoriseras.

Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning 16 Kalla patienten till röntgenundersökning för höftprotesopererade efter sex och tio år på uppdrag av nationella kvalitetsregistret för höftprotesopererade. Bekosta vården för patienter som kräver förlängd eftervård på annan vårdenhet med undantag för akuta komplikationer där patienten överförs till akutsjukhus och den eftervård som blir aktuell med anledning av detta. Preoperativt låta patienter, via pekskärm med direkt koppling till höftprotesregistret, besvara frågorna i EQ-5D-formuläret. 4 Remiss och remittent I normalfallet förväntas patienten söka sin husläkare, som diagnostiserar artrossjukdomen och sköter den konservativa behandlingen i enlighet med vårdprogrammet i VISS. När sjukdomsförloppet fortskrider och det blir aktuellt med ställningstagande till operation, fullföljs utredningen enligt vårdprogrammet och underlaget skickas till specialist i ortopedi, eller till vårdgivare auktoriserad i detta uppdrag, för ställningstagande till operation. Vid behov av kompletterande utredningar eller vid fortsatt konservativ behandling, återförs patienten till remitterande läkare, innan patienten kallas till vårdgivare i detta uppdrag för operationsplanering. Patienter som söker direkt till specialist i ortopedi utanför detta uppdrag, utreds av denne och remitteras till vårdgivare med detta uppdrag. 5 Tillgänglighet Verksamheten ska vara öppen och tillgänglig per telefon vardagar klockan 08.00-17.00 för rådgivning och tidsbokning. Patienter som är under utredning/behandling ska via telefon kunna nå sjuksköterska samt vid behov läkare hos vårdgivaren dygnet runt. Verksamheten ska bedrivas över hela året. 6 Kompetens Operatör hos vårdgivaren ska vara specialist i ortopedi och självständigt ha genomfört eller assisterat vid minst 150 ledplastiker och i detta uppdrag genomföra minst 50 ledplastiker/år. Operatör under specialistutbildning ska operera under handledning tillsammans med ordinarie operatör.

Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning 17 I operationssalen ska finnas utbildad operationssköterska, verksamheten ska även ha tillgång till sjukgymnast. 7 Rapportering till Kvalitetsregister Vårdgivaren ska rapportera till relevanta kvalitetsregister. För detta uppdrag avses för närvarande Nationella höftprotesregistret och Nationella knäprotesregistret. I uppdraget ingår att Beställaren äger rätt att inhämta resultat direkt från registren. Vårdgivaren ska hålla sig uppdaterad och följa smittskyddsenhetens smittskydds- och hygienriktlinjer inklusive åtgärdsprogrammet mot MRSA. 8 Hälsobefrämjande åtgärder Rökstatus ska dokumenteras i journalen i samband med att operation beslutas. Vårdgivaren ska ge information om och hänvisa till rökavvänjning, som ska dokumenteras i journalen. 9 Samverkan För eventuella komplikationer som inte kan omhändertas ska samverkansavtal, som säkrar tillgång till eventuella behov av intensivvård och/eller akutmottagning med lämplig annan vårdenhet, finnas. Vårdgivaren ska kalla till vårdplanering enligt gällande lagstiftning. Vårdplanering kan ske via möte, via telefon eller via WebCare. Justering av vårdplan ska ske via WebCare. 10 Lokaler Verksamheten ska i sin helhet bedrivas inom lokaler som är tillgängliga med interna transporter av patienten. Detta avser mottagningsverksamheten, röntgen, provtagning för laboratorieanalyser, operationssalar, postoperativ avdelning, sjukgymnastik och vårdavdelning för eftervård och rehabilitering. Operationssalarna ska vara funktionella och anpassade efter tillämpliga regelverk och av högsta hygieniska standard med dokumenterat godkännande för minst 17 luftombyten/timme och laminärt flöde. CFUmätning ska göras och ligga under 10.

Kapitel 5 Uppföljningsplan 18 Kapitel 5 Uppföljningsplan Denna plan kan revideras av Beställaren årligen. Uppföljningen baserar sig på de krav som ställs i uppdraget och sker i olika former och på olika nivåer. Detta dokument utgör en del av beställarens uppföljning och beskriver de strategiska nyckeltal som Beställaren kommer att följa. Ett nyckeltal innebär att ett värde sätts i relation till ett annat värde för att göra vårdenheterna jämförbara. Nyckeltal redovisas där så är möjligt uppdelat på kön, ålder och geografi. Denna del av uppföljningen struktureras enligt leverantörsuppföljningsmodellen (L.U.M) och kommer att redovisas i leverantörsuppföljningsdatabasen (L.U.D) se Uppdragsguiden Uppgifter till uppföljningen hämtas av Beställaren från befintliga register som Vårdgivaren skall rapportera till. Regler för rapportering finns i avtalets avsnitt om informationsförsörjning - Rapportering av verksamhetsinformation samt IT-relaterade frågor. Uppgifter som inte kan inhämtas från register, men har sin grund i avtalet, rapporteras av Vårdgivaren till Beställaren via en webbaserad inrapporteringsmall (WIM). Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av de inrapporterade uppgifterna. Målrelaterad ersättning I tabellen nedan framgår om nyckeltalet ligger till grund för målrelaterad ersättning, se ersättningsbilagan. Kolumnen för procent (%) anger andelen målrelaterad ersättning av total målrelaterad ersättning enligt ersättningsbilagan.

Kapitel 5 Uppföljningsplan 19 Uppdragsgemensam uppföljningsplan för höft- och knäproteser, Behov Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Behov i i befolkningen Andel utförda operationer hos vårdgivaren av totala antalet operationer alla vårdgivare, inom uppdraget. Höft resp. knä var för sig Följer fördelning av operationer Kvartalsvis GVR Vårdtyngd Andel utförda höftprotesoperationer av totala antalet höft- /knäprotesoperationer, inom uppdraget. Höft Följer fördelningen av operationer Årligen GVR Andel utförda knäprotesoperationer av totala antalet höft- /knäprotesoperationer, inom uppdraget. Knä Följer fördelningen av operationer Årligen GVR Andel patienter under 60 år Höft resp. knä var för sig Följer den ökade risken för revision Årligen GVR

Kapitel 5 Uppföljningsplan 20 Prestation Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Grundnivå Bonusnivå Vitesnivå % Utförda och beställda Medelvårdtid vårdtillfälle, avser hela vårdtiden inkl rehabiliteringen Höft resp. knä var för sig Följsamhet till uppdraget Årligen GVR Andel återbesök till läkare inom 3 månader Höft resp. knä var för sig Följsamhet till krav i uppdraget Årligen GVR 100 % Utförda ej beställda Andel vårdtillfällen med längre vårdtid än 6 dagar Höft resp. knä var för sig Följsamhet till krav i uppdraget Årligen GVR

Kapitel 5 Uppföljningsplan 21 Kvalitet Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Varför följs nyckeltalet Källa Frekvens Grundnivå Bonusnivå Vitesnivå % Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården ska bygga på evidensbaserad kunskap och formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Täckningsgrad i Svenska höftprotesregistret (SHR) per variabel Täckningsgrad i Svenska knäprotesregistret (SKR) per variabel Andel höftledsimplantat som överlevt - 5 år - 10 år Höft Knä Höft Ökad rapportering ger vårdgivaren möjlighet till uppföljning av egna patienter, av jämförelser mellan olika vårdgivare, samt ger underlag för forskning. Följer att protesmaterial har mer än 92 % 10-års-överlevnad enl. SHR eller är upphandlat av Stockholms läns landsting Årligen Årligen Årligen SHR SKR SHR > 92 % 99,5% 99,5% 98 % 98 % 10 10

Kapitel 5 Uppföljningsplan 22 Kvalitet Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Grund nivå Bonusnivå Vitesnivå % Följer en indikator som kan spegla komplikationsfrekvensen ur korttidsperspektiv Säker vård Skador i samband med vård undviks genom ett aktivt förebyggande arbete. Patientfokuserad vård Vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar. Andel patienter med fler än ett återbesök inom 1 år. Risk för revision oavsett orsak, s.k. relativ revisionsrisk Alla revisioner inom 1 år efter primäroperation Andel patienter som anser att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Höft resp. knä var för sig Knä Knä Höft ihop med knä Följer komplikationer Följer patientens upplevelse och intryck av vården Årligen GVR Årligen Årligen SKR GVR Patientenkät 95 % 65 % 10 Andel patienter som anser att de var delaktiga i beslut om sin vård och behandling. Höft med knä Årligen Patientenkät 80 % 40 % 10

Kapitel 5 Uppföljningsplan 23 Kvalitet Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Grund nivå Bonusnivå Vitesnivå % Andel patienter som anser att de fick tillräcklig information om sitt tillstånd. Andel patienter som upplevt att personalen gjort allt de kunnat för att lindra smärtan. Höft med knä Höft med knä Årligen Årligen Patientenkät Patientenkät 80 % 95 % 40 % 65 % 10 10

Kapitel 5 Uppföljningsplan 24 Kvalitet Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Grund nivå Bonusnivå Vitesnivå % Effektiv vård Vården utformas och ges i samverkan med övriga vårdaktörer, så att onödig förbrukning av alla slags resurser undviks. Andel nybesök, läkare med remiss från: - husläkaruppdraget - okänd remittent - utan remiss Höft och knä Följer att patienterna är färdigutredda samt att det är rätt patientgrupp Årligen GVR Andel nybesök inom uppdraget som inte leder till operation. Höft ihop med knä Följer eventuell indikationsglidning Årligen GVR < 20 % >35% 10

Kapitel 5 Uppföljningsplan 25 Kvalitet Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Grund nivå Bonusnivå Vitesnivå % Jämlik vård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor till alla patienter oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Andel kvinnor resp män som opererats - varav under 60 år Medelåldern uppdelad på kvinnor och män Höft resp. knä var för sig Höft resp. knä var för sig Följer att proportionen av opererade överensstämmer med behoven Årligen Årligen GVR GVR

Kapitel 5 Uppföljningsplan 26 Kvalitet Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Grund nivå Bonusnivå Vitesnivå % Vård i rimlig tid Inga patienter ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som de har behov av. Registreringsgrad i Centrala Väntetids- Registret, CVR Andel patienter som väntat till första besöket 30 dagar > 30 dagar Höft resp. knä var för sig Höft resp. knä var för sig Höft resp. knä var för sig Följer krav i uppdraget Följer krav i uppdraget Följer vårdgarantin Månatligen Månatligen Månatligen CVR Registrering i Vårdmarknad Vårdmarknad CVR 100 % Andel patienter som väntat till operation 90 dagar > 90 dagar Höft resp. knä var för sig Följer vårdgarantin Månatligen CVR

Kapitel 5 Uppföljningsplan 27 Kostnad Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Mål Direkta kostnader Uppdragskostnader Höft ihop med knä Budget och kostnadsutveckling ska vara i balans. Månatligen Raindance

Kapitel 5 Uppföljningsplan 28 Effekter Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Grundnivå Bonusnivå Vitesnivå % Patienteffekt Andel återinskrivna patienter inom 2 månader Höft resp. knä var för sig Följer korttidskomplikationer Årligen GVR Andel reoperationer av primäroperationer inom 2 år oberoende av orsak - varav andel patienter med luxation - varav andel patienter med infektion - varav andel patienter med lossning Andel patienter som avlidit inom 90 dagar efter operation Höft Höft Knä Höft Följer korttidskomplikationer utifrån vårdgivaren. (Första uppföljningen 2010) Följer kvaliteten på den preoperativa medicinska bedömningen och den profylaktiska insatsen Årligen Årligen Årligen Årligen GVR SHR SHR SKR SHR

Kapitel 5 Uppföljningsplan 29 Effekter Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Grundnivå Bonusnivå Vitesnivå % Andel reoperationer av primäroperationer inom 1 år Höft Följer korttidskomplikationer utifrån vårdgivaren. (Första uppföljningen 2010) Årligen SHR Patienttillfredställelse, andel patienter som är nöjda med operationen (enligt VAS-skala, mäts 1 år efter operation). Höft Följer den självuppskattade tillfredställelsen av operationen Årligen SHR Andel patienter som upplever smärtlindring efter operationen (enligt VAS-skala, mäts före operation och 1 år efter). Höft ihop med knä Följer den självuppskattade smärtlindringen efter operationen Årligen SHR 95 % 65 % 10 Höft ihop med

Kapitel 5 Uppföljningsplan 30 Effekter Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Grundnivå Bonusnivå Vitesnivå % Andel patienter som upplever förbättrad livskvalitet, (enligt EQ-5D, mäts före operation och 1 år efter). knä Följer den självuppskattade förbättring av livskvaliteten efter operation Årligen SHR 98 % 80 % 5 Andel patienter som anser att behovet av hälso- och sjukvård är tillgodosett. Höft ihop med knä Följa patientens upplevelse och intryck av vården Årligen Patientenkät 95 % 65 % 10 Andel patienter som värderar att vård/behandling som helhet är bra. Höft ihop med knä Årligen Patientenkät 95 % 65 % 5 Andel patienter som har förtroende för läkaren. Andel patienter som rekommenderar vårdgivaren. Höft ihop med knä Höft ihop med knä Årligen Årligen Patientenkät Patientenkät

Kapitel 5 Uppföljningsplan 31 Höft-/knäledsprotesoperationer Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig via en länk som sänds till vårdgivaren per e-post och är öppen för rapportering under kalendermånaden januari. Rapportering kan endast ske vid ett tillfälle, närmare instruktioner kommer att medfölja e-posten. Kvalitet Uppgifter Definition Mätperiod Säker vård Verksamhetens antal anmälningar till LÖF. Verksamhetens antal anmälningar till Patientnämnden. LÖF- Landstingets ömsesidiga försäkringsbolag Verksamhetens punktprevalensstudie 1. Antal patienter inskrivna aktuellt dygn Punktprevalensstudien görs under ett dygn, två gånger per år. Maj/Okt- 2. MRSA: - andel patienter av dom opererade som är riskbedömda? - andel av riskpatienter som odlats? Riskfaktorer enligt Stockholms läns landstings handlingsprogram Vårdprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA). Målet är att alla patienter skall vara riskbedömda och alla riskpatienter skall vara odlade. Maj/Okt-

Kapitel 5 Uppföljningsplan 32 Kvalitet Uppgifter Definition Mätperiod Verksamhetens antal avvikelser: - varav avvikelser som lett till vårdskador. Definitioner enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2 005:12) om ledningssystem för kvalitet och patient-säkerhet i hälso- och sjukvården. Helår Effektiv vård Andel operationsplanerade patienter som fått operationen uppskjuten < 48 timmar innan operationen där orsaken är vårdgivarrelaterad Helår

Kapitel 5 Uppföljningsplan 33 Kvalitet Uppgifter Definition Mätperiod Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Antal utförda höft-/och knäprotesoperationer per operatör under 2010 omfattar samtliga ASA-klasser. Grundnivå=>50 operationer/operatör - Har vårdenheten en dokumenterad handläggningsrutin för arbetet med sjukskrivningsprocessen? - ja eller nej? Enligt Allmänna villkor 2 ska Vårdgivaren följa lagar, förordningar, policys och ha ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Aktuellt Uppföljning av hälsobefrämjande åtgärder: - Redovisa antalet patienter som genomgått operation inom vårdvalet, där patientens rökstatus är dokumenterad i journalen (täljaren). - Samtliga patienter som genomgått operation inom vårdvalet (nämnaren). Sjukskrivningsprocessen ska säkras enligt Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet inom Stockholms läns landsting, se Uppdragsguiden eller beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden 2010-04-27, HSN 1002-0175. - Antalet rökberoende patienter som genomgått operation inom vårdvalet där uppgift om förekomst av rökavvänjning är redovisat i journalen (täljaren). - Samtliga rökberoende patienter som genomgått operation inom vårdvalet (nämnaren).

Kapitel 5 Uppföljningsplan 34 Kvalitet Uppgifter Definition Mätperiod Miljöinsatser Läkemedel- Utbildning Vårdgivaren ska systematiskt arbeta för att hos Vårdgivaren anställd läkemedelsförskrivande personal har utbildning i läkemedelsmiljöpåverkan. Hur många av de anställda personerna har rätt att förskriva läkemedel? personer Hur många av dem har genomgått utbildningen Läkemedels miljöpåverkan? antal personer Kursen ska endast avse läkemedels påverkan på miljön (dvs. ej arbetsmiljöfrågor). Det ska t.ex. behandla bakgrunden till problem med läkemedelsrester i vattenmiljön. Det ska ingå ett avsnitt om hur SLL hanterar problemet och hur miljöaspekterna vägs in i Kloka listan. Deltagarna ska efter kursen veta hur de själva kan bidra för att minska läkemedlens negativa miljöpåverkan. Utbildningen ska omfatta minst 45 minuter. Ett alternativ till föreläsningen är SLL:s webbaserade kurs Läkemedels miljöpåverkan som finns på Uppdragsguiden. Aktuellt

Kapitel 5 Uppföljningsplan 35 Kvalitet Uppgifter Definition Mätperiod Miljöledning Vårdgivaren ska ha ett miljöledningssystem certifierat enligt ISOstandard 14001, EMAS eller motsvarande. Alternativ A Miljöcertifiering I avtal med Vårdgivare vars sammanlagda ersättning från Beställaren är, eller överstiger 15 Mkr/år. A. Är Vårdgivaren miljöcertifierad enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande? JA NEJ Om Beställaren så begär ska kopia på certifikatet alternativt kopia på senaste revisionsbeslutet eller recertifieringsbeslutet skickas till Beställaren. A. Datum för certifiering år mån dag A. Datum för senaste recertifiering år mån dag A Vilket certifieringsorgan har utfärdat certifikatet? AAA Certification AB BMG Trada Certifiering AB Bureau Veritas Certification DNV Certification AB LRQA Sverige AB SEMKO Certification AB SFK Certifiering AB SP Certifiering ÅF-TÜV Nord AB

Kapitel 5 Uppföljningsplan 36 Kvalitet Uppgifter Definition Mätperiod Annat certifierande företag: Alternativ B Miljödiplomering I avtal med Vårdgivare vars sammanlagda ersättning från Beställaren understiger 15 Mkr/år. Miljödiplomering B. Är Vårdgivaren miljödiplomerad av Beställaren? JA NEJ B. Datum för senaste miljödiplomering år mån dag

Kapitel 6 37 Kapitel 6 Ersättningsvillkor för höft- och knäprotesoperationer Ersättningsvillkor för höft- och knäprotesoperationer inom Vårdval Stockholm Ersättningen består av en rörlig produktionsrelaterad ersättning och en målrelaterad bonusersättning/vite. Produktionsrelaterad ersättning utgörs av styckpris i samband med operation samt av ersättning för särskilt definierade besök. Den totala produktionsrelaterade ersättningen under ett kalenderår utgör underlag för målrelaterad ersättning. Om en vårdgivare uppfyller fastställda kvalitetskrav erhåller denne utöver produktionsrelaterad ersättning även ersättning enligt fastlagd procentuell andel av målrelaterad ersättning. Om Vårdgivaren inte uppnår fastställda vitesnivåer utgår vite. 1 Produktionsrelaterade ersättningar Beställaren betalar till Vårdgivaren ersättning per vårdtillfälle och per besök som rapporteras elektroniskt till SLL s databaser enligt Beställarens anvisningar, se länkar Uppdragsguiden. http://www.uppdragsguiden.sll.se/mota-patienten/ta-betalt/avgiftshandboken-2010/15-registreringoch-fakturering/registreringsrutiner/ http://www.uppdragsguiden.sll.se/hantera-avtal/auktorisering--vardval- Stockholm/Registreringsrutiner-for-vardval-specialistlakarvard/ 1.1 Ersättning per operation I beställarens ersättning per operation till Vårdgivaren inkluderas: preoperativ läkarundersökning operation inklusive eftervård enligt uppdragsbeskrivningen protes och för operationen erforderliga läkemedel och material efterkontroll med röntgenundersökning Kr/op Ersättning per operation 56 300 Patientavgifter skall avräknas från ersättning enligt ovan. Beloppet inkluderar 3 procent målrelaterad bonusersättning.

1.2 Besöksersättning 38 Kapitel 6 Ersättningsvillkor för höft- och knäprotesoperationer Beställaren betalar Vårdgivaren ersättning för besök av patient där bedömning av om patienten skall genomgå höft- eller knäledsprotesoperation görs och med resultat att patienten ej blir opererad. Kr/besök Ersättning för läkarbesök och bedömning att operation inte är aktuell 725 Patientavgifter skall avräknas från besöksersättning enligt ovan. Beloppet inkluderar 3 procent målrelaterad bonusersättning. 2 Reoperationer Vårdgivare skall ta ekonomiskt ansvar för eventuella reoperationskostnader (preoperativ undersökning, operation, protes/operationsmaterial och eftervård med rehabilitering till hemgång) inom 2 år efter primäroperation och i enlighet med villkor i Uppdragsbeskrivningen. 3 Bonusersättningar och viten Beställaren beräknar bonusersättningar respektive viten. Utbetalning av bonusersättning respektive fakturering av vite sker senast 31 mars efterföljande år. 3.1 Målrelaterad ersättning Tre procent av de ersättningar som Beställaren under kalenderåret utbetalat till Vårdgivaren enligt punkt 1.1 och 1.2 i denna ersättningsbilaga ligger till grund för beräkning av målrelaterad ersättning. Om Vårdgivaren uppnår eller överträffar i Uppföljningsplanen specificerade bonusnivåer betalar Beställaren en bonus till Vårdgivaren. Denna bonus utbetalas med den i Uppföljningsplanen angivna procentsatsen av den målrelaterade ersättningen. Om Vårdgivaren inte uppnår i Uppföljningsplanen specificerade vitesnivåer ska Vårdgivaren betala ett vite till Beställaren. Detta vite faktureras Vårdgivaren med den i Uppföljningsplanen angivna procentsatsen av den målrelaterade ersättningen. 3.2 Vite för bristande miljöarbete Om den sammanräknade årliga ersättningen till Vårdgivaren, är eller överstiger 15 miljoner kronor avräknas ett vite på 0,5 procent från ersättningen om Vårdgivaren inte är miljöcertifierad enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande den 31 december.

39 Kapitel 6 Ersättningsvillkor för höft- och knäprotesoperationer Om den sammanräknade årliga ersättningen till Vårdgivaren understiger 15 miljoner kronor avräknas ett vite på 0,5 procent från ersättningen om Vårdgivaren inte är miljödiplomerad av Beställaren alternativt miljöcertifierad enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande den 31 december. Beställaren fakturerar Vårdgivaren vitet. 3.3 Vite för bristande inrapportering Om Vårdgivaren inte rapporterar till Beställaren enligt avsnittet om Informationsförsörjning i Regelboken/Avtalet äger Beställaren rätt att innehålla 5 procent av på varje faktura fakturerat belopp från den månad rapporteringen uteblir fram till dess att rapporteringen sker. Beställaren återbetalar då 80 % av det innehållna beloppet. 4 Patientavgifter Vårdgivaren förbinder sig att av patienter som behandlas enligt detta Avtal ta ut patientavgift med de belopp som Stockholms läns landsting beslutat. Uppgift om patientavgifterna finns tillgängliga i SLL s patientavgiftshandbok och på www.uppdragsguiden.sll.se. Patientavgifter skall kunna betalas kontant, med betalkort eller med kredit (via inbetalningskort). Beställaren ersätter inte Vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift enligt SLL s avgiftsregler. Beställaren ersätter inte Vårdgivaren för utebliven patientavgift för patienter som uteblir från bokade besök. De patientavgifter Vårdgivaren får från patienterna är en del av Beställarens ersättning till Vårdgivaren. Om patienten vid ett tidsbeställt besök utan vägande skäl - får en väntetid på mer än 30 minuter efter den utsatta tiden äger patienten rätt att på begäran återfå den erlagda patientavgiften. Ingen återbetalning skall ske om patienten har frikort eller är avgiftsbefriad. Vårdgivaren äger inte rätt till någon ersättning från Beställaren för återbetalningen av patientavgiften. Se vidare avgiftshandboken på Uppdragsguiden. 4.1 Frikort Vårdgivaren äger rätt att fakturera Beställaren för utebliven intäkt vid besök av patient som har frikort eller av annan anledning enligt SLL s avgiftsregler inte skall betala patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalat, om denne inte haft frikort eller varit avgiftsbefriad. Patient med frikort avser patient som uppnått nivån för högkostnadsskydd.

40 Kapitel 6 Ersättningsvillkor för höft- och knäprotesoperationer 4.2 Patientavgifter för tekniska hjälpmedel Vårdgivaren ansvarar för att från patienter ta ut eventuell avgift för hjälpmedel efter vad som framgår av Uppdragsguiden. Vårdgivaren ansvarar för redovisning av avgiften, som i sin helhet skall tillfalla Beställaren. Betalning till Beställaren regleras med faktura senast månaden efter det Vårdgivaren tagit emot avgiften. 4.3 Förändrade patientavgifter Om SLL beslutar om ändrade patientavgifter skall övriga ersättningar från Beställaren till Vårdgivaren justeras på sådant sätt att Vårdgivarens totala ersättning enligt detta avtal inte förändras till följd av förändringen av patientavgifter. Parterna skall komma överens om hur denna justering av ersättningarna skall ske. 5 Läkemedel När patienten behandlas med läkemedel och under behandlingen befinner sig på mottagning, inom dagvård och slutenvård skall läkemedlen rekvireras från den leverantör som har avtal med SLL om läkemedelsförsörjning eller annan leverantör som SLL upphandlat och bekostas av vårdgivaren. Upphandlade läkemedel och varor där SLL har rabatter och nettopriser skall användas om det inte finns medicinska skäl däremot. Om behandlande läkare bedömer att patienten själv kan administrera sina läkemedel utan övervakning eller hjälp av sjukvårdspersonal, får läkemedlet förskrivas på recept. För alla auktoriserade i vårdvalet kommer det att ingå ett kostnadsansvar för öppenvårdsläkemedel från 2012. 6 Medicinsk service Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för medicinsk service. 7 Lokaler och utrustning Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader som är relaterade till de lokaler och den utrustning som behövs för uppdragets utförande. 8 Tekniska hjälpmedel Beställaren bekostar hjälpmedel som förskrivs till brukaren enligt SLL s anvisningar och regler, se Uppdragsguiden. Behandlingshjälpmedel bekostas av Vårdgivaren, för undantag se Hjälpmedelguiden via Uppdragsguiden.

41 Kapitel 6 Ersättningsvillkor för höft- och knäprotesoperationer 9 Tolkar Vårdgivaren svarar för kostnaden för språktolk eller teckentolk vid patientkontakt. 10 Utbildningsåtaganden Beställaren ersätter Vårdgivaren för utbildningsplatser denne tillhandahåller för läkare och andra vårdyrkesstuderande med av SLL fastställd ersättning. Dessa ersättningar finns tillgängliga på www.uppdragsguiden.sll.se. 11 Sjukresor Beställaren svarar för kostnaderna för sjukresor om entreprenör SLL har avtal med anlitas. 12 Fakturering Vårdgivaren skickar faktura till Beställaren efter avslutad behandling till adress som Beställaren skriftligt anger. På fakturan samlas samtliga poster som skall faktureras den månaden. Vid fakturering till SLL skall avdrag göras för uppburna patientavgifter. Beställaren innehåller den andel av fakturerat belopp som utgör målrelaterad bonus (jfr p 3 Bonusersättningar och viten). Fakturan utformas och specificeras enligt Beställarens anvisningar. Beställaren äger rätt att kräva att Vårdgivaren specificerar vissa uppgifter elektroniskt se Uppdragsguiden. Beställaren äger rätt att införa elektronisk fakturering och att ställa system för detta till Vårdgivarens förfogande och användning. 12.1 Kompensation för moms Privat vårdgivare och landstingsägda bolag äger rätt att på fakturerat belopp göra ett tillägg på 6,0 procent som kompensation för att de inte äger rätt att göra avdrag för moms. 12.2 Betalningsvillkor Betalning sker emot faktura på första tillgängliga bankdag 30 kalenderdagar efter fakturadatum. Om fakturans faktiska ankomstdatum är mer än fem kalenderdagar efter fakturadatum äger beställaren rätt att förlänga tiden för betalning motsvarande antal dagar. Vårdgivaren har inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra avgifter eller pristillägg som inte framgår av detta Avtal. Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats tre månader efter det att vårdtjänsten avslutades.

12.3 Invändningar mot faktura 42 Kapitel 6 Ersättningsvillkor för höft- och knäprotesoperationer Invändningar mot fakturan skall ske senast tre månader efter mottagandet för att beaktas. Vid befogad invändning skall reglering av felaktigt fakturerat belopp ske inom 30 dagar. Dessa regler gäller ömsesidigt för Beställaren och Vårdgivaren. 12.4 Dröjsmål Betalningsmottagande part äger vid försenad betalning rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt gällande räntelags regler.

Kapitel 7 Informationshantering och rapportering 43 Kapitel 7 Informationshantering och rapportering 1 Introduktion Vårdgivare skall uppfylla ett antal krav på att leverera information elektroniskt för att effektivisera vårdprocessen kvalitativt och ekonomiskt - samt förbättra samverkan och ge förutsättningar för invånarnas och vårdens aktörers möjligheter till Nationell e-hälsa. En nationell IT strategi togs fram 2006 i syfte att skapa en framtida effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg. Fokus för strategin var då att skapa tekniska förutsättningar för behörighet och kommunikation av vårdinformation. Under våren 2010 bytte den Nationella IT-strategin namn till Nationell ehälsa och fokus förflyttades från teknik, IT-lösningar och infrastruktur till nyttan för invånare och verksamheter. I samband med detta kommer nya krav och möjligheter, t ex krav på etjänstekort samt tillgänglighet till etjänster som Nationell Patientöversikt (NPÖ) och Nationell läkemedelsförteckning. SLL:s framtida IT-utveckling kommer i hög grad att präglas av den nationella ITutvecklingen. Därmed kan kraven i Avtalet på informationshantering och rapportering komma att kompletteras med ytterligare krav under avtalsperioden. SLL har två IT-plattformar som baseras på och följer det nationella arbetet, dessa är Vårdguiden med Mina vårdkontakter (MVK) samt Plattform SLL (PSLL). Genom dessa nås i framtiden såväl de nationella etjänsterna som de inom SLL. Detta avsnitt beskriver den information som skall rapporteras till SLL via olika etjänster och filöverföringar. Stora delar av informationen är obligatorisk enligt lag och gällande regelverk. Informationskraven beskrivs under rubrikerna Kravställda etjänster och Kravställda filöverföringar. På Uppdragsguiden/Informationshantering och rapportering finns beskrivningar av det stöd som finns att få genom SLL:s etjänsteutbud och IT-infrastruktur 2. 2 Med tjänst, system och plattform avses i detta sammanhang: Tjänst: en tjänst är det arbete som informationsteknik kan erbjuda och utföra för en människa eller åt ett annat tekniskt IT-system/IT-tjänst. Exempelvis en bokningstjänst av ett vårdtillfälle eller en filöverföring mellan två programvaror/system. Tjänsten är en del av en teknisk plattform där flera olika tjänster samutnyttjar plattformens behörighetskontroll, notifiering, loggning, kommunikationstjänster etc. System: Ett system är ett antal komponenter som tillsammans samverkar för ett gemensamt mål. Varje tekniskt system erbjuder funktioner och den vy som människan möter i systemet samt alla de nödvändiga basfunktioner som krävs för att skapa ett fungerande system såsom loggning, databashantering, kommunikation, behörighetskontroll, notifiering, etc. Plattform: En plattform inom informationstekniken är en bas/samling av funktioner som flera tjänster kan samutnyttja. Den består av en viss hårdvara, ett visst operativsystem och basfunktioner för exempelvis, säkerhet, databashantering och kommunikation. Tjänsterna kan serva helt skilda system och verka i helt skilda kontexter.