1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat i en stund. Efter de tunga frågorna tar man någonting lättare och neutralt till slut (se Solvang & Holme s. 174). * i början måste man presentera sig själv och forskningsprojektet, även en kontaktadress. Om formulären är anonym, skall det berättas. # i början finns även en instruktion: hur man svarar, hur man returnerar formulären; att man inte skall besvara de frågor som inte gäller en eller som man inte vet svaret på, osv. # om man säger, att det tar 20 minuter att svara, får det inte ta mycket längre tid! * i slutet lämnar man utrymme för kommentarer, man tackar respondenten för dennes tid. - frågorna kan handla om respondentens bakgrundsinformation (kön, ålder, utbilding, bostadsort, inkomster osv); om de yttre förhållandena; om beteende; om åsikter och attityder - frågorna kan vara: öppna (man skriver sitt svar på en tom rad/intervjuaren tecknar ned); ja/nej frågor; val mellan olika alternativ (OBS: om man får välja fler alternativ, kan vi här förstå den som en kombination av många ja/nej frågor); val mellan värden på en skala (t.ex från 1 till 5, 1-3, 1-4, 1-7 osv) = den sk Likert-skalan som används vid attitydmätningar. Togs ursprungligen i bruk av Likert, som använde 5 värden. - exempel på frågor: 1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) - när man från början har öppna frågor skapar man ofta kategorier för svaren efteråt. Ett slags innehållsanalys. - Hur gammal är du? Markera rätt svar: (= fråga med svarskategorier) 16-20 21-25 26-30 31-40 41-50 51-60 61-65 65-80 81 eller äldre * Kan göra det lättare att svara och förminska bortfallet. Även bra ur anonymitetens ståndpunkt (ålder och t ex yrke). Vid statistisk behandling använder man det mellersta talet i varje kategori (18, 23,... 45,...) eller betraktar variabeln som ordinalvariabel. # kategorierna väljs i enlighet med hypotesen samt med det, som vi från förut vet om respondenterna * om man låter respondenten välja mellan alternativ, är det viktigt att alternativen... 1) logiskt utesluter varandra. T ex inte: hur gammal är du? INTE: 16-20; 20-25; 25-30 osv; 2) omfattar varje tänkbar möjlighet. T ex hur brukar du komma till jobbet? till fots, cykla, åka bil, åka buss, åka tåg...? Men: i rullstol, åka skidor, rida, med roddbåt...? En bra möjlighet är att som sista alternativ ange: på annat sätt, vilket? (med utrymme för svar) (då man inte teoretiskt kan utesluta, att något alternativ inte finns med bland svarskategorierna) # Om det blir fler öppna svar och man bland dem hittar likadana, kan man under analysens gång skapa en ny kategori 3) är genomtänkta med avseende på att de kan förutsättas skilja mellan respondenterna. T ex om vi frågar: när läste du senast en bok från början till slut? så kan
svarskategorierna ( mindre än en månad sedan osv ) bli annorlunda beroende på om vi undersöker alla finländare, Åbo Stadsbiblioteks registrerade kunder, eller medlemmarna i en deckarklubb 2) FRÅGOR OM BETEENDE - När var du senaste gång på bio? 1) mindre än en vecka sedan 2) mellan en vecka och en månad sedan 3) 1-2 månader sedan 4) 2-6 månader sedan 5) 6-12 månader sedan 6) över ett år sedan 7) jag går aldrig på bio * när man skapar kategorier strävar man efter att kunna skilja mellan respondenterna att inte de flesta skulle välja ett och samma svar => man behöver ha något slags förhandskunskaper om hurdana respondenterna är - frågor som gäller hur ofta ett beteende fõrekommer kan formuleras som: hur ofta eller hur ofta under det senaste året (osv). Frågan när senast är den mest konkreta och därför brukar respondenterna kunna besvara den exakt, men den påverkas även mest av tidpunkten för intervjun/svarandet (veckodag, semestrar, helger osv) - ju konkretare fråga, desto pålitligare blir svaren i meningen att de stämmer överens med respondentens verkliga beteende; t ex är det ur den synpunkten bättre att fråga: vilken bok läste du senast från början till slut? än: vad tycker du om för slags böcker? - svarandet kan göras mer flytande med hjälp av sk filterfrågor, som leder respondenten vidare till nästa lämpliga fråga. Om man svarar jag går aldrig på bio, kan man utelämna därpå följande frågor om de t ex handlar om vilken film man var och såg på, om hur det var senaste gång när man var på bio 3) FRÅGOR OM ÅSIKTER OCH ATTITYDER - Vad anser Du om att man visar erotiska filmer i TV?... - Tycker Du att det är bra eller inte att man visar erotiska filmer i TV? 1) Bra 2) Inte bra 0) Vet ej * om man inte har alternativet vet ej, riskerar man att respondenterna ger svar om ämnen som de faktiskt inte tänkt på (de kanske väljer ett mitt-emellan alternativ; men det har ju inte samma betydelse som att man inte vet!). (Å andra sidan finns de som säger att man inte bör göra det för lätt för respondenten att inte svara. Problem: obesvarad fråga ett svar som kanske inte motsvarar det som personen tänker)
- Har Du positiv eller negativ inställning till att man visar erotiska filmer i TV? (= Likert-skalan) helt ganska beror på ganska helt vet ej negativ negativ filmen positiv positiv 1 2 3 4 5 0 helt ganska ganska helt vet ej negativ negativ positiv positiv 1 2 3 4 0 helt beror på helt vet ej negativ filmen positiv 1 2 3 0 - en viktig skillnad om det finns en neutral svarsmöjlighet (ett udda antal värden) eller om man tvingas välja. Man vill kanske vid analysen räkna ihop t ex alla negativa och alla positiva ståndpunkter - Annan formulering: man presenterar ett påstående och frågar om respondenten instämmer i eller tar avstånd ifrån det. Det finns olika åsikter om hurdana TV-program som är lämpliga. Vad anser du om följande påståenden? instämmer helt instämmer delvis tar delvis avstånd ifrån tar helt avstånd ifrån Censurerandet av TV-program är 1 2 3 4 0 oacceptabelt i alla förhållanden. Det är viktigt att skydda barnen 1 2 3 4 0 från pornografins inflytande Erotiska filmer borde inte visas 1 2 3 4 0 i TV före klockan 22. Om en film visas i TV, borde man 1 2 3 4 0 avlägsna scener som innehåller erotik TV-reklam borde inte visa underkläder 1 2 3 4 0 vet ej
- Man kan också ha en skala med t ex 7, 9 eller 10 värden. Om man t ex vill skilja mellan attityder mot flera olika teman och man har flera frågor i rad Nästa fråga gäller din åsikt om huruvida grundrättigheterna är garanterade i vårt land. Svarsalternativet 1 betyder, att grundrättigheterna är garanterade åt alla, 7 att de inte alls är det. Markera det alternativ som motsvarar dina åsikter bäst. Tycker du, att grundrättigheterna är garanterade i vårt land åt varje människa oavsett hans eller hennes...? inte alls garanterade helt garanterade vet ej kön 1 2 3 4 5 6 7 0 ålder 1 2 3 4 5 6 7 0 etniska bakgrund 1 2 3 4 5 6 7 0 utbildning 1 2 3 4 5 6 7 0 modersmål 1 2 3 4 5 6 7 0 bostadsort 1 2 3 4 5 6 7 0 inkomst 1 2 3 4 5 6 7 0 hälsa 1 2 3 4 5 6 7 0 mentala eller fysiska handikapp 1 2 3 4 5 6 7 0 politiska åsikter 1 2 3 4 5 6 7 0 religiösa åsikter 1 2 3 4 5 6 7 0 * OBS: Svaret på en fråga kommer att påverkas av sammanhanget i vilket man presenterar den. De föregående frågorna skapar ett slags bakgrund. När man analyserar resultaten måste den tas i beaktande. - ännu en annan typ av fråga: man bes välja mellan två alternativa påståenden (antingen välja en, eller visa var man befinner sig mellan dem på en skala) - man kan göra flera påståenden som behandlar sas samma sak ur olika synvinklar, och låta respondenterna säga om de instämmer i dem eller inte. Genom att räkna ihop poängen kan man estimera hur starkt de anammar en attityd * finns mer invecklade sätt att konstruera attitydskalor. Thurstone-skalan: genom förhandstestning ger man de olika påståenden olika värden (något påstående är sas. starkare än ett annat). - i allmänhet vid attitydmätning: man vill veta hur starkt man anammar en viss attityd - Frågeformulärer innehåller variabler med olika mätnivå, som gäller olika typer av information * ex på nästa sida: internetenkät. Där ser man ofta redan av utformningen vilka som är på nominalskalenivå (rullgardin!)
*ex: Solvang & Holme s. 176-8: frågorna 9-29, 52-55, 74 se föregående sida! EN ÖPPEN FRÅGA (55) VILKA ÄR PÅ NOMINALSKALENIVÅ? (9, 27, 28?, 29, 52, 54, 74) VILKA ÄR PÅ ORDINALSKALENIVÅ? (12, 28?, 53) NB: utifrån en marxistisk teori kunde även 28 uppfattas som ordinalvariabel FINNS DET NÅGON VARIABEL PÅ KVOTSKALENIVÅ? (10/11) OBS: två siffror tydligen pga att man matar in svaren med två siffror * ex: frågeformulär för deltagare i arbiskurser se nästa sida! GRUPPARBETE: fiktiv frågeformulär om förståelse av modern konst. En enkät som ska fyllas i av museibesökare, med... 1) bakgrundsinformation 2) kunskaper och beteende 3) åsikter och attityder