Säker el i Kalmar. Kan-el på turné

Årsredovisning 2009

Kalmar Energi 2009

Året som gått Säker el i Kalmar 95 % av våra kunder hade helt avbrottsfri el under förra året. Under 2009 drabbades 1 105 av totalt 21 971 kunder i Kalmar av oplanerade strömavbrott. Avbrottstiderna har varierat mellan 20 minuter upp till fyra timmar beroende på felorsak. Medelavbrottstiden för de drabbade kunderna var 77 minuter. Öppet hus i Moskogen Lördagen 30 maj bjöd vi allmänheten till en familjedag vid Moskogens kraftvärmeanläggning. Dagen lockade cirka 1 000 personer och de deltog i rundvandringar på bygget, energiexperiment, godisregn med mera. Kalmars klimathjältar Alla kunder som har elhandelsavtal med Kalmar Energi kan för en blygsam summa köpa en utsläppsrätt för att kompensera sin miljöpåverkan. Vi kallar det KlimatEl och under 2009 har drygt 850 personer valt att göra denna insats för miljön. Kan-el på turné Under tre månader har vi haft en rullande kundservice där vi bland annat besökt Kalmar, Smedby, Lindsdal, Emmaboda och Nybro. Frågorna har varit många och vi har känt att vår närvaro varit uppskattad. 254 personer besökte oss i vår buss och ca 5 % av dem tecknade någon form av avtal. Stöd till Haiti I samband med naturkatastrofen på Haiti, skänkte Kalmar Energi 100 000 kr för att hjälpa de drabbade. Vi baserade summan på ca 1 000 kr per anställd och utmanade andra företag att göra samma sak. Höga elpriser Under december 2009 såg vi en elprisutveckling som aldrig skådats tidigare. Som dyrast låg det rörliga priset vissa timmar på närmare 15 kr/kwh. Resultatet på fakturan för dem som har rörligt elpris blev cirka 10 % högre. Filmer från Moskogen Under byggnadstiden i Moskogen har vi gjort dokumentationsfilmer som vi lagt på hemsidan och Youtube. 1 200 personer har sett någon av våra filmer! Studiebesök Under 2009 kom studiebesöken igång på allvar. Vi tog emot ca 70 studiegrupper och räknar med att runt 1 000 personer har besökt anläggningen och fått en guidad visning. Lysande Kalmar Den årliga ljusfestivalen genomfördes i mörkaste november och gick in på sitt fjärde år. I år tog festivalen lite nya former där kulturlivet och de historiska vingslagen lyftes fram. Genom att väcka liv och rörelse i kvarteret runt slottsallén skapade vi en mötesplats även den mörka tiden på året. Kalmar Energi i media Vårt långsiktiga arbete med mediebearbetning resulterade i att Kalmar Energi omnämnts i olika medier ca 140 gånger varav 33 tillfällen handlade om Moskogen.

Fem år i sammandrag Nyckeltal MSEK 2009 2008 2007 2006 2005 800 Nettoomsättning 703 667 635 647 580 Rörelseresultat 75 69 75 65 77 Rörelsemarg, procent 11 10 12 10 13 700 600 500 Resultat e finansposter 69 65 69 60 76 400 300 Balansomslutning 2 000 1493 780 675 516 200 Avkast på sys kap, proc 6 8 13 17 25 100 Soliditet, procent 18 22 37 38 48 0 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Omsättning och resultat för åren 2005-2009 Investeringar inkl kraftvärme 486 805 216 195 40 Kassaflöde -371-696 -101-95 65 Omsättning Resultat Medeltalet anställda 115 111 105 101 99 90 30 % Resultaträkning MSEK 2009 2008 2007 2006 2005 60 20 % Summa intäkter 703 667 635 647 580 Rörelsekostnader -580-555 -519-548 -475 Avskrivningar -48-43 -41-34 -28 30 10 % Rörelseresultat 75 69 75 65 77 Finans o koncernposter -6-4 -6-5 -1 Resultat före dispositioner och skatt 69 65 69 60 76 0 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 Resultat och avkastning på sysselsatt kapital för åren 2005-2009 År 2009 0 Balansräkning Reslutat Avkastning MSEK 2009 2008 2007 2006 2005 Tillgångar 800 Anläggningstillgångar 1718 1248 549 447 287 700 Omsättningstillgångar 282 245 231 228 229 600 Summa tillgångar 2000 1493 780 675 516 500 Skulder och eget kapital 400 Eget kapital 364 322 288 259 247 300 Skulder 1636 1171 492 416 269 200 Summa skulder och eget kapital 2000 1493 780 675 516 100 2009 2009 2009 Definitioner Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital Sysselsatt kapital Balansomslutningen exklusive icke räntebärande skulder Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen Justerat eget kapital Summa eget kapital samt 73,7 procent av obeskattade reserver Kassaflöde Resultat före avskrivningar minus investeringar 0 El Elnät Volymutveckling för åren 2005-2009 Värme

Kalmar Energi är Kalmarregionens ledande energiföretag med en stark lokal närvaro. Att värna om vår gemensamma miljö ligger oss varmt om hjärtat. Därför levererar vi alltid el producerad av förnybara källor. Vår fjärrvärme tillverkas nästan uteslutande av rena biobränslen. Som lokalt energiföretag finns och arbetar vi i våra kunders omedelbara närhet. Det gör att vi känner den lokala marknaden och våra kunder väl. Vår ambition är att alltid vara tillgängliga, ge ärliga svar och korrekt information. Det är så vi vill ha det, en personlig relation med våra kunder, allmänheten och våra övriga partners. Innehåll Sida VD har ordet 2 Elförsäljning 6 Elnät 8 Värme 10 Resan mot ett hållbart samhälle 14 Medarbetarna är nyckeln till framgång 16 Att hantera risker 18 Förvaltningsberättelse 20 Ekonomisk redovisning 22 Förslag till vinstdisposition 23 Resultaträkning 23 Balansräkning 24 Förändringar i eget kapital 26 Kassaflödesanalys 27 Noter 28 Tilläggsupplysningar 31 Styrelse och ledning 32

2 VD har ordet VD har ordet

Verksamhetsberättelse Kalmar energi 3 Drivkraften att vilja göra en förändring finns hos våra kunder och vi sitter på kunskapen. Tillsammans kan vi nå en förändring. När vi summerar 2009 bär vi med oss rubrikerna kring finanskris och klimatfrågor. I en föränderlig värld tvingas vi till att ta ett större eget ansvar. Det var ett år när hoppet om att globala lösningar skulle rädda ekonomi och miljö fick stå tillbaka för egna insatser. Det stod klart att det är de små valen i vardagen som avgör hur framtiden ser ut. Med en försvagad konjunktur har vi mött både utmaningar och möjligheter. Med mindre pengar i kassan ökade viljan till att spara. Efterfrågan på förnybar energi ökade hos våra kunder och fler valde att göra ett aktivt val när det gällde uppvärmningsform och elleveranser. Drivkraften att vilja göra en förändring finns hos våra kunder och vi sitter på kunskapen. Tillsammans kan vi nå en förändring. förbrukning ställer krav på oss som leverantör. Våra hjärtefrågor är miljö och personlig närvaro. Vi har kommit förhållandevis långt när det gäller vårt miljöarbete och jobbar sedan många år tillbaka medvetet med lokal samverkan både inom sport och kultur. Att vi flyttat oss i rätt riktning innebär dock inte att vi är nöjda. I årets kundundersökning uppskattas vårt arbete med miljöfrågor. Vår största styrka sitter emellertid i den personliga kontakten. Det stärker oss att fortsätta att leva som den goda grannen och att möta människor där de befinner sig. Med en rullande kundservice kommer vi ännu närmare kunden och gensvaret på vår kan-el-kampanj har varit positivt. Bland de områden där vi kan bli bättre nämner våra kunder en enklare faktura och fler produktalternativ. Vårt uppdrag handlar om att uthålligt säkra produkter som är avgörande för samhällets funktion och vårt sätt att leva. Kraven på tillgänglighet ökar i takt med att tekniken hittar allt fler användningsområden. Som samhällsbyggare har vi ett extra stort ansvar, både för våra kunder och för den närmiljö där vi verkar. I Kalmar tätort ligger alla kablar i marken. Det gör att vi har en väldigt hög leveranssäkerhet och bidrar samtidigt till en bättre boendemiljö. Det krävs kontinuerligt underhålls- och förbättringsarbete för att bevara den infrastruktur som vi genom åren har byggt upp och för att bevara en historisk vacker miljö. Vi har ett ansvar för att säkra produktion och distribution av el och värme. Vi ska dessutom göra det på ett sätt som är uthålligt både idag och imorgon. Nya tekniklösningar och förändringar i vår livsstil ökar energibehovet. Vi har en viktig roll att spela för ett hållbart Kalmar. För att nå visionen krävs ett samspel mellan att använda rätt energislag, att energieffektivisera och att producera med förnybara bränslen. Vi välkomnar kunder med åsikter Vi har många kunder med stort klimatengagemang. Det är vi tacksamma för. Viljan att kunna påverka energival och Vägar till ett hållbart samhälle Klimatfokus är vägledande i vårt arbete. Detta gäller såväl våra kunder som våra medarbetare. Att enkelt och konkret arbeta med klimatfrågorna har ökat kunskapen och viljan att göra ännu mer. Det innebär samtidigt att förväntningarna på oss både som leverantör och arbetsgivare ökar. Med den nya kraftvärmeanläggningen i Moskogen säkrar vi värmeproduktion och får dessutom elproduktion med biobränslen från närregionen. Med Kalmarsund Vind ekonomisk förening har våra kunder andelar i tre vindkraftverk. Under året har ytterligare andelar i en ny förening erbjudits kunder i kön för vindkraft. Med Mina sidor, som nås via internet, underlättar vi för våra kunder att hålla koll på sin förbrukning och vi ger stöd till dem som väljer att bli klimatneutrala. Våra kunder vill göra en skillnad och vi kan och ska göra steget lättare för dem. Elen är en grundsten Kravet på säkra leveranser ökar i takt med att vår livsstil successivt förändras. Med fler apparater i hushållet som kräver el, ökar kravet på att hushålla och använda elen till rätt saker. Som uppvärmningsform bör elen fasas ut till förmån för el till kommunikation och transporter.

4 VD Har ordet Acceptansen hos våra kunder för att stå utan el räknas inte längre i timmar utan i minuter. Idag har alla kunder rätt till ersättning vid avbrott som överstiger 12 timmar. Då elnätet är ett monopol har Energimyndigheten som uppgift att bevaka det pris som tas ut av kunden. Bevakningsmodellen förstärker kundens ställning och säkrar att det pris vi sätter är skäligt. Från februari 2009 får samtliga våra elnätskunder en faktura baserad på verklig förbrukning. Det innebär att en kall vinter direkt påverkar kostnaden samtidigt som en åtgärd för att hålla nere energiförbrukningen blir lika synlig. Med tydligare koppling till förbrukningen blir både steget till energibesparingen kortare och fakturan enklare. Moskogen är framtiden Byggnationen i Moskogen har nu avslutats och med det sätter vi punkt för vårt största projekt genom tiderna och en av länets största miljösatsningar. Från mitten av oktober började vi leverera värme från anläggningen i Moskogen och i slutet av november släpptes elen ut på nätet. I slutet av december övertogs anläggningen helt enligt tidplan. Kraftvärmeanläggningen i Moskogen är en tydlig symbol för att förnybar energi är framtiden. Anläggningen nyttjar ångan vid värmeproduktionen och kan därmed även producera el. Elproduktionen passar väl in i vår struktur och gör oss något mindre känsliga för elprisutvecklingen. Med den nya anläggningen får vi en lokal el- och fjärrvärmeproduktion helt baserad på förnybara bränslen. Det gynnar både miljö och ekonomi och är på så sätt bra för våra kunder. Projektets positiva miljöpåverkan gör detta till det enskilt största miljöprojektet i Kalmar med en total minskning av koldioxidutsläppen med närmare 100 000 ton per år. Resan bort från fossila bränslen, som vi påbörjade redan i slutet av 90-talet, har med detta nått en viktig milstolpe för att nå målet kring ett fossilbränslefritt Kalmar län. under 2009 men framtidstron hos våra kunder var fortsatt stark och anslutningstakten på fjärrvärmen hög. Vi har en stabil grund för att kunna hantera den stora investering som en ny produktionsanläggning innebär. Vi arbetar aktivt för att minimera den högre riskexponeringen för att kunna lägga fokus på de möjligheter som en ny anläggning ger oss. Att maximera användningen av de senaste årens stora investeringar är vår största utmaning. Som ett led i vår satsning på Kalmar tecknades i slutet av året en överenskommelse med Nybro Elnät om att de förvärvar värme- och elproduktionsanläggningarna på energicentralen i Nybro. Anläggningarna är placerade på AB Gustaf Kährs fabriksområde och har sedan 2003 drivits av Kalmar Energi. Under slutet av året paketerades anläggningar och tillhörande avtal i ett nytt bolag, Nybro Värmecentral. Affären verkställdes den 14 januari innevarande år då Nybro Värmecentral med tillhörande dotterbolag Fastigheter i Nybro AB överläts. Avgörande för utvecklingen i år blir, förutom driften av kraftvärmeanläggningen i Moskogen, elprisets utveckling. Med höga elpriser och god tillgänglighet på anläggningen har vi fått en bra start på året. Med energieffektivisering skapas plats för nya användningsområden för fjärrvärmen. Tydliga fakturor och lättillgänglig statistik ger våra kunder verktygen till att se effekterna av energibesparingar. Vi ska göra det enkelt att ta det första steget. Tillsammans kan vi nå resultat. Anna Karlsson VD Kalmar Energi Med ett starkt resultat möter vi framtiden Satsningen i Moskogen hade inte kunnat göras utan en god ekonomi. Vår verksamhet är till sin natur kapitalkrävande. Under år 2009 steg omsättningen med drygt 5 procent till 703 miljoner kronor till följd av tillkommande elproduktion i Moskogen och något högre elpriser. Resultatet steg samtidigt till 69,2 miljoner kronor före dispositioner och skatt. Intjäningen hos samtliga affärsområden överträffade våra förväntningar. Lågkonjunkturen dämpade intresset något

Flera lokala företag har valt att bli klimatneutrala tillsammans med Kalmar Energi. Det är ett enkelt sätt för dem att minska sin klimatpåverkan och samtidigt stärka sin miljöprofil.

6 Elförsäljning Elförsäljning ett år med en orolig marknad

Verksamhetsberättelse Kalmar energi 7 Kalmar Energi Försäljning AB bedriver försäljning av el, värme och energitjänster till cirka 30 000 kunder. Vi betraktar sydöstra Sverige som vår naturliga hemmamarknad men har kunder över hela landet. Ännu ett år med ombytlig elmarknad Som en följd av finanskris och lågkonjunktur föll under 2009 råvarumarknaderna ner från historiskt höga till historiskt låga nivåer. Elen, som påverkas av priset på kol och olja, följde med i nedgången. Begränsningar i överföringskapaciteten inom Norden och till kontinenten medförde stora prisområdesskillnader under delar av året. Det genomsnittliga systempriset i Norden blev 372 SEK/MWh medan områdespriset för Sverige blev 393 SEK/MWh. Minskad elanvändning men bibehållen import Sveriges elanvändning minskade under året med 4,3 procent till 138,2 TWh. Trots nedgången importerade Sverige 4,7 TWh för att kompensera för den lägre kärnkraftsproduktionen. Importbehovet gjorde att elpriset svängde rejält och under december månad var effektsituationen så ansträngd att Svenska kraftnät vid några tillfällen beordrade igång reservkraft. Den 17 december var timpriset uppe på drygt 14 000 SEK/MWh. Även inledningen av 2010 har präglats av höga spotpriser och stigande terminer. Kyla, krånglande kärnkraftverk och dåligt med vatten i magasinen drar upp marknadspriserna. Högre försäljningspris och lägre volym Våra elleveranser minskade med drygt 3,5 procent till 511 (529) GWh, i första hand till följd av lågkonjunkturen. Nettoomsättningen uppgick till 297 (308) miljoner kronor och rörelseresultatet blev historiskt högt och landade på 8,7 (2,5) miljoner. Försäljningspriset var i genomsnitt 55,4 (54,0) öre per kwh inklusive elcertifikatsavgift. Trenden med minskad andel kunder med fastpris fortsatte under året samtidigt som allt fler kunder väljer avtal med rörligt eller semirörligt pris. En egen elproduktion I slutet av året togs Moskogens kraftvärmeanläggning i drift. Koncernens elproduktion ökade därmed från 20 GWh till 36 GWh, varav 1 GWh produceras med vindkraft och resten med biobränsle. Alla leveranser till slutkund är ursprungsmärkt och producerad av förnybara källor. Kalmar Energi Försäljning administrerar kooperativa föreningar för samägande av vindkraft. Idag samarbetar vi med Kalmarsund Vind, Kyrkvinden och Härnö Vind där vårt uppdrag är att administrera föreningarnas ekonomi, avräkning av produktion samt sköta balansansvar. Föreningarna har sammantaget cirka 900 medlemmar och producerar 15 GWh vindel per år. Vi arbetar kontinuerligt med nya vindlägen för både egen och Kalmarsund Vinds räkning. Kalmar Energi Försäljning AB; nyckeltal för åren 2005-2009 Prisutveckling i SEK av spot och eltermin MSEK 2009 2008 2007 2006 2005 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2006 2007 2008 2009 Levererad volym, GWh 511 529 552 614 655 Summa intäkter 297 308 271 287 230 Rörelseresultat 8,7 2,5 1,8 0,7 12,7 Rörelsemarginal, procent 3 1 1 0 6 Resultat efter finansiella poster 9,1 3,5 2,6 1,6 13,5 Balansomslutning 240 216 203 201 210 Avkastning på sys kap, procent 24 8 6 3 34 Soliditet, procent 16 15 15 14 17 Investeringar 0,7 0,9 0,3 0 0,3 Nettomarginal öre/kwh 1,7 0,5 0,3 0,1 1,9 Spot STOEUR Termin YR-10 (Euro)

8 Elnät Elnät med fortsatt hög leveranssäkerhet

Verksamhetsberättelse Kalmar energi 9 Affärsområde Elnät ansvarar för transporten av el inom Kalmar och Sävsjö kommun. I affärsområdet ingår även kompletterande tjänster. Det gäller i första hand offentlig belysning, tekniska tjänster samt bredbandstjänster. Antalet elnätsabonnemang ligger på närmare 25 000. Den fakturerade volymen överförd el för affärsområdet steg under året till 442 (436) GWh vilket förklaras av att kunder med avbrytbara pannor förbrukat mer el än under 2008 samt den kyliga avslutningen på året. Andelen industrikunder är förhållandevis liten och den allmänna nedgången i industrin som följd av lågkonjunkturen påverkar endast i mindre omfattning. I Sävsjö sjönk leveranserna marginellt till 59 (60) GWh. De totala intäkterna uppgick till 124 (119) miljoner kronor. Avbrottstiden fortsatt låg Även 2009 blev ett år med hög leveranssäkerhet även om avbrottstiden ökade i förhållande till rekordåret 2008. Antal avbrott på högspänningsnätet i Kalmar var 1 (0). Mätt som medelavbrottstid uppgick årets leveransavbrott till knappt 4 (1) minuter. Vi har som långsiktigt mål att avbrottstiden ska vara under 6 minuter. Kundens ställning stärks Vi har låga elnätspriser i jämförelse med andra leverantörer. Under 2009 höjdes elnätspriset med 4 procent. För att bedöma om ett nätbolag har rimliga priser eller tar för mycket betalt har Energimyndigheten som uppgift att övervaka elnätsbolagens prissättning. Under 2009 tog Energimyndigheten beslut om att i sin helhet avveckla den tidigare övervakningsmodellen och invänta en ny regleringsform. Den nya modellen kommer att bygga på en från myndigheten godkänd intäktsram vilket kommer att stärka kundens ställning. Prisjämförelse nätpriser 0 10 20 30 40 50 60 Tillväxttakten minskade Jämfört med rekordåret 2008 hade Kalmar under 2009 en något lägre tillväxt och nybyggnation. Rörelseresultatet ligger i nivå med förra året 35,6 (35,7) miljoner kronor. Under året har den positiva utvecklingen av samarbetet med andra nätbolag fortsatt och försäljningen av tjänster var under året fortsatt hög. Omsättningen av tjänster blev under året 24,0 (22,1) miljoner kronor. Sålda tjänster har framför allt berört områdena teknisk beredning, offentlig belysning, och hantering av mätvärden. Bland kunderna märks Borgholm Energi och Emmaboda Elnät. Aktiviteten hos elkunderna inom våra nät ökade och under året genomfördes 2 334 (1 892) leverantörsbyten och vid årsskiftets slut fanns 23 balansansvariga inom koncessionsområdet samt 61 elleverantörer. Försäljningen av bredbandskapacitet ökade under året med närmare 9 procent till 5,0 (4,6) miljoner kronor tack vare ökningen av förbindelser under året. Investeringen i mätare avslutad Under 2006 byttes mätare ut hos alla kunder med en mätarsäkring större än 63 A. Under 2008 genomfördes byte av samtliga återstående mätare hos våra elkunder och från februari 2009 får samtliga 25 000 kunder i Kalmar och Sävsjö en faktura baserad på verklig förbrukning. Projektet har i sin helhet kostat närmare 40 miljoner kronor. Årets sammanlagda investeringar uppgick till 21,6 (26,7) miljoner kronor. Bland nyinvesteringarna har 10,8 miljoner kronor använts för projekt Mät 2009 och 1,0 (1,2) miljoner kronor satsats på bredbandsnätet. Nyinvestering på eldistributionsnätet uppgick till 4,1 (9,0) miljoner kronor. Affärsområde Elnät; nyckeltal för åren 2005 2009, inklusive 50 procent av Sävsjö Energi AB MSEK 2009 2008 2007 2006 2005 Halmstad Jönköping Kalmar Helsingborg Växjö Lund Nybro Oskarshamn Karlskrona Emmaboda Kristianstad Sävsjö Prisjämförelse öre per kwh exkl. moms för en villa, 16A med årsförbrukningen 5 000 kwh Fakturerad nätvolym, GWh 442 436 449 443 463 Summa intäkter 124 119 113 110 109 Rörelseresultat 35,6 35,7 32,8 31,3 31,1 Rörelsemarginal, procent 29 30 29 28 28 Investeringar 21,6 26,7 21,0 27,0 8,6 Balansomslutning 171 177 148 153 165 Avkast. på sysselsatt kapital, % 34 35 33 26 27 Medelavbrottstid i minuter 4 1 33 7 11

10 Värme Värme biobränsle är framtiden

Verksamhetsberättelse Kalmar energi 11 Affärsområde värme levererar fjärrvärme i Kalmar, Nybro och Sävsjö med omnejd. Efter drygt tre decennier med successiv utbyggnad värmer vi idag mer än 16 000 lägenheter, 2 000 villor, kontor, företag, de flesta skolor och flera industrier. Under 2009 anslöts drygt 140 nya fastigheter i Kalmar och Sävsjö till fjärrvärmenätet. Den 14 januari 2010 övergick produktionsanläggningen vid energicentralen i Nybro till Nybro Elnät AB och därmed avslutade vi leveranserna till Nybro stad. Fjärrvärme ett naturligt miljöval Intresset för fjärrvärme är stort bland våra kunder. Styrkan som produkt ligger i att kunna kombinera ett aktivt miljöval med bekvämlighet och trygghet. Intäkterna uppgick till 344 (298) miljoner kronor varav olika värmeleveranser, inkl elproduktion, svarade för 337 (284) miljoner. Avtal tecknades med 141 (110) fastigheter om anslutning till fjärrvärme vilket motsvarar en helårsvolym om 7,6 (18,0) GWh eller en tillväxt med drygt 2 procent. Antalet anslutningar är historiskt hög och speciellt glädjande med tanke på det förändrade konjunkturläget som har präglat året. Vi ser fortsatt att våra kunders aktiva miljöarbete leder till energieffektiviseringar som dämpar den volymökning som sker vid nya anslutningar. Sett över hela året ökade dock volymerna tack vare en kall avslutning på året och uppgick till 524 (490) GWh. Pressade råvarupriser påverkar konkurrenskraften Lågkonjunkturen har pressat ned priset på råvaror vilket påverkat fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med andra uppvärmningsformer som el och olja. Inför år 2009 justerades priset med drygt 5 procent. Genomsnittspriset i Sverige ligger på 140 kr per kvadratmeter och här ligger vi klart lägre. Sett över en längre period ska fjärrvärme vara kundens bästa alternativ med hänsyn till både pris och kvalité. Under slutet av året har fjärrvärmens konkurrenskraft förstärkts i takt med att elpriserna har gått upp. Biobränsle i många former Sedan början av 1990-talet har förädlade biobränslen varit vår huvudsakliga energiråvara. Ett normalår förbrukar vi närmare 75 000 ton vilket motsvarar cirka 330 GWh bränsle. Under slutet av året togs kraftvärmeanläggningen i Moskogen i drift. Med den nya anläggningen förskjuts bränslebehovet från förädlade till oförädlade biobränslen. Risken för leveransstörningar minskar också med övergången till en ny huvudproduktionsanläggning eftersom marknaden för oförädlade biobränslen i form av GROT (grenar och toppar), skogsflis och torv är större än marknaden för torra bränslen. Torra biobränslen Den strategiska planeringen och praktiska hanteringen av bränsle hanteras genom dotterbolaget Sävsjö Träbränsle AB som tar emot träavfall från flera närliggande sågverk och träindustrier. Efter förädling levereras bränslen i form av pulver, pellets och briketter till våra egna panncentraler och till andra kunder som E.ON Värme, Vattenfall och Jönköpings Energi. Till kunder utanför koncernen levererades under året 23 845 (18 957) ton. Till privatkunder sjönk försäljningen något och under 2009 såldes 2 933 (3 425) ton. Allt fler väljer förädlade biobränslen Efterfrågan på biobränsle har under de senare åren ökat i takt med att miljöfrågan hamnat i fokus, samtidigt som andra uppvärmningsformer som el och olja blivit dyrare. Efterfrågeökningen gäller speciellt träpellets som både kan användas för enskild uppvärmning i mindre kaminer och i större anläggningar. Den finansiella krisen som inleddes under slutet av året 2008 har kraftigt påverkat byggbranschen och sågverksindustrin. Minskad efterfrågan på sågade varor gjorde att utbudet av spill sjönk till bottennivåer och prisbilden på förädlade biobränslen ökade därmed. Hög efterfrågan och begränsat utbud ger höga marknadspriser vilket har varit en verklighet under hela 2009. Med fjärrvärme bidrar vi till regionens miljömål Fjärrvärme är ett enkelt, tryggt och bekvämt sätt att värma upp bostäder, kontor, butiker, industrier, och sjukhus. Fjärrvärme innebär att en central anläggning levererar värmen till flera hus istället för att varje fastighet har sin egen panna. Detta medför att utsläppen till luften går genom en avancerad reningsteknik på en central anläggning, vilket minskar utsläppen jämfört med om varje enskilt hus har luftutsläpp utan rening från egen förbränning. En anläggning med avancerad rening och kvalificerad personal ersätter därmed många små pannor. Större pannor är oftast mer effektiva än mindre pan-

12 Värme nor vilket medför att mer energi utvinns ur samma mängd bränsle i förhållande till en enskild mindre panna. Fjärrvärme är en resurssnål och miljövänlig uppvärmningsform. Den tar tillvara energiresurser som annars skulle gå förlorade, exempelvis rester från skogsavverkning och spill från industrier. På det sättet bidrar fjärrvärme till att göra hela samhällets energiförsörjning effektivare och den är dessutom bra för inomhusmiljön. Den varken luktar eller låter och behöver sällan någon tillsyn eftersom tekniken är enkel och driftsäkerheten hög. Moskogen är framtiden För att långsiktigt säkra miljöriktiga och konkurrenskraftiga värmeleveranser tog styrelsen i augusti 2007 beslut om att bygga en kraftvärmeanläggning i Moskogen. Anläggningen är placerad 12 kilometer väster om Kalmar tätort och är förbunden med fjärrvärmecentralen Draken genom en överföringsledning. Byggnationen har pågått i två år och i december 2009 övertogs anläggningen. Anläggningen har producerat värme från mitten av oktober och matat in el på nätet från slutet av november. På ett år kommer den nya anläggningen att producera 360 GWh värme och 130 GWh el. Det motsvarar närmare 90 % av värmebehovet i Kalmar och ca 35 % av den el som förbrukas i Kalmar stad. Investeringen har kostat 1,2 miljarder kronor. Med detta har vi nått målet om värme och el från den småländska skogen. Att nyttja det spill som finns i skogarna runt om oss är att använda de resurser som finns lokalt på bästa sätt. Kraftvärmeanläggningen på Moskogen är en tydlig symbol för att förnybar energi är framtiden. Med den nya anläggningen minskar vi vår oljeanvändning med närmare 4 000 kubikmeter och vi får dessutom ut en lokal elproduktion helt baserad på förnybara bränslen. Det gynnar både miljö och ekonomi vilket är bra för våra kunder. Byggnationen är ett av de största miljöprojekten i Kalmar län och innebär en total minskning av koldioxidutsläppen med närmare 100 000 ton per år. Med projektet i Moskogen fortsätter vi den resa mot förnybara bränslen som vi påbörjade redan i slutet av 1990-talet. Utbyggnaden av fjärrvärme i regionen är en viktig grundsten för att vi ska kunna nå målet om ett fossilbränslefritt Kalmar län. Investeringar Satsningen på den nya kraftvärmeanläggningen är helt dominerande bland investeringarna för året. Under året har närmare 464 (778) miljoner investerats i värmeverksamheten, varav kraftvärme står för 398 miljoner kronor. Drygt 60 miljoner (40,0) avser nyinvesteringar som till största delen använts för expansion av distributionsnäten i Kalmar och Sävsjö. Intresset för fjärrvärme är fortsatt högt samtidigt som kostnaden per anslutning har ökat. Reinvesteringarna, för att trygga kapacitet och leveranssäkerhet till våra kunder, uppgick till 2,3 (8,1) miljoner varav huvuddelen avser produktionsanläggningar och fjärravläsning för värmemätarna. Affärsområde Värme; nyckeltal för åren 2005 2009, inklusive 50 procent av Sävsjö Energi AB MSEK 2009 2008 2007 2006 2005 Prisjämförelse fjärrvärme 0 40 80 120 160 Växjö Kristianstad Kalmar Vimmerby Jönköping Halmstad Helsingborg Malmö Nybro Oskarshamn Sävsjö Karlskrona Lund Fjärrvärmepriset i enheten kr per kvm, källa Nils Holgersson, 2009. Fakturerad volym, GWh 524 490 500 509 509 Summa intäkter 344 298 300 302 294 Rörelseresultat 31,1 30,9 40,6 32,3 33,3 Rörelsemarginal, procent 9 10 13 11 11 Investeringar 464,0 777,8 126,9 166,9 31,5 Balansomslutning 1 731 1 245 559 471 304 Avkast på sysselsatt kapital, procent 3 4 11 12 17 Bränslekost, kr per levererad MWh värme 360 311 283 285 236 Andel värme producerad med 95 97 97 92 93 värmepump och biobränsle

Kraftvärme i Moskogen är en av de största miljösatsningar som någonsin gjorts i sydöstra Sverige. Den är ett viktigt steg för att miljömålen i regionen ska nås.

14 Resan mot ett hållbart samhälle Resan mot ett hållbart samhälle

Verksamhetsberättelse Kalmar energi 15 Kalmar län ska bli föregångare i Sverige i arbetet med att minska klimatpåverkande utsläpp och samtidigt åstadkomma en hållbar tillväxt. Den långsiktiga inriktningen ska vara att göra regionen fossilbränslefri. All energiomvandling påverkar jordens resurser och därmed vår framtid på olika sätt. Att hushålla med våra gemensamma resurser är en del av allas vårt ansvar på ett globalt problem. Tillväxt och livsstilsförändringar ökar energibehovet. För att kunna nå de globala målsättningarna med minskade koldioxidutsläpp krävs därför en kombination av att kunna energieffektivisera och producera det behov som återstår med förnybara bränslen. Visionen handlar om att kunna erbjuda attraktiva energilösningar för det hållbara samhället. Miljöarbetet engagerar För att vara ett attraktivt företag måste vi kunna visa att vi inte bara har en vision när det gäller miljön, utan att vi tydligt agerar och engagerar oss. Även om det formella ansvaret för miljöfrågor ligger på företagsledningen, har alla medarbetare ett gemensamt ansvar. Miljöarbetet är en naturlig del av verksamheten och den interna dialogen. Arbetet hittar formen via verksamhetssystemet där hörnstenarna är målstyrning och ständiga förbättringar, initierade av både kunder och medarbetare. Sedan 1998 är vi certifierade enligt ISO 14001 och sedan 2002 enligt ISO 9001:2000. Den största drivkraften är dock det stora personliga engagemang och ansvar som våra medarbetare både visar och tar. Miljöaspekter Kalmar Energi har ett omfattande miljöarbete med strävan att minska påverkan på miljön. Det omfattar hela produktionskedjan av fjärrvärme och el, från bränsleuttag till återföring av askan till skogen. Verksamheten har många positiva miljöaspekter som biobränslebaserad el- och fjärrvärmeproduktion, försäljning av förnybar el och fjärrvärme samt även utvinning av spillvärme. Användningen av förnybara råvaror från skogen innebär att fossilt bränsle kan ersättas. Med ökad försäljning stärker vi de positiva miljöaspekterna. Elen som vi säljer kommer till 100 procent från förnybara källor som vind, vatten och biobränsle. Kalmar Energi arbetar även med att kontinuerligt minska oljeeldning i våra mindre anläggningar, energianvändning samt förbrukning av vatten och transporter. Stora och små steg för ett hållbart samhälle Som bolag arbetar vi aktivt med att minska utsläpp till luft såsom koldioxid, kväveoxid, kolmonoxid och stoft. Under året som gått har vi installerat ny mätutrustning, arbetat med att säkerställa att pannorna körs optimalt samt installerat ny teknisk utrustning för att sänka utsläppet av kolmonoxid. Vi arbetar kontinuerligt med transportfrågorna bland annat genom att köpa bränsle i närområdet, ställa krav på bilarna vid val av transportör och genom att se över våra egna interna transporter. Koldioxidutsläppet har under året ökat med 42 procent per GWh jämfört med 2008. Förklaringen ligger i brist på torrt biobränsle under inledningen på året och uppvärmningen av kulverten i samband med uppstarten av anläggningen på Moskogen. Däremot har kväveoxiden minskat tack vare insatser med bland annat injustering av panna. Handel med utsläppsrätter För att begränsa utsläpp av växthusgasen koldioxid infördes under 2005 ett system för handel med utsläppsrätter. En utsläppsrätt motsvarar utsläpp av 1 ton koldioxid. För åren 2008 2012 tilldelades inga utsläppsrätter till energisektorn vilket innebär att utsläppsrätter behöver köpas för samtliga ton koldioxid som släpps ut från oljeförbränning. Under året släppte vi ut 10 247 (3 661) ton koldioxid från värmeproduktion med olja som ingår i systemet för utsläppshandeln. Torv är fossilt enligt FN:s klimatkonvention och därför också med i utsläppshandeln. Även för övrig verksamhet som inte är med i systemet köper vi utsläppsrätter för att kunna klimatneutralisera vår verksamhet. Under 2009 köpte vi utsläppsrätter motsvarande 952 ton koldioxid. Energibesparingar på flera sätt Att jobba med förnybar produktion är en sida av vår verksamhet. Den andra är att säkerställa att energin används på rätt sätt. Under 2009 besökte vår energirådgivare mer än 220 kunder för att ge enkla råd och tips för energibesparing. För den egna verksamheten satsade vi på solfångare till kontoret på Trädgårdsgatan för uppvärmning av tappvarmvatten och planerar för solceller på pannanläggningen i Smedby. Framtiden ligger i att kunna kombinera det småskaliga med det stora systemet.

16 Medarbetarna är nyckeln till framgång Medarbetarna är nyckeln till framgång

Verksamhetsberättelse Kalmar energi 17 Vi är rädda om våra medarbetare och har som mål att vara en attraktiv arbetsplats. Att nå upp till detta ställer stora krav på oss som arbetsgivare. Hos oss är de personliga egenskaperna lika viktiga som kompetensen. Medarbetare med engagemang och kunskap när det gäller klimat- och framtidsfrågor ska känna sig extra hemma hos oss. Goda ledare inspirerar och engagerar Att vara ledare på Kalmar Energi är att ha både drivet och viljan att utveckla verksamheten i linje med vår affärsplan och våra värderingar. Ledarens roll är att vara förebild och inspiratör så att kundernas behov och medarbetarnas drivkrafter går i linje med de mål som ägarna har satt upp. Dialog mellan ledning och medarbetare sker kontinuerligt och systematiskt vid arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och personalmöten. Den dagliga spontana kontakten och diskussionerna runt fikabordet är dock minst lika viktiga. Klimat- och framtidsfrågor ställer stora krav på ständig utveckling, både när det gäller ledarskap och medarbetare. Gemensam målbild Varje år ska samtliga medarbetare ha minst ett medarbetarsamtal. Samtalet har som mål att stärka både medarbetare och chef, få en gemensam målbild men framförallt lägga grunden för en bra individuell utveckling. Sedan många år tillbaka genomför vi årligen en undersökning för att känna av hur våra medarbetare upplever sin arbetssituation. Närmare 90 % av alla anställda lämnade sina synpunkter i årets undersökning som gav oss svar både på vilka frågor som man värderar högst och vilka frågor som vi bör jobba vidare med. Kreativitet uppstår där olikheter möts Årligen tar en arbetsgrupp, bestående av medarbetare från alla delar av verksamheten, fram en jämställdhets- och mångfaldsplan. Ett övergripande mål är att såväl organisation, arbetssätt och lönebildning ska präglas av jämställdhet. Det innebär att det är de personliga kompetenserna och inte kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller andra diskriminerande aspekter som ska påverka vilka medarbetare som anställs, befordras eller på annat sätt belönas. Det ligger i vårt eget intresse som arbetsgivare att tillvarata medarbetarnas olika erfarenheter, personligheter och kunskaper. En blandning av människor med olika bakgrund är basen för att få en utvecklande dialog. Utan olikheter drivs inte verksamheten framåt. En attraktiv arbetsgivare Friskhetstal går ofta hand i hand med ett gott arbetsklimat. Medarbetarna ska trivas och vilja gå till jobbet. För att stärka hälsoprofilen erbjuder vi sedan ett antal år samtliga medarbetare möjligheter till subventionerad friskvård. Som arbetsgivare bör vi stimulera, inspirera och uppmuntra till träning och friskvård. Det avgörande steget till bättre hälsa kan dock enbart medarbetaren själv ta. För att stärka arbetet kring lönesättning och få ett verktyg för att kunna mäta jämställdhet värderas samliga befattningar efter de krav som verksamheten kräver. Varje år görs sedan en jämförelse för att hålla värderingarna levande då organisationen och dess krav ständigt förändras. I samband med detta görs en kartläggning av löneskillnaderna med särskilt fokus på skillnader beroende på kön. Framtidens kompetens Kalmar Energi är inne i en generationsväxling. Under 2009 gick tre personer i pension och i samband med försäljningen av energicentralen i Nybro valde 13 personer att följa med verksamheten och avslutade med det sin anställning på Kalmar Energi. Vi strävar efter att få en successiv överlämning så att den kompetens och värdefulla erfarenhet som långa anställningar ger tas till vara och förs vidare inom företaget. Att vara en attraktiv arbetsgivare innebär att vi aktivt måste jobba för att få nya generationer att lockas av både branschen och oss som lokalt bolag. Dialogen med universitet och näringsliv samt kontakter med barn och ungdomar i grundskola och gymnasium är därmed våra viktigaste kanaler för nya medarbetare. Nyckeltal medarbetare 2009 2008 2007 2006 2005 Summa int. per anställd, KSEK* 6 113 6 009 6 048 6 406 5 859 Antal anställda kvinnor* 29 25 24 23 20 Antal anställda män* 86 86 81 78 79 Totalt antal anställda* 115 111 105 101 99 Genomsnittsålder 46 45 45 45 46 Antal utbildningstim. per anställd 45 47 30 31 40 Antal sjukdagar per anställd 2,7 2,5 2,2 2,2 2,2 Frisknärvaro**, procent 77,5 76,2 80,5 80,2 84,0 * inkl 50% av Sävsjö Energi AB **all närvaro exkl korttidssjukfrånvaro mindre än 5 dagar

18 Att hantera risker Att hantera risker

Verksamhetsberättelse Kalmar energi 19 Instruktionerna har som mål att skydda de människor som arbetar hos oss samt de finansiella värden som finns i koncernen. Kalmar Energikoncernen är i sin verksamhet utsatt för ett antal risker. För att hantera dessa risker jobbar vi systematiskt och aktivt med riskanalyser och instruktioner. Instruktionerna har som mål att skydda de människor som arbetar hos oss samt de finansiella värden som finns i koncernen. Riskinstruktionerna förtydligar styrelsens riktlinjer när det gäller hur vi ska förhålla oss till, samt hantera riskerna. Upparbetade rutiner VD ansvarar för att företaget operativt följer instruktionerna. Samordning av riskinstruktioner och mandat hanteras i en koncerngemensam riskkommitté. Instruktioner finns för inköp och försäljning av el, finansiella risker, bränsle och IT-säkerhet. De är samtliga uppbyggda på likartat sätt och förtydligar målsättning och principer, ansvar och befogenhet, ramar för kontroll av risk samt krav på rapportering. Väderrisk Påverkan på resultat beroende av vädret och tillgängligheten till produktionsanläggningar är svårt att begränsa kostnadseffektivt. Större avbrott i leveranser eller tillgänglighet till produktion påverkar omedelbart koncernens resultat. Anläggningsrisk Risk för skador på anläggningar eller distributionsnät bedöms kontinuerligt och hanteras med förebyggande underhåll och investeringar. Elprisrisk Prissättningen på elmarknaden kan variera kraftigt över tiden, vilket i sin tur ger påverkan på resultatet då kostnadsökning eller intäktsbortfall inte kan tas ut av kunden. Våra policyer för elhandel och elproduktion har som mål att begränsa och tydliggöra riskerna. Riskerna hanteras med hjälp av finansiella instrument. Bränsleprisrisk Tillgång och prissättningen på biobränslen kan påverka resultatet negativt. För att säkerställa tillgång och jämna ut prissvängningar arbetar vi med flera produkter, en blandning av långa och korta avtal samt till viss del egen produktion. Arbetsmiljö och miljörisker Olyckor eller brister i verksamheten kan leda till påverkan på människor och miljö. Genom vårt verksamhetssystem arbetar vi systematiskt med miljöfrågor för att kontinuerligt identifiera, bevaka, förbättra och förhindra negativ påverkan på miljön. Finansiella risker Med investeringen i Moskogen har skuldsättningen i koncernen ökat markant och förändringar i den allmänna räntenivån kan påverka resultatet negativt. För att hantera riskbilden finns en av styrelsen antagen finansinstruktion som sätter ramarna för hur arbetet ska ske med finansiella instrument. Under året har en kreditpolicy tagits fram och implementerats för att minska riskerna för kundförluster i koncernen. Kreditbevakning sker löpande för de viktigaste leverantörerna. Valutarisker Exponering i utländsk valuta ska i princip inte förekomma. För att ta bort valutarisken säkras kursen med hjälp av finansiella instrument i de fall som inköp eller försäljning görs i annan valuta. Under 2009 övergick vi till handel med el i svenska kronor. IT-risker Brister i verksamhetens informationssystem och hantering kan få oönskade effekter. Vi har därför påbörjat ett arbete för att systematiskt jobba med informationssäkerhetsfrågor. Under året har vi påbörjat arbetet med att kommunicera och implementera policyn kring IT-säkerhet till våra användare.

20 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Kalmar Energi Holding AB får härmed avge års redo vis ning för räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31. Om inget annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. Ägarförhållanden och koncernstruktur Kalmar Energi Holding AB ägs till lika delar av Kalmar kommun via Kalmar kommunbolag AB och E.ON Sverige AB som i sin tur är ett helägt dotterbolag till E.ON AG. Koncernen är organiserad med ett värmebolag, Kalmar Energi Värme AB, ett elnätsbolag för transport av el, Kalmar Energi Elnät AB samt ett med EON Sverige AB samägt försäljningsbolag Kalmar Energi Försäljning AB. Intressebolaget Sävsjö Energi AB ägs till lika delar tillsammans med Sävsjö kommun. För att långsiktigt säkra tillgången på lämpliga råvaror förvärvade Kalmar Energi Värme AB 2006 energicentralen vid AB Gustaf Kährs fabrik i Nybro. Den 14 januari 2010 såldes delen för värme- och elproduktion till Nybro Elnät AB. Denna verksamhet var samlad i Nybro Värmecentral AB som tillsammans med dotterbolaget Fastigheter i Nybro AB lämnade koncernen. Verksamhetens inriktning Kalmar Energikoncernen är regionens led ande energi företag med sydöstra Sverige som hem ma mark nad. Vi pro du cerar, trans porterar och säljer el, fjärr värme, för äd lade bio bränslen, fjärrkyla och i mindre om fatt ning tele kom muni ka tions tjänster. Le ve ran serna komp let teras med tekniska och ad minis trativa tjänster. Affärsidén har tydlig inriktning på kund där hög service och konku rrens kraftiga priser är en ledstjärna. Verksamheten ska dess utom bedrivas med största möjliga hänsyn till vad som långsiktigt är bäst för ett hållbart samhälle. Affärsmodell och styrning Verksamheten bedrivs i rörelsedrivande dotterbolag; Kalmar Energi Värme AB och Kalmar Energi Elnät AB. Försäljningsbolaget Kalmar Energi Försäljning AB ansvarar för de koncerngemensamma funktionerna försäljning, elhandel, marknadskommunikation och infor mation. Koncernövergripande funk tioner finns dessutom för riskhantering, styrning, ekonomi och IT samt policyer och riktlinjer för kvalité, miljö och systematiskt arbetsmiljöarbete. För att hantera de externa riskerna i koncernen finns policyer som anger ramarna för hantering av elhandel, elproduktion, bränsle, räntor och IT-säkerhet. E.ON Sverige AB Kalmar Kommunbolag AB Sävsjö Kommun 50% 50% 40% Kalmar Energi Holding AB 60% 50% 50% Kalmar Energi Försäljning AB Kalmar Energi Elnät AB Kalmar Energi Värme AB Sävsjö Energi AB Kalmar Energi Fastigheter i Nybro AB Nybro Värme Central AB Sävsjö Träbränsle AB

Kalmar Energi har ett omfattande miljöarbete som strävar efter effektiv energianvändning samt minskade utsläpp i både luft och vatten.

22 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning

Finansiell information Kalmar energi 23 Förslag till vinstdisposition Belopp i KSEK Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel 129 505 Årets vinst 15 909 145 414 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägarna utdelas 666,67 kr per aktie, totalt 20 000 i ny räkning balanseras 125 414 145 414 Resultaträkning Koncernen Moderbolaget Belopp i KSEK Not 2009 2008 2009 2008 Nettoomsättning 684 426 649 588 0 0 Aktiverat arbete för egen räkning 13 845 14 128 0 0 Övriga rörelseintäkter 4 878 3 363 0 0 Summa rörelsens intäkter 1, 2 703 149 667 079 0 0 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter 2-391 329-348 036 0 0 Handelsvaror 2-62 351-72 984 0 0 Personalkostnader 3-69 191-63 919 0 0 Övriga externa kostnader 4-56 802-69 721 0 0 Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar -48 082-43 313 0 0 Summa rörelsens kostnader -627 755-597 973 0 0 Rörelseresultat 1 75 394 69 106 0 0 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag, koncernbidrag 0 0 29 000 10 000 Ränteintäkter 676 5 429 437 2 442 Räntekostnader -6 874-9 815-272 -2 106 Resultat från finansiella poster -6 198-4 386 29 165 10 336 Resultat efter finansiella poster 69 196 64 720 29 165 10 336 Bokslutsdispositioner 5 0 0-7 410-2 734 Skatt på årets resultat 6-12 705-18 351-5 846-2 297 Minoritetens del -2 683-999 0 0 Årets vinst 53 808 45 370 15 909 5 305

24 Ekonomisk redovisning Balansräkning Tillgångar Koncernen Moderbolaget Belopp i KSEK Not 2009-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Elcertifikat 9 908 6 086 0 0 Balanserade utgifter 7 1 133 1 046 0 0 Lager utsläppsrätter 3 070 4 543 0 0 Goodwill 8 20 232 23 280 0 0 34 343 34 955 0 0 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 9 245 468 28 701 0 0 Maskiner och tekniska anläggningar 10 1 427 273 405 428 0 0 Inventarier, verktyg och installationer 11 7 246 4 151 0 0 Pågående nyanläggningar 12 3 694 774 110 0 0 1 683 681 1 212 390 0 0 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 13 0 0 155 600 155 600 Andelar i intresseföretag 14 0 0 19 500 19 500 Andra långfristiga värdepappersinnehav 49 54 0 0 49 54 175 100 175 100 Summa anläggningstillgångar 1 718 073 1 247 399 175 100 175 100 Varulager m m Råvaror och förnödenheter 35 343 22 059 0 0 Färdiga varor och handelsvaror 10 654 7 006 0 0 Pågående arbete för annans räkning 115 186 0 0 46 112 29 251 0 0 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 207 325 196 138 0 0 Fordringar hos koncernföretag 0 0 82 075 56 151 Fordringar hos intresseföretag 4 395 3 708 0 0 Skattefordringar 1 543 3 669 0 2 837 Övriga kortfristiga fordringar 110 246 91 74 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 382 9 744 0 0 230 755 213 505 82 166 59 062 Kassa och bank 4 875 2 590 78 0 Summa omsättningstillgångar 281 742 245 346 82 244 59 062 Summa tillgångar 1 999 815 1 492 745 257 344 234 162

Finansiell information Kalmar energi 25 Balansräkning Eget kapital och skulder Koncernen Moderbolaget Belopp i KSEK 2009 2008 2009 2008 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital, 30 000 aktier á 1 000 kr 30 000 30 000 30 000 30 000 Reservfond 0 0 6 000 6 000 Bundna reserver 100 952 77 606 0 0 130 952 107 606 36 000 36 000 Fritt eget kapital Balanserad vinst 0 0 129 505 136 200 Fria reserver 178 804 168 780 0 0 Årets vinst 53 808 45 370 15 909 5 305 232 612 214 150 145 414 141 505 Summa eget kapital 363 564 321 756 181 414 177 505 Minoritetsintresse eget kapital 15 550 12 867 0 0 Obeskattade reserver 0 0 30 985 23 575 Avsättningar Avsättning för pensioner 227 237 0 0 Avsättning för skatter 92 173 91 123 0 0 Övriga avsättningar 37 37 0 0 Summa avsättningar 92 437 91 397 0 0 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 1 153 448 867 249 0 0 Övriga skulder 5 111 5 986 0 0 Summa långfristiga skulder 15 1 158 559 873 235 0 0 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut/koncernkonto 16 189 882 44 349 38 416 29 558 Förskott från kunder 410 290 0 0 Leverantörsskulder 87 950 51 865 0 0 Aktuella skatteskulder 5 654 385 3 216 0 Skulder till koncernföretag 0 0 3 271 3 524 Skulder till intresseföretag 117 214 0 0 Övriga kortfristiga skulder 39 633 41 424 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 46 059 54 963 42 0 Summa kortfristiga skulder 369 705 193 490 44 945 33 082 Summa eget kapital och skulder 1 999 815 1 492 745 257 344 234 162

26 Ekonomisk redovisning Balansräkning Poster inom linjen Koncernen Moderbolaget Belopp i KSEK 2009 2008 2009 2008 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Företagsinteckningar 0 35 000 0 0 Borgen för dotterbolags pensionsavsättningar 0 0 0 20 000 Borgen, lån dotterbolag 0 0 117 000 126 000 Borgen för dotterbolags finanseiella leasingavtal 0 0 1 150 000 1 150 000 Spärrade medel 550 550 0 0 Uppskjuten stämpelskatt 266 266 0 0 Anläggningar belastade med äganderättsförbehåll * 1 150 000 730 249 0 0 *) Som ansvarsförbindelse redovisas här den slutliga beräknade finansieringen enligt leasingavtalet exklusive framtida räntor Koncernens förändringar i eget kapital Aktiekapital Bundna Fria reserver Årets resultat Summa Belopp i KSEK reserver eget kapital Belopp vid årets ingång 30 000 77 606 168 780 45 370 321 756 Vinstdisposition enligt beslut vid årsstämma 45 370-45 370 0 Förskjutning bundet/fritt eget kapital 23 346-23 346 0 Utdelning -12 000-12 000 Årets resultat 53 808 53 808 Utgående balans 2009 30 000 100 952 178 804 53 808 363 564 Moderbolagets förändringar i eget kapital Belopp i KSEK Not Aktiekapital Reservfond Fria reserver Årets resultat Summa eget kapital Belopp vid årets ingång 30 000 6 000 136 200 5 305 177 505 Vinstdisposition enligt beslut vid årsstämma 5 305-5 305 0 Utdelning -12 000-12 000 Årets resultat 15 909 15 909 Utgående balans 30 000 6 000 129 505 15 909 181 414