Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda mätning av GT i blodprov använda mätning av ASAT och ALAT i blodprov använda mätning av MCV i blodprov använda AUDIT för att identifiera alkoholproblem använda SCID I eller MINI för att diagnostisera missbruk eller beroende av alkohol och narkotika använda ASI för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem använda ADAD för att bedöma hjälpbehov för ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem (REF2) För att beräkna totalkonsumtionen måste man även räkna med oregistrerad alkohol, som privatimport av alkohol vid utlandsresor eller på annat sätt, insmugglad sprit och hembränning. Sedan år 2000 genomförs månatliga telefonintervjuer med 1 500 slumpmässigt utvalda svenskar. Dessa undersökningar visar att konsumtionen har ökat med 30 procent mellan 1996 och 2004, från cirka 8 till 10,4 liter per person och år (CAN, 2007). (REF1) escreen, Karolinska Institutet Vad är riskbruk och beroende https://www.escreen.se/ Riskbruk är ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser Riskbruk av alkohol föreligger vid högkonsumtion, d.v.s. när: - en man dricker mer än 14 standardglas per vecka - en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka Läs mer om Definition Beroende Skadligt medför att man inte längre klarar av att styra intaget av drogen. En målande bild är att "hjärnan blivit kidnappad" av drogen". Kontrollförlust, sug och fortsatt drickande trots problem är då vanligt. bruk är en diagnosterm som anger att skador har uppstått på grund av alkoholbruket. Det är sällan alkohol är ensam
orsak till en sjukdom, men desto vanligare att alkohol "lägger sten på bördan". Missbruk är avskaffat som medicinsk diagnos, men finns kvar i socialtjänstens lagstiftning. Det innebär förenklat uttryckt att man gång efter annan ställer till det för sig genom att använda en alkohol (eller annan drog). Exempelvis missköter arbete, skola eller äktenskap, begår brott eller blir våldsam. Ordet missbruk bör undvikas i görligaste mån då det kan upplevas stigmatiserande.(ref4) Motiverande samtal Motiverande samtal är en patientcentrerad metod som utvecklades som en reaktion på tidigare konfrontativa metoder. Metoden betonar i stället empati, utforskning av patientens föreställningar samt patientens egen drivkraft till förändring. Metoden är ursprungligen utvecklad inom beroendevården men kan tillämpas vid alla livsstilsförändringar. Motiverande samtal har visats ha effekt vid alkohol- och drogproblem. Patientens egna erfarenheter och perspektiv är utgångspunkten, och man ser livsstilsförändring som en process med 5 olika faser: 1) inte ännu beredd att förändra, 2) ambivalent, 3) förändringsbenägen, 4) vidmakthållande av uppnådda mål, 5) återfall. I fas 1 ger vårdgivaren neutral information. För en patient som inte tycker förändringen är viktig kan rent medicinsk information vara väsentlig: Är patienten införstådd med hälsoeffekterna av det aktuella beteendet? I fas 2 får patienten hjälp med att utforska först fördelar, sedan nackdelar med den aktuella livsstilen. I fas 3 får patienten hjälp med att formulera egna förslag och stöd för förändring. I fas 4 får patienten hjälp med att utforska möjligheter till att vidmakthålla förändringen. I fas 5 betraktas återfall som en naturlig del i processen mot lyckad beteendeförändring och man gör en ny inventering och skattning. Metodiken för samtalets form är som vid patientcentrering, öppna frågor, sammanfattningar samt bekräftelse. I motiverande samtal ingår vad man kallar det reflekterande lyssnandet som innehåller dels en
sammanfattning av patientens utsaga, dels en tolkning av den underliggande känslan eller meningen. Exempel: Du känner dig osäker på vad detta innebär för dig? Metoden behöver tränas praktiskt och skattningsskalor används som hjälp. (REF3) Tvångsvård (LVM, LPT) Tvångsvård av personer med alkohol- eller annat substansberoende regleras av Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM; 1988:870) samt av Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT; 1991:1128). LPT kan bli aktuell i samband med akut alkoholpåverkan, då kriterierna för tvångsvård enligt denna lag är uppfyllda. Det är ett vanligt missförstånd att LPT inte är tilllämplig då patienten är alkoholpåverkad. (REF3) Incidens Incidensen för alkoholism hos män är omkring 2,5 promille per år. Prevalensen Levercirros uppskattas till 5 9 procent hos män och runt 1,5 procent hos kvinnor. I Europa ligger prevalensen mellan 0,6 och 20 procent beroende på varierande definitioner (2). I USA beräknas 10 15 procent män och 5 procent kvinnor vara kroniskt beroende av alkohol, varav en fjärdedel är i aktivt missbruk (3). (REF5) http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2396 Alkoholrelaterad demenssjukdom Ett relativt nytt begrepp är alkoholrelaterad demenssjukdom; ett tillstånd vid vilket man utvecklar en svår kognitiv svikt efter ett långvarigt alkoholmissbruk. Det är viktigt att komma ihåg att dessa ska/kan demensutredas först efter> 2 månaders nykterhet. Något enkelt samband mellan demens och alkohol finns inte. Vid Wernicke-Korsakoffs syndrom drabbas patienterna av uttalad närminnesstörning och en samtidig konfabuleringstendens (man fyller omedelbart minnesluckorna med nytt "minne", och det ter sig som om patienten ständigt "hittar på"). Wernicke-Korsakoffs syndrom orsakas inte av alkoholen direkt, utan av den hjärnskada som uppkommer vid brist på vitamin B 6 som ibland förekommer vid excessivt, överdrivet, drickande. Tillståndet ses också ibland vid svält. Generös behandling
med B-vitamin förhindrar att hjärnskadan utvecklas (REF6) målområde 6 Statens folkhälsoinstitut föreslog 2005 ett antal bestämningsfaktorer för hälsofrämjande hälso- och sjukvård dvs. faktorer i livsmiljön och i människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa eller ohälsa (Statens folkhälsoinsitut, 2005). Det finns olika sådana bestämningsfaktorer, exempelvis livsvillkorsfaktorer, levnadsvanefaktorer och strukturella faktorer. Motion, alkohol- och tobaksvanor är exempel på levnadsvanefaktorer. Strukturella bestämningsfaktorer är de som hänger ihop med samhällets organisering, och de påverkas främst via lagstiftning, opinionsbildning och politiska beslut som exempelvis rör bostadsplaneringen, trafikmiljön och utbudet av alkohol och tobak..(ref 7) Unga vuxna (18 25 år) har den högsta alkoholkonsumtionen i Sverige och närmare hälften av den åldersgruppen återfinns inom högskolesektorn. I de nationella handlingsplanerna för att förebygga alkoholskador konstateras att universitet och högskolor är viktiga arenor för alkoholpreventiva insatser. (REF 7) Riskbruksprojektet Våld i anknytning till alkohol Projektet inriktades primärt mot att utbilda medarbetare inom primär- och företagshälsovård för att öka de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna mot riskfyllda alkoholvanor. Utbildning i motiverande samtal var en viktig komponent i detta. Utvärderingar av Riskbruksprojektet har visat att vårdpersonalen fick ökad kunskap om riskfyllda alkoholvanor och tog upp alkoholfrågan med sina patienter oftare än tidigare (REF7) Våld mot kvinnor ökar under perioder när män är arbetslösa, kommer hem från krig och väpnade konflikter och när män missbrukar alkohol och andra droger. Det kan också tillta när kvinnor ställer ökade krav på jämställdhet. Mäns våld mot kvinnor kan inte heller förklaras som orsakat av alkohol eller andra droger. Många använder alkohol utan att någonsin bli våldsamma. Andra kan vara våldsamma med eller utan alkohol i kroppen. Berusning som ursäkt är också vanlig och ofta socialt accepterad inom den västerländska kulturen, även om ursäkten inte är juridiskt hållbar. Förekomst av alkohol och droger kan
göra våldet farligare (24, 25). Samtidigt beskriver många kvinnor att våldet varit som mest hotfullt och kränkande för dem när mannen varit nykter. Att alkohol och våld så ofta kopplas samman kan ses som överlappande effekter av två sociala problem: alkohol och våld. Det är alltså inte tillräckligt att hantera drogproblemet för att lösa våldsproblematiken. REF 8 I Sverige har IDAP-programmet inom Kriminalvården en integrerad del med bedömning av eventuellt alkohol- eller drogberoende. Än så länge är IDAP det mest utvecklade exemplet på särskilt anpassade insatser för våldsutövande män med missbruksproblem. Ref 9 Att vara anhörig Genus Analyser av könsskillnader i dödlighet har visat att genusrelaterade beteenden, exempelvis avseende rök- och alkoholvanor och risktagande i trafiken, har varit starkt bidragande till männens överdödlighet under efterkrigstiden (2). Studier har också visat ett samband mellan ökad per capita-konsumtion av alkohol och ökad manlig dödlighet för ett flertal västeuropeiska länder (3). REF 12 Hjärt-kärlsjukdomar förefaller inte lika logiskt kopplade till socialt kön som självmordsbeteende, alkohol- och drogrelaterade dödsfall, mord och olyckor. Män använder sig i större utsträckning än kvinnor av ökad alkoholkonsumtion som en strategi att hantera svårigheter. Ref 12 historiskt perspektiv alkoholrelaterad dödlighet i termer av kön och genus? Enligt en studie beräknas alkohol ha orsakat tre till fyra gånger fler dödsfall bland svenska män än kvinnor i åldrarna 20 49 år vid 1990-talets mitt, vilket motsvarade cirka 30 procent av samtliga dödsfall bland männen och 16 procent bland kvinnorna i detta åldersintervall (4). Det finns också data som visar samband mellan alkoholkonsumtion och manlig dödlighet och verdödlighet i ett historiskt perspektiv. Ref 10 Det går i alla fall att konstatera att män konsumerar mer alkohol än kvinnor. Det har historiskt sett inte varit särskilt accepterat för kvinnor att dricka alkohol. När Sverige hade en motbok hade till exempel gifta kvinnor inte rätt att
själva köpa alkohol. Idag märks det tydligast under den tid då kvinnor är havande och ammar. Mammors och blivande mammors alkoholkonsumtion ska minimeras enligt normen, men någon motsvarande normförändring gäller knappast för män. Även i andra mindre tydliga sociala sammanhang problematiseras kvinnors och flickors drickande i högre utsträckning än mäns och pojkars, liksom för annat beteende enligt teorin om den manliga normen. Ref 12 Göteborgssystemet Det första bolaget bildades i Falun, men idén att inrätta samhällskontrollerade monopol i nykterhetsfrämjande syften kom efterhand att bli känt som Göteborgssystemet. Detta hade startats med det uttalade syftet att främja arbetarbefolkningens moraliska och ekonomiska välbefinnande, som ansågs hotat av den oreglerade brännvinshandeln. Det fanns även starka ekonomiska motiv för inrättandet av bolag, som kunde komma i konflikt med de nykterhetspolitiska ambitionerna, eftersom vinsterna från den bolagskontrollerade försäljningen ofta också gav ett betydande tillskott till kommunkassan. Ref 10
i Alkoholfrågor i vardaglig hälso- och sjukvård 2 Nationella riktlinjer, screening av alkoholöverkonsumtion 3 http://www.lakemedelsboken.se/kapitel/beroendetillstand/alkoholriskbruk_missbruk_och_beroende.html 4 http://riddargatan1.se/audit/riskbruk 5 Statens folkhälsoinstitutyrkesföreningar för fysisk aktivitet (2008). FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. http://fyss.se/wp-content/uploads/2011/02/15.- Alkoholberoende-alkoholmissbruk.pdf 6 Basun, H. (red.) (2013). Boken om demenssjukdomar Stockholm: Liber. 7 Statens folkhälsoinstitut (2011). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård: kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 2010 : målområde 6. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 8 Johnsson-Latham, G. (2014). Mäns våld mot kvinnor i ett globalt perspektiv. Våldsutsatta kvinnor : samhällets ansvar. (S. 19-42). 9 Eriksson, M., Berg, L. & Wallqvist, A. (2011). Våldsförebyggande arbete med män: en kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. 10 Statens folkhälsoinstitut (2005). Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 11 Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2012), Kön, genus och hälsa: socioekonomiska skillnader i hälsa bland kvinnor och män. Malmö Stad 12 Rostila, M. & Toivanen, S. (red.) (2012). Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (1. utg.) Stockholm: Liber.