Barn- och ungdomskonferens 2016

Relevanta dokument
Om mig Snabbrapport år 8

Ungdomsenkät Om mig 1

Framtidstro bland unga i Linköping

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Ungdomsenkät Om mig 1

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige Diarienummer 416/2011

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Elevernas trygghetsplan

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

PROTOKOLL. Mats Pallmar, fritidsledare Emma Vinterstjärna, fritidsledare Sandra Ullén, fritidsledare Sofia Larsson, ungdomssamordnare

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan

Fråga, lyssna, var intresserad

Utvärdering Filmkollo målsman

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Övning: Dilemmafrågor

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

SIDAN 1. Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Ungdomssamtalarna beaktas i internbudget för 2015, samt att samarbete inom ramen för Ungdomssamtalarna fortsatt sker med grundskolenämnden

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

En vanlig dag på jobbet

Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Skejtarna i rampen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Pedagogiskt material till föreställningen

Inför föreställningen

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013

Övning 1: Vad är självkänsla?

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Lyssna, stötta och slå larm!

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

KIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING

Vi vill veta vad tycker du om skolan

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Skolenkäten hösten 2012

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande. Högakustenskolan. behandling för 2015/2016

En värdegrundad skola

Välfärd på 1990-talet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Tillsammans designar vi framtidens ungdomsmottagning. Therese Rostedt 22 mars 2016

#crossingboarders

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Mellan dig och mig Mårten Melin

Storyline Familjen Bilgren

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten Antal svar: 10

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten Antal svar: 34

Rådslag om Vår Framtid

SNACKA OM JÄMSTÄLLDHET! Första dagen likabehandling. Allas rätt till integritet och likabehandling

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Inledning. Övning 1: Frågestund

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

TYST MOBIL Lärarmaterial

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

81 familjer utav 108 tillfrågade deltog i enkäten. 75% svarade alltså på enkäten.

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Länsträff 2012 Skolform SMoK

En viktig mässa för alla

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

LUPP-undersökning hösten 2008

Berättarstunden. Termin 4: Bibeltelefonen. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för frånvaro

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Resultatrapport. Järfälla Kommun Äldreomsorg

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

RF:s Elevenkät Bakgrundsinformation

Intervju med Elisabeth Gisselman

Transkript:

RAPPORT 2016-03-30 DNR: 2016-119 Barn- och ungdomskonferens 2016 Tema: Ungas psykiska hälsa

2 (18) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Inledning av dagen Aktivitetshuset för unga... 3 Föreläsningar... 4 Metod... 5 Resultat... 6 Orsaker till att unga mår dåligt i Laholm... 7 Arenor unga mår bra respektive dåligt på... 7 Fritiden... 8 Skolan... 8 Sociala medier/digitala spel... 9 Hitta lösningar... 10 Lösningar som främst rör skolan... 10 Lösningar som i första hand rör ungas fritid... 12 Lösningar som hamnar inom vårdsektorn... 13 Lösningar som rör olika områden... 14 Fortsatt arbete... 15 Bilagor... 16 Bilaga 1: Program för konferensen... 16 Bilaga 2: Uppgifter på konferensen... 17

3 (18) Inledning Inför barn- och ungdomskonferensen 2016 beslutades i Ungdomsforum att temat för dagen skulle vara ungas psykiska hälsa. Frågan om ungas hälsa och att unga mår allt sämre har diskuterats i Ungdomsforum länge och därför kändes det naturligt att fördjupa oss i det ämnet. Inbjudna till konferensen var unga mellan 13-19 år, från de tre högstadieskolorna kommunen och Osbecksgymnasiet i Laholm, politiker i samtliga nämnder, tjänstemän i form av verksamhetschefer och fritidsledare. Denna rapport är en sammanställning av det deltagarna kom fram till under dagen. Materialet skickas till kommunstyrelsen och Region Halland som ska svara på ungdomarnas förslag till att förbättra ungas psykiska hälsa. Rapporten kommer också att skickas till alla som deltog på konferensen och Ungdomsforum. Inledning av dagen Aktivitetshuset för unga Varje konferens återkopplar till den föregående och därför började ungdomssamordnaren med en tillbakablick från konferensen 2015, som handlade om utformning av Aktivitetshuset för unga. Dels berättades hur frågorna därifrån har gått vidare i kommunen och vad som har beslutats sedan 2015. De förslag som konferensen förde fram har tagits in i projekteringsprocessen, som avslutas i april 2016. Aktivitetshuset innehåller stora delar av det som ungdomarna efterfrågade. Det faktum att lokalen inte längre klassas som skyddsrum gör att ytterligare ytor har blivit tillgängliga för aktivitetshuset, samt att fler ändringar av byggnaden kan göras. Aktivitetshuset beräknas stå klart efter vecka 8 2017, om allt går enligt plan.

4 (18) Föreläsningar Efter en fikapaus, med mycket prata och mingel, inleddes dagens tema med en genomgång av Linda Erlandsson, tidigare folkhälsoutvecklare på Region Halland (numera föräldrastödssamordnare i Laholms kommun). Hon gick igenom hur det ser ut med den psykiska hälsan och ohälsan bland unga i Sverige, Halland och Laholm. Därefter tog kommunstyrelsens ordförande Elisabet Babic över och talade om hur kommunen ser på de utmaningar som finns för att skapa ett samhälle alla trivs i. Hon tryckte mycket på att det är viktigt att medborgarna är med och skapar det liv de vill och kan leva. Efter lunch fick alla ta del av Linnea Björndahls föreläsning om föreningen Tilia och hennes egen resa. Föreningen Tilia startades 2012 av en tjej som heter Annsofie Blixt och fungerar som en hjälp för unga som mår psykiskt dåligt. De erbjuder bland annat samtalsgrupper, har sommarläger, en chatt och är ute och föreläser och folkbildar kring ungas psykiska hälsa. Linnea benade ut vad psykisk hälsa och ohälsa kan vara samt skillnaden mellan självkänsla och självförtroende. Hon pratade mycket om hur viktigt det är att det finns vuxna som kan se och höra unga som inte mår bra, som finns där även när vården, socialtjänsten och skolan har stängt. Hon berättade också om sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa, hur hon kämpade och tog sig igenom det och den hjälp hon fick på vägen. Föreläsningen var stark gav deltagarna en bra start in i eftermiddagens grupparbete.

5 (18) Metod Metoden för barn- och ungdomskonferensen 2016 bestod i att deltagarna arbetade i sju grupper under dagen, med ett antal deluppgifter. Detta gjordes för att kunna bryta ner det lite tunga ämnet. De fick tidigare på dagen arbeta med att lära känna varandra i gruppen, genom att intervjua varandra och komma överens om ett gruppnamn och en talande symbol för gruppen. Grupperna var sammansatta i förväg i ett försök att blanda deltagarna så mycket som möjligt, med unga i olika åldrar, från olika geografiska områden, med olika kön, tillsammans med vuxna i form av politiker och personal. Grupperna hette: Musses hjältar, Vi gillar Sofia, Puh och hans vänner, Kinder Surprise, Vännerna, Tillsammans och KGB - KompisGänget e Bäst. Till sin hjälp hade grupperna en gruppledare, blädderblock, instruktioner, post-it och pennor. Genom att tvingas börja arbeta strukturerat kunde grupperna så småningom känna en trygghet i att de skulle nå ett resultat, även om det för många i början kändes kaosartat, lite osäkert och det dessutom inte fanns mycket tid. Dagen avslutades med att samtliga grupper gemensamt presenterade sina resultat inför hela gruppen. Gruppen bestämde själva vilka som skulle prata, men samtliga fanns med som stöd på scen.

6 (18) Resultat Efter föreläsningen av Linnea fick grupperna reflektera, dels enskilt och dels i grupp, över det som Linnea hade pratat om. Grupperna lyfte följande reflektioner: Vikten av att det finns någon att vända sig till - professionell eller "vem som helst" Vikten av vuxnas kunskap kring ungas psykiska ohälsa - vara uppmärksamma Hur får vi den/dem som behöver hjälp/stöd att söka det? Laholm: Många mår dåligt medan vet de vart man kan vända sig? Psykologisk första hjälpen. Vad ska man göra? Att våga och få hjälp Hur kan vi få mer kunskap i skolan/på fritiden? Hur ska vi söka hjälp? Coolt att kämpa sig tillbaka med de förutsättningar hon hade Svårt att tänka sig att vara i hennes situation om man inte varit där själv Viktigt att vuxna reagerar och tar tag i det när de ser signaler Alla har ett ansvar Det finns hjälp! Det finns exempel i vår närhet, där man såg men inget gjorde Gladast kan ha det värst Föräldrar kan hjälpa Man kan klara av det - fint budskap Om man ser en utväg kan man klara det Skolan hjälper Ibland är det enda som behövs en vän Lärarna måste vara mer än "bara" lärare. De måste våga se, våga snacka med eleverna "Nä, men det finns ju folk som har det mycket värre än jag, jag ska ju inte behöva söka hjälp." Vad som hade hänt ifall Linnea inte fick hjälp! Många som går runt och döljer att de t.ex. mår dåligt eller har andra bekymmer Känns som att det saknas en förening i Laholm Viktigt att våga söka hjälp Detta talas det för lite om. Vilket förvärrar. Killar och tjejer ska våga prata med varandra Kunna bryta sig loss. Viktigt med förebilder Viktigt att veta att man ej är ensam Viktigt att det finns bra hjälp!! Viktigt att kunna lita på människor Man känner igen sig! Man kan inte ta allt ansvar själv! Finns det fördomar kring vilken hjälp killar och tjejer behöver? Att ingen såg eller upptäckte hennes problem... Trots föräldrarnas problem Starkt att ställa sig upp och prata inför publik Finns det tillräckligt många vuxna med rätt kunskaper som träffar barn/ungdomar i det dagliga? Med ungdomarnas förtroende. Kan vara olika yrkeskategorier.

7 (18) Orsaker till att unga mår dåligt i Laholm Andra uppgiften handlade om att lista fem orsaker som gruppen tycker är viktiga för att identifiera varför unga mår psykiskt dåligt i Laholm. Många grupper listade samma saker, så det fanns en ganska stor samsyn kring detta. Stor press att vara som andra, inte lika lätt att smälta in om man är "annorlunda" Känner sig utnyttjad, får bara vara med på andras villkor Inte så mycket att göra Dåliga förhållande hemma Stress i skolan Stress- högt krav, gymnasievalet, tidsbrist, betyd, otydliga krav/förväntningar Sociala medier Press på grund av att läraren alltid måste bedöma unga Man gör det som är rätt, men inte det som är bra för en Orolig - vem är jag? Bara skola = inget annat Oro - för sin hälsa, för en kompis, för framtiden, för att inte passa in i samhällsnormerna Mobbning - utfrysning Ensamt - känslan av att ingen ser och hör, grubblar och har ingen att prata med Skitsnack Grupptryck Problem med vänner Ont om pengar. Svårt att få jobb Stor geografisk yta i kommunen, men lite folk - svårt att ta sig någonstans Oman inte bor inne i Laholm Alla känner alla (alla får veta om jag söker hjälp) Invandrade unga har svårt att bli "en i gänget" Fördomar Kropp och utseende "Vänner" Meningsfull sysselsättning saknas Skol-ångest Brist på tillit Vädret

8 (18) Arenor unga mår bra respektive dåligt på Uppgift tre handlade om att beskriva vad som gör att unga mår dåligt respektive bra på arenorna fritiden, skolan och sociala medier/digitala spel Fritiden Gör att en mår bra Vänner Kulturskolan Rikt föreningsliv Fritidsgård och kommande allaktivitetshus Umgås på riktigt Frihet Ej tryck på sig att prestera Bra vänner, umgås med liknasinnande Bra fritidsintressen, umgås med likasinnade Bra familjerelationer Bra ekonomi Laholm är en bra sommarort Bra om man har jobb Göra och utveckla det man vill Stimulans Gör att en mår dåligt Ingen meningsfull sysselsättning Skolarbete, aldrig ledigt Ej kan ta sig dit det "HÄNDER" Är med i något man inte valt (religion, förening etc.) Avvikelse från normen i en grupp av få människor Känner sig ensam om man inte har något att göra Prestationskrav hemifrån Otrygg på grund av avsaknad av tillhörighet/sammanhang Dåligt självförtroende och självkänsla Ont om pengar gör att man inte kan ta del av fritidsutbudet

9 (18) Skolan Gör att en mår bra Finns vuxna att prata med Socialt umgänge Få vara sig själv Bra klass Lär känna nya människor Bra lärare - bra relation med lärarna Klarar skolan Får bra stöd Tillgång till gymnasium i Laholm Bra betyg Man har valt rätt program Tycker om omgivningen i skolan Rimliga och tydliga förväntningar Tillåtande klimat trygg miljö Nolltolerans på riktigt Gör att en mår dåligt Stress Utseendefixering, kläder, hår och kropp Sexuell läggning, hudfärg Skolan tar för mycket av mitt liv Plugghäst ses inte som ok Grupperingar Mobbning Får dåliga betyg Man känner sig bortprioriterad, osedd Känner ingen tillhörighet i klassen Saknar tillit till lärare Lärare måste bedöma hela tiden känns pressande Sociala medier/digitala spel Gör att en mår bra Når många snabbt Lätt att hålla kontakt med vänner/släkt långt borta Inspiration Bra verktyg om man är blyg Bra förebilder Man kan utnyttja internet på ett bra sätt Söka och få hjälp Information Man får kontakt med omvärlden, världen bli mindre Gör att en mår dåligt Når många snabbt Lätt att kränka, även anonymt Kan ta mycket tid Kan göra att man sover sämre Utseendefixering Följa normen på sociala medier En "like" är värd mer än en komplimang Strävan efter likes Jämför sig med andra Man känner sig liten Saknar bekräftelse Smygfotografering Skvaller och falska nyheter Man hamnar lätt utanför

10 (18) Hitta lösningar Uppgift fyra handlar om att hitta lösningar. Grupperna skulle svara på frågan: Vad tycker ni behöver göras för att ungas psykiska hälsa ska bli bättre? De skulle även beskriva vilka som ska göra det och vem som ska ansvara för det. Lösningar som främst rör skolan Under denna rubrik har de lösningar som rör skolan samlats. Fler vuxna som inte har med undervisningen att göra Exempelvis kan fritidsledare vara en väg mellan unga och kuratorn. Det behövs även att det finns utbildad personal, inte vem som helst. Det kan till exempel vara fritidsledare eller personal från elevhälsan, och det ska vara personer med stort engagemang. Personalen och skolan måste ha nolltolerans mot mobbning. Ansvariga: Kultur- och utvecklingsnämnden (KUN) tillsammans med Barn- och ungdomsnämnden (BUN). Tydliga regler Skolorna (tillsammans med eleverna) behöver ta fram mobiltelefonregler som fungerar i verkligheten. En del elever har behov av att använda mobiltelefonen under dagen på grund av dyslexi, sjukdom osv. Andra behöver inte använda mobilen alls. Ansvariga: Elevråden och rektor på respektive högstadieskola och Osbecksgymnasiet.

11 (18) Hantering av skolångest/stress Eleverna behöver få utbildning i planering och struktur, tidigt. Hur man ska lägga upp studierna för att hinna och orka. Läxhjälp är också ett sätt att minska stressen. Det behöver struktureras på ett enkelt sätt så att man inte behöver anmäla sig innan. Dessutom behöver skolan tänka om, inte bara fokus på prov, utan även på prestation i klassrummet. Ansvariga: Rektorerna på respektive skola Vännerna Lärarna har ett stort ansvara för att vara förebilder, vänner och att förmedla och para ihop nya vänskaper. Till exempel om de ser en elev som är ensam mycket kan de försöka prata med den och hitta andra kontakter/kompisar i andra klasser som den kan uppmuntra till. Ansvariga: Lärare och annan personal på respektive skola Fadder-system i skolorna Bygga upp ett system med fadder-vänner och fadder-föräldrar. Lärare behöver få fortbildning inom psykisk hälsa. Arbeta för att olika grupperingar samarbetar ihop. Ansvariga: Elevråden och rektorerna på respektive skola Samtala om och arbeta mot psykisk ohälsa i skolan Inför samtal om ohälsa i skolan, mer än bara i gymnasiet. Information som ska nå ut till ungdomar i olika åldrar. Samtal och information utanför idrottslektionerna. Lärarna borde få utbildning i att närma sig eleverna och att upptäcka ohälsa. Lärarna ska ha tid för eleverna. Temadagar avsätt pengar för föreläsningar + dagar i skolans årliga budget. Fortbilda lärarna så att de håller sig motiverade. Ansvariga: Samtal om ohälsa, samt utbildning för lärarna borde rektor och elevhälsan ansvara för. Ansvariga för att temadagar blir verklighet är kommunstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden, kultur- och utvecklingsnämndes samt rektorerna. Tidigt stöd på rätt sätt För att förebygga psykisk ohälsa hos unga behöver alla som arbetar med barn tidigt se signaler och börja redan med arbetet på förskolorna Ansvariga: Barn- och ungdomsnämnden (BUN) Obligatorisk träff med kuratorn Alla elever ska träffa kuratorn, en gång på högstadiet och en gång på gymnasiet även om man inte behöver det (som man gör med SYV:arna). Ansvariga: Elevhälsan

12 (18) Lösningar som i första hand rör ungas fritid Under denna rubrik har de lösningar som rör fritiden samlats. Anpassad kollektivtrafik Det behövs anpassad kollektivtrafik så att unga kan ses fysiskt, även de som bor utanför centralorter. Det behövs också fler aktiviteter som är anpassade efter olika åldrar. Ansvariga: Kommunstyrelsen Ungdomsbio Mer undgomsbio, med ungdomsfilmer Ansvariga: Biograf Maxim + ungdomsgrupp Öppna fritidsgårdar på helgerna Unga behöver träffa varandra och vuxna som lyssnar under hela veckan. Ansvariga: Kultur- och utvecklingsnämnden, fritidschefen och fritidsledarna Träningsgrupper för amatörer Detta ger möjlighet att träna för de som känner sig obekväma i träningssammanhang. Inspiration från Laholm utan gränser. Ansvariga: Föreningslivet i samverkan med kommunen Idépengar för unga Viktigt att informera eleverna om att det finns projektpengar att söka och att man kan hyra lokaler för en billig peng. Ansvarig: Ungdomssamordnaren

13 (18) Utbilda idrottsledare om psykisk ohälsa Att vara med till exempel när det gäller idrott, utbilda ledare. Ansvariga: Kultur- och utvecklingsnämnden tillsammans med föreningslivet Pride på Parkens dag Aktiviteter som Pride på Parkens dag är bra, på så vis för man fram att alla är värdefulla och lika mycket värda. Ansvariga: Alla som anordnar aktiviteter i Laholms kommun, fritidsledare, Kultur i Laholm med flera. Lösningar som hamnar inom vårdsektorn Ungdomar kan hjälpa ungdomar Berätta om sina egna erfarenheter. Samtalsgrupper. Ansvariga: Elevhälsa och ungdomsgrupper (kanske även Ungdomsmottagningen?) Tiliaförening i Laholm Kan inte kommunen starta ett kommunalt Tilia? Med möjlighet att få samtalshjälp på helger och kvällar med mera. Det behövs vuxna på nätet generellt och med en förening kan det vara en del av det. Ansvariga: Socialnämnden (SON) i samarbete med Region Halland Förebyggande vårdenhet Inför förebyggande vårdenhet på vårdcentralen dit ungdomar kan vända sig. Möjlighet till snabb första hjälp Ansvariga: Region Halland och Vårdcentralen Laholm. Tydlig information Det behövs tydlig info om vart man kan vända sig när man mår dåligt. Ansvariga: Laholms kommun och Region Halland

14 (18) Lösningar som rör olika områden Laholmsapp Det behovs en app (applikation) där man kan hitta viktig information om skola, vård osv. Ansvariga: Laholms kommun - IT-enheten + BUN + SOC Intern chatt En chatt där kommuninvånare kan chatta för att hjälpa varandra. Ungdomschatt där vuxna volontärarbetar och svarar på ungdomars frågor? Ansvariga: Socialnämnden och Region Halland i samarbete med civilsamhället (Röda Korset?) Öppna föreläsningar om ungas psykiska hälsa och ohälsa Anordna föreläsningar på temat psykisk hälsa, där en bjuder in brett. Ansvariga: Laholms kommun att ta in det i planeringen av de föreläsningar som redan görs + tänka nytt. Tänka nytt utifrån behov, inte mönster Ansvariga: Lärare, nära vänner, familj, tjänstemän och politiker. Ta mer ansvar Ansvariga: Lärare, nära vänner, familj, tjänstemän och politiker. Våga fråga/våga berätta! Ansvariga: Lärare, nära vänner, familj, tjänstemän och politiker. Skapa tillit Ansvariga: Lärare, nära vänner, familj, tjänstemän och politiker.

15 (18) Agera! Ansvariga: Lärare, nära vänner, familj, tjänstemän och politiker. Föräldrastöd Prata om ungas psykiska hälsa och hälsa inom föräldrastödet. Ansvariga: Föräldrastödssamordnaren Psykisk första hjälpen Ge utbildning brett till alla som arbetar/träffar unga. Ansvariga: Kommunstyrelsen och berörda nämnder Fortsatt arbete Nu ska materialet skickas till samtliga berörda nämnder, Region Halland, alla besökare på konferensen och pressen. De kommunala nämnderna ska ta upp förslagen och ge ett svar på hur de ser på dem och vad som är möjligt att genomföra. Svaren kommer att tas upp på Ungdomsforums avslutning i juni och förmedlas via webben och sociala medier till de som deltog i konferensen. Sofia Larsson Ungdomssamordnare Laholm 1 april 2016

16 (18) Bilagor Bilaga 1: Program för konferensen Program för ungdomskonferensen 2016 8.30 Registrering kaffe/te 9.00 Hej och välkomna! 9.05 Vad har hänt med aktivitetshuset sen sist? 9.30 Lära-känna-övningar i grupper 10.00 Förmiddagsfika 10.30 Lägesbild om ungas psykiska hälsa 11.15 Arbetet kring barn och unga i kommunen 12.00 Lunch 12.45 Linnea från föreningen Tilia 13.45 Start grupparbeten 14.30 Eftermiddagsfika 15.00 Återsamling grupparbeten 15.45 Återsamling i storgrupp 16.30 Slut på dagen

17 (18) Bilaga 2: Uppgifter på konferensen Tänk på att alla ska få komma till tals! Gruppledaren ansvara för att alla får ta plats, att ni inte svävar ut för mycket, utser någon som skriver samt att ni håller tiden. Uppgift 1: Reflektera själv över det som Linnea från Tilia har pratat om: Vad tog du till dig mest av Linneas föreläsning? Hur kan ni relatera till Laholm i det hon pratar om? När ni hunnit tänka själva och skrivit ner lite stödord, berätta för alla i gruppen det ni vill dela mer er av. En av er ska skriva ner det på blädderblocket märkt med Uppgift 1. Kom ihåg att skriva gruppens namn och symbol på pappret. Den här uppgiften behöver ni inte presentera inför storgrupp, men den ska lämnas in till ungdomssamordnaren. Uppgift 2: Varför mår unga psykisk dåligt i Laholm? Lista minst fem orsaker som ni tycker är viktiga. Diskutera tillsammans, använd er gärna av post-it-lappar som ni sätter upp eller skriver av på blädderblocket märkt med Uppgift 2. Kom ihåg att skriva gruppens namn och symbol på pappret. Förbered er för att presentera uppgift 2-4 inför alla, ni har 5-7 minuter på er under det sista passet på konferensen.

18 (18) Uppgift 3: Beskriv vad som gör att unga mår dåligt på olika arenor: 1. På fritiden 2. I skolan 3. På/i relation till sociala medier/digitala spel etc. Beskriv vad som gör att unga mår bra på olika arenor: 1. På fritiden 2. I skolan 3. På/i relation till sociala medier/digitala spel etc. Diskutera tillsammans, använd er gärna av post-it-lappar som ni sätter upp eller skriver av på blädderblocket märkt med Uppgift 3. Kom ihåg att skriva gruppens namn och symbol på pappret. Uppgift 4: Vad tycker ni behöver göras för att ungas psykiska hälsa ska bli bättre? Tänkt utifrån arenorna (fritid/skola/internet) men lösningarna kan innehålla flera olika saker. Beskriv vad som ska göras, av vilka och vem som ska ansvara för det. Diskutera tillsammans, använd er gärna av post-it-lappar som ni sätter upp eller skriver av på blädderblocket märkt med Uppgift 4. Kom ihåg att skriva gruppens namn och symbol på pappret. Lycka till!