Pascal 2006-04-24, bilaga 1



Relevanta dokument
Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Alla barn har rätt till kultur

skola för alla barn i Söderhamns kommun

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Skapande skola, Kulturrådet Handlingsplan 2009 Gävle Kommun

Foto: Mattias Johansson

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Slutrapport för projektet

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Verksamhetsplan HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för

Verksamhetsplan Beslutad av årsmötet 2015

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Handikappolitiskt program Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län

Skapande skola , Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan

Kulturen i Örnsköldsvik

Individuella utvecklingsplaner IUP

Beslut för grundsärskola

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning Ansvarsområden. Årets verksamhet

Kvalitetsredovisning 2010

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2014/2015

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

Kastellskolan Elevhälsoplan antagen , reviderad Claesson Schéele

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN. Förslag

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Systematiskt kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

fungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter.

Beslut för gymnasiesärskola

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Matematikstrategi

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Bakgrund och förutsättningar

HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

1(7) Biblioteksplan Styrdokument

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden

Hammarby Förskolor Skolor Väster

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

SLUTRAPPORT FÖRPROJEKTERING

Beslut för gymnasieskola

Verksamhetsplan för Kulturnämnden

Ekonomismart. ett regionalt samarbetsprojekt Projektår 2. Sparbanksstiftelsen Kronan, Folkuniversitetet, Finansinspektionen och Konsumentverket

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Övertorneå kommun. Barn 0 utbildning

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

ARBETSPLAN 2014/2015

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

KVALITETSREDOVISNING. Musikskolan. Läsår 2008/2009. Peter Ström. Rektor

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

L J U S p å k v a l i t e t

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER

Förvaltningsberättelse 2015

Projektbeskrivning Funktionshindrade och jakt

Skolinspektionens uppdrag Skolinspektionen granskar förskolan. Skolinspektionen

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

dels driva Transits verksamhet på Telefonplan i Stockholm,

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN Beslutad av årsmötet 29 april 2012

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket

Transkript:

Pascal 2006-04-24, bilaga 1 Bilaga med kompletteringar till tidigare ansökan Projektområde: Tillgänglighet till kultur för personer med funktionshinder Projektets namn: PASCAL påtryck intryck uttryck avtryck Sökande organisation: Tidsplan: Hösten 2006 hösten 2009 PROJEKTBESKRIVNING Bakgrund, SMoK, är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där 85 % av landets kommuner är anslutna genom sina musik- och kulturskolor. Musik- och kulturskolorna är en frivillig verksamhet för kommunerna, men finns ändå i 282 av landets 290 kommuner. SMoKs uppgift är bl.a. att stötta kommunerna och utveckla verksamheten vid dessa musik- och kulturskolor. SMoK är det enda nationella samordningsorganet för musik- och kulturskolor och har därför ett övergripande uppdrag, tillsammans med kommunerna, att nå de handikappolitiska målen och öka verksamhetens tillgänglighet för barn och unga med funktionshinder. Verksamheten vid musik- och kulturskolorna är inte lagstadgad och lyder inte under några nationella läroplaner eller skollagstiftningar, men påverkas ändå av dessa. Vid sidan av den frivilliga verksamheten samarbetar många musik- och kulturskolor med kommunernas för-, grund-, sär- och gymnasieskolor samt resurs- och elevvårdsteam. På nationell nivå har SMoK drivit skolutvecklingsprojekt som haft som uppdrag att stimulera samarbetet med andra skolformer. I kommuner där ett sådant samarbete har fungerat bra har musik- och kulturskolornas olika kompetenser varit ett viktigt komplement till andra skolformer, framför allt inom olika projekt eller utvecklingsarbeten som syftat till att integrera estetiken i lärandet. I Carlbeck-kommitténs slutbetänkande behandlas bl.a. särskolans samverkan med andra skolformer och författarna skriver: Särskolans undervisning kännetecknas ofta av sinnenas samspel, dvs flera intelligenser får komma till uttryck, och av att undervisningen i högre utsträckning sker genom ämnesintegrering. Vi anser att de mer praktisk-estetiska ämnena kan erbjuda en samverkansyta. Det är inom dessa mindre teoretiska ämnen som elever med utvecklingsstörning kan känna att de kan samspela på mer lika villkor. De samarbetsprojekt som SMoK har följt har visat att det Carlbeck-kommittén kallar samverkansyta är en viktig del i mötet mellan barn och ungdomar, olika ämnen, skolformer och pedagoger. Den estetiska verksamheten blir ett kitt, som engagerar och stimulerar. Carlbeck-kommittén skriver också I läroplanen för skolan (Lpo 94) står att ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. SMoK,,, 111 48 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 1

Landets musik- och kulturskolor erbjuder med sin kompetens en möjlighet till ökad kvalitet inom andra skolformer. Samtidigt behöver den egna frivilliga verksamheten utvecklas och bli tillgänglig för alla barn och ungdomar oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar. Några inträdesprov finns ej och skolorna förenar en bred basverksamhet med en mer yrkesförberedande verksamhet. Musik- och kulturskolorna är landets mest omfattande kulturverksamhet för barn och ungdomar och når ca 359 000 elever, inom flera konstarter. Som samordningsorgan har SMoK ett ansvar för att göra verksamheten tillgänglig för alla barn och för att ge barn och ungdomar med funktionshinder möjligheter att vara aktiva kulturskapare och delta i kulturlivet. För att få reda på om barn och unga med funktionshinder var delaktiga i musik- och kulturskolornas verksamheter genomförde SMoK en förstudie 2003. Förstudien gjordes med ekonomiskt stöd från Kulturrådet och ligger till grund för den här ansökan. Resultatet finns presenterat i rapporten Funktionshinder hinder eller möjlighet i kommunala musikoch kulturskolan och beskriver bl.a. upplevda hinder och möjligheter för barn och unga med funktionshinder att ta del av musik- och kulturskolans verksamhet. Rapporten visar att tillgänglighet, kompetens, utrustning, ekonomi, ambitioner och medvetenhet skiljer sig åt mellan olika musik- och kulturskolor. Goda ambitioner och exempel finns, men överlag visar rapporten att det finns mycket kvar att göra innan verksamheten är tillgänglig för alla barn och ungdomar. Rapporten visar att antalet inskrivna elever med funktionshinder är lågt. Målsättningen med det projekt vi nu söker medel för är att ändra detta förhållande. Resultaten i rapporten bygger på intervjuer och enkäter riktade till ledare och lärare. För att verksamheten nu ska utvecklas i rätt riktning och projektet ge konkreta resultat behöver vi även starta en bred dialog direkt med de berörda barnen och ungdomarna. Vi behöver också hitta former för möten mellan elever och pedagoger och mellan eleverna i verksamheten oberoende om de har ett funktionshinder eller ej. Dessutom behöver vi utveckla en dialog och ett samarbete med olika handikapporganisationer, andra skolformer, specialpedagogiska institutet (SIT), andra organisationer och föreningar. SMoK vill använda den estetiska samverkansytan och andra kontaktytor för att stärka barns och ungdomars kulturengagemang, ge verktyg och skapa förutsättningar för att de ska kunna fungera som aktiva samhällsmedborgare. För att kunna använda sig av våra demokratiska rättigheter behöver man ha tillgång till uttryckssätt och mod att använda dom. Landets musik- och kulturskolor arbetar redan med dessa frågor och färdigheter, men frågan kvarstår; varför finns så få elever med funktionshinder på musik- och kulturskolorna? Vi tror det beror på en kombination av dålig marknadsföring av vad musik- och kulturskolan kan erbjuda dessa barn och en kunskapsbrist inom musik- och kulturskolan som skapar osäkerhet och passivitet. Barn och ungdomar med funktionshinder behöver kunskap och stimulans inom musik, dans, drama/teater och bild/konst på samma sätt som alla andra barn- och ungdomar. Vi vill med projektet undanröja de hinder som finns för ett deltagande på samma villkor som gäller för alla andra barn. Målgrupper - Barn och ungdomar med funktionshinder. - Lärare och ledare inom musik- och kulturskolorna. - Lärare och ledare inom barn- och ungdomsskolan SMoK,,, 111 48 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 2

Mål Att, i dialog med barn och ungdomar med funktionshinder, få kunskap om deras behov, utveckla och anpassa metodik, pedagogik och verktyg så att tillgängligheten till landets musik- och kulturskolor ökar. Att ge så många barn och ungdomar med funktionshinder som möjligt förutsättningar att delta i verksamheten, att utvecklas inom olika konstarter och att vara aktivt delaktiga i det offentliga kulturlivet. Att utveckla samverkan med barn- och ungdomsskolan, inte minst särskolan, så att fler lärare med estetisk utbildning anställs inom dessa skolformer. Detta kan med fördel ske genom samverkan direkt med musik- och kulturskolan. Att öka kunskapen om barn och ungdomar med funktionshinder inom musik- och kulturskolan samt starta nya kurser på högskolenivå så att en högre kunskapsnivå inom skolorna kan permanentas Att, inom musik- och kulturskolors verksamhet, synliggöra goda exempel på verksamheter för barn och ungdomar med funktionshinder och på så sätt utmana och stimulera andra att pröva nya metoder. Att, i dialog med föreningar, organisationer och studieförbund utveckla samverkansformer som gör att ungdomar med funktionshinder som slutar på musik- och kulturskolorna hittar andra former av kulturaktiviteter där de kan vara aktiva under resten av sina liv. Metod Vi kommer i ett första skede arbeta med tio till femton pilotkommuner. (Under ansökningstiden har en dialog förts med Västerås,Stenungsund, Kiruna, Sigtuna, Härlanda, Solna, Hofors och Växjö. Dessa kommuner har visat intresse av att delta i projektet. Fler kommuner kommer att beredas möjlighet att delta.) Pilotkommunerna skall under projekttiden utveckla kulturskolornas verksamhet gentemot funktionshindrade barn- och ungdomar. Resultaten av detta arbete skall via fortbildningsdagar och seminarier spridas över resten av landet. påtryck: Dialogen med unga med funktionshinder ska i första hand föras på den enskilda kulturskolan i pilotkommunerna. Alla med någon form av funktionshinder skall inbjudas till kulturskolan och erbjudas plats i valfri verksamhet. Pilotkommunernas musik- och kulturskolor kommer även att föra en dialog med lokala och regionala handikapporganisationer. FOMS (Föreningen för fritidstjänstemän inom omsorg/handikapp) och handikapporganisationerna blir viktiga samverkanspartners inte minst för att musik- och kulturskolorna skall nå de barn och ungdomar med funktionshinder som finns i kommunerna. intryck: SMoK ska i samverkan med SIT (Specialpedagogiska Institutet), HI (Hjälpmedelsinstitutet), estetiska högskolor och handikapporganisationer arrangera fortbildning för lärare och ledare för att öka kunskap och medvetenhet om olika funktionshinder. En viktig del av projektet är att skapa nya kurser på högskolenivå för att öka kompetensen inom musik- och kulturskolan. uttryck: SMoK ska genom musik- och kulturskolornas verksamhet, bidra till att ge barn och ungdomar med funktionshinder kunskaper och verktyg att uttrycka sig och fördjupa sig inom olika konstarter. Undervisningen ska anpassas efter eleverna. avtryck: SMoK ska, via media och genom musik- och kulturskolornas konserter, utställningar, föreställningar mm, medverka till att även elever med funktionshinder och deras uttryck gör avtryck i SMoK,,, 111 48 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 3

kulturliv och samhälle. SMoK ska vidare stimulera till samtal och reflektion kring kulturuttrycken, så att dessa även kan bli aktiva kommunikationsverktyg för eleverna. Vilka aktiviteter planerar vi? År 1-10- 15 pilotkommuner väljs ut. Dessa kommuner skall ha som målsättning att kunna erbjuda alla barn och ungdomar som har funktionshinder en möjlighet att delta i musik- och kulturskolans verksamhet. Målsättningen är att en aktiv rekrytering sker så att en fördubbling av antalet elever med funktionshinder som deltar i verksamheten uppnås. I varje pilotkommun skapas dels en referensgrupp med några av de deltagande ungdomarna och dels en referensgrupp med föreningar, föräldrar, FOMS mfl utifrån de lokala förutsättningarna. Båda grupperna skall ha som uppgift att diskutera, följa upp och utvärdera den verksamhet som pågår och startas samt föreslå insatser för att utveckla den. - Lärarna och ledarna i projektets pilotkommuner får av projektet finansierade gemensamma fortbildnings- och inspirationsdagar. Målet med dessa dagar är att såväl ge kunskap kring olika former av funktionshinder som att inspirera till utveckling genom att lyfta fram exempel på bra verksamhet från musik- och kulturskolor, andra skolformer och föreningar. En annan viktig del är att lyfta fram de läromedel, exempelvis anpassade musikinstrument, som finns på marknaden. (Det norska projektet Dissimilis och svenska Musinova med MING-instrumenten är två kontakter vi har etablerade. Inom föreningen Very Special Arts finns ett amerikanskt läromedel som vi tillsammans med dem skall studera och se hur det kan användas i vår verksamhet.) Fortbildningsdagarna har två syften; dels utveckla kunskapen hos lärare och ledare inom musik- och kulturskolan och dels öka kunskapen hos anställda inom barn- och ungdomsskolan hur konstarterna kan användas i pedagogiska syften och hur samverkan mellan lärare med olika utbildningar kan utveckla verksamheten. - Arbetet med att skapa en permanent utbildning inom de estetiska högskolorna med en tydlig inriktning mot arbete med barn- och ungdomar med funktionshinder inleds. Målsättningen är att dessa utbildningar skall bestå av både kortare fortbildningskurser och en mer gedigen påbyggnadsutbildning för lärare så att dessa kan arbeta med specialpedagogik på estetisk grund inom såväl barn- och ungdomsskolan som inom musik- och kulturskolan. Vi är övertygade om att många elever inom barn- och ungdomsskolan med exempelvis lindrigare läs- och skrivsvårigheter skulle utvecklas positivt genom specialundervisning i form av rytmik och dans. Arbetet inriktas på att denna typ av utbildning etableras på alla estetiska högskolor, men i vart fall, inom alla konstarter. Om kurser kan startas där lärare med olika konstnärlig bakgrund kan delta tillsammans är detta en extra kvalité. År 2 - Fortbildningen i kombination med uppföljning/reflektion och inspiration från goda exempel fortsätter med lärare och ledare i pilotkommunerna. - Dokumentation av verksamheten i pilotkommunerna i form av en film inleds. Målsättningen med filmen är främst att föra vidare de goda exemplen till alla landets musik- och kulturskolor samt andra intresserade föreningar och organisationer. Filmen skall utgöra en del av ett fortbildningspaket som kan utnyttjas lokalt utan annan kostnad än distributionskostnaden. Detta skall kunna beställas av SMoK när projektet avslutas. - Uppföljning och utvärdering under ledning av professor Stig Larsson, HAREC - Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning inleds. - En analys görs av läromedel, hjälpmedel och behov av anpassning av dessa utifrån del elever som deltar eller önskar delta i verksamheten. Detta görs i nära samverkan med SIT och HI. En förhoppning är att ett annat av SMoKs projekt, Pedagogisk Portal, kan användas både för spridning av goda exempel, och för SMoK,,, 111 48 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 4

läromedel direkt anpassade för webben. Samverkan med föreningen Very Special Arts kommer att ske även inom detta område. År 3 - Fortbildningen, dokumentationen, uppföljning/utvärdering fortsätter. - Högskoleutbildningarna, se år 1, skall startas senast i samband med höstterminen 2008. - En större konferens/seminarium/festival arrangeras där de i projektet deltagande eleverna medverkar. Syftet är tredelat. Dels vill vi exponera aktiviteterna massmedialt och genom det öka medvetenheten om behovet av verksamheten. Dessutom vill vi ge de deltagande eleverna, lärarna och ledarna en möjlighet att möta varandra och ta del av exempel på den lokala verksamheten. Slutligen vill vi till denna dag/dessa dagar bjuda in övriga musik- och kulturskolor, föreningar och andra intresserade för att inspirera dem i det fortsatta arbetet. Samverkande föreningar, organisationer, företag som FOMS, Very Special Arts, Dissimilis, Musinova, HSO, HI, studieförbund, de estetiska högskolorna, BO mfl inbjuds att delta. Vilka ska vara med i aktiviteterna? Under hela projektet kommer elever med och utan funktionshinder, lärare och ledare vid landets musikoch kulturskolor och barn- och ungdomsskolan att vara delaktiga. Vi ser det som naturligt att verksamheten för barn- och ungdomar med funktionshinder både kommer att ske inom ramen för det vanliga kursutbudet i grupper där barn med och utan funktionshinder deltar samt mer tillrättalagda kurser anpassade efter deltagarnas specifika krav. Vi ser det som vårt primära mål att få så många barn- och ungdomar med funktionshinder som möjligt att hitta till verksamheten på musik- och kulturskolan. Dessutom vill vi utveckla samverkan med andra skolformer på ett sådant sätt att vi även där kan erbjuda elever med funktionshinder en bättre verksamhet. Projektorganisation Projektet kommer att ägas av SMoKs medlemmar och ledas av en styrgrupp, en referensgrupp och en. Styrgruppen kommer att består av SMoKs VU (verkställande utskott), f.n. bestående av ordförande och vice ordförande, en tillsvidare- och en projektanställd tjänsteman, samt n för Pascal. Referensguppen kommer, förutom och styrgruppens medlemmar, att bestå av representanter från HSO/BO (Tove Rinnan), SIT (Eva Bolin Thougaard och Göran Hartman), HI (Gunilla Hammarskiöld) och SKL (Laina Kämpe). Till vissa referensgruppsmöten kommer även representanter från olika handikappförbund, föreningar, estetiska högskolor, musik- och kulturskolor och andra skolformer att kunna inbjudas. Vad är nyskapande och utvecklande med projektet? Genom projektet vill SMoK: genom specialriktad fortbildning och möten mellan olika aktörer utveckla och anpassa pedagogik, metodik, arbetsformer och verktyg inom olika konstarter, för att musik- och kulturskolan bättre skall kunna möta behov och önskemål hos elever med funktionshinder.i första hand handlar det om SMoK,,, 111 48 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 5

utvecklande av befintliga verksamheter, i andra hand att utveckla ny pedagogik och ny teknik för att förbättra verksamheten. i dialog med estetiska högskolor utveckla ytterligare kompetens inom området. En lärarexamen med specialpedagogisk och estetisk inriktning skall etableras under projekttiden. Denna del av projektet innebär att nya utbildningar startas. samordna insatser för barn och unga med funktionshinder mellan musik- och kulturskolor, handikapporganisationer, föreningar, FOMS, SIT mfl. Ett kompletterande mål är att även om musik- och kulturskolan inte har verksamhet för högre åldrar skall ungdomar/vuxna med funktionshinder hitta andra aktiviteter att delta i. Även denna del handlar i första hand om kvalitativ utveckling av befintlig verksamhet. Hur ska verksamheten drivas vidare efter projekttidens slut? Förändringsarbetet är långsiktigt! Projektets olika aktiviteter ska ses som ett markerat och rejält avstamp för att skapa en varaktig förändring och få alla våra musik- och kulturskolor att öka tillgängligheten för barn och unga med funktionshinder. Det ska bli en naturlig del av verksamheten. Detta skall i ett första steg ske inom de pilotkommuner som ingår i projektet. Efter projekttiden skall detta arbete vara etablerat och kunna fortsätta inom SMoK utan särskilda projektmedel. Vi hoppas också att projektets alla parter, institutioner och organisationer ska känna både lust och behov att fortsätta samarbetet även efter projekttidens slut. Kontakter, på lokal och regional och statlig nivå, som initierats eller fördjupats under projektets gång, är viktiga att behålla för att nå en långsiktig utveckling och förändring. Ett fortsatt samarbete mellan musik- och kulturskolor, andra skolformer och resurs- och elevvårdsteam är viktigt för att nå så många elever som möjligt och för att gemensamt arbeta för att nå de handikappolitiska målen. Samverkansformer mellan skolformer och föreningar, organisationer skall etableras och kunna ges en bredare samverkansyta där den enskilde eleven får tillgång till fler resurser och kompetenser. Dessa modeller skall under projekttiden spridas till alla landets kommuner och kunna inspirera till fortsatt utvecklingsarbete. Målet är att deltagande i musik- och kulturskolans verksamhet blir en betydelsefull del i en elevs åtgärdsprogram. Projektet skall ha gett kunskaper, erfarenheter och beredskap för några lärare att arbeta konsultativt och få en kunskapsuppbyggande roll på sin musik- eller kulturskola, både då det gäller bemötande och arbete med elever med funktionshinder. SMoK kommer efter projekttiden att fortsätta dialogen med högskolor kring de utbildningar som etableras under projekttiden. Budget Beräknade kostnader och intäkter Kostnaden för hela projektet beräknas till 13 358 250 kr. (4 452 750 kr per år) Se bilaga 2. Av detta belopp söker vi hos Arvsfonden ett bidrag på 2 511 667 kronor per år under under tre år; summa 7 535 000. Dokumentation Hur ska projektet dokumenteras? Kontinuerlig dokumentation av arbetet i text och bild skall ske inom pilotkommunernas musik- och kulturskolor. Projektledaren har ansvar för att dokumentera projektets olika faser i text och bild. SMoK,,, 111 48 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 6

Dokumentationen skall kontinuerligt finnas tillgänglig bl.a. på SMoKs hemsida www.smok.se men även publiceras i andra former exempelvis SMoKs egen tidskrift KulturSMocKan Dokumentation kommer även ske i form av en film. Detta arbete kommer vi att lägga ut på en professionell filmare. Filmen skall vara dokumenterande men även fungera som en del av ett större fortbildningspaket. Fokus i filmen skall ligga på verksamheten med barn- och ungdomar. Hur ska projektet utvärderas? Kontinuerlig utvärdering ska göras av lärare vid landets musik- och kulturskolor. Projektledaren har ansvar för att utarbeta rutiner kring löpande utvärdering samt för utvärdering av seminarier. Extern utvärdering genomförs av HAREC- Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning under ledning av professor Stig Larsson. Samarbetsorganisationer SMoKs samarbetsorganisationer inom projektet är Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) ingår i referensgruppen Barnombudsmannen (BO) ingår i referensgruppen Sveriges kommuner och landsting (SKL) ingår i referensgruppen Specialpedagogiska institutet (SIT) ingår i referensgruppen Hjälpmedelsinstitutet (HI) ingår i referensgruppen Organisationen Svenska Very Special Arts Föreningen för fritidstjänstemän inom omsorg/handikapp (FOMS) Estetiska högskolor med lärar- eller pedagogutbildning (Musikhögskolorna i Stockholm, Malmö, Göteborg, Ingesund och Piteå. Konstfack i Stockholm och bildlärarutbildningen i Umeå, dramapedagogutbildningarna, danspedagogutbildningarna i Stockholm och Piteå mfl) Härmed ansöker vi om ett bidrag på 2 511 667 kronor per år under under tre år; summa 7 535 000 kronor. Håkan Sandh SMoK,,, 111 48 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 7