Genus och etnicitet i Arbete föreläsning 2 Sommarkurs 2011

Genus och etnicitet i Arbete föreläsning 2 Sommarkurs 2011

Norrbottningar som på grund av strukturrationaliseringar hamnar i Småland är förvisso människor, men blir de smålänningar? (Wächter, 1967) Vad är etnicitet? Essentialism Konstruktivism Bild: Same går på Konditori i Hallstahammar 1961 (VLT)

Hos [Taiwan, Korea, Singapore och Hong Kong] har de främsta tillgångarna varit en arbetsmoral som ger hög produktion till låga löner, och, som i Japan, en enastående händighet som kommer sig av att man har ätit med pinnar och som är speciellt användbart då man sätter ihop mycket små komponenter David Landes (Från Nationers välstånd och fattigdom, 1998, s.542) På bilden: LM Ericssons fabrik i Midsommarkransen, från Kontakten, nr 6, 1951: Personalen på denna avdelning är övervägande kvinnlig och flinka fingrar löper snabbt över de spikförsedda mallarna

Etnicitet i svensk (ekonomisk och social) historia nästan alltid det samma som invandrare. Föreställning om etnisk homogenitet i äldre historisk tid. Statistik fångar sällan upp etnicitet. Andra generationens invandrare.

Tyska hantverkare och handelsmän från medeltiden och framåt. Holländska hantverkare och handelsmän från stormaktiden och framåt. Vallonerna i svenskt järnbruk på 1600- talet. Resandefolk (Romer/Zigenare/Tattare). Svedjefinnar i mellansvensk skogsbygd. Krigsfångar i gruvor. Nederländska, engelska, tyska textilarbetare till 1700-talets manufakturer. Livsmedelsarbetare, charkuterister, mejerister, bryggmästare under 1800- talet. Tekniker och industriarbetare under industrialiseringen.

Några generella drag före 1900-talet. Yrkeskunskap bunden i människan. Invandrare oftast specialister. Undantagen befann sig i botten eller utanför samhället. Försvann ofta som egna grupper inom några generationer. Begränsade kunskaper om vad inhemska tyckte och kände kring invandrare. Makten i allmänhet positiva till invandring. Främsta motståndet från kyrkan. Säsongsvisa migrationsmönster, dalmasar och dalkullors vandringar.

Fönster av fri rörlighet mellan 1860 (krav på bosättningstillstånd dras in) till 1917 (passtvång införs). Galizien: Fattigt jordbruk och ingen hemindustri, säsongsvandringar till Tyska imperiet och Österrike- Ungerns stora jordegendomar startar under 1800-talet. Senare stor utvandring till USA, Kanada och Brasilien. Skåne: Betodling på stora egendomar innebär korta, arbetskraftsintensiva säsonger (för- och högsommar för upphackning, senhöst för upplockning). Torparinstitutionens försvinnande medför arbetskraftsbrist då det saknas en lokal arbetskraftsreserv.

Importen organiserades av Skånska Landsarbetsgivareföreningen genom ombud. Arbeterskor rekryterade i konkurrens med Tyska storgods. Resan tog en vecka. Införandet underlättades av att landshövding Tornerhjelm, som även ägde aktier i en sockerfabrik i Helsingborg. Arbetet på betfältet leddes oftast av en tysktalande uppsyningsman; aufseher. 1904 startades Skånska Lantarbetareförbundet, samtidigt som galizierimporten tilltog. Galizier anklagades för att pressa ner lönerna och för att (troligen omedvetet) agera som strejkbrytare. 1907 fanns 1174 polska säsongsarbetare i Sverige, ¾ av dessa kom från Galizien.

Diskussionen om de galiziska betplockarna nådde riksdagen: Det talas så mycket i Riksdagen och pressen, att något måste göras för att hindra svenska arbetare att emigrera till Amerika. Men ingen talar om att göra något för att hindra utlänningar att i stora skaror komma hit till Sverige och taga brödet från dess bröder. Fredrik Thorsson (s), Riksdagen 1904 Samtidigt rekryterades upp till 300 galiziska män till arbete vid den nystartade Kaolinfabriken i Bromölla (Iföverken). Säsongsvandringarna upphörde i och med första världskriget och kom inte igång igen efter krigets slut, även om några försök genomfördes.

Mellankrigstiden medför andra förutsättningar. Tilltagande regleringar för invandring. Köp svenskt! ; Protektionism och ekonomisk nationalism. Hög arbetslöshet. Konflikter och förändringar på arbetsmarknaden. 2810 flyktingar, februari 1939, 2029 med judiskt ursprung. Invandrares möjligheter på arbetsmarknaden regleras genom arbetstillståndet. Arbetstillstånd ges i första hand till yrken där konkurrensen om arbetarna upplevs som mindre, inte utifrån invandrarna (flyktingarnas) yrkeskompetens och kunskaper.

Svenska musiker en speciellt utsatt yrkesgrupp. Teknisk utveckling minskar efterfrågan på levande musik. Jazzen: Människor efterfrågar ny slags musik. Arbetslösheten 20 procent 1937. Svenska Musikerförbundet varnar för förestående invasion av tysk-judiska musiker i tidningen Musikern. Sedan 1919 ökade möjligheter för fackliga organisationer att stoppa invandring. Kombinationen leder till etnisk konflikt på arbetsmarknaden Hemuppgift: exempel från 1979 Dansbandsdöden.

Begränsande eller inga arbetstillstånd driver judiska flyktingar till egenföretagande. Ur askan in i elden under 1930-talet i Sverige. Andra försökte sig, i likhet med dagens flyktinginvandrare, på självverksamhet eller eget företagande, ett område som historiskt varit det enda alternativet för marginaliserade grupper som flyktingar och judar. - Nordlund, 1999

Två bilder kring etniskt företagande : Påtvingat eller resultat av större företagsamhet bland invandrare (resultat av kultur eller självselektion till utvandring bland företagsamma individer). Etniska nischer i produkter och tjänster. Middleman minorites. Exemplet Pizzerior. Integration genom segregation? Exemplet Sweatshops i amerikanska Chinatowns väg in på arbetsmarknaden eller exploatering inom den egna gruppen?

Från tärande till närande perspektivförskjutning bland politiker, ekonomer och myndigheter under kriget. Under andra världskriget ökar antalet flyktingar i Sverige kraftigt. När de är som flest i slutet av 1944 är de nästan 200 000. Delar av svensk ekonomi upplever brist på arbetskraft. Flyktingar praktisk lösning på försörjningsproblem i krigstid, men Flyktingarna fick inte konkurrera med svensk arbetskraft. Arbetsmarknadskommissionens befogenhet under kriget gav möjligheter att kontrollera flyktingen på arbetsmarknaden på ett nytt sätt. Vilka arbeten ansågs lämpliga?

Allmän arbetsplikt för flyktingar 1942. Arbeten som ansågs lämpliga för flyktingar bestod av i första hand skogs- och jordbruksarbete. Många flyktingar upplevde huggarkurser och torvgrävning som straffarbete och klassmässig degradering. Flera var inte fysiskt och erfarenhetsmässigt lämpade för tungt arbete i skogs- och jordbruk.

Bestående arbetskraftsbrist och oro för efterkrigsdepression. Prognoser förordar 10 000 invandrare om året de följande tio åren. Sverige blir invandrarland (igen). Arbetstillståndet fortsätter att användas som en kontrollventil på arbetsmarknaden av AMS. Kontrollen är initialt strikt och inbegriper en hög grad av offentlig planering Beredningen för Utländsk arbetskraft. Vissa nationaliteter prioriteras före andra. Exempelvis sudet-tyskar före balter. Exemplet med det Svensk-Italienska avtalet.

Invandring av arbetskraft styrs mot de yrken och för de industrier som anses premieras. Manliga, kvalificerade yrkesarbetare till Metallindustrin prioriteras. Arbetskraftsbristen består. Nordisk arbetsmarknadsavtal 1954. Viseringstvånget tas bort för flera länder. Turistinvandring under 1950-talet och delar av 1960-talet.

Under efterkrigstiden ställs invandraren mot kvinnan (gifta, unga mödrar) på arbetsmarknaden. Istället för invandring föreslås att förutsättningar för kvinnors deltagande i arbetslivet förbättras. Retoriken omsätts till praktik främst under 1960-talet (barndaghem). Trots detta ökar nettoinvandringen ytterligare under sent 1960-tal. Kvinnan är implicit svensk, invandraren man eller könlös (ibland även i statistiken). En majoritet kvinnliga invandrare på 1945-55, många ogifta. Undantag för arbetstillstånd ges för torvbrytning (till 1968) och arbete i hushåll(10 000 av 110 000 invandrare på arbetsmarknaden 1955 i husligt arbete). Relativ stor okunskap om invandrares, och kanske framförallt kvinnliga invandrares, arbetssituation utanför industrin.

Mot slutet av 1947 började de första italienska kvinnorna att komma för att förenas med sina män i Västerås. Ganska fort hittade man dem sedan i arbete på Asea. Det var en väldig omställning för de flesta av de här kvinnorna. Majoriteten av dem hade sannerligen inte jobbat ute i industrin tidigare och de hade till att börja med en del svårigheter att finna sig till rätta. Men samtidigt tror jag att de tyckte att arbetet var ganska roligt och inte minst positivt var det för dem att få egna pengar att röra sig med. Extra svårt var det väl för dem som hade små barn att ta hand om, men efter en tid inrättade en italienskspråkig barnkrubba av Asea i anslutning till företaget. Sett över tiden så skulle man nog nästan våga sig på att säga att italienskorna var något av banbrytare för att få ut kvinnor, svenska kvinnor, i industriarbete. Italienskornas närvaro i verkstäderna visade helt enkelt svenskorna, direkt eller indirekt genom deras män, att det där med industriarbete kanske var så farligt ändå. - Greta Öhrn (Kurator, Asea)

200% 150% 100% 50% Utländska medborgare Utländska kvinnor Nordiska medborgare Utomnordiska medborgare 0% -50% -100% Källor: FoB 1965, AMS Arbetsmarknadsstatisik

250% 200% 150% 100% 50% Antal utländska medborgare Antal utländska kvinnor Antal nordiska medborgare Antal utomnordiska medborgare 0% -50% -100% Källor: FoB 1965, AMS Arbetsmarknadsstatistik

Möjliga orsaker: Expanderande högre utbildning. Expanderande offentlig sektor. Svenskt jordbruk färdigrationaliserat. Förändringar i industriproduktionen mot okvalificerade, monotona arbeten (Christer Lundh och strukturomvandling samt rationalisering).

Kraftig utbyggnad och övergång till kontinuerligt drift 1959. Svårt att rekrytera personal till skiftarbete på kvällar, nätter och helger. Omkringliggande jord- och skogsbruk redan rationaliserad. Kvinnligt förvärvsarbetande redan högt (startade eget barndaghem 1949, erbjöd deltidsarbete). Ungdomar ointresserade av arbete på LAB. 5-6 per år som fick dåliga jobb och slutade i allmänhet efter en kort tid. 13 norrlänningar som företaget fick via arbetsförmedlingen i Växjö stannade inte länge. Bostäderna som företaget kunde erbjuda var i allmänhet gamla och nedgångna. Få svenskar ansågs villiga att bo i dem. Ett tillfälle grips i flykten - Tre greker anställdes 1964, därefter ytterligare ett 80-tal under högkonjunkturen 1964/65. Nästan alla var från samma region, speciellt två byar i grekiska makedonier. De flesta hade tidigare arbetat som lantarbetare eller torpare med tobaksodling. Endast en av 70 år 1969 hade varit industriarbetare innan han kom till Sverige.

Den första tiden höll jag på att ge upp hoppet. Vi var först arbetslösa i 20 dagar. Vi kunde inte göra oss förstådda. Sedan kom vi hit till Lessebo. En chef här hjälpte oss mycket första tiden. Han gick med oss och hjälpte oss handla. Han tog med oss till polisstationen och hjälpte oss med alla papper. Han hjälpte våra fruar att komma hit. När de kom lättade våra bekymmer och vi skrev till våra släktingar att här fanns arbete och att de skulle komma hit. Till att börja med arbetade vi ute. Det var ett gammalt tågspår som man höll på att göra om. Med gester förklarade våra arbetskamrater vad vi skulle göra. Det var inte så svårt att lära sig sysslorna. Sedan kom vi in i fabriken och i skiftgången. Det var inte heller några svåra jobb. Mest grovarbete. - En av de första tre grekerna vid LAB.

Experience from foreign labour at the company shows that it is easier to train unskilled farm workers for factory work than to employ unskilled or semi-skilled workers with a little experience from factory work. Those who have been working in agriculture or with fishing are used to stand a good 10 hours work per day, and are used to conduct routine procedures uninterruptedly - Personalansvarig på SKF

Effekter av tung, monotont arbete: 39 procent av 45-64 åringar födda i Grekland har sjukersättning, enligt Försäkringskassan. Därefter kommer jugoslaver och turkar. Bland svenskarna är siffran 13 procent. - DI.se, 2011 Resonerar den temporäre främlingen annorlunda än den fastboende?

David Schwarz, DN: Utlänningsproblemet i Sverige, 1964. Arbets- och boendemiljö uppmärksammades. Krav på regleringar. Invandring av okvalificerade arbetare till stagnerande företag och branscher ansågs hämma strukturomvandlingen. Ökade regleringar och högre grad av kollektiv rekrytering, inte turistinvandring, genomfördes under andra hälften av 1960-talet. I och med olje- och strukturkris på 1970-talet upphör arbetskraftsinvandringen nästan helt.

120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000-20 000 0 1875 1882 1889 1896 1903 1910 1917 1924 1931 1938 1945 1952 1959 1966 1973 1980 1987 1994 2001 2008-40 000-60 000 Invandrare Utvandrare Nettoinvandring

Under tidigmodern period regleras invandrare genom bosättningstillstånd. Under modern tid har invandrare på arbetsmarknaden reglerats genom begränsningar i arbetstillståndet. Med framväxten av den moderna arbetsmarknaden blir invandrare en källa till konflikt mellan arbetstagare och arbetsgivare. Under kriget användes flyktingar som reservarbetskraft. Under efterkrigstiden var ambitionen att använda sig av utländska arbetare för högkonjunkturer och för att arbeta bort flaskhalsar i framförallt nyckelindustrier. I realiteten blev invandrare i hög grad också ersättningsarbetskraft för monotona, smutsiga och tunga arbeten som den inhemska arbetskraften valde bort.

Etnicitet Individens egenskaper Socioekonomiskt sammanhang Skall olika utfall på arbetsmarknaden för olika etniska-/invandrargrupper ses som ett utfall av essentiella skillnader mellan grupper eller som ett (mer eller mindre påtvingat) resultat av den socioekonomiska verklighet och arbetsmarknad som grupper och individer verkar inom?