Makroanalys april 2016 Makro, sidan 2 Räntemarknaden, sidan 4 Förslag på kreditplacering, sidan 6 Förslag på skuldhantering, sidan 8 Vår valutasyn, sidan 9 Förslag på valutahantering, sidan 12 Slut på ammunition? Europeiska centralbanken (ECB) visade i mars att ammunitionen inte var helt slut när man utökade obligationsköpen och beslutade att även företagsobligationer ska ingå. Dessutom inleds en ny omgång med långfristiga lån till banker, så kallade TLTROs, som innebär att banker, under vissa villkor, kan få betalt av ECB för att låna pengar. Viktigt var även att ECB:s chef Mario Draghi tydligt signalerade att styrräntan, med stor sannolikhet, har nått botten. När centralbankerna allt mer har uttömt sina arsenaler kommer fokus att flyttas från penningpolitik mot det politiska läget. Oro för den globala ekonomiska utvecklingen fortsätter cykel nåddes sannolikt redan förra året runt 8,80. att dominera marknaderna. Både ECB och Federal Även räntemarknaden präglas av signalerna att Reserve (Fed) var oväntat mjuka vid de penningpolitiska policyräntorna kan ha nått botten. De stora central- mötena i mars. ECB både sänkte inlåningsräntan bankernas mjuka budskap har bidragit till att korta och refiräntan, utökade obligationsköpen och införde obligationer sjunkit svagt samtidigt som 10-årsräntor en ny omgång av TLTROs. Federal Reserve reviderade har varit svagt stigande. På kort sikt förutser ned prognosen för räntehöjningar. Feds chef Janet vi begränsade ränterörelser där den rådande mjuka Yellen betonade vikten av att gå försiktigt fram för ANNA BREMAN penningpolitiken sätter tonen, framför allt för de att undvika bakslag i den ekonomiska återhämtningen. ekonom korta räntorna. Obligationsköpen från ECB och Riks- Oron för den ekonomiska utvecklingen påverkas banken är återhållande för långräntorna. även av de avskyvärda terrorattentaten i Bryssel, ett spänt Inför Riksbankens penningolitiska möte i april är vårt läge inför Brexit-omröstningen och en allt hetare upptakt till huvudscenario fortsatt att botten är nådd avseende reporäntan men 1,0 att det dröjer till mitten av nästa år innan en första höstens presidentval i USA. En viktig aspekt på ECB:s senaste beslut är att ECB valde höjning är att vänta. Mot bakgrund av såväl ECB:s som Feds att inte införa en tudelad styrränta och betonade att räntebotten fortsatt 0,5 mjuka linje bedömer vi att Riksbanken behöver förbli kan vara nådd. En tudelad styrränta är främst ett medel expansiv och kommer att förlänga och utvidga obligationskö- 0,0 för att försvaga valutan. Det är en välkommen förskjutning av pen vid mötet den 21 april. Viktigt för svensk ekonomi, statens penningpolitiken om fler centralbanker minskar fokus på att finanser -0,5 och obligationsmarknaden är regeringens vårproposition som presenteras den 13 april. Sverige har ett svårt försvaga sina valutor. Växelkurspolitik är ett nollsummespel där den enes svagare växelkurs alltid leder till starkare växelkurs parlamentariskt -1,0 läge med en svag minoritetsregering och stora för någon annan. I linje med ECB ser vi att Riksbanken i olika ekonomiska utmaningar; migration, integration, utbildning, bostäder, -1,5 infrastruktur, mm. Liksom i vår omvärld kommer fokus uttalanden har tonat ned fokus på kronan. Vi utesluter inte valutainterventioner, men sannolikheten har minskat. Vår EUR/ gradvis att skjutas från Riksbanken och penningpolitiken mot SEK-prognos på 9,10 på sex månaders sikt kvarstår. Det mjuka finanspolitiken -2,0 och dess möjligheter att bidra till långsiktigt budskapet från Fed håller tillbaka dollarn som har försvagats hållbar tillväxt. Behovet av reformer är stort, men möjligheterna att bedriva aktiv reformpolitik är liten. -2,5 markant mot kronan. USD/SEK förväntas stiga något över det kommande halvåret mot 8,50 men den högsta nivån i denna VALUTAPROGNOS 4 APR 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN USD/SEK 8,13 8,35 8,50 8,21 EUR/SEK 9,26 9,10 9,10 8,95 NOK/SEK 0,98 0,98 0,99 0,99 GBP/SEK 11,56 11,97 12,13 12,43 JPY/SEK 7,30 7,45 7,40 7,14 CHF/SEK 8,48 8,27 8,13 7,85 EUR/USD 1,14 1,09 1,07 1,09 USD/JPY 111,40 112,00 115,00 115,00-3,0 ON AVKASTNING ENLIGT SWEDBANKS RÄNTEPROGNOS 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0-3,5-4,0-4,5 Avkastning i procent ON 2 år 5 år 10 år 0-3 mån 3-6 mån 6-12 mån 2 år 0-3 mån 3-6 mån Observera att upplysningar och ansvarsbegränsningar finns i slutet av detta dokument.
MAKRO OCH CENTRALBANKER Penningpolitiken förblir expansiv Överraskande mjuka signaler från såväl ECB som Federal Reserve i mars pressar Riksbanken. Vi förutser att tillgångsköpen fortsätter i samma takt ytterligare två kvartal fram till årsskiftet, framför allt mot bakgrund av att den starka svenska ekonomin riskerar att trycka upp kronan. AV: MAGNUS ALVESSON, MARTIN BOLANDER OCH KNUT HALLBERG Den amerikanska centralbanken är bekymrad över den globala ekonomiska utvecklingen och svängningarna på de finansiella marknaderna. Vid marsmötet reviderades de förväntade räntehöjningarna nedåt och ordförande Janet Yellen betonade vikten av att gå försiktigt fram, allt i syfte att undvika bakslag i konjunktur-, arbetsmarknads- och inflationsutveckling. Hon menar bl.a. att den låga räntan i sig är ett argument för att vara försiktig då utrymmet för stimulans vid nya bakslag är begränsat. Vi bedömer att den amerikanska styrräntan kommer att höjas vid två tillfällen i år med sammanlagt 50 punkter. Nästa höjning tror vi kommer i juni. ECB levererade med råge vid det senaste penningpolitiska mötet i mars. Det utökade obligationsköpprogrammet, från 60 md euro till 80 mdr euro, nu också företagsobligationer, tillsammans med nya riktade lån till banker gav störst intryck. Vi bedömer att ECB är nära taket beträffande de penningpolitiska stimulanserna. Eurozonens ekonomi stärks, om än långsamt. Arbetslösheten sjunker och efter flera månaders besvikelser överraskade inflationen svagt positivt i mars. Det stigande oljepriset under vårvintern lättar också på nedåttrycket. Den svenska ekonomins utveckling med hög tillväxt, inte minst i hemmaekonomin, och stigande inflation ger tillfällig respit åt Riksbanken. Mot bakgrund av mycket mjuka centralbanker i vår omvärld så måste dock Riksbanken fortsatt stå på tå för att undvika en alltför stor och snabb kronappreciering. Vi bedömer att reporäntebotten är nådd. Valutainterventioner och justeringar i styrräntesystemet är verktyg som finns kvar i arsenalen men verkar inte ligga högst upp i verktygslådan. Istället tror vi att Riksbanken följer ECB i spåren och förlänger obligationsköpen. JANET YELLEN Federal Reserve FEDERAL RESERVE (Fed) Den amerikanska centralbanken var överraskande mjuk vid det senaste penningpolitiska mötet den 15 16 mars. Trots att makrobilden i stort sett var oförändrad (något lägre tillväxt- och inflationsprognos men också lägre arbetslöshet) förespråkade en majoritet av ledamöterna enbart två höjningar av policyräntan i år jämfört med fyra vid mötet i december. Istället oroar den internationella konjunkturen Fed och då i synnerhet utsikterna för Kina. Den kinesiska centralbanken har sett den relativt fasta kopplingen av den kinesiska valutan till den amerikanska dollarn som en allt större belastning och har devalverat yuanen ett antal gånger. Med en alltför snabb räntehöjning i USA skulle dollarn stärkas och därmed öka riskerna för att Kina skulle devalvera ytterligare. Detta riskerar att leda till en fördjupad oro på de internationella finansiella marknaderna och få negativa återverkningar på den amerikanska ekonomin. RIKSBANKSRÄNTAN: PROGNOSER OCH MARKNADENS PRISSÄTTNING Procent 0,6 0,4 0,2 0-0,2-0,4-0,6 apr-16 jun-16 aug-16 okt-16 dec-16 feb-17 apr-17 jun-17 SWEDBANKS PROGNOS: STYRRÄNTOR 4 APR 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige -0,50-0,50-0,50-0,50 EMU 0,00 0,00 0,00 0,00 USA 0,50 0,50 0,75 1,00 aug-17 okt-17 dec-17 feb-18 FRA Riksbank RIBA Utvecklingen i amerikansk ekonomi har, utöver marknadsturbulensen, varit relativt stabil. BNP-tillväxten för det fjärde kvartalet har reviderats upp, till 1,4 procent i årstakt, och även om det är svagare än de föregående två kvartalen är det högre än det ursprungliga estimatet på 0,7 procent. Det var framförallt hushållens konsumtion som överraskade positivt. Konsumtionsdata för detta års första två månader tyder emellertid på en viss avmattning och tillväxten i det första kvartalet ser ut att fortsätta på en relativt modest nivå. Inflationsutfallet har kommit upp under årets början, med en ökning av kärninflationen till 2,3 procent i februari. Dock dämpas inflationsförväntningarna något. Den starka arbetsmarknadsutvecklingen fortsatte i mars med över 200 000 nya jobb. Även löneutvecklingen överraskande positivt medan arbetslösheten ökade något som en effekt av att deltagandegraden steg. Efter en rad motstridiga budskap från ledande ledamöter i Feds räntekommitté förtydligade ordförande Janet Yellen nyligen sin penningpolitiska hållning där hon lutar åt försiktighet till kommande räntehöjningar. Hon betonade de negativa riskerna för den amerikanska ekonomin. Hon pekade på faran av en förstärkning av den internationella finansiella turbulensen om dollarn stärks för mycket, men också på att det låga oljepriset kan leda till snabbare finanspolitiska åtstramningar i energiproducerande länder. Hon är också bekymrad av de sjunkande inflationsförväntningarna som, om oljepriset återigen vänder nedåt, kan bita sig fast på oroväckande låga nivåer. apr-18 jun-18 aug-18 okt-18 dec-18 2
MAKRO OCH CENTRALBANKER Marsbeslutet och Yellens mjuka budskap stärker oss i vår vy att Fed endast höjer policyräntan två gånger i år, den första vid junimötet och den andra i december. MARIO DRAGHI ECB DEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB) Förväntningarna var höga men ECB lyckades överträffa dessa vid det senaste penningpolitiska mötet i mars. ECB sänkte både refinansieringsräntan (ej väntat) med 5 punkter från 0,05 procent till 0,00 procent och inlåningsräntan med 10 punkter till -0,40 procent (mer väntat). Man aviserade samtidigt både en utökning och en breddning av obligationsköpsprogrammet. Ökningen blev 20 mdr euro, från nuvarande 60 mdr per månad till 80 mdr per månad, samtidigt som man bredddade programmet till att även inkludera företagsobligationer. Detta var klart överraskande och fanns inte med i förväntningsbilden. ECB beslutade också om ett nytt lånepaket till banksystemet (TLTRO Targeted Longer-Term Refinancing Operations). Detta paket innebär att banker kan låna av ECB till mycket förmånliga räntor mot villkor att samtidigt öka utlåningen till den övriga ekonomin. Detta syftar till att stimulera investeringar för att understödja återhämtningen i Europa. Räntan, som börjar på 0,00 procent, kan bli så låg som -0,40 procent, motsvarande inlåningsräntan hos ECB. Det innebär att banksystemet de facto kan tjäna pengar på att låna hos ECB och kan ses som en viss kompensation till banksystemet vars lönsamhet pressas av att kostnaden för bankernas insättningar hos ECB höjdes när inlåningsräntan sänktes till -0,40 procent. Den makrostatistik som inkommit på senare tid har varit något åt det starkare hållet. BNP för 4:e kvartalet var något bättre än prognos samtidigt som industriproduktionen för januari klart överträffade förväntningarna. Kärninflationen, kanske den allra viktigaste siffran för ECB, blev preliminärt 1,0 procent i årstakt vilket var något över förväntningsbilden som var 0,9 procent. Vi bedömer att ECB nu har hamnat mycket nära botten, kanske till och med på botten, vad gäller ytterligare räntesänkningar. Vår prognos är att de nu mycket noga kommer att utvärdera de åtgärder som nyss genomförts och se vad de kan tänkas ge för resultat. Vid deras nästa penningpolitiska möte, som är den 21:a april, tror vi att man kommer att lämna samtliga stimulanser oförändrade, både vad gäller räntor, TLTRO och obligationsköpsprogram. STEFAN INGVES Riksbanken RIKSBANKEN Det penningpolitiska beskedet från Riksbanken den 21 april är långt ifrån självklart. Svensk ekonomi växer i snabb takt och BNP för det fjärde kvartalet 2015 överraskade klart på uppsidan. Indikatorerna i början av 2016 visar på en fortsatt god utveckling, inte minst i den inhemska ekonomin. Inflationen har också överraskat på uppsidan. Vi bedömer att inflationstakten i mars fortsatt kommer att ligga över Riksbankens bana. Vid beslutstillfället kommer direktionen troligen också ha facit av avtalsrörelsen. Mycket pekar på att den går i linje med Riksbankens prognoser. Fackföreningarna är offensiva och har vind i ryggen med tanke på den starka hemmaekonomin och en allt bättre arbetsmarknad. Industriavtalet gav 2,2 procent i ett ettårigt avtal. Andra förbund har gett uttryck för högre lönekrav vilket kan bli verklighet i och med den spruckna LO-samordningen. Även om arbetsmarknadens parter i viss mån sneglar på det s.k. märket så ska nog industriavtalet mera ses som ett golv. Vi räknar därför med att de centrala avtalen i genomsnitt på arbetsmarknaden kan bli något högre. Med bättre konjunktur och en gradvis allt starkare arbetsmarknad är det mycket som talar för att löneavtalen nästa år kan komma att bli ännu något högre. Löneglidningen väntas också öka framöver i spåren av allt svårare rekryteringsproblem. I kombination med ett fortsatt högt efterfrågetryck i den svenska ekonomin ger det förutsättningar för en fortsatt inflationsuppgång i år och nästa år. Så långt är allting gott och det skulle kunna vara fullgoda skäl för Riksbanken att denna gång helt avstå från ytterligare penningpolitiska lättnader. Det skulle också vara ett typiskt reaktionsmönster från Riksbanken, där beslut av mer proaktiv karaktär varvats med avvaktande beslut. Mycket mjuka centralbanker i omvärlden håller dock Riksbanken i ett järngrepp och utrymmet för en avvikande penningpolitik är mycket begränsad. ECB:s nya lättnader och Feds tydliga försiktighet sätter stor press på Riksbanken. Minsta signal om att Riksbanken börja ställa sig vid sidan av riskerar att stärka kronan kraftigt. Vi förväntar att reporäntan lämnas oförändrad men att Riksbanken aviserar en förlängning av statsobligationsköpen, sannolikt ett halvår omfattande ca 65 mdkr, troligen både nominella och reala statsobligationer. Vi bedömer att dörren står på glänt för andra värdepapper, som kommun- och bostadsobligationer. Möjligen kommer Riksbanken denna gång att öppna upp för att vid ett senare tillfälle inkludera dessa papper om statsobligationsköpen skapar stora problem på marknaden. Ett mer defensivt beslut, till vilket vi sätter en lägre men inte negligerbar sannolikhet, skulle vara att avvakta i april men att tydligt signalera om hög beredskap om valutainterventioner och ett beslut om förlängning av obligationsköpen vid ett senare tillfälle. Vi har dock en känsla av att både valutainterventioner och förändringar i styrräntesystemet har minskat i sannolikhet efter ECB:s beslut. Stigande inhemska priser har drivit upp inflationen under inledningen av året, även om en del kan förklaras av engångseffekter från skattehöjningar och minskade subventioner. Swedbank räknar med att årstakten i KPIF stiger till 1,4 procent i mars jämfört med Riksbankens 1,3 procent. Samtidigt har inflationsförväntningarna stigit, främst på 1 2 års sikt. Ett högre inflationsutfall och den starka inhemska efterfrågan talar för att Riksbanken kommer att revidera upp inflationsbanan något i närtid. Dessutom har oljepriset stigit kraftigt sedan i vintras jämfört med den bedömning som gjordes i februari. Det kraftiga oljeprisfallet i början av året med prisdämpande effekter på livsmedel och transporter var ett viktigt argument till Riksbankens nedrevidering av inflationsbanan i februari. 3
RÄNTEMARKNADEN Förlängt QE håller räntorna i schack på kort sikt Mjuka centralbanker ger sidledes räntor på kort sikt. På sikt är vårt huvudscenario svagt stigande räntor när osäkerheten kring den globala konjunkturen lägger sig samtidigt som osäkerheten stiger då QE närmar sig sitt slut. Räntorna är högre på bostadsobligationer än på statsobligationer vilket gör att dessa framstår som attraktiva i nuvarande lågräntemiljö. AV: ÅKE GUSTAFSSON RÄNTEMARKNADEN UNDER MARS Räntemarknaden var betydligt lugnare under mars jämfört med februari. Den internationella oron dämpades gradvis samtidigt som Riksbankens senaste räntebesked reducerade osäkerheten kring den inhemska penningpolitiken. En lugnare internationell utveckling och ett stabilare inhemskt marknadsklimat har bidragit till i stort sett oförändrade 10-årsräntor samtidigt som korta räntorna på obligationer sjunkit ett par punkter i kölvattnet på mjuka centralbanker. Svenska marknadsräntor har utvecklats i linje med de europeiska vilket innebär att räntedifferensen mot Tyskland ligger kvar på en hög nivå, kring 60 räntepunkter, för 10-åriga obligationer. Underliggande noteras dock större rörelser. För det första har bostadsobligationerna utvecklats starkt vilket bidragit till en tydlig ihopspreadning, främst för 5-årsobligationerna, mot såväl statsobligationer som swappar. I 5-årssegmentet noteras en ihopspreadning på knappt 10 räntepunkter medan ihopspreadningen stannar kring ett par räntepunkter för 2-åringarna. Samtidigt har swapräntorna stigit under månaden vilket gör rörelsen än mer uttaladen mellan bostadsobligationer och swappar. Stigande swapräntor gör dessutom att spreader mellan statsobligationer och swappar ökat. En annan tydlig trend har varit att räntan på realränteobligationer sjunkit markant vilket ger en stigande s.k. break-even-inflation. I dagsläget prisar marknaden in en inflationstakt på drygt 1,5 procent i genomsnitt de närmaste tio åren, vilket är en uppgång med närmare 0,3 procentenheter sedan slutet av februari. En faktor till detta är att marknaden i allt högre utsträckning räknar med att Riksbanken kommer att utöka obligationsköpen till att omfatta även realränteobligationer. En annan faktor är att lån 3107 förfaller den 1 juni i år och durationsförlängningen ger ett uppåtriktat tryck. Enbart små rörelser noteras för korträntorna. Detta återspeglar att marknaden i hög utsträckning, och i linje med vår prognos, ser att botten för reporäntan nu är nådd samtidigt som även från andra centralbanker behåller det mjuka budskapet. I februari reviderade Riksbanken sin reporäntebana och ser en första höjning först i mitten av 2017. RIBA-kontrakten visar en likartad utveckling och prissätter i nuläget en reporänta kring -0,50 procent fram till mars 2017 för att därefter stiga långsamt och nå -0,25 procent i december 2017. FRAMTIDSUTSIKTER RÄNTEMARKNADEN På kort sikt förutser vi begränsade trendmässiga ränterörelser där rådande mjuka penningpolitik sätter tonen, framför allt för de korta räntorna. Samtidigt är obligationsköpen från ECB och Riksbanken återhållande för långräntorna. Fortsatt är vårt huvudscenario att botten är nådd avseende reporäntan men att det dröjer till mitten av nästa år innan en första höjning är att vänta. Riksbanken behåller emellertid ett mjukt budskap vilket understryks av en förlängning av obligationsköpen. De korta marknadsräntorna förväntas därmed utvecklas sidledes de närmaste månaderna. En betydande osäkerhet präglar alltjämt marknaderna, och inte minst det låga inflationstrycket i Europa, i kombination med fortsatta obligationsköp från Riksbanken och ECB, gör att vi ser en sidledes utveckling även för obligationsräntorna under den närmaste tiden. I takt med att den globala konjunkturen stärks och svensk makrodata bekräftar en stark inhemsk konsumtion parat med en gradvis stigande löneglidning ger det ett uppåtriktat tryck på obligationsräntorna. I vårt huvudscenario ser vi emellertid att räntorna stiger i mycket måttlig takt trots dagens nedpressade nivåer. Osäkerheten ökar på lite längre sikt då vi närmar oss tidpunkten då obligationsköpen upphör. Får vi rätt i vår prognos att Riksbanken slutar med obligationsköpen ett kvartal före ECB räknar vi med att detta får genomslag i en ökande räntedifferens mot Tyskland då det uppåtriktade trycket på svenska obligationsräntor accentueras. I samband med att vi ser att Riksbanken upphör med obligationsköpen har inflationstakten, enligt vår prognos, stigit till drygt 1,5 procent mätt både som KPI och KPIF. Detta i kombination med god inhemsk efterfrågan och allt tydligare tecken på ökande löneglidning ger stöd åt svagt stigande räntor. Fortsatt ser vi en långsammare tillväxtökning med mer återhållsamt inflationstryck i Europa jämfört med USA, vilket tillsammans med fortsatt QE i Europa resulterar i stigande räntedifferens mellan eurozonen och USA. Detta begränsar även den svenska ränteuppgången något. Ränteskillnaden mellan stats- och bostadsobligationer ligger fortsatt på historiskt höga nivåer och vi anser att ränteskillnaden gör att bostadsobligationer är ett attraktivt alternativ i rådande lågräntemiljö och i en, på kort sikt, sidledes ränteutveckling. 4
RÄNTEMARKNADEN STATSRÄNTOR SWEDBANKS PROGNOS: OBLIGATIONER 4 APR 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige 2 år -0,64-0,60-0,40 0,00 5 år -0,14-0,05 0,15 0,60 10 år 0,48 0,55 0,75 1,25 EMU 2 år -0,48-0,45-0,40-0,25 5 år -0,33-0,25-0,15 0,05 10 år 0,14 0,20 0,30 0,60 USA 2 år 0,74 1,00 1,20 1,50 5 år 1,21 1,50 1,80 2,20 10 år 1,76 1,90 2,25 2,75 SWEDBANKS PROGNOS: SWAPRÄNTOR 4 APR 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige Stibor3M -0,45-0,45-0,40-0,25 Stibor6M -0,31-0,30-0,25-0,05 Swap 2 år -0,35-0,30-0,10 0,35 Swap 5 år 0,27 0,30 0,50 1,00 Swap 10 år 1,11 1,10 1,25 1,70 5
FÖRSLAG PÅ KREDITPLACERINGAR Kreditpremier ner kredithändelser upp Kreditmarknaden har visat lite större självförtroende under den senaste månaden och ledande index har gått ihop. Att ECB utvidgar sitt stödköpsprogram till att omfatta även företagsobligationer (förutom banker) kan säkert ytterligare bidra till ett mer positivt marknadssentiment. Dock ser vi endast svaga tecken på att tillväxten (och inflationen) i Europa skulle ta fart på allvar. Tecknen på en vändning i kreditriskcykeln blir också allt tydligare med gradvis högre frekvens av kredithändelser. Vi noterar relativt stora refinansieringsbehov under kommande år, inklusive på SEK marknaden. På namnnivå lyfter vi fram till exempel Electrolux, Swedish Match och Castellum. AV: INGVAR MATSSON Sedan mitten av februari har vi sett en kreditmarknad som repat mod och ledande index har handlats ihop. Vi är nu tillbaks på nivåer ungefär där vi började året. Centralbanker som fortsatt levererar än mer kvantitativa lättnader (QE) och en viss lättnad när det gäller prispressen på råvaror, inte minst olja, har säkert bidragit. Minskad oro runt Kina kan också noteras. På hemmaplan har en aggressiv avtalsrörelse seglat upp som en risk med viss bäring på kreditmarknaden via till exempel industribolagens kostnadsmassa. Tillväxten i eurozonen under 2016 bedöms bli ungefär i linje med fjolåret. Svagare tillväxt i USA och tillväxtekonomierna, migrationsproblematiken och Brexit är några av riskerna Europa exponeras mot under 2016. Till detta kan läggas den oro som de senaste terrordåden i Bryssel skapar. Så trots ECB:s alla åtgärder vill tillväxten i Europa inte riktigt komma igång. ECB:s QE-program kommer att expanderas till EUR 80md per månad från april och ger sig även möjlighet att köpa företagsobligationer inom ett givet ramverk (icke-banker, har högre kreditvärdiget, s.k.investment grade och hemmahörande i euroområdet). Efter flera år av historiskt låg frekvens av kredithändelser så börjar tecknen nu komma på en vändning i kreditriskcykeln. Mycket tyder nu på att man under de närmaste åren kommer att få se en frekvens som är högre än de senaste årens genomsnitt, vilket i så fall är första gången sedan augusti 2010. Inte oväntat är det inom olja/gas och metaller/gruvor där vi både ser och kommer att se de högsta frekvenserna globalt och i Europa. I Moody s portfölj så har hälften av antalet kredithändelser fram till mitten av mars i år varit relaterade till olja/gas eller metaller/gruvor. I kölvattnet av råvarukrisen (åtminstone en tydlig negativ priskorrektion) har vi sett stora neddragningar av investeringsnivåerna inom råvarusektorerna. Under 2015 uppskattas det att investeringarna föll med 24 procent och kommer att falla med ytterligare 15 procent under 2016. För metaller/gruvor är motsvarande siffror 22 procent respektive 20 procent. Sett över alla sektorer så föll investeringarna med 10 procent i 2015 och bedöms minska med 4 procent under 2016. Stigande investeringar förväntas egentligen bara inom IT, konsumentvaror och hälsovård. Naturligtvis är investeringsneddragningar under nuvarande förhållanden både självklart och något som stöttar kreditprofilen hos företagen. Under tidsperioden 2016 2020 så bedöms omkring EUR 3,300md skulder behöva refinansieras (förfalla) bland bolag med externa kreditbetyg i Europa. Merparten relaterar till bank/finans (omkring EUR 1,800md) och 85 procent har kreditbetyg inom investment grade. Dock är refinansieringsbehoven också hos bolag inom de svagare ratingkategorierna signifikanta. Omkring EUR 70md relaterar till kreditbetyg som är B- eller sämre. Bolagen i dessa kategorier har naturligtvis en klart sämre finansiell flexibilitet och kommer oundvikligen att vara mer utlämnade åt marknadens volatilitet och riskaptit när refinansieringsbehovet uppstår. I Sverige är behovet omkring SEK 1,400md under tidsperioden. Icke-säkerställd senior skuld dominerar stort. Electrolux (-/BBB+) är ett av de klassiska svenska storföretagen. De signaler bolaget skickat ut under senaste tid är att man önskar prioritera vinstmarginal före tillväxt. Vi noterar naturligtvis den stoppade GE-affären, vilket självklart är positivt ur ett fundamentalt kreditriskperspektiv. Bolaget utesluter dock inte andra förvärv och har en rejäl krigskassa att handla för (omkring SEK 9md). Eventuella förvärv kommer dock antagligen att vara av det mindre spekulativa slaget. Fjolåret avslutades med stark försäljning i EMEA och Nordamerika men svagare för andra regioner. Utsikterna på kreditbetyget är inte oväntat stabila. Swedish Match (Baa2/BBB) får väl också sägas vara ett klassiskt svenskt företag. Marknadspositionen är stark (när det gäller snus) med höga marginaler och stabila kassaflöden. Investeringsbehoven är också relativt begränsade. På den negativa sidan får noteras en utpräglat aktieägarvänlig policy och naturligtvis också regulatoriska och politiska risker med tanke på att man tillverkar tobaksprodukter och ibland även begräsningar när det gäller investerares mandat. Castellum (-/-, SWB: BBB) är ett väl positionerat fastighetsbolag med en stor och diversifierad portfölj av fastigheter. Hemmaplan är Göteborgsregionen. Lånestock i förhållande till marknadsvärde på fastigheter är komfortabla 49 procent (årsslutet 2015) med en policy att hålla kvoten under 55 procent. Räntetäckningsgraden är också den stark (3.5x) med en policy att hålla den över 2.0x. På minuskontot har vi en relativt hög vakansgrad som dock har förbättrats under 2015. 6
FÖRSLAG PÅ KREDIT- OCH RÄNTEPLACERINGAR AKTUELLA PLACERINGSFÖRSLAG Kreditobligationer investment grade FRN (Rörlig ränta) EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Nordea (CoCo) 2020-03-12 3m+340 BBB/Ba1 Kreditobligationer investment grade fast ränta EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Electrolux 2019-05-28 0,75 % BBB+/- RATING/(SKUGG) RATING/(SKUGG) Swedish Match 2020-06-09 1,25 % BBB/Baa2 Castellum 2+19-10-23 1,80 % -/- (BBB/Stable) Kreditobligationer high yield EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA SSAB 2019-04-10 5,40 % B+/- Stena 2019-02-01 5,30 % BB/Ba3 RATING/(SKUGG) Stena Metall 2020-11-27 3m+375 -/- (BB Stable) Volvo (hybrid) 2023-03-10 5,25 % BB+/Ba1 Säkerställda obligationer med fast ränta EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Swedbank hypotek 2020-12-16 0,75 Aaa Nordea Hypotek 2019-06-19 0,23 Aaa SE Bolån 2020-06-17 0,56 Aaa Certifikat EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Intrum 2016-05-17 0,10 % BBB- Akelius 2016-06-13 0,20 % BBB- Wallenstam 2016-06-13 0,10 % (BBB) Klövern 2016-06-20 0,36 % (BB) Fabege 2016-09-12 0,15 % (BBB-) PEAB 2016-09-12 0,30 % (BBB-) RATING/(SKUGG) RATING/(SKUGG) 7
FÖRSLAG PÅ SKULDHANTERING Dags att se över skuldportföljen?! För närvarande är vårt huvudscenario att reporäntebotten är nådd. Denna uppfattning förstärktes av senaste riksbanksprotokollet, där tröskeln för ytterligare sänkning nu förefaller höjas. På Riksbankens hemsida går det dessutom att läsa att Riksbankschef Ingves skall hålla ett tal med rubriken Tid för omprövning i huvudet på en centralbankschef. Detta leder till spekulationer om hur den framtida riksbankspolicyn kommer att se ut. Utöver detta ser det ut som att avtalsrörelsen går in i en slutfas och bilden av fördel för facket står kvar. Dessutom finns det en del orosmoln som gör att vi tror att det kan vara läge att se över skuldportföljen och se till att man har den säkringsprofil som man är bekväm med. AV: LARS ANDERSSON FRAMSKJUTEN START? Om man tittar på hur marknaden handlar 3m Stibor på termin så finner man att dessa börjar handlas positivt om cirka 24 månader. Vi tror att det kan vara värt att titta på ränteswappar med framskjuten start redan nu. Därmed låser man in dagens nivåer, men ligger kvar med en rörlig exponering fram till dess att ränteswappens flöden startar. Exempel Start om 2 år med förfall 3 år senare, ligger just nu på 0,73 procent GLÖM INTE AMORTERINGEN! Vi har tidigare flaggat för vikten av att se över vilken säkringsgrad som man önskar ha i sin skuldportfölj. Det kan kännas trivialt men glöm då inte ta hänsyn till den underliggande skuldportföljens amorteringsstruktur när ni räknar fram vilket belopp som skall göras på ränteswappen. Därmed så kan man, allting annat lika, bibehålla sin säkringsgrad samtidigt som man får en lägre räntekupong. Exempel Vanlig 10-årig swap ligger just nu på 1,15 procent, utan amortering. Skuldförvaltare som behöver göra exempelvis 100mkr på 10 år med årliga amorteringar på 5mkr får istället 0,99 procent på sin ränteswap. Samtidigt så kan skuldförvaltaren bibehålla sin säkringsgrad. Kontakta gärna ditt lokala handlarbord för mer information om hur det kan se ut på just er skuldportfölj! 8
VÅR VALUTASYN En något mer tolerant Riksbank ger stöd till SEK Rädslan för en stark dollar fick Fed att bromsa upp räntehöjningar och det mesta talar för att vi har sett toppen i USD/SEK för den här gången. Dollarn väntas fortfarande återta en del av förlorad mark, prognosen är nu 8,50 på 6 månaders sikt. ECB tycks ha släppt något på valutafokuset vilket i viss mån underlättar för Riksbanken som dock i april måste svara upp mot ECB ökade obligationsköp. Vår vy är att EUR/SEK kan falla ytterligare något mot 9,10 men nivåer därunder skulle starkt ogillas av Riksbanken. Det finns tecken på att oljan har bottnat, vilket talar för NOK/SEK också sett botten. Vår prognos är nu en NOK/SEK-kurs som rör sig mer sidledes. AV: ANDERS EKLÖF $ FÖRSIKTIG FED HÅLLER TILLBAKA DOLLARN Den amerikanska centralbanken har under senaste tiden löpande tvingats att justera sina ränteprognoser närmare mot marknadens förväntningar. Förklaringarna har förenklat handlat om risken för en starkare dollar och globala nedåtrisker kopplade till Kina och dess effekter på de finansiella marknaderna. Vid mötet i mars flaggade centralbankschef Yellen för endast två höjningar i år jämfört med de tidigare prognosticerade fyra. Det var en större anpassning nedåt av räntebanan än väntat, vilket bidrog till en bred försvagning av dollarn. Kommunikationen från Fed har varit relativt spretig och nervös sedan dess. Centralbankschefen Yellen tycks dock ha tagit stort intryck av vilket genomslag Feds tänkta räntehöjningar skulle kunna få på de globala finansmarknaderna och dollarn. Det gäller inte minst risken för att en högre styrränta i USA skulle tvinga Kina att koppla loss sin valuta från dollarn. Vår tolkning av Fed senaste besked är att de vill köpa sig tid för att se om oron på de finansiella marknaderna avtar och om utsikterna på tillväxtmarknaderna stabiliseras. USA:s arbetsmarknad har fortsatt att visa en god jobbtillväxt men lönetillväxten har ännu inte visat några tydliga tecken på att skjuta fart. Det torde dock sannolikt bara vara en tidsfråga. De allra senaste signalerna från Fed är att en räntehöjning tidigast kan komma i juni. När vi lägger till ECB:s till synes minskade fokus på euro-nivån så finns det nu inga starka uppenbara triggers för marknadsaktörerna att hålla långa dollarpositioner. På lite längre sikt talar dock den högre trendtillväxten i USA jämfört med eurozonen och Japan för dollarn. Detta, tillsammans med att den mycket expansiv penningpolitiken i eurozonen och Japan väntas ligga kvar länge, talar för att dollarn kan stärkas något från dagens nivåer under året. På den negativa sidan för dollarn står att värderingen är relativt hög. Detta bidrar tillsammans med det låga oljepriset till att bytesbalansen kan förväntas fortsätta visa underskott medan bytesbalanserna i Japan och eurozonen vänt om och genererat överskott under de senaste två åren. Sammantaget har vi reviderat ned vår vy på dollarn ytterligare något givet att Fed verkar ta mera globala hänsyn och är rädda för att en för stark dollar kommer att hålla tillbaka inflationstrycket. USD/SEK förväntas stiga något över det kommande halvåret mot 8,50 men den högsta nivån i denna cykel nåddes sannolikt redan förra året runt 8,80. RIKSBANKENS TONAR NED EXTREMT KRONFOKUS Kronan har förstärkts försiktigt mot euron under mars från ca 9,35 till 9,25. De större svängningarna i kronan har dock skett mot dollarn, pundet och den norska kronan. Höga förväntningar fanns på vad den Europeiska centralbanken skulle göra för att trovärdigt stimulera aktiviteten inom eurozonen. ECB valde att genomföra kraftigare än väntade åtgärder men de var främst riktade mot att dyrka upp en relativt trögt fungerande kreditmarknad snarare än att försöka försvaga euron. Förutom att sänka sina styrräntor som väntat, öka obligationsköpen med ca 20 mdr till 80 miljarder EUR per månad inklusive företagsobligationer, så valde ECB att erbjuda nya långfristiga lån till banker till en ränta som under vissa omständigheter kan bli så låg som -0,40 procent. Under presskonferensen sade ECB-chefen Draghi att botten på inlåningsräntan nu sannolikt är nådd då mer negativa räntor skulle kunna inverka negativt på bankers resultat och föranledda mindre utlåning snarare än mer. En tolkning blev också att ECB bekräftade G20-mötets budskap att valutan inte bör användas som ett sätt att skapa konkurrensfördelar. Erfarenheterna på senare tid är att enstaka räntesänkningar har mycket kortvariga effekter på valutan (se exempelvis den japanska centralbankens sänkning till negativ ränta). Det beror sannolikt på att många centralbanker redan har nära nollränta eller t.o.m. negativ ränta och möjligheterna att sänka räntan ytterligare är begränsad och kan medföra andra kostnader, samtidigt som effekterna på valutorna självklart avtar när alla sänker sina räntor samtidigt. För Riksbanken innebär ECB:s signaler om mindre fokus på en negativ deposit-ränta sannolikt en lättnad. Riksbankens något större än väntade reporäntesänkning i februari var just ett försökt att motverka potentiella effekter på kronan från en än mer negativ inlåningsränta i eurozonen. De senaste signalerna från Riksbanken, exempelvis från vice-chefen Skingsley, har varit att toleransen för en starkare krona nu har ökat något, så länge som de svenska makroekonomiska utsikterna fortsätter att se goda ut. De senaste utfallen i tillväxt och inflation har till och med indikerat risker för överhettning på sikt. Även den pågående avtalsrörelsen tyck vara på god väg att ge centrala avtal minst i linje med Riksbankens antaganden. Mot bakgrund av detta förutser vi att Riksbanken håller räntan oförändrad i april och möjligen antyder ett visst minskat fokus på kronutvecklingen. I ljuset av ECB:s fortsatta och utökade obligationsköp är det mest troliga att Riksbanken signalerar att obligationsköpen fortsätter i oförändrad takt och utformning 9
VÅR VALUTASYN från juli och framåt. Att inte rulla vidare köpen skulle riskera en brantare avkastningskurva och ett ökat intresse från utländska placerare att köpa kronor. Fortfarande kvarstår dock Riksbankens interventionshot om EUR/SEK skulle falla ned mot 9,10 inom mycket snar framtid. Vår prognos i EUR/SEK är 9,10 på tre månaders sikt och 9,00 senare i år är betingat på att kronan backar något från rådande nivåer mot USD. Det är en något starkare krona än tidigare till följd av Riksbankens ökade tilltro att inflationen nu är på väg att stiga men också en följd av att ECB tycks mindre upptagna med att försvaga euron samtidigt som Fed annonserat långsammare räntehöjningar. BREXIT-RISK HÅLLER GREPPET OM PUNDET Pundet är fortsatt pressat mot bakgrund av risken för att Storbritannien kan rösta nej till fortsatt EU-medlemskap den 23 juni. Ledande indikatorer pekar dessutom på att den brittiska ekonomin redan blivit negativt påverkat av den ökade osäkerheten som EU-omröstningen innebär. Bytesbalansunderskottet steg påtagligt redan i fjärde kvartalet. Det sätter ytterligare fokus på pundets beroende av finansiellt relaterade inflöden som riskerar att sina inför omröstningen. De senaste opinionsundersökningarna har om något visat på ett växande stöd för ett utträde även om remain har ett fortsatt övertag med ungefär 5 procentenheter. Vadslagningsfirmor prisätter runt 35 procents sannolikhet för en Brexit, vilket är upp 2 3 procentenheter under de senaste veckorna. Det är möjligt att den senaste tidens terrorattentat i Europa har gett ökat stöd för Brexit-anhängarna. Att lämna EU skulle vara mycket kostsamt för Storbritannien i termer av förlorad tillväxt. Pundet lär försvagas ytterligare vid ett nej till EU vilket kommer att dra upp inflationen. Utländska investeringar kommer att dras tillbaka tills läget klarnar kring handelsavtal mm. Ett utträde ur EU kommer också att skapa oro inom EU/eurozonen, med risken för att landets nettoexport till Europa viker (handeln med EU utgör ca 45 procent av Storbritanniens export). Vår bedömning är att pundet redan nu präglas av en riskpremie på ca 5 procent som är relaterat till risken för en Brexit. Vi tror att denna riskpremie kan stiga ytterligare några procent ju närmare vi kommer omröstningen. Skulle Storbritannien lämna så kommer pundet sannolikt försvagas minst 5 procent ytterligare. Detta är dock inte vårt huvudscenario. Sammantaget ser vi en risk för att pundet fortsätter att försvagas mot både kronan och euron under våren. GBP/SEKprognosen bottnar mot 11,50 på kort sikt men stiger tillbaka till ca 12,00 vid ett ja till EU. NOK BOTTENKÄNNING I OLJAN GER NOK STÖD PÅ SIKT Norska kronan har handlat i ett relativt snävt intervall mot både SEK och EUR under månaden. Norges Bank sänkte som väntat styrräntan med 25 punkter till 0,50 procent och drog ned räntebanan till att indikera en styrräntebotten runt 0,20 procent i början av nästa år. I nuläget prissätter dock marknaden att räntan sänks ytterligare 25 punkter under sommaren. Norska makrodata indikerar att norsk tillväxt fortsätter runt nollstrecket under första halvåret. Mot bakgrund av att oljepriset redan nu tycks visa bottentendenser givet förväntningar om att den globala produktionskapaciteten minskar under året, så finns det skäl att tro att den norska kronan gradvis stärks mot euron och i viss mån kronan under året. På kort sikt lär dock rekordhöga lagernivåer tillsammans med potentiella hedging-flöden från oljeproducenter hålla emot en snabbare oljeprisuppgång. OPEC väntas inte heller genomföra produktionsnedskärningar då det inte finns stöd för detta bland alla medlemmar. Inte minst Iran har sagt att de kommer att producera så mycket det går nu när de tidigare restriktionerna har släppts. Syftet med Saudiarabiens strategi var ju att hålla uppe produktionen för att göra den nytillkomna skifferoljan från USA olönsam. Efterfrågan på olja väntas dessutom vara fortsatt låg och endast ta sig långsamt, givet inte minst en dämpad utveckling på tillväxtmarknaderna inklusive Kina. Sammantaget talar det för att den norska kronan förblir på svaga nivåer ytterligare en tid men stärks under sommaren och hösten. NOK/SEK-prognosen är nu relativt sidledes under de kommande 6 månaderna mot 0,99, från att tidigare legat runt 0,97. 10
VÅR VALUTASYN: TILLVÄXTMARKNADER I get by with a little help from my friends Flertalet tillväxtvalutor handlar nu på starkare nivåer mot dollarn än när året inleddes. Den främsta förklaringen är ett mjukare tonläge från den amerikanska centralbanken tillsammans med ytterligare stimulans från de större centralbankerna med ECB i spetsen. Den amerikanska dollarn har fallit vilket i sin tur har dämpat oron för en devalvering i Kina. Dessutom har priserna på olja och råvaror stabiliserats. Den fundamentala utvecklingen har däremot inte förbättrats. Tillväxten i Kina är beroende av fortsatt kreditexpansion. Den politiska utvecklingen är bekymmersam i länder som Brasilien, Sydafrika och Turkiet. Vi förväntar oss dock fortsatt lugn för emerging market valutorna de närmaste månaderna då problemen överskuggas av stimulansen från centralbankerna. AV: HANS GUSTAFSON Den värsta oron över situationen i Kina har lagt sig, i synnerhet oron för en större devalvering. Den extrema pessimism som rådde under januari karakteriserades av börsras, fallande oljepriser och kapitalutflöde. Det huvudsakliga skälet bakom lugnet är att förstärkningen av dollarn har upphört efter mjukare signaler från Fed. Däremot är den ekonomiska utvecklingen svag med en fördjupad nedgång i exporten i början av året och svagare detaljhandelsutveckling. Dessa siffror ska dock inte övertolkas då Kina var nyårsstängt under första veckan i februari. Ekonomiska stimulanser har däremot haft en stor effekt på fastighetsmarknaden. Husförsäljningen ökade kraftigt under årets två första månader och priserna stiger i hela landet. Uppgången i antalet nystartade byggen av kontorsfastigheter var under februari den största sedan 2011. Renminbin har stärkts mot dollarn och handlas nu något starkare än vid slutet av 2015. Däremot har renminbin försvagats med ca 3 procent mot den valutakorg som centralbanken införde i december förra året. Vi förväntar oss en förnyad försvagning mot dollarn i ordnad form framöver och har en prognos för EUR/CNY på 7,06 och CNY/SEK 1,29 om sex månader. Den ryska rubeln har fortsatt att stärkas sedan bottennoteringen i januari och har i år stärkts med ca 5 procent mot den svenska kronan. Vi är på kort sikt positiva till rubeln då stimulanser från de större centralbankerna gör att kapital söker sig till högräntevalutor. Dessutom ser oljepriset ut att ha stabiliserats. Den ryska ekonomin är däremot svag med en nedgång i exporten på ca 30 procent i årstakt. Aktiviteten inom industrin hålls tillbaka av de pågående sanktionerna från omvärlden. Hushållen plågas av den höga inflationen och fallande kredittillväxt. Den ansträngda situationen syns även i att antalet dåliga banklån är det högsta sedan finanskrisen 2009. Men, mycket av detta reflekteras redan i dagens rubelnivå. Avsaknad av ytterligare negativa nyheter tillsammans med stöd från den höga styrräntan gär att vi på kort sikt är marginellt positiva till rubeln. Vi är däremot negativa på lite längre sikt mot bakgrund av ekonomiska sanktioner och förfall av utländska lån under nästa år men förväntar oss inte några nya bottennivåer. Vi har en prognos för EUR/RUB på 69,3 och för RUB/SEK på 0,13 om sex månader. Den brasilianska realen har haft den starkaste utvecklingen i år av de emerging markets valutor vi regelbundet bevakar. Detta trots att den politiska situationen förvärras och ekonomin befinner sig i stagflation, med negativ tillväxt och hög inflation. Sannolikheten är hög att president Rousseff ställs inför riksrätt efter att det största stödpartiet dragit sig ur regeringssamarbetet. Vi har i dagsläget svårt att se något regeringsalternativ som kan vända den svåra situation Brasiliens ekonomi befinner sig i. Behovet av ytterligare besparingar ökar i takt med att ekonomin försämras och Brasilien är i stort behov av strukturella reformer. Det är svårt att vinna röstsympatier med ett budskap om åtstramningar, i synnerhet i Brasilien. Vi bedömer därför att den senaste tidens förstärkning av realen är omotiverad och bygger på en extremt negativ syn på Brasilien i början av året samt att realen har stöd av den höga korträntan och en stabilisering av råvarupriserna. Vi är därför fortsatt negativa på den brasilianska realen och har en prognos för EUR/BRL på 4,17 och BRL/SEK 2,18 om sex månader. Efter en period av politiska besvikelser och ekonomisk svaghet ser läget något ljusare ut i Indien. Finanspolitiken har länge präglats av bristande disciplin. Men i mars presenterade regeringen en statsbudget med ett budgetunderskott på 3,5 procent som andel av BNP under 2017, trots politiskt tryck att öka ofinansierade utgifter. Ränteutgifterna förväntas minska betydligt framöver vilket är mycket positivt då de för närvarande utgör ca 25 procent av de totala utgifterna. Förbättrad budgetdisciplin är en faktor som underlättar för centralbanken att sänka räntan och det är viktigt för att få fart på investeringarna i Indien. Bankerna har varit ovilliga att sänka sina utlåningsräntor eftersom de fortfarande lider av gamla dåliga lån. Centralbanken arbetar även med andra åtgärder för att få fart på kreditgivningen som t.ex. nya regler som underlättar för bankerna att stärka sitt egna kapital. Samtidigt har ekonomin förbättrats något den senaste tiden, om än från en mycket låg nivå. Bytesbalansunderskottet är endast cirka 1 procent av BNP jämfört med 5 procent under 2013. Försäljningen av personbilar har ökat stadigt under de senaste två åren och kredittillväxt verkar ha hittat en botten. Vi bedömer att förväntningarna nu är mer balanserade jämfört med euforin efter valet 2014. Indien är relativt opåverkad av rebalanseringen i Kina. Vi har för tillfället en måttligt positiv syn på rupien. Vi skulle bli väsentligt mer positiva om regeringen lyckas driva igenom den länge planerade reformen för en enhetlig moms. Centralbanken har räknat ut att en sådan skulle kunna höja den potentiella tillväxttakten betydligt. Vi förväntar oss en måttlig förstärkning av rupien och har en prognos för EUR/INR på 70,1 och INR/SEK på 0,13 om sex månader. 11
FÖRSLAG PÅ VALUTAHANTERING Strategier för euro, dollar och norska kronor AV: PATRIK LARSSON STRATEGI FÖR EUR SÄLJARE: TERMIN MED INTERVALL, 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 9,2360) En termin med intervall ger kännedom om sämsta tänkbara utfall, samtidigt som möjligheten finns att sälja till betydligt bättre nivå om intervallet inte bryts under löptiden. Denna strategi ger innehavaren rätten att sälja euro till kursen 9,10. Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 9,23. Om eurokursen handlas inom intervallet 9,00 9,50 hela löptiden betalas en premie motsvarande 40 öre per euro till innehavaren, vilket ger en effektiv kurs på 9,50. Om intervallet bryts någon gång under löptiden utgår ingen premie, och innehavaren säljer till kurs 9,10. STRATEGI FÖR USD-KÖPARE: FLEXIBEL TERMIN MED KNOCK OUT, 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 8,1670) En flexibel termin med knock out ger ett visst skydd samtidigt som möjligheten kvarstår att köpa till bättre nivåer. Denna strategi ger innehavaren rätten att köpa dollar till kursen 8,10 om inte 8,70 nås under löptiden (knock out). Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 8,1410. Om dollarkursen handlas lägre än 8,10 men högre än 7,80 vid förfall kan innehavaren köpa dollar till marknadspris. Om dollarkursen handlas 7,80 eller lägre någon gång under löptiden måste innehavaren köpa till kurs 8,10. STRATEGI FÖR NOK KÖPARE: 1 BY 2 (BOOSTER) MED KNOCK OUT, 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 0,9787) Strategin ger innehavaren rätt köpa norska kronor till kurs 0,9550, om inte 1,02 nås under löptiden. Det kan jämföras med aktuellt terminspris på 0,9752. Strategin ger möjlighet att köpa NOK till en klart bättre nivå jämfört med en terminssäkring. Om spotkursen på förfallodagen ligger på 0,9550 eller lägre måste innehavaren emellertid köpa det dubbla beloppet. Kronor per euro EUR 9,70 9,60 9,50 9,40 9,30 9,20 9,10 9,00 8,90 apr-15 jun-15 aug-15 okt-15 dec-15 feb-16 apr-16 Kronor per USD 8,90 8,70 8,50 8,30 8,10 7,90 7,70 7,50 apr-15 jun-15 aug-15 okt-15 dec-15 feb-16 apr-16 Kronor per NOK 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95 0,90 apr-15 jun-15 aug-15 okt-15 dec-15 feb-16 apr-16 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET EUR-SÄLJARE 9,60 Innehavaren är skyldig att sälja euro till kurs 9,10 9,45 Innehavaren är skyldig att sälja euro till kurs 9,10 samt erhåller 40 öre per euro 8,90 Innehavaren har rätt att sälja euro till kursen 9,10 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET USD-KÖPARE 8,80 Innehavaren har förlorat rättigheten att köpa till 8,10 och får därmed köpa till rådande kurs 8,40 Innehavaren köper dollar till kursen 8,10 Nästa nummer av Månadens Affärsöversikt utkommer tisdagen den 3 maj. Du hittar Swedbanks dagliga kommentarer om makroläget, ränte- och valutamarknaden på swedbank.se/insikt. Där kan du även hitta länk till våra tv-sändningar, som heter Swedbank Direkt. 8,00 Innehavaren köper dollar till marknadspris 7,70 Innehavaren har skyldighet att köpa dollar till kursen 8,10 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET NOK-KÖPARE 1,0250 Innehavaren har förlorat rättigheten att köpa till 0,9550 och får därmed köpa till rådande kurs 1,00 Innehavaren har rätt att köpa NOK till kursen 0,9550 0,94 Innehavaren har skyldighet att köpa dubbel volym till kursen 0,9550 Notera att strategierna har inslag av optioner, att en köpt option innebär en rättighet och en såld option innebär en skyldighet, och för att genomföra någon av dessa strategier krävs ett minsta motvärde om cirka 1 miljon SEK. 12
Kontaktinformation LARGE CORPORATES & INSTITUTIONS Besöksadress: Landsvägen 40, Sundbyberg Postadress: 105 34 Stockholm Ränte- och valutahandel Jan Peter Larsson Tel: 46 8 5859 7736 e-post: jan.peter.larsson@swedbank.se Institutionell Kundhandel Eindride Stien Tel: 47 2311 6248 e-post: eindride.stien@swedbank.se Kundhandel Stora företag Maria Janson Tel: 46 8 5859 2219 e-post:maria.janson@swedbank.se Analys Olof Manner Tel: 46 70 56 79 312 eller 46 70 87 251 87 e-post: olof.manner@swedbank.se Krediter Mikael Busch Tel: 46 70 090 23 83 e-post: mikael.busch@swedbank.se Makroanalys Magnus Alvesson Tel: 46 8 5859 3341 e-post: magnus.alvesson@swedbank.se Strategi och Allokering Madeleine Pulk tel: 46 72 53 23 533 e-post: madeleine.pulk@swedbank.se ANALYS Krediter Ingvar Matsson Tel: 46 8 700 93 49 e-post: ingvar.matsson@swedbank.se Makro ekonom Anna Breman Tel: 46 70 314 95 87 e-post: anna.breman@swedbank.se Knut Hallberg Tel: 46 8 700 93 17 e-post: knut.hallberg@swedbank.se Jörgen Kennemar Tel: 46 8 700 98 04 e-post: jorgen.kennemar@swedbank.se Åke Gustafsson Tel: 46 8 700 91 45 e-post: ake.gustafsson@swedbank.se Cathrine Danin Tel: 46 8 5859 0000 e-post: cathrine.danin@swedbank.se Martin Bolander Tel: 46 8 700 92 99 e-post: martin.bolander@swedbank.se Valutor Anders Eklöf Tel: 46 8 700 91 38 e-post: anders.eklof@swedbank.se Räntor Pär Magnusson Tel: 46 72 206 06 89 e-post: par.magnusson@swedbank.se Tillväxtmarknader Hans Gustafson Tel: 46 8 700 9147 e-post: hans.gustafson@swedbank.se KUNDHANDEL Krediter Fredrik Boklund Tel: 46 8 700 99 17 e-post: fredrik.boklund@swedbank.se Institutionell kundhandel Claes Göthman Tel: 46 8 700 92 80 e-post: claes.gothman@swedbank.se Tillväxtmarknader Peter Granqvist Tel: 46 8 700 99 95 e-post: peter.granqvist@swedbank.se Kundhandel Stora företag Stockholm Simon Oljans Tel: 46 8 700 99 14 e-post: simon.oljans@swedbank.se Kundhandel Stora företag Göteborg Klas Sandesjö Tel: 46 31 739 78 01 e-post: klas.sandesjo@swedbank.se Kundhandel Stora företag Malmö Lars Andersson Tel: 46 40 24 22 84 e-post: lars.a.andersson@swedbank.se Detta dokument har sammanställts av Swedbank Research, affärsområdet Swedbank Large Corporates & Institutions inom Swedbank AB (publ), ( Swedbank ). Dokumentet är framställt i informationssyfte för spridning till en begränsad krets kvalificerade investerare och är inte avsett att vara rådgivande. Informationen i dokumentet har sammanställts från källor som bedömts vara tillförlitliga. Vi kan dock inte garantera att informationen är fullständig eller riktig. Framtidsbedömningar är alltid osäkra och läsaren rekommenderas att komplettera sitt beslutsunderlag med erforderligt material. Dokumentet redovisar vår nuvarande uppfattning, som dock kan ändras. Vi påtar oss inte ansvar för någon typ av direkt eller indirekt förlust eller skada grundad på användande av dokumentet. Swedbank eller dess dotterbolag kan ha eller ha haft, eller kan komma att få: innehav av finansiella instrument, rådgivningsuppdrag, s k investment- eller merchantbanking-uppdrag och/ eller långivningsuppdrag avseende emittenter/ finansiella instrument som direkt eller indirekt omfattas av eventuella analyser eller rekommendationer i dokumentet. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare i eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbanks medgivande. Mångfaldigad av Swedbank, Swedbank AB (publ), Stockholm 2010. 13