Slutrapport Verksamhetsredovisning



Relevanta dokument
Rapport om huvudstadssamarbetet Stockholms stad - kanton Sarajevo och frivillig återvandring för flyktingar

En dag ska jag återvandra

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen. Praktikrapport. 1) Allmänna data om praktikperioden

Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen , 14:30. Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

DELRAPPORT Tobias Wijk Datum Dnr /113

DOM Meddelad i Stockholm

Erhållande av finskt medborgarskap 2014

1. Bakgrund och planering Deltagare Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION

1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Integrationslyft för Järfälla.

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Vad ser vi? Migranters situation utifrån Röda Korsets iakttagelser lokalt

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari,

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Kallelse till årsmöte 2015

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Redovisning av projektet BOSNA INFO

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Bergshamraskolan Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Läkare utan specialistutbildning Tekniker

Yttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända - PM från Arbetsmarknadsdepartementet

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Sista ansökningsdag: Stöd till samarbete med tredje land (Indien och Kina): Måndagen den 15 oktober 2007

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den 12 februari 2016

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Uppsala KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Guide till handledare

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Projektbeskrivning. NF-företagande. Projektidé från Företagarna Mälardalen

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016

Standard, handläggare

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

YTTRANDE Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET Stockholm

Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser

KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN

Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande

Sektorn för socialtjänst BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

Pressinformation ANDELSÄGARMETODEN December 2011

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland

I-avtalet Lönebildningsavtal. Giltighetstid

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010

Har du träffat en miljöpartist den senaste månaden? Känner du en miljöpartist?

Koppling mellan Specikt mål - nationellt mål - prioriterad finansiering och Indikator

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Projekt Region Skånes Ungdomssatsning Skåneleden, Folkhälsa och Kulturarv

Kvalitetsindex. Rapport Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

Riktlinje för anhörigstöd

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län

Handbok för LEDARSAMTAL

Gode mannens och förvaltarens uppdrag

Manual för medlemsvärvning

En 4-R analys av Navigator

Kommittédirektiv. Statens ansvar för att bistå svenskar vid kris- och katastrofsituationer utomlands. Dir. 2007:45

Personliga ombud för personer med psykiska funktionshinder

Bidrag till Internationella företagarföreningen (IFS)

Riktlinjer - Sociala bostäder

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Datum: Naturbruksgymnasiet Dingle hemsida:

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Beslut för vuxenutbildning

Mycket goda studieresultat

1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: Projektbenämning. LÖSA-implementering

Rapport 5 preliminär, version maj Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Att få ett nytt kulturarv

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Transkript:

Slutrapport Verksamhetsredovisning Nätverk för stöd till återvandrare Innehållsförteckning 1 Projekt ägarens uppgifter - projektets namn - projekts tidsperiod 2 4 Bakgrund 2 5 Konkret syfte med projektet 2 6 Konkret mål med verksamheten 3 7 Målgruppen för projektet 3 8 Projektets verksamhet/aktiviteter 4 9 Resultat 8 - analys - erfarenheter och lärdomar - sammanfattning 10 Planering för fortsatt verksamhet 10

2 1. Projektägare BH Net Telefon: 0709398621 Postadress: Lantmannagatan 41. E-mail: bhnet@pbhome.se 214 48 Malmö 2. Projekts namn: Nätverk för stöd till återvandrare 3. Tidsperiod: 1 december 2011-30 november 2012 4. Bakgrund BH Net i Malmö har jobbat med och genomfört projektet Nätverk för stöd till återvandrare via finansiering från Migrationsverket samt Malmö stad. Projektet bygger på tidigare arbete och erfarenheter på området och syftar allmänt till att tillhandahålla individuellt anpassat stöd för personer i Sverige som funderar på eller står i begrepp att återvandra till sitt tidigare hemland och att etablera Malmö Migrations Center. BH Net har jobbat med återvandring sedan 1997. Det stöttande arbetet kräver djuplodad kunskap och kompetens, vilket är nödvändiga förutsättningar för att erbjuda trygghet för de individer man möter. Det handlar om att känna till återvandringsprocessens alla delar, ge dagsaktuell information om sociala, politiska och ekonomiska förutsättningar i hemlandet, relatera till lagar och ge juridisk rådgivning samt tillhandahålla psykosocialt stöd för människor som befinner sig i en turbulent period i livet. 5. Syfte mål aktiviteter Att personer med PUT (permanent uppehållstillstånd) i Sverige som funderar på att återvandra till hemlandet eller redan befinner sig i återvandringsprocessen får individuellt anpassat stöd efter egna behov i form av information, rådgivning, vägledning och praktiskt stöd så långt det går efter den första kontakten med projektet. Att ge särskilt stöd till äldre personer med PUT som vill återvandra till Bosnien och Hercegovina, både i form av rådgivning och stöd i Sverige samt i form av praktiskt stöd i Bosnien och Hercegovina. Att utveckla arbete när det gäller frivillig återvandrig med nya grupper (presumtiva återvandrare från Kosova, Makedonien, Serbien, Montenegro).

3 Att undersöka hur man på bästa möjliga sätt skulle kunna förbättra kvalitén på arbetet med frivillig återvandring, genom att erbjuda potentiella återvandrare (målgrupp 2 och 3) möjligheten att beroende på vad den enskilde vill ägna sig åt i hemlandet, få inspiration och information om hur på bästa möjliga sätt i hemlandet starta eget företag och på så sätt försörja sig själv. Att i samarbete med Malmö Stad och andra intresserade aktörer etablera ett Malmö Migration Center vars grundläggande verksamhet skulle vara frivillig återvandring. 6. Mål aktiviteter Mål 1. Att med extra stöd i form ut av praktiskt stöd, kontakter med myndigheter, sjukvård och hjälporganisationer (efter ens behov) i hemlandet Bosnien Hercegovina skapa bättre förutsättningar som skall underlätta återvandring för äldre bosnier. Stötta de lokala kvinnoföreningarna i Bosnien och Hercegovina att på bästa sätt genomföra behovsanpassade aktiviteter för målgrupp1. samt förbereda de äldre inför återvandringen genom att träffa och vägleda dem här i Sverige. Mål 2. Att bistå med våra tjänster som rör denna målgrupp dvs. personer med PUT oavsett nationalitet och ålder som är bosatta i första hand i södra Sverige. Att bygga upp nätverk med olika aktörer för att säkra ett gott mottagande i återvandringslandet och en lyckad återvandringsprocess. Mål 3. Att genomföra enkätundersökning och kartläggning irakiernas intresse för frivillig återvandring som kan ge en tydlig bild av framtida möjligheter för ett långsiktigt arbete när det gäller återvandring till Irak. Att överföra våra erfarenheter och goda exempel till andra invandrargrupper från arbetet med bosnier. Att identifiera irakier med PUT i Sverige som funderar på att återvandra till hemlandet, de med konkreta idéer som kan bidra till återuppbyggnad av landet och som vill starta eget företag i hemlandet eller har för avsikt att ägna sig åt affärsutveckling mellan länderna. Mål 4. Att förankra samarbete med invandrarorganisationer verksamma i Malmö och informera dem om vårt arbete med frivillig återvandring, utforma och utveckla nya samarbetsformer i en långsiktig verksamhet inom området som kommer att bidra till att presumtiva återvandrare får en väsentligt bättre service - särskilt när det gäller möjligheter att starta eget företag, hitta jobb eller ägna sig åt affärsutveckling. Att etablera ett Malmö Migration Center vars grundläggande verksamhet skulle vara frivillig återvandring: information och stöd, rådgivning, försörjningsmöjligheter, starta och driva företag, jobbförmedling, nätverk, samordning och samarbete med andra aktörer.

4 7. Målgruppen för projektet Målgrupp 1. I den första målgruppen ingår personer över 65 år med PUT som är intresserade av att återvandra till Bosnien och Hercegovina som är i stora behov att få särskilt stöd för att lösa alla hinder för frivillig återvandring som främst baseras på landinformation, psykosocialt och praktisk stöd både i Sverige och i Bosnien-Hercegovina och på detta sätt ge äldre som vill återvandra till Bosnien och Hercegovina lugn och ro för att klara den första och för många personer svåraste perioden i en återvandringsprocess. Målgrupp 2. Personer med PUT oavsett nationalitet och ålder som är bosatta i första hand i södra Sverige och som vill återvandra till Balkan område (Serbien, Kosova, Kroatien, Montenegro, Makedonien). Målgrupp 3. Personer med PUT, oavsett nationalitet, som funderar på att flytta tillbaka till sitt hemland i första hand personer som vill återvandra till Irak och Somalia. Målgrupp 4. Malmö Migration Center som en permanent verksamhet inom området frivillig återvandring i Malmö, som har alla invandrare för målgruppen. 8. Projektets verksamhet och aktiviteter Den omfattande projektverksamheten kan sammanfattas, med att projektet ska: - tillhandahålla kunskap om regler och myndighetskontakter i Sverige inför en eventuell återvandring - förmedla information om arbetsmarknaden i hemlandet - förmedla information om lagstiftning (inklusive juridisk rådgivning) och den ekonomiska situationen i hemlandet - förmedla information om utbildningsmöjligheter, sjukvårdssystem och hjälporganisationer i hemlandet - förmedla information om finansieringsmöjligheter via fonder och program - tillhandahålla psykosocialt stöd - ge stöd och rådgivning vid undersökning kring möjligheter att starta och driva företag - upprätthålla kontakter/samarbete med kvinnoföreningar i Bosnien- Hercegovina som utgör viktiga länkar för att tillhandahålla ett behovsanpassat stöd för äldre återvandrare inom målgrupp 1 - etablera kontakt och samverkan med invandrarorganisationer i och kring Malmö - fördjupa samtalet med Malmö stad kring ett Malmö Migration Center

5 För att uppnå projektets övergripande syftet och de konkreta målen har vi under projektets gång genomfört alla planerade aktiviteter. Vi började med att framställa en rad informationsmaterial och med att informera våra kontakter och nätverk om projektet. I samarbete med Malmö stad har vi organiserat informationsträffar med invandrarorganisationer/föreningar. Vi har blivit medlem i MIP - Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation med 450 medlemmar. På så sätt fick vi möjlighet att skicka ut vårt infoblad till ett hundratal adresser. Under projektets gång hade vi regelbundna träffar med Malmös Stads och Migrationsverket kontaktpersoner och på så sätt fick vi möjligheten att informera dem om vårt arbete, diskutera frågor kring frivillig återvandring och träffat invandrar föreningen som skulle vilja jobba med frivillig återvandring. Målgruppens intresse för frivillig återvandring Vid några tillfällen genomförde vi anonyma enkätundersökningar om irakiernas (föreningens medlemmar) inställning till frivillig återvandring. Vår enkätundersökning visar att majoriteten av alla de svarande, funderar på att på längre sikt frivilligt återvandra och att behovet av information om möjligheter till frivillig återvandring till Irak ökar hos målgruppen. Våra undersökningar visar att det finns såväl likheter som skillnader i attityder, sociala och kulturella förutsättningar mellan grupperna bosnier och irakier, men mycket av de erfarenheter som vi skaffat oss, genom de andra likartade projekten, kan vidareutvecklas. Vi har undersökt möjligheter till att föreningar driver egna projekt och har fått reda på om enskildas planer och idéer om att starta egna företag i Irak. 73 personer av 196 svarade på enkäten som ger ett relevant underlag. Vi kunde identifiera fyra personer som har kommit så lång med sina affärsidéer att de behöver ytterligare stöd i form ut av rådgivning. Vi har kunnat ta reda på om vilka förutsättningar de svarande skulle vilja ha uppfyllda i hemlandet före återvandringen. Viktigt att vi känner till målgruppens egna funderingar om vilket stöd de skulle behöva för att förbereda återvandringen, samt vilka åtgärder staten och kommunerna skulle kunna vidta för att underlätta återvandringen. Det visade sig att de största hindren för återvandring är politisk instabilitet, den allmänna osäkerheten, försörjningsproblem, boendeproblem och familjöverenskommelse med barn och dess framtid. De flesta av de svarande anser att de saknar info om återvandring och att de inte känner till reglerna som gäller i Sverige inom området. Undersökningen visar att svarande tror att Sverige kan underlätta återvandring genom att stödja återvandringsprojekt med inriktning:

6 - till eget ekonomiskt stöd - särskilt stöd för äldre - projekt som förutsätter att återvandrare får jobb eller kan starta eget - bistånd att reparera eller återuppbygga sin bostad - till ekonomisk tillväxt i Irak, hälsovård och demokrati Enligt enkätresultatet och vår erfarenhet i återvandringsfrågor vill vi påstå att inställningen till frivillig återvandring är förhållandevis beroende av förändringar i Irak när det gäller följande viktiga förutsättningar för återvandring: - grundläggande säkerhet - info och stödjande nätverk - försörjning, starta eget eller jobb Många personer med irakisk bakgrund har erfarenheter och kunskaper som kan vara mycket stödjande för hemlandets återuppbyggnad och utveckling. Under projektets gång har vi skapat och utvecklat nätverk, utformat olika databaser när det gäller lagar och regler, näringsliv, medlemmarnas yrkesbakgrund och intresse för återvandrig och utveckling. Samtidigt som vi har eftersträvat att upprätthålla kontakter med NGOs som är verksamma i Irak såsom IOM, Iraq (International Organisation for Migration, UNCT (United Nations Country Team Iraq). Parallellt med dessa aktiviteter förebereder vi vår Registration Application för NGO-register. När det gäller målgrupp 1. hade vi som grundidé att skapa bättre förutsättningar för äldre personer som behöver mer stöd än det i nuläget finns att erbjuda. Vi ville också undersöka vilka möjligheter som det finns för att hitta en långsiktig och mer hållbar lösning när det gäller just behovsanpassade stöd till äldre. Vår ambition var att hitta i de här kommunerna där viljan finns hos ansvariga politiker och tjänstemän att stötta vår idé med de behovsanpassade aktiviteterna. Som motivering till varför blev det just de tre kommunerna kan anges att bland de ärendena som vi hade registrerat finns många som vill återvandra till de här kommunerna. En annan motivering till det var att vi fick information att det finns kapacitet och erfarenhet hos Kvinnoföreningar i Jajce, Sarajevo och Banja Luka. Handläggning av återvandringsärenden pågick under hela projektperioden. Vid projektets start hade vi 10-tal ärenden som redan var identifierade. Under projektets gång har vi registrerat ytterligare 20 ärenden. Handläggning av dessa ärenden krävde både tid och engagemang mest därför att det handlar om äldre personer som behöver mycket stöd under återvandringsprocessen. Avvikelse i verksamheten som gällde målgrupp 1 var att vi inte kunde inleda samarbete med kvinnoföreningen Zene zenama från Sarajevo. Orsak för det var att kvinnoföreningen Zene zenama i sitt program skulle jobba bara med utsatta kvinnor och de som har problem att komma igång med livet.

7 Under den här perioden gällande målgrupp 1 hade BH - Net 83 kontakter med personer som är över 65 år och som kommer från Bosnien och Hercegovina. 33 kontakter gällde juridiskt stöd eller råd som vill säga att det var början kanske men inte ännu riktiga ärendehanteringar. 50 stycken var ärendehanteringar som man kan fördela på detta sätt att under början av ärendehanteringen har BH - Net fått kännedom att 20 stycken personer eller familjer hade svenskt medborgarskap så BH - Net inte kunde fortsätta att stödja människorna i frågan på samma sätt som tidigare. 19 personer eller familjer är redan i Bosnien och Hercegovina och nere på plats har de träffat kvinnoföreningens representanter för att komma överens vilken typ av stöd de skulle få av deras volontärer. Genomförda aktiviteter för Målgrupp 2. Alla aktiviteter som är planerade för Målgrupp 2 och 3 pågick kontinuerligt under hela projektet. Här under visar vi statistiken för målgrupp 2 och ge exempel på ärenden i målgrupp 2 för att framhäva betydelse av tid och engagemang som BH Net har under ett återvandringsärende. En man från Bosnien har fått donation att reparera sitt hus och är på väg att återvandra. En man från Makedonien som vill flytta tillbaka till sitt hemland och starta upp en egen konsultfirma. Vi hart satt upp en aktivitetsplan för att starta upp företag i Makedonien. Planen är ganska precis och reglerar, steg för steg, vad som måste göras. Det handlar om att sondera marknaden, upprätta en affärsplan, skaffa nödvändiga tillstånd och grundfinansiering etc. Ett exempel om vårt arbete med enskilda ärenden: En man som kom till Sverige 2007 tillsammans med sin fru och fyra barn (två döttrar och två söner). Han tog kontakt med BH Net i juni 2011 och frågade om vi kan stödja honom att återvandra tillbaka till Tjetjenien. Under första besöket hos mannen i december 2011 träffade vi också hans son som hjälper till med tolkningen. Då sa han att han ville så snabbt som möjligt flytta tillbaka. Då förklarade vi för honom hur återvandring fungerar och på vilket sätt BH Net kan stödja honom för att göra en lyckad återvandringsprocess. BH Net tog första kontakten med Migrationsverket i början av december och träffade också handläggare på kommunen för att diskutera om kommunen kan stödja honom med något samt hur de arbetar med återvandringsärenden. Vi skickade även en ansökan till Älmhults kommun för att söka om bidrag för klienten

8 som skulle räcka för boendekostnader under de första månaderna när han återvandrar. I samråd med Migrationsverket ordnade vi det statliga resebidraget och flygbiljetterna till Ryssland för klienten. Gällande målgrupp 4. och aktiviteter för att skapa grundläggande förutsättningar och en strategi för långsiktigt samarbete med Malmö Stad och andra invandrar organisationer i form ut av en Malmö Migration Center har vi under projektets gång jobbat tillsammans med representanter från föreningar, Malmö Stad och Migrationsverket. Som ett tydligt resultat av vårt arbete med målgrupp 4. har vi redan nu i samverkan med Somalilandförening, Malmö Stad, Länsstyrelsen Region Skåne, Kristianstad kommun, Eslövs kommun och Trelleborgs kommun bearbetat en mycket konkret idé och utformat som ett återvandrigs projekt. 9. Resultatet och analys Mätbara indikatorer och konkreta resultat i denna rapport beskriver de befintliga möjligheterna och intresse till återvandring, ärendehantering hos målgrupp bosnier, praktiska exempel i arbetet med enskilda återvandrare, strukturer för återvandring i och relationerna till de lokala myndigheter, NGO med flera verksamma i respektive länder. En analys av faktorer som påverkar återvandring hos irakier. Projektet har lagt en grund för långsiktigt arbete med återvandringsfrågor hos andra invandrargrupper i Malmö i form ut av egna projekt. De mest vanliga hindren för personer som vill återvandra är problem med försörjning, försämrad hälsa, situationen i hemlandet/hemkommunen. Utöver dessa hinder som är typiska för återvandring uppkommer också andra faktorer som i lika stor grad kan påverka individens beslut såsom skilsmässa, oenighet i familjen kring beslutet om att återvandra, att man är arbetslös i Sverige, att man inte hittar arbete i hemlandet o s v. Alla de nämnda hindren är svåra men vår uppfattning är ändå att det som mest påverkar individens beslut är situationen i hemlandet/hemkommunen samt frågan om försörjning. När det gäller vår målgrupp 1, äldre bosnier som vill återvandra hade vi som mål att skapa bättre förutsättningar som underlättar återvandring för äldre personer som behöver extra stöd i hemlandet. Vår ambition var att skapa förutsättningar för att starta de aktiviteterna i hemlandet och på det sättet underlätta återvandring för äldre personer som behöver extra stöd efter att de har återvandrat. Vi är medvetna om att detta är bara ett av de hinder som äldre personer stöter på i sin strävan att återvandra. Dessutom är det viktigt att ha i åtanke att det alltid finns många andra faktorer som påverkar äldre personers beslut. Det är framförallt sådana faktorer som hälsa, möjlighet till sjukvård, ekonomiska förutsättningar. Vi upplever att dessa hinder är typiska för denna grupp. Det är också

9 sådana faktorer som vi inte kan påverka. Alla aktiviteter som var planerade för att uppnå det uppsatta målet var noggrant planerade. Faktorer som har bidragit till en lyckad måluppfyllelse: - projektledning med lång erfarenhet om arbete med frivillig återvandring - omfattande kontaktnät och ett fantastiskt samarbete med projektets partner i BiH, särskilt med kvinnoföreningar - kontaktpersoner från Migrationsverket och Malmö Stad har stött projektet hela tiden - invandrarföreningar i Malmö och deras representanter har visat en enorm samarbetsvilja, vill börja jobba med frivillig återvandrig i form ut av egna projekt och vill gärna ta över våra erfarenheter om arbetet med bosnier. Vi har bildat ett blandat lag med folk som har olika bakgrunder, erfarenheter och kunskaper som kompletterar och stöttar varandra Erfarenheter och lärdomar: Det finns ett stort intresse till samarbete och partnerskap kring återvandringsfrågor hos somalier och irakier i Malmö trots bristfälliga informationer och inga allas erfarenheter om arbete med frivillig återvandring. Vi måste ha en plattform och en organisation som kan stödja dem som är kapabla att driva de viktigaste frågorna i Sverige. Det som skulle kunna påverka deras beslut om eventuell återvandring. Definitivt avgörande för en lyckosam verksamhet att man jobbar närmare målgruppen, mer på en individuell nivå utifrån individen som genomgår olika processer. Att enskilda personer (presumtiva återvandrare) får stöd främst genom informationskampanjer och rådgivning, att med fullständigt legitimitet informera dem om allt detta. Sammanfattning: Att jobba med frivillig återvandring kräver tid, kontinuitet och resurser därför har vårt arbete med att etablera en permanent verksamhet inom området frivillig återvandring är ännu inte klar. Malmö Stad indikerar tydligt om intresse för fortsatt samarbete och skulle gärna se att vi i dagsläget fokuserar på två målgrupper dvs. somalier och irakier. Projektet har lagt grunden till ett samarbete mellan BH Net och andra invandrarföreningar i Malmö. Vår roll är att ge de föreningarna nya och att på rätt sätt hantera egna befintliga kunskaper om att driva projekt och att kunna omsätta våra insikter i handling. Irakiska och somaliska föreningar efterfrågar våra tjänster när det gäller att utforma, driva, hitta finansiärer och samarbetspartner och redovisa projekts verksamhet. Vad anser ni att måluppfyllelsen respektive eventuella avvikelser från projektets mål

10 berodde på? Faktum är att väldig få invandrargrupper driver egna återvandringsprojekt. Därför är det viktigt att stötta dem att etablera återvandringsprojekt i egna föreningar. Det finns fortfarande väldigt många hinder för frivillig återvandring som vi försökte lösa genom stöd som i första hand baseras på landinformation, psykosocialt och praktiskt stöd främst i Sverige, men även så långt som möjligt också i hemlandet. Där måste vi bli väsentligt bättre på att stödja folk efter återvandrig, därför är samarbete med olika myndigheter och organisationer som jobbar med migration och utvecklingsfrågor både i Sverige och i hemländer mycket viktig. Vi måste lägga fokus på förutsättningar till småskaliga entreprenörskap och insatser som kan leda till ökat försörjningsmöjligheter. Var det uppsatta målet/målen orealistiska eller hade de kunnat nås om arbetet utformats annorlunda - i sådana fall hur? Vi har kommit fram till att berörda invandrarföreningar är mer benägna att driva egna projekt. Vilka är de viktigaste erfarenheter man gjort i samband med projektet? Det är viktigt att vara lyhörd inför det faktum att vi kommer att möta nya behov och stöta på andra begränsningar. Vi måste bli bättre att identifiera villkor och omständigheter som är förknippade med en insats för cirkulär migration och med det återvandring. Invandrarorganisationer måste bli bättre på att driva egna projekt, att hitta samarbetspartner och finansiärer, att på rätt sätt inventera och hantera egna kunskaper och kompetenser. Vad borde man satsat mer på och vad kunde man lagt åt sidan? Vi måste lyfta upp lyckade exempel, uppmuntra invandrarorganisationer att driva egna projekt, samverka mera för att synas och påverka. Det är nödvändigt att skapa förutsättningar för en långsiktig verksamhet och tryggare finansiering. 10. Planering för fortsatt verksamhet Har verksamheten, projektets resultat och/eller de erfarenheter man vunnit införlivats i någon annan, stadigvarande verksamhet. Kan de erfarenheter man vunnit i projektet fungera som en bas för ytterligare verksamhet? Varför det inte har gått att genomföra projektet inom projekttiden? Avsluta och stödja ett antal ärenden I dagens läge är det nödvändigt att de ärenden som fortfarande inte har avslutats får stöd för att de ska kunna fatta ett beslut om de vill återvandra eller inte.

11 Vi beräknar att cirka 20 ärenden i målgrupp 1 inte kommer ha hunnit fatta ett beslut om återvandringen efter 2012- projektårs slut. Ett stort antal familjer eller ensamstående äldre personer som under sommaren 2012 har fått stöd från kvinnoföreningar i Jajce och Banja Luka kom tillbaka till Sverige i slutet av oktober eller i början av november för att diskutera sin återvandringsprocess med oss. Ofta befinner sig de personer som vänder sig till BH - Net i ett kritiskt läge i livet, då de försöker besluta sig om de ska återvandra till sitt hemland eller stanna i Sverige. Detta beslut kan vara en stor psykisk påfrestning. Våra ärenden kan se mycket olika ut, då funderingar och anledningar till återvandring varierar. Ofta behövs psykiskt stöd i lika hög grad som praktiskt stöd eftersom det är ett stort beslut att fatta, vare sig en människa bestämmer sig för att söka sig tillbaka till sitt ursprungliga hemland eller bestämmer sig för att stanna i Sverige. Många av dem har stannat i Bosnien och Hercegovina en längre period under 2012 för att se om kvinnoföreningarna verkligen kan stödja dem i fall de fattar beslutet för att återvandra till Bosnien och Hercegovina. Arbete med att etablera en permanent verksamhet inom området frivillig återvandring och få flera aktörer på banan är ännu inte klar. Vi startade detta unika projekt i tron om att de flesta organisationer som kommer att bedriva projekt inom området frivillig återvandring vet vad som ska göras, men återstår den svåraste uppgift dvs. att omvandla den kunskapen till handling. Under projektets gång har vi arbetat parallellt med samtliga målgrupperna, analyserat samarbetsformer med Malmö stad, jobbat med våra externa kontakter och våra nya nätverk. Under denna fas hade vi ett antal träffar med alla berörda aktörer, som har fått information och material, identifierat samarbetsformer och lagt grunden för ett långsiktigt arbete med frivillig återvandrig. Malmö Stad om fortsatta samarbetsformer indikerar på att de vill att vi fokuserar på två målgrupper dvs. somalier och irakier. Många problem är likartade oavsett vart man återvandrar vilket gör att våra resultat skulle kunna användas för fler målgrupper än bosnier. Irakiska och somaliska föreningar efterfrågar fortfarande våra tjänster när det gäller att utforma och driva projektverksamhet. Projektets externa utvärdering är gjord av Daniel Folkesson Institutet för lokal och regional demokrati (ID) i Växjö.