PROGRAM FÖR UTOMHUSBELYSNING

PROGRAM FÖR UTOMHUSBELYSNING

program utomhusbelysning innehåll Innehåll: Del 1 - Program för utomhusbelysning Inledning 1 Människan och ljuset 3 Teknik och belysningsdelar 7 Ekonomi, energi och miljö 16 Drift och undehåll 22 Del 2 - Gestaltningsprogram Stenstaden 29 Landshövdingehus 31 Funkis 34 Femtiotalsbebyggelse 36 Miljonprogrammet 38 Modern bebyggelse 41 Sammanfattning 43 Del 3 - Armaturförteckning Stolpar 47 Stolpar effekt 51 Vägg 53 Tak 59 Pollare 61 Markstrålkastare 63 Vertikalt ljus 64 beteckningar 65

program utomhusbelysning HUVUDrubrik UNDERrubrik inledning Inledning Bakgrund Familjebostäder i Göteborg har beslutat att ta fram ett gemensamt program för utomhusbelysningen i hela sitt bostadsbestånd. Programmet, som du nu håller i din hand, beskriver olika aspekter på belysning avseende såväl drift och underhåll, gestaltning, energibesparing, ekonomi och miljö. Arbetet omfattar riktlinjer och beskrivningar och skall användas för framtida planering på såväl kort som lång sikt. Det händer mycket med den tekniska utvecklingen av belysningskällor just nu. För att hålla dokumentet levande bör delar därför uppdateras med jämna mellanrum. Varför belysningsprogram? Familjebostäder behöver en samlad bild av sin belysning utomhus. Vi ser att det finns stora potentialer i form av en större likformighet i armaturval, ett mer begränsat sortiment av ljuskällor och en effektivare energianvändning. Projektet har även drivits fram på grund av att vi måste ta hänsyn till det nya Ecodesigndirektivet där ineffektiva ljuskällor inte kommer att tillverkas längre (hit hör glödlampor och kvicksilver-lampor). Nuläge Ett stort inventeringsarbete är genomfört i samtliga distrikt av miljövärdarna. De har kontrollerat dels den installerade effekten, dels statusen på armaturerna. Detta ger ett bra underlag för vidare ställningstaganden. Inventeringen visar att Familjebostäder har cirka 8 000 armaturer utomhus. Av dessa är ca 2 300 bestyckade med kvicksilverlampor. Vi betalar ca 2,9 Mkr per år för ström till dessa lampor. Miljöbelastningen motsvarar ca 40 ton co2/år om vi hade haft vanlig svensk elmi (Nu har Familjebostäder endast miljömärkt el). Förankring För att genomdriva ett projekt som omfattar så stora delar av vår utemiljö samtidigt som det påverkar alla som vistas i våra miljöer beslutades tidigt att projektet måste förankras i ledningsgruppen för Familjebostäder. Under våren 2011 genomfördes en dragning för ledningsgruppen och vi fick godkänt att starta arbetet med framtagandet av detta program. Syfte Syftet med detta belysningsprogram är att få gemensamma riktlinjer för det fortsatta arbetet med utomhusbelysningen avseende energibesparingar, utbyte av kvicksilverljuskällor, armaturval och belysningsprinciper i olika bebyggelsetyper, drift- och underhållskostnader. Programmet belyser både den rent tekniska delen för att sköta belysningen och spara energi men även den estetiska delen för att få en så attraktiv boendemiljö som möjligt. Belysnings- 1

program utomhusbelysning HUVUDrubrik UNDERrubrik inledning programmet skall även användas som projekteringsunderlag vid ny- och ombyggnader av Familjebostäders bostadsbestånd för att behålla karaktären i områdena och ha ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv på belysningen. Mål Målet med detta program är att enkelt kunna använda det för att skapa belysningsanläggningar som bidrar till en känsla av trygghet, samtidigt som de är estetiskt anpassade till sin omgivning. De ska dessutom vara kostnadseffektiva, tåliga och lätta att underhålla. Utemiljön är en viktig del i människans välbefinnande och på de breddgrader vi befinner oss är det därför viktigt att vi kan tillbringa en stor del av vår fritid utomhus även under den mörka årstiden. De som arbetar med utomhusmiljön och belysningsanläggningen skall vara väl medvetna om vad som förväntas av dem och vad varje yrkeskategori får lov att göra. Familjebostäders långsiktiga mål avseende belysning är att få: En trygg och säker belysning för de boende En jämn och god belysningsnivå En energieffektiv belysningsanläggning utan att ge avkall på kvaliteten En belysningsanläggning som är elsäker och uppfyller alla ställda krav i lagar och förordningar. De som har varit med och arbetat fram detta program är: Arbetsgrupp: Charlotte Horgby Björn Gustafsson Mona Hellman Daniel Valentin Emilie Wahlman Referensgrupp: Rune Henriksson Krister Asplund Carina Jonsson Lars Grönvall Familjebostäder, projektledare Familjebostäder, projektledare ÅF, uppdragsledare ÅF, belysningsprojektör ÅF handläggare, ljusdesigner Familjebostäder, distriktschef Familjebostäder, elektriker Familjebostäder, miljövärd Familjebostäder, ritningsansvarig Remisshjälp och layout för armaturförteckningen: Kajsa Sperling White Mikaela Åström White Göteborg december 2011 2

program utomhusbelysning HUVUDrubrik människan UNDERrubrik och ljuset MÄNNISKAN OCH LJUSET Människans förmåga att se i mörker är mycket begränsad, därför har ljuset och elden sedan urminnes tider varit mycket viktiga för oss. I vår del av världen har vi naturligt ljus i näst intill överflöd under sommarhalvåret, medan det vintertid är mycket viktigt för oss med artificiellt ljus för att både samhället och vi människor skall fungera. Utomhusbelysning drar mycket energi, därför är det viktigt att ha en bra avvägning mellan energiåtgång, ljusmängd och välbefinnande. Det i särklass bästa sättet att spara energi är att inte ha någon eller mycket lite utomhusbelysning, men det är ur andra perspektiv en olämplig strategi. Målet bör istället vara energioptimering tillsammans med ljusoptimering. Rätt mängd ljus till så låg energiåtgång som möjligt.våra ögon är mycket känsliga instrument, ögat reagerar blitsnabbt på ljus genom att pupillen krymper, och ljusinsläppet blir mindre. Det tar mycket längre tid innan pupillöppningen vidgas igen. Detta heter adaption, ju äldre vi blir ju länge tid tar det för ögat att anpassa sig. Det är därför grundläggande i ljusplanering att ha en jämn belysning och minimera risken för bländning. När vi blir äldre behöver vi mer ljus samtidigt som vi blir mer känsliga för bländning. Genom att belysa vertikala ytor får man en rumsupplevelse som gör det lätt att orientera sig utan att ha höga effekter. Detta gäller även när man belyser delar av omgivningen som inte är direkta gångytor, t.e. lekredskap, vackra träd, bergknallar eller buskage. Mycket av trygghetskänslan ligger i att ha landmärken att orientera sig kring. Ljusföroreningar, eller light pollution som det ofta kallas, är det oönskade ljuset som gör att vi till eempel inte kan se stjärnorna på himlen, som gör att nattdjur som fladdermöss och nattinsekter får svårt att orientera sig och som stör deras normala funktioner. Många länder i Europa har nu totalförbud för armaturer som lyser över horisontalplanet. Eco-design direktivet, som vi som EU-land skall anpassa oss till, ställer tydliga krav på att minska ljusföroreningarna. Sattelitfoto som visar ljusföroreningarna i Europa. Bilden avslöjar tydligt storstädernas placering. Direktivet, 2005/32/EC, är ett ramdirektiv för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter (Energy-using products (EuP))- Huvudtanken är att optimera produkternas totala miljöprestanda över hela livslängden. Avsikten är att kraftfullt bidra till en minskad energianvändning, särskilt vad gäller el, och därmed minska utsläppen av väthusgaser. 3

program utomhusbelysning HUVUDrubrik människan UNDERrubrik och ljuset Belysningsplanering Det finns två viktiga frågor rörande belysning som man alltid ska ha i bakhuvudet när man planerar utomhusbelysning. Det gäller både nyproduktion och upprustning av utomhusmiljön. 1. Varför har vi belysning? För att se För att synas För att hitta hem, kunna känna igen oss även när det är mörkt För att känna trygghet För att kunna vara aktiva även efter mörkrets inbrott 2. För vem belyser vi? För de boende som skall känna sig trygga och hemma. En ombonad ljusmiljö minskar risken för skadegörelse. För brukare av miljön, utöver de boende och gäster, bo- och miljövärdar, tidningsbud, snöröjare med flera. För trafikanter, främst för gående och cyklister, så kallade oskyddade trafikanter, men även för att säkerställa konfliktpunkter mellan bilar och oskyddade trafikanter. De sju grundbegreppen för belysning är: Ljusnivå Hur ljust eller mörkt det är Ljusfördelning Var det är ljust eller mörkt Skuggor Var de faller och deras karaktär Bländning Var den finns och hur påtaglig den är Refleer Var de finns och vilken karaktär de har Ljusfärg Ljusets färgton (varmt eller kallt) Färgåtergivning Om ytor och färger ser naturliga eller förvanskade ut Vid planering av belysning bör man ta hänsyn till samtliga begrepp för att åstadkomma en acceptabel anläggning. Äldre människor ser sämre och framförallt behöver de ha en bra ljuskvalitet med lite högre nivåer än unga och medelålders. Kontraster är också mycket viktiga för äldre för att få en bra ljusbild. Vad blir följden om belysning eftersätts och funktion inte uppfylls? Normalt beskrivs bara de ekonomiska konsekvenserna för tekniska anläggningar och upplevelsen av att det är släckt glöms lätt bort. Utomhusbelysningen berör oss på ett mycket påtagligt sätt. Ett vackert belyst offentligt rum attraherar och drar till sig människor. Obelysta eller dåligt belysta platser undviks för att de känns otrygga och obehagliga att vistas i. Gångförbindelser mellan bostäder och parkeringsplatser eller vidare mot buss- och spårvagnshållplatser som inte kan hållas belysta gör att det finns personer som inte vågar gå ut på kvällarna. Det är framförallt kvinnor i olika åldrar som känner störst oro och detta gör att deras möjligheter till fritidsaktiviteter minskar, och oron vid de mörka passagerna 4

program utomhusbelysning HUVUDrubrik människan UNDERrubrik och ljuset påverkar välbefinnandet. Barn vågar inte gå till skolan själva utan föräldrarna kör dem vilket påverkar både miljön och trafiksäkerheten vid skolorna. I bostadsområden där bilar är parkerade ökar bilstölder och bilinbrott när gatan eller parkeringsplatsen inte är upplyst. Även bostadsinbrott och annan skadegörelse ökar på många platser där utomhusbelysningen inte fungerar. Dessa platser är i allmänhet utformade för att vara belysta därför blir konsekvenserna större här än i t. e innerstaden som även har belysning från näringsidkare, skyltfönster, reklamtavlor med mera. Erfarenhetsmässigt vet man att skadegörelse och vandalisering ökar när belysningen är eftersatt eller inte fungerar alls. En nolltolerans när det gäller vandalisering har långsiktigt i de flesta fall visat sig vara det bästa sättet att hålla vandaliseringen i schack. Det har gjorts flera mycket lyckade projekt i problemområden där ungdomar varit delaktiga i upprustningsarbetet och ljussättningen av sina egna bostadsområden, ofta kallas projekten Social lighting. Strategi för trygghetsbelysning för de boende Familjebostäders absolut viktigaste målgrupp för allt arbete som utförs är de boende. Boende som trivs bor kvar länge och är måna om sin närmiljö, men ställer samtidigt krav på att det skall vara trivsamt. En stor del av den tid som våra hyresgäster vistas i sin boendemiljö är det mörkt ute. Under vinterhalvåret går många till arbetet i mörker och kommer hem när det är mörkt. Belysning är därför en viktig parameter i arbetet med att skapa trivsamma boendemiljöer. Det skall inte bara vara ljust, vi vill skapa en behaglig ljusmiljö för våra hyresgäster att vistas i. Trygghetsvandringar För att få rätt input inför stora förändringsarbeten när det gäller utomhusmiljön är det bra att informera och engagera de boende innan allt är färdigplanerat. Ett sätt är att göra trygghetsvandringar när det är mörkt och titta på vad som är bra och vad som bör förändras. Det kan lika gärna vara buskage som behöver beskäras som lekplatser som lyser för starkt på nätterna eller vägen till parkeringsplatsen som har sönderslagna belysningsarmaturer. Alla medverkande skall ha grundförutsättningarna beskrivna innan promenaden startar. Synpunkterna sammanställs till en realistisk önskelista, där det sedan görs prioriteringar. Bra eempel finns i polisens Bo Tryggt 05, se länk på sista sidan. Barnperspektiv Göteborgs stad har beslutat att all verksamhet i förvaltningar och bolag skall ha ett barnperspektiv som genomsyrar all verksamhet. Utomhusbelysningen är en av nycklarna till ett aktivt liv för barnen. Bostadsområdena är idag oftast anpassade för lek, både för yngre och äldre barn. Då är viktigt att det går att utnyttja dessa ytor även på mörka eftermiddagar och kvällar. Vissa lekytor som t.e. bollplaner kan ha en tidsstyrd belysning som slår av på natten. Man skall dock tänka sig för när man planerar för att ha tidsstyrd belysning, det kan ofta finnas goda skäl att ha kvar en svag grundbelysning på eller kring dessa ytor för att undvika att de blir samlingsplatser för oönskade aktiviteter när de släckts för natten. 5

program utomhusbelysning HUVUDrubrik människan UNDERrubrik och ljuset Äldre kvarboende Idag är det allt vanligare att de äldre bor kvar i sina lägenheter. Ju äldre vi blir ju viktigare är kvaliteten på utomhusbelysningen. Den skall vara väl avbländad men samtidigt ge en vägledning för att man lätt skall hitta sitt mål. Det är viktigt att kunna se hinder som bommar, pollare, trappor, kantstöd och ramper. Synen blir med åldern grumligare och kontraster är viktigare än i unga år för att kunna se hindren. En bländande armatur gör att synupplevelsen kan beskrivas som om man ser genom en halvgenomskinlig slöja där alla konturer blir oskarpa. Indirekt belysning ökar däremot möjligheterna att uppfatta konturer och hinder. Hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal rör sig ofta i bostadsområdena när det är mörkt så utemiljön är en del av deras arbetsmiljö. Den estetiska belysningens betydelse Estetisk belysning förknippas ofta med belysning av konstverk med mera och är den delen av utomhusbelysningen som ofta stryks först i projekt för att spara pengar. Vad man då inte tänker på är att det kan vara just den delen som skapar trygghet. En belyst vertikal yta reflekterar ljuset och andelen horisontellt ljus ökar. Detta gör att man har lättare att se detaljer och att känna igen människor. I stället för att bara se en mörk skugga röra sig uppfattar man om det är en man eller kvinna. Kan man uppfatta ansiktet på en människa känns mötet trevligare och mindre hotfullt. Ljussättning av t.e. statyer och andra objekt underlättar orienteringen, man har något att förhålla sig till avståndsmässigt. Ljus på vertikala ytor är ett komplement till övrig grundbelysning. Ljuslister över ett konstverk i Tynnered bidrar till att ge området identitet och skapa trygghet. 6

program utomhusbelysning HUVUDrubrik teknik och belysningsdelar UNDERrubrik TEKNIK och BELYSNINGSDELAR Belysningstermer: Effekt (W, Watt) Den elektriska effekten är produkten av spänningen som vi anslutit till kretsen, och den ström som flyter genom kretsen. För urladdningslampor (se förklaring under ljuskällor) och LED tillkommer driftdonens egenförbrukning. Det vill säga att man adderar driftdonets effekt, och får då den totala effekten, systemeffekten. Förbrukad effekt, energi mäts och debiteras i kwh, kilowattimma. Ljusflöde (lm, lumen) används för att beskriva hur mycket ljus en ljuskälla avger, det är alltså summan av den strålning som en ljuskälla avger i alla riktningar. Vid dimensionering av en belysningsanläggning tar man hänsyn till hur många lumen en ljuskälla avger, inte hur många watt den drar (som fram tills nu varit det man i dagligt tal använt). Man får då en riktigare bild av hur ljust det faktiskt blir. Numera står det angivet på alla förpackningar hur många lumen ljuskällan avger. Ljusutbyte (lm/w) förhållandet mellan ljusflöde och effekt, det vill säga hur många lumen man får ut för varje watt, lm/w. Genom att jämföra ljuskällors ljusutbyte kan man enkelt se vilka som är mest energieffektiva. Detta kommer att bli en allt viktigare parameter i framtiden då man vill optimera mängden ljus per uttagen effekt. Kvicksilverljuskällan och glödlampor förbjuds att tillverkas efter 2015 just beroende på att ljusutbytet är alltför lågt. Belysningsstyrka (lu) ljusflödet som träffar en yta per kvadratmeter, mäts i lu. Används vid beräkningar för att få en uppfattning om hur mycket ljus en installation ger. 1 lu = 1 lumen/m2. Ett annat sätt att ange belysningsstyrkan är i candela (cd) eller candela/m2. Detta beskriver ljusets styrka i en viss riktning och används framförallt vid dimensionering av vägbelysning. Färgåtergivning (RA-inde) anger hur bra en ljuskälla återger eller förvanskar olika ytors kulörer. Dagsljus har perfekt färgåtergivning och återger alla färger riktigt, därefter kommer glödlampor och halogenlampor. Övriga ljuskällor finns med varierande färgåtergivningsförmåga, RA-inde. Redovisas i en skala från 1-100, där 100 är bästa möjliga återgivning (dagsljus). För att uppnå en så trivsam utemiljö som möjligt bör man eftersträva ett högt RA-inde, helst 80 eller högre. Detta är en faktor att tänka på även vid belysning av parkeringsytor, för det skall vara lätt att känna igen sin bil på färgen. Ljusfärg och färgtemperatur (K, Kelvin) anger om ljuset är kallt eller varmt. Färgtemperaturen mäts i grader Kelvin, där en glödlampa motsvarar 2700 K. Ju högre färgtemperatur desto kallare, ju lägre desto varmare. Utomhusbelysningen bör ligga runt 3000 K eller lägre för belysning på bostadsgårdar och ytor där människor vistas. Kallvitt 4000-4500 K passar bra till effektbelysning som kontrast till det varmvita. På parkeringsytor och bostadsgator som inte ligger i direkt anslutning till hus kan kallare ljusfärg användas. Kallvitt ljus har högre ljusutbyte än det varmvita. Studier som pågår visar på att det rent tekniskt går att ha lägre ljusflöden om man använder sig av vitt ljus med god färgåtergivning utan att det upplevs mörkare. 7

program utomhusbelysning HUVUDrubrik teknik och belysningsdelar UNDERrubrik Sevicelife beskriver tidpunkten när det är mest ekonomiskt att byta ljuskällor utan att göra avkall på ljuskvaliteten eller mängden slocknade ljuskällor. Servicelife är summan av ljusnedgången och slocknade ljuskällor som innebär att det är 70 80 % av det ursprungliga ljusflödet kvar i anläggningen. Går det längre tid blir ljusnedgången i de fungerande lamporna snabbt sämre och allt fler ljuskällor slocknar. Kostnaderna för att byta enstaka ljuskällor blir mycket högre och det blir en ojämn nivå i anläggningen. Serielampbyte innebär att alla ljuskällor av en typ eller i ett område byts samtidigt. Detta gör man för att hålla en jämn kvalitet på belysningsanläggningen och för att planerade arbeten av detta slag är mer ekonomiska än att göra akututryckningar när ljuskällorna slocknar, se servicelife. Driftdon kallas de elektriska förkopplingsdon, små strömbegränsande elkomponenter, som behövs för drift av lysrör, alla övriga urladdningslampor och LED. Från början var det en liten reaktor eller drossel med en lindad järnkärna. Reaktorn kombinerades i en armatur med en tändare och en kondensator. Dessa reaktorer, som kallas för magnetiska driftdon, är under avveckling och håller på att ersättas av elektroniska driftdon s.k. högfrekvensdon (eller HFdon). Byte innebär starkt förbättrade driftegenskaper för ljuskällorna och en betydande energibesparing. Den nya tekniken har också underlättat ljusreglering av de flesta ljuskällor. Vanligast är att driftdonen är monterade i armaturen. IP-numret visar hur tålig en armatur är mot damm och vatten. IP-klassen består av bokstäverna IP följt av två siffror, varav den första beskriver åtkomligheten av strömförande delar och den andra vattenskyddet. Familjebostäder bör välja armaturer som hamnar inom kursivt markerad tet nedan. Första siffran: 0 Inget skydd. 1 Petskyddad mot föremål större än 50 mm. 2 Petskyddad mot föremål större än 12 mm. 3 Petskyddad mot föremål större än 2,5 mm. 4 Petskyddad mot föremål större än 1 mm. 5 Dammskyddad 6 Dammtät Andra siffran: 0 Inget skydd 1 Skyddad mot droppande vatten 2 Skyddad mot droppande vatten. Apparaten får ej luta mer än 15 från normalvinkeln. 3 Skyddad mot strilande vatten. Ma vinkel 60. 4 Skyddad mot strilande vatten från alla vinklar. 5 Skyddad mot spolande vatten från munstycke 6 Skyddad mot kraftig överspolning av vatten 7 Kan nedsänkas tillfälligt i vatten utan att ta skada. 8 Lämpad för långvarig nedsänkning i vatten, enligt tillverkarens anvisning. Ett eempel på färgåtergivning Rainde. Till vänster på bilden är en kvicksilverljus-källa som får omgivningen att se gröntonad ut. Förgrunden på bilden belyses med keramisk metallhalogen, med högt Ra-inde >80, som återger omgivningen på ett neutralt naturligt sätt. 8

program utomhusbelysning HUVUDrubrik teknik och belysningsdelar UNDERrubrik Belysningsanläggningens olika delar Armaturer Utvecklingen inom belysningsområdet går fort och nya bättre armaturer kommer ständigt. Framförallt kommer LED som belysningskälla stort även när det gäller utomhusbelysning. Många av armaturtillverkarna håller på att ta fram bestyckningar med LED till sina befintliga armaturer. Detta gör att man faktiskt kan behålla armaturtypen i ett bostadsbestånd. De nyare kan ha en annan bestyckning. Däremot är det oftast inte möjligt att ersätta befintliga armaturer med LED-insatser. Nya armaturer som skall sättas upp skall vara: avskärmade för att minimera bländning och ljusföroreningar, täta, gärna IP 65. När det gäller mindre armaturer för till eempel entréer är utbudet mycket litet vid IP 65 så här är det trots allt ekonomiskt försvarbart att gå ner till IP 44, helst inte lägre, lätta att byta ljuskälla i, så tåliga som möjligt avseende vandalisering och annan åverkan, om möjligt ha en reflektor som hjälper till att fördela ljuset i rätt riktning. Det är även viktigt att placeringen blir så optimal som möjligt där hänsyn tas till ljusspridning, lättillgänglighet vid service och svårighet att komma åt för vandalisering. Det är ofta svårt att kombinera, men alla aspekter bör finnas med och viktas vid planeringen. Familjebostäder vill begränsa sortimentet för att hålla nere kostnaderna och minska risken för felbeställningar. Gestaltningsprogrammen för de olika bebyggelsetyperna ger en ram för vilket material som skall användas. Ljuskällor Efter april 2015 kommer det att vara förbjudet att sätta nya kvicksilverljuskällor på marknaden. Detta beror inte på att de innehåller kvicksilver utan på att de är ineffektiva. De drar för mycket energi i förhållande till det ljus de avger. Förbudet har sin grund i ett EU-direktiv, ECO-designdirektivet, vars huvudsyfte är att få ner energiförbrukningen i Europa. Det är samma direktiv som styr utfasningen av glödlamporna. Det kommer inte att vara förbjudet att ha kvicksilverljuskällor installerade efter 2015 men det går inte att köpa nya. Det kan även vara så att fabrikanterna kommer att sluta tillverka kvicksilverljuskällor tidigare om inte efterfrågan är tillräckligt stor. 9

program utomhusbelysning HUVUDrubrik teknik och belysningsdelar UNDERrubrik Lågtrycksnatrium, (NaL eller SOX), ger ett orange ljus och har mycket högt ljusutbyte, men dålig färgåtergivning. De flesta färger ser brun-gråa ut. Det används nästan bara på motorvägar och det är ovanligt med nya anläggningar med lågtrycksnatrium. Servicelife är16 000 timmar. Högtrycksnatrium (NaH, eller Son) ger ett gulorange ljus och är det vanliga ljuset på våra gator. Det finns både klara (tubformade) och matta (ellipsformade) varianter. De klara avger mest ljus. Färgåtergivningen är dålig för vissa färger. Det vanliga är skruvsockel med effekter på 50, 70, 100 eller 150 W, (men det finns ljuskällor hela vägen upp till 1 000 W.) Sevicelife är 16 000 timmar, men det finns longlife på upp till 48 000 timmar. Upptändningstiden är 2-5 minuter från det att strömmen slagits på till full ljusstyrka. Kompaktlysrör (PL) är den absolut vanligaste ljuskällan i bostadsområden och ger ett vitt ljus med en bra färgåtergivning. Det finns både varmvita och kallvita kompaktlysrör. Det vanligaste i bostadsmiljöer är varmvita. De är relativt känsliga för vandalisering eftersom de har en ganska lång lysande kropp som sitter med ett stiftfäste i armaturen. I gengäld är de förhållandevis billiga i inköp. En annan nackdel är att de är temperaturkänsliga. Det är viktigt att välja ljuskällor som är avsedda för utomhusbruk därför att de förlorar mindre av ljusflödet vid låga temperaturer än typer avsedda för inomhusbruk (även p-hus och garage är kalla utrymmen). Kvicksilver (Hg) är den vanliga vita ljuskällan som funnits mycket länge. Den ger ett blåaktigt ljus som upplevs som lite sterilt och kallt. Servicelife för en god kvalitet ligger på ca 16 000 timmar, men ljuskällan kan brinna oändligt mycket längre. Efter 4 år (16 000 brinntimmar, 4 000 per år) har UV-skyddet i lampan tagit slut. Lampan förstör då alla plastdetaljer som finns i armaturen, kuporna blir mjölkigt gulgröna och mycket spröda och ljusnedgången är markant. Till slut ser man att lampan lyser men den ger inget ljus till omgivningen. Den kommer som beskrivits ovan att förbjudas 2015 på grund av att den är ineffektiv. Glödljus, den gamla vanliga lampan som lyst upp de flesta hem men nu håller på att fasas ut på grund av att den är så ineffektiv. Den avger mer värme än ljus, men inte så mycket att det kan räknas som en värmekälla. Det är den ljuskälla som är mest lik dagsljuset. Servicelife, eller snarare livslängd är runt 1 000 timmar. 10

program utomhusbelysning HUVUDrubrik teknik och belysningsdelar UNDERrubrik Keramisk metallhalogen (ME (ellips, slammad lampa), MT (tub, klar lampa)) ger ett vitt ljus med betydligt bättre och stabilare färgåtergivning än kvicksilverlampan och ett något bättre ljusutbyte än kompaktlysrör. Ljuskällan är alltså effektiv. Den finns både med skruvsockel och stiftfäste samt klara (tubformade) och matta (ellipsformade) varianter. De klara avger mest ljus. Vanliga effekter är 35, 50 och 70 W (100, 150, 250 W) med skruvsockel och 20, 35, 50 och 70 W med stift. Servicelife är ca 12 000 timmar. Ännu så länge är de dyrare än NaH. Upptändningstid 3-5 minuter, vid varm lampa upp till 15 minuter. Lysrör: Den första typen av lysrör som kom på marknaden var ett enkelfärgslysrör, med ett dåligt Ra-inde. Det har ett mycket sterilt ljus eftersom det inte kan återge alla färger korrekt. Denna typ av lysrör kommer att fasas ut på samma sätt som glöd- och kvicksilverlampor. Fullfärgslysrör med ett färgåtergivningsinde över 80 är den vanligaste typen idag och är mest energieffektiv sett i lumen/watt. Denna typ av lysrör finns också i olika färgtemperaturer. Liksom för kompaktlysrör är det viktigt att välja en ljuskälla för utomhusbruk, så att de tänder och lyser bra även vid låga temperaturer (även i p-hus och garage). I lysrörs-armaturer som inte har HFdon skall s k säkerhetständare ersätta den vanliga tändaren (glimtändaren) för att minimera risken för brand. Servicelife är 12 000 timmar, men det finns numera longlife-lampor med ca 48 000 timmars servicelife. LED, (Light Emission Diod) - vår nyaste ljuskälla - skiljer sig markant från alla övriga ljuskällor då den bara sprider ljuset i en riktning. En lysdiod består av ett halvledarmaterial kopplat till en strömkälla som alstrar ljus. Dioden är mindre än 1 cm lång och sätts därför ofta samman till kluster av tiotals dioder. Förutom låg energiförbrukning, har dioden lång livslängd. Det finns inga vita dioder, utan det vita ljuset skapas genom att ett lyspulver, oftast fosfor, tillsätts utanpå en blå diod, alternativt genom att röda, gröna och blå dioder blandas (RGB). Servicelife brukar idag anges till ca 50 000 timmar, troligen håller de mycket längre med de kommer att tappa i ljusflöde med tiden, så 50 000 timmar brinntid kan anses vara realistiskt idag. LED som ljuskälla är fortfarande under utveckling så ingen vet ännu hur bra den kommer att bli. LED kan upplevas mycket bländande om det används utan avskärmning. Induktionslampa ger ett vitt ljus och är inte så vanlig i utomhusarmaturer. Det går att ersätta de flesta ljuskällor med en induktionslampa om man kopplar bort befintliga drivdon i armaturen. Bekymret är dock att de ofta inte får plats för de är större än vanliga ljuskällor. Dessutom är reflektorn i armaturen avpassad för att sprida ljuset optimalt för den ljuskälla den är designad för. Sätter man in en induktionslampa blir spridningen och ljusfördelningen mycket sämre. Induktionslampan är känslig för kyla och tappar mycket av sitt ljusflöde när det blir minusgrader. Induktionslampan kan användas som en tillfällig lösning om man behöver ersätta kvicksilverljuskällor i väntan på investeringspengar till armaturbyte. Urladdningslampor är ett samlingsnamn för många av lamporna ovan (kvicksilver, lysrör, metallhalogen, hög- och lågtrycksnatrium). Gemensamt är att ljuset alstras genom en elektrisk urladdning i en gas eller metallånga innesluten i ett glasrör. 11

program utomhusbelysning HUVUDrubrik teknik och belysningsdelar UNDERrubrik Sammanställning av olika ljuskällors egenskaper Ljuskälla Färgtemp. (K) Ljusutbyte (lm/w) Färgåtergivn. (Ra-inde) Inköpspris i kr 2010 inkl rabatt Servicelife brinntimmar Lågtrycksnatrium <2000 100-170 <20-16 000 Högtrycksnatrium 2 000 85-130 20 50-60 Keramisk metallhalogen 16 000 Finns även longlife 48 000 2 800-4 200 80-120 80-90 150-300 12 000 Lysrör 3 000-7 000 60-100 20-80 15-50 12 000 Finns även longlife 48 000 Kompaktlysrör 2 700-4 200 50-75 70-80 15-35 12 000 LED 3 000-5 000 20-80 <80-50 000 Induktionslampa 2 700 7 000 70-80 80 250 Kvicksilver Hg 3 000-4 200 30-50 50-60 20-30 16 000 Glödlampa 2 700 9-15 100 2-3 1 000 Numrering av ljusfärger Det är viktigt för upplevelsen att ljuskällan har rätt färgtemperatur. Ljuskällorna numreras efter färgåtergivning och färgtemperatur. Detta nummer står på förpackningen. Första siffran står för färgåtergivning. 8 betyder att ljuset har ett RA-inde på 80-89. De två följande siffrorna beskriver ljustemperaturen. 30 står för 3 000K. 830 betyder alltså ett RAinde över 80 och färgtemperatur 3 000K. Lämpliga standardljusfärger är 827-830. Det ger ett varmtonat vitt ljus med en bra färgåtergivning. Vid effektbelysning kan man i vissa fall använda en kallare färgton för att lyfta fram t.e. skulpturer och andra objekt. Ljusutbytet blir bättre ju högre färgtemperaturen är (ju kallare färgen är). I parkeringshus kan man välja en kallare färgtemeratur, upp mot 4 000 K om man så önskar. Det blir alltså en effektivare ljuskälla. I förgrunden till vänster är det ett kallare ljus, ca 4 000K. Längre bak i bilden är färgtonen varmare, ca 3 200K. Bild från projektet Lika Olika i Biskopsgården. 12

program utomhusbelysning HUVUDrubrik teknik och belysningsdelar UNDERrubrik Energimärkning Ljuskällor omfattas av energimärkningen. Här går skalan från A-G, där A är mest effektiv. Termen energisparlampa, energy saver eller motsvarande, får bara användas för lampor i energiklass A. Märkningen är tryckt direkt på förpackningen i färg eller svartvitt. Från den 1 september 2010 är det lag på att lampförpackningar ska märkas tydligt. Det ska finnas information om: Medellivslängd Ljusflöde Färgtemperatur Färgåtergivning Upptändningstid Antal tändcykler Mått Om lampan är speciellt utformad för att klara kyla, till eempel utomhus, eller värme, till eempel i en bastu. Det måste finnas en varning på lampförpackningen om lampan inte är dimbar. För lågenergilampor måste kvicksilverhalten anges i milligram (tusendels gram). Eempel på en energimärkning av ljuskälla. Den kan se annorlunda ut men uppgifterna skall vara de samma. Stolpar Den beräknade livslängden på en stolpe anses vara ca 40 år. Med detta resonemang bör alla originalstolpar från miljonprogramsbygget nu vara slut och många är det också. I slutet av 60- och början av 70-talet började stolptillverkarna optimera materialåtgången, godstjockleken minskades i stolparna. På många håll är en stolpe från tidigt 60-tal i bättre skick än en som är tio år yngre. Det är därför viktigt att även stolparnas kondition ses över med jämna mellanrum för att undvika skador på människor och egendom på grund av sönderrostade stolpar. Alla stolpar skall placeras i fundament som är avpassade för stolphöjder och markförhållanden. Nya stolpar bör ha förstärkt korrosionsskydd så kallad rotlack för att få en så lång livslängd som möjligt. Den etrakostnad rotlacken kostar är väl investerade pengar. Även lackade stolpar bör ha rotlack. Som standard skall varmgalvad stolpe med rotlack användas. Innan man väljer en färgad stolpe skall man noga tänka igenom den etra underhållskostnad som man samtidigt ådrar sig. Försök att alltid välja en standardkulör och en standardstolpe, annars skapar man bara bekymmer i framtiden. Standardfärgerna är av tillverkarna valda för att de är så tåliga som möjligt. Lämpliga stolphöjder 4 5 m på gårdar och gångstråk 6-8 m på parkeringsytor och bostadsgator 6-8 m för objektbelysning 13

program utomhusbelysning HUVUDrubrik teknik och belysningsdelar UNDERrubrik Att kunna serva armaturer och byta lampor från stege är en viktig parmeter, men den skall vägas mot risken för skadegörelse. Det kan vara mer kostnadseffektivt att ha högre stolpar på vissa platser med mycket skadegörelse och ta dit en lift vid de tillfällen serielampbyte mm skall utföras än att ha en låg stolpe och byta ljuskälla från stege. Pollare Pollare bör användas restriktivt som stämningshöjare eller i rabatter. De skall också passa in i stilen. I landshövdingehusområden passar de inte. Det stora problemet med pollare är att de är känsliga för vandalisering. De är också dyra i förhållande till ljusutbytet. Vid val av pollare skall stor vikt läggas på hållbarhet och montering. De skall inte blända men samtidigt ge en bra ljusbild. Det är eftersträvansvärt att stolpröret går rätt ner i ett standardfundament utan någon form av mellandel eller adapter. Då kan man i framtiden lätt byta till en standardstolpe. Markinfällda armaturer Markarmaturer skall användas restriktivt. De är dyra men kan ge bra belysning på vertikala ytor. I många installationer med markarmaturer är kondens och vatteninträngning ett stort problem. För att minska problemen med fukt i armaturerna skall man i anslutning till installationen ha en bra dränering runt armaturen ansluten till en dräneringsslang för vidare avledning till en dagvattenbrunn eller dike. Övriga saker att tänka på före installation av markarmaturer är att glaset kan bli mycket varmt risk att bränna sig (yttemperaturen skall anges för armaturen). Det är olämpligt att placera en markarmatur i en sand- eller grusyta. Gruset lägger sig ovanpå glaset och effekten försvinner. Samma sak är det med gräs som sommartid väer över armaturen. Den kan då även skada och skadas av gräsklipparen. Många markarmaturer har någon form av skyddsgaller, dessa galler kan ofta göra att både löv, sand och grus fastnar och är svåra att få bort 14

program utomhusbelysning HUVUDrubrik teknik och belysningsdelar UNDERrubrik Fundament Standardfundament av betong skall användas, Cetong, MEAG eller motsvarande. Kvalitetsmässigt är de likvärdiga men ovandelen ser inte riktigt likadana ut så ambitionen bör vara att inte blanda typerna i samma anläggning. Lägsta fundamenthöjd skall vara 900 mm. För pollare kan 700 mm användas om de för övrigt står skyddat och med väl packade massor omkring. Kablar I gamla områden kan det finnas behov av att byta kablar om resten av belysningsanläggningen skall bytas ut. Genomsnittlig livslängd för kablar är 60-80 år. Ju fler skarvar det finns på kabeln ju kortare är livslängden. Befintliga kabellägen ritas in efter den information som finns, detta för att enklare kunna felsöka och undvika att skada kablar vid schaktning. Stolpar behöver tillräckligt höga fundament och packad mark runtom för att stå bra. Vid upprustning i befintliga områden bör även standarden på kablar ses över så att man får en anläggning som är både el- och driftsäker. Att byta kablar i anslutning till andra schaktningsarbeten är en mycket liten kostnad mot att senare gå tillbaka och gräva upp nya ytskikt som medför kvalitetsförsämring och ökar risken för framtida sättningar med mera. Innan nya inkopplingar utförs på befintligt kabelnät skall det dokumenteras hur kablarna ligger förlagda. Finns det ritningar skall det kontrolleras att dessa stämmer. Vid om- och tillbyggnader av belysningsanläggningen skall kabeldimensioner kontrolleras. Under några år på 1990-talet föreskrevs det 5-ledarkabel som skulle bli den nya standarden. På grund av risk för felkopplingar och olyckor togs kravet på 5-ledare bort efter ett par allvariga olyckor. Kontrollera alltid om det är 4- eller 5-ledare på de markförlagda kablarna innan nya inkopplingar utförs. Samla all utomhusbelysning till gemensamma matningspunkter för att underlätta för styrning och underhåll. Styrning De flesta belysningsanläggningar utomhus tänds och släcks med ett ljusrelä som slår av och till när ljusnivån är 10-20 lu. Det går att justera ljusreläerna för tidigare eller senare tändning och släckning. Det finns även andra varianter av tänd- och släcksignaler, från ett centalt beläget relä eller astronomiska ur. Nackdelen med dessa ur är de tänder i förhållande till när solen går ner och tar ingen hänsyn till om det är klart eller mulet väder vilket påverkar mörkrets inbrott avsevärt. Inomhus finns det en uppsjö av olika system att dimra och närvarostyra belysningen. Utomhus är man mer begränsad på grund av att många av ljuskällorna som används här är av typen urladdningslampor och de tänder inte direkt utan det kan gå upp till ett par minuter innan de lyser. Det finns system där även urladdningslampor kan dimras, många leverantörer av gatuarmaturer har inbyggda system till en rimlig kostnad där man på förhand kan ställa in att ljusmängden reduceras med 30-50% nattetid. Detta lämpar sig framför allt för parkeringsplatser och bostadsgator. Det finns även system där varje armatur kan regleras steglöst och anläggningen övervakas digitalt. Att ha helt närvarostyrd belysning utomhus kan skapa en ny form av otrygghet när det är mörkt. Om det är mörkt framför och bakom den plats man befinner sig på är det svårt att få en överblick över omgivningen. Däremot lämpar den nya LED-tekniken sig utmärkt för att ha ett svagt grundljus som vid närvaro dimrar upp till full styrka. Det finns redan i dag färdiga produkter på marknaden som fungerar på detta sätt. 15

program utomhusbelysning HUVUDrubrik Ekonomi, energi UNDERrubrik och miljö EKONOMI, ENERGI OCH MILJÖ Inventering Inventeringen är inte komplett utan vissa antaganden har gjort för att få rimliga värden. Siffrorna är alltså inte eakta utan skall ses som en uppskattning. Sammanställning per distrikt visar följande fördelning avseende antal ljuskällor, installerad effekt och beräknad energi. Driftdonets effekt har antagits till 25%. Erfarenhetsmässigt drar gamla armaturer med kvicksilver cirka 60% mer än angiven lampeffekt därav ett högre medelvärde än vad som normalt anges för driftdon. Antalet brinntimmar för utomhusbelysning med skymningsrelä ligger på cirka 4 000 timmar per år. Energikostnaden har i beräkningen antagits till 1,40 kr per kwh. Distrikt Totalt antal lampor Lampeffekt kw Beräknad effekt inkl. driftdon kw Beräknad energiförbrukn per år kwh Beräknad energikostnad per år Kr Öster 1054 74 93 370 210 513 294 Väster 1983 92 116 462 763 647 868 Kungsladugård 1630 50 62 249 020 348 628 Majorna 1300 57 71 285 345 399 483 Centrum/ Hisingen Bergsjön Centrum, Eriksbo 843 46 57 229 390 419 146 1333 83 104 415 725 582 015 Summa: 8143 402 503 2 012 453 2 910 434 Fördelningen av armaturtyper per distrikt Öster Väster Kungsladugård Majorna Centrum- Hisingen Bergsjön- Eriksbo Totalt pollare 41 84 87 57 36 31 336 stolpe 310 377 153 137 78 414 1 469 vägg 696 1 464 1 316 1 031 685 837 6 029 okänd 7 58 74 75 44 51 309 Summa 1 054 1 983 1 630 1 300 843 1 333 8 143 24 delområden av ca 50 var inte inventerade vid sammanställningstillfället. Vi har då gjort ett antagande om belysningen baserat på andra liknande områden och lagt till detta till inventeringen. För 800 lampor (av de ca 8 000) är inte effekten inventerad. Vi har antagit en medeleffekt på 70 W. I vissa fall är inte ljuskällan inventerad. Vi har antagit att det är kvicksilver om det är en stolpbelysning och ett kompaktlysrör om det är en väggarmatur. 16

program utomhusbelysning HUVUDrubrik Ekonomi, energi UNDERrubrik och miljö Lägenhetsantal i distrikten: Kungsladugårdca ca 3 700 Väster ca 3 400 Majorna ca 3 200 Öster ca 2 700 Bergsjön C/Eriksbo ca 2 400 Centrum/Hisingen³ ca 2 500 Markytans fördelning i m²: Väster 381 700 Bergsjön C/Eriksbo 321 500 Öster 288 600 Kungsladugård 227 900 Majorna 201 500 Centrum/Hisingen 183 600 Mest kvicksilverlampor återfinns i Bergsjön C, Eriksbo, Öster och Väster. Här finns miljonprogramsområden med relativt stora och öppna ytor. I Kungsladugård och Majorna är miljön småskalig. Gårdarna är mindre. Här är det vanligare med kompaktlysrör. Analys Inventeringen visar att det primära är att byta ut alla befintliga kvicksilverarmaturer. Det ger snabbt en stor energibesparing. Erfarenhetsmässigt har det dessutom visat sig att gamla armaturer dra avsevärt mycket mer energi än vad lampan anger (upp till 60 % mer) ofta beroende på att kondensatorerna i driftdonen är slut. I följande analyser är därför nuvärdet på effekten uppräknad med 25 % för att få en så rättvisande bild som möjligt. Effekten för de nya armaturerna är beräknade med elektroniska driftdon (HF-don) som drar mindre energi än de gamla magnetiska. Nedan visas resultatet av en LCC ⁴-analys som har utförs efter Miljöstyrningsrådets mall, beräknad på 20 års livslängd. I denna modell är det lätt att jämföra olika alternativ, men här är bara ett alternativ angivet eftersom ingångsvärdena till viss del är uppskattningar. Den andra tabellen visar att energianvändningen efter utbyte kommer vara mindre än hälften än i dag. Antagna värden är att genomsnittseffekten för de gamla armaturerna är 98 W och för de nya 45 W, d v s att alla gamla kvicksilverarmaturer byts till armaturer med 35 W keramisk metallhalogen. Energi priset är satt till 1,40 kr med 1% ökning per år och en räntesats på 4%. 3. Nyförvärv under 2011 på Norra Älvstranden är inte med i statistiken. Den gröna delen av stapeln är högre till höger beroende på att kostnaden för ljuskällor av typen keramisk metallhalogen är högre än för kvicksilver ljuskällor. Servicelife för keramisk metallhalogen är 12 000 timmar och för kvicksilver 16 000 timmar. Tendensen är att priset kommer att sjunka för metallhalogen ju större efterfrågan och konkurrensen ökar. Även servicelife beräknas bli längre. Beräkningen är utförd med dagens kostnader och brinntider. 4. Livscykelkostnadsanalyser beaktar den totala kostnaden för en produkt under livscykeln. Den tar därmed inte bara hänsyn till grundinvesteringen utan också till drift- och underhållskostnader samt räntekostnader. 17

program utomhusbelysning HUVUDrubrik Ekonomi, energi UNDERrubrik och miljö Tabellen över energianvändningen talar sitt tydliga språk. Dagens energiförbrukning för kvicksilverljuskällorna är runt 900 MWh, (troligen mer med tanke på ålder och skick på många av dem). Den nya beräknade energiförbrukningen kommer att vara 400 MWh. Även om några av de nya armaturerna bestyckas med något högre effekt kommer energiförbrukningen ändå att vara mindre än hälften av dagens. Kostnadsberäkning för utbyte av alla kvicksilverljuskällor på tre år Beräknat på 2011 års kostnader och uppgifter från inventeringen. Vid stora utbyten kan priserna troligen pressas något Distrikt Pollare Stolparmat. Väggarmat. Kostnad utbyte Per år (3 år) Öster 0 287 187 2 426 500 809 000 Väster 10 277 187 2 361 500 787 000 Kungsladugård 19 110 190 1 513 000 504 000 Majorna 17 132 144 1 494 000 498 000 Centrum-Hisingen 0 70 137 866 000 289 000 Bergsjön-Eriksbo 30 404 162 3 472 000 1 157 000 SUMMA 76 1 280 1 007 12 133 000 4 044 000 Kostnaden för hela utbytet under de tre åren är alltså ca 12 Mkr. En beräkning av energibesparingen visar att den blir 58% efter hela utbytet. (Beräknat på medeleffekt för gammal ljuskälla 98 W, medeleffekt för ny ljuskälla 42 W). Energikostnad före utbytet: 2 363 st 98 W 4 000 h 1,40 kr/kwh = 1 297 000 kr per år. Energikostnad efter utbytet: 2 363 st 42 W 4 000 h 1,40 kr/kwh = 556 000 kr per år. Beräknad besparing (i energikostnad) efter byte = 741 000 kr per år. 18

program utomhusbelysning HUVUDrubrik Ekonomi, energi UNDERrubrik och miljö Ekonomi Nuläge Inventeringen visar att Familjebostäder har cirka 8 000 armaturer utomhus. Vi betalar ca 2,9 Mkr per år för ström till dessa lampor. Miljöbelastningen motsvarar ca 40 ton co2/år om vi hade haft vanlig svensk elmi (Nu har Familjebostäder endast miljömärkt el enligt Svenska Naturskyddsföreningens definition, vilket innebär i princip inget utsläpp av CO2 men vi har antagit svensk elmi vid beräkningen). Det finns cirka 2 300 kvicksilverlampor som behöva ersättas. Vi har antagit att de byts ut under en period på 3 år. Som framgår av LCC-analysen lönar det sig både ekonomiskt och miljömässigt att byta ut dem. Nedan beskrivs strategierna för detta. Insatserna måste göras både på distrikten och centralt håll. Kvicksilverlamporna byts ut först men även våra armaturer med kompaktlysrör behöver bytas ut på sikt. De är i många fall både gamla och bländande. Energibesparingsberäkning vid större åtgärder Utifrån resultatet av inventeringen utförs en beräkning på uttagen energi samt en bedömning på vad som kan uppnås genom byte av armaturer och andra ombyggnader av anläggningen. Som en kvalitetssäkring på beräkningsunderlaget och inför det utbyte som planeras är det bra om det går att utföra mätningar av vad det egentliga effektuttaget är på någon eller några anläggningar. Skiljer detta värde mycket från det beräknade justeras det beräknade värdet motsvarande. Kostnadsbedömning & LCC-analys vid större åtgärder Varje åtgärd skall kompletteras med en kostnadsbedömning och någon form av LCCanalys, livscykelkostnad. Det finns enkla och bra mallar att ladda ner från bl a Miljöstyrningsrådet och Energimyndigheten. Här får man snabbt fram energibesparingen och hur lång avskrivningstiden är beräknat på energibesparingen. Erfarenheterna efter pågående och slutförda projekt tas tillvara och ger input och vägledning för kostnadsbedömningarna i nästkommande projekt. Likvärdighet vid upphandling Större ombyggnader och armaturbyten upphandlas enlig LOU, Lagen om Offentlig Upphandling. Då är det svårt att helt föreskriva specifik stolpe eller armatur utan tillägget likvärdig. Det är viktigt att trycka på att likvärdigheten avser såväl funktion, utseende som hållbarhetsperspektiv. Med hållbarhet avses här energi, miljöaspekter (t.e. transporter och produktion), möjlighet till återvinning och andelen återvunnet material i den nya produkten. Färre produkter, större kvantiteter, billigare priser Familjebostäder har en ambition att begränsa antalet produkter som används för att minimera risken för felinköp och felinstallationer. Kostnaderna blir lägre när större kvantiteter köps in och grossisten kan hålla lager att avropa inköp från. 19

program utomhusbelysning HUVUDrubrik ekonomii, energi UNDERrubrik och miljö Strategi för utbyte och upprustning För att snabbt få fart på arbetet med energibesparingar bör det göras i flera steg. Oftast kan flera steg utföras parallellt. För att upprätthålla en så god ljuskvalitet som möjligt är det lämpligt att byta ut befintliga kvicksilverljuskällor till nya i armaturer som håller en acceptabel status. Det är trots allt inte förbjudet att ha installerade kvicksilverljuskällor efter 2015, även om ambitionen bör vara att ha hunnit byta dem innan dess. På det sättet vinner vi tid. Entrébelysningar med kompaktlysrör behålls tills det är behov av att byta alla på gården eller i området. Distriktens ansvar Gör serielampbyten i kvicksilverarmaturer som är i godtagbart skick. Gör även byten i armaturer som är i så dåligt skick att de borde bytas, men där det inte går att byta armatur rätt av. De får en ny ljuskälla i väntan på en förändring. Byt ut alla uttjänta armaturer med kvicksilver och glödljuskällor där det direkt går att ersätta med en ny armatur i samma läge. Utbytet sker inom gestaltningsprogrammets ramar. Utveckling Fastighets ansvar Ta fram områden där beståndet är så dåligt att stora delar måste bytas. Detaljstudera de platser där det krävs en förändring av armaturernas placering. Titta på hur man med enkel effektbelysning kan komplettera eller ersätta den befintliga belysningen, till eempel genom att belysa berg och sopstationer eller utsidan av p-däck. Lägg ljus på vertikala ytor! Gör en systematisk översyn på belysningen över entréer och portgångar för att kunna prioritera utbytet. Detta handlar för det mesta om kompaktlysrör och läggs därför längre ner i proiriteringsordningen. Tabell med kostnader för olika typer av åtgärder Ett medelvärde för fullt färdigt arbete inklusive material, uppskattning av priset år 2011. Åtgärd Kostnad (kr) Byte av parkeringsarmatur 5 000 Byte av gårdsarmatur på stolpe 7 500 Byte av stolpe med fundament 4 m 10 000 Byte av stolpe med fundament 6 m 12 000 Byte av stolpe med fundament 8 m 14 000 Entréarmatur 3 000 Spotligt för effektbelysning 8 000 Minispotlight för portaler m m 5 000 Byte av kabel i gata per meter 800 Byte av kabel i grönyta per meter 350 20

program utomhusbelysning HUVUDrubrik ekonomii, energi UNDERrubrik och miljö Miljö Energiförbrukningen står för cirka 90 % av den totala miljöbelastningen i en belysningsanläggning och utgör den största delen av belysningens totala driftskostnad. Därför är det viktigt att välja ljuskällor som har högt ljusutbyte och lång livslängd som t.e. keramisk metallhalogen. Styrning och dimring sparar också energi. Energikostnaderna spås stiga i framtiden, därför är det är viktigt att kontinuerligt titta på alternativa lösningar. Utvecklingen och kvaliteten på både LED och solcellsdrivna anläggningar går starkt framåt. Det kanske kan finnas möjligheter att driva vissa belysningsanläggningar helt eller delvis med energi från solceller redan om några år. Familjebostäder skall ta del av utvecklingen men samtidigt vara konstruktivt kritisk och fråga efter tillverkning, kvalitet och garantier mm för nya produkter. Ur ett hållbarhetsperspektiv bör man även titta på möjligheterna till källsortering och återvinning av uttjänt material, samt om möjligt även titta på andelen återvunnet material, framförallt aluminium, i de nya armaturer som sätts upp. (Att använda återvunnen aluminium vid tillverkning drar bara ca en tiondel av energin jämfört med att producera ny aluminium.) Alla leverantörer skall visa att de är med i Elkretsen eller motsvarande organisation som svarar för branschens producentansvar/återvinning. I dagsläget finns det i Sverige ingen annan organisation än Elkretsen. De leverantörer som inte är med där måste visa hur de uppfyller kraven, eftersom producentansvaret gäller för alla. Ekodesigndirektivet Ekodesigndirektivets är en EU-förordning som har som mål att minska koldioidutsläppen genom att spara energi och öka andelen förnybar energi. Att den globala uppvärmningen påskyndas av våra utsläpp är nu de flesta forskare överens om. Direktivet implementerades i Sverige i maj 2008. Genom att sätta press på marknaden skall förhoppningsvis de så kallade 20-20-20 målen uppfyllas fram till 2020. Detta innebär att: minst 20 % av energin på produktionssidan (energibolagen) skall utgöras av förnybar energi minst 20 % skall energieffektiviseras på användarsidan minst 20 % mindre väthusgaser skall släppas ut, jämfört med maj 2008 Det är Ekodesigndirektivet som styr tidpunkterna för utfasningen av glödlampor och ställer krav på att alla nya ljuskällor skall vara energieffektiva. Numera skall det på förpackningen anges hur stort ljusflödet är, anges i lumen. Av någon anledning omfattas inte induktionslampan av Eko-designdirektivet. Om det finns delar av belysningsanläggningen som fortfarande är bestyckad med glödljus finns det på energimyndighetens hemsida tydliga sammanställningar som beskriver hur utfasningen sker. Vad som bör tilläggas är att förbudet gäller att sätta nya produkter på marknaden. Det som redan finns hos grossister och leverantörer får säljas, men det är samtidigt inget krav att produkterna skall finnas på marknaden fram till förbudet kommer. Redan nu kan man se att det är svårt att få tag på vissa typer produkter. Ekodesigndirektivet kommer att påverka hela vår energianvändning framöver. Det gäller att tänka klimatsmart i alla delar av verksamheten. Ju mer energi som går att spara utan att göra avkall på ljuskvaliteten ju större är vinsten för alla. Material- och produktval skall granskas i Sunda Hus Familjebostäder använder databasen Sunda Hus som verktyg för att kunna välja lämpliga produkter sett ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Sunda Hus kan användas i projekt men också i vardagsförvaltningen. Vi har för avsikt att vara ett föredöme för andra i branschen samt stimulera marknaden till att ta fram bra produkter ur miljö- och hälsosynpunkt. 21