Tjänsteskrivelse 1 (3) 2016-05-11 FHN 2014.0050 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Sammanfattning Handlingsplanen togs upp för beslut i kommunfullmäktige den 23 februari 2016. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till folkhälsonämnden. Detta för att ärendet ska kunna skickas på remiss till andra nämnder i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 7 januari 2015 26. I beslutet angavs även att när handlingsplanen mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga skickas på remiss till nämnderna bör följande fråga ställas: Vad skulle ni kunna bidra med ytterligare för att minska barnfattigdomen? Samtliga nämnder har lämnat yttranden angående handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Yttrandena har sammanställts och tagits i beaktande. Handlingsplanen har reviderats och skickas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 11 maj 2016 Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 2016-05-10 47 Kommunstyrelsens protokoll 2016-04-26 115 Gymnasienämndens protokoll 2016-04-22 37 Kultur- och föreningsnämndens protokoll 2016-04-20 40 Socialnämndens protokoll 2016-04-18 36 Barn- och utbildningsnämndens protokoll 2016-04-18 39 Myndighetsnämndens protokoll 2016-04-14 31 Folkhälsonämndens protokoll 2016-03-09 30 Bakgrund Ett förslag till handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn har utarbetats under hösten 2015 av en arbetsgrupp med en representant från respektive förvaltning inom kommunen. Gruppen har letts av en projektledare från folkhälsoförvaltningen. De bakomliggande orsakerna till ekonomisk utsatthet i Karlskoga har presenterats i förstudien om ekonomisk utsatthet (KS 2014-04-08 83 Förstudie kring barnfattigdom) och ligger till bakgrund för handlingsplanen.
Tjänsteskrivelse 2 (3) 2016-05-11 FHN 2014.0050 Handlingsplanen togs upp för beslut i kommunfullmäktige den 23 februari 2016. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till folkhälsonämnden. Detta för att ärendet ska kunna skickas på remiss till andra nämnder i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 7 januari 2015 26. I beslutet angavs även att när handlingsplanen mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga skickas på remiss till nämnderna bör följande fråga ställas: Vad skulle ni kunna bidra med ytterligare för att minska barnfattigdomen? Beskrivning av ärendet Samtliga nämnder har lämnat yttranden angående handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Frågan: Vad skulle ni kunna bidra med ytterligare för att minska barnfattigdomen? - har varit en del av nämndernas yttrande. Enligt kommunstyrelsens yttrande har förtydligande skett (sid 11) angående uppföljning och utvärdering. Att åtgärderna i handlingsplanen med dess indikatorer sker på årsbasis och i samband med ordinarie uppföljning av mål och styrmått. Gymnasienämnden tillstyrker Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga i befintligt skick. Kultur- och föreningsnämnden har i sitt yttrande förtydligat sina insatser vilket blir en del av utförandet och bidrar till resultatet. Enligt socialnämndens yttrande har handlingsplanen justerats kring socialnämndens insats under punkt 4.1.1 (sid 7) att särskilt uppmärksamma barnens situation och följa upp barnens utsatthet. Barn- och utbildningsnämnden tillstyrker Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga i befintligt skick. Myndighetsnämnden ställer sig positiv till arbetet med handlingsplanen och gör bedömningen att nämnden därmed uppfyller sin del i arbetet utifrån de ramar som lagstiftningen, dvs. miljöbalken medger. Enligt samhällsbyggnadsnämndens yttrande har komplettering av numrering skett för att kunna hänvisa till specifika åtgärder. Likaså har formuleringen av insatsen 4.4.2 (sid 11) justerats i enlighet med yttrandet. I uppdraget att göra en handlingsplan ingick inte att specificera information om kostnadsfria insatser varför någon ändring inte gjorts om detta. Arbetsgruppen har gjort prioriteringen av vilka åtgärder som handlingsplanen ska innehålla. Detta innebär åtgärder som är direkt riktade för att minska den ekonomiska utsattheten och/eller förebygga och mildra effekterna av ekonomisk utsatthet. Samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker även att uppföljning ska ske samband med ordinarie uppföljning av mål och styrmått. De bakomliggande orsakerna till ekonomisk utsatthet i Karlskoga har presenterats i förstudien om ekonomisk utsatthet (KS 2014-04-08 83 Förstudie kring barnfattigdom) och ligger till bakgrund för handlingsplanen. Inga ytterligare justeringar har gjorts med anledning av yttrandet.
Tjänsteskrivelse 3 (3) 2016-05-11 FHN 2014.0050 Yttrandena har sammanställts och tagits i beaktande. Handlingsplanen har reviderats och skickas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut 1. Folkhälsonämnden godkänner remissbehandlad Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga. 2. Folkhälsonämnden föreslår kommunstyrelsen att godkänna Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga för vidare beslut i kommunfullmäktige. Ulrika Lundgren Förvaltningschef Expedieras till Kommunstyrelsen
FHN 2014.0050 Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Karlskoga Kommun 2016-2017
FHN 2014.0050 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 4 2. BAKGRUND... 4 POLITISKA BESLUT... 4 STYRDOKUMENT... 4 DEFINITION... 5 OMFATTNING... 5 SYFTE OCH MÅL... 5 METOD, AVGRÄNSNING OCH FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN... 5 Avgränsning... 6 Fördjupningsområden... 6 3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MOT EKONOMISK UTSATTHET BLAND BARN... 6 4. PRIORITERADE ÅTGÄRDER I ARBETET MOT EKONOMISK UTSATTHET BLAND BARN OCH UNGA... 7 4.1 EKONOMISK TRYGGHET OCH UTBILDNING... 7 4.1.1 Utvecklingsarbete avseende ett utökat barnperspektiv vid handläggning av... 7 ekonomiskt bistånd... 7 4.1.2 Utreda möjligheten till att erbjuda fler kommunanställda heltid genom beprövade modeller.. 7 4.1.3 Inventering av praktikplatser inom kommunens verksamheter... 7 4.2 SKOLA... 8 4.2.1 Erbjudande av barnomsorg på obekväm arbetstid... 8 4.2.2 Utredning avseende kompensatorisk frukost i skolan... 8 4.2.4 Utökad kompetent vuxennärvaro inom grundskolan... 8 4.2.3 Digitala lärverktyg i skolan... 8 4.2.5 Likvärdig tillsyn av förskolor och skolor... 9 4.2.6 Öppna förskole- och skolgårdar för allmänheten... 9 4.3 KULTUR OCH FRITID... 9 4.3.1 Att skapa fler förutsättningar för barn och unga att utföra lek, aktivitet och spontanidrott... 9 4.3.3 El Sistema... 10 4.3.4 Idrottsfritids... 10 4.3.5 Lovverksamhet... 10 4.4 HEM OCH FAMILJ... 10 4.4.1 Ansökan om bistånd... 10 4.4.2 Trygga och säkra gång- och cykelvägar till skola och fritid som är tillgängliga året runt... 11 4.4.3 Utvecklingsarbete avseende metoder och forum för delaktighet och inflytande bland barn och unga... 11 4.4.4. Barn och unga som anhörig i familjer med våld, missbruk och psykisk ohälsa... 11 4. UPPFÖLJNING OCH REVIDERING... 11 5. REFERENSER... 12
1. Inledning FN:s konvention om barnets rättigheter innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Enligt barnkonventionen artikel 2, 26 och 37 har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard, social trygghet och utveckling. Alla barn ska ha samma rättigheter, lika värde och ingen får diskrimineras 1. Ekonomisk utsatthet bland barn, även kallat barnfattigdom är en nationell viktig fråga som regeringen särskilt lyfter fram inom ramen för barnrättspolitiken. Sedan 1980- talet har hälsogapet mellan olika sociala grupper ökat. För att förhindra en utveckling mot bland annat ökad social oro, konflikter och utanförskap är det av största vikt att minska skillnader i hälsa och dess orsaker. För att skapa en social hållbarhet och minska skillnader i hälsa ger Sveriges kommuner och landsting fem rekommendationer till kommuner i Sverige. Två av dessa är att ge alla barn och unga en bra start i livet samt att ge alla förutsättningar till egen försörjning 2. Ekonomisk utsatthet bland barn har under flera år varit ett omdebatterat ämne. Det finns delade meningar om ekonomisk utsatthet bland barn överhuvudtaget existerar i Sverige, vad begreppet innefattar samt vilka åtgärder som anses lämpliga. Trots delade meningar om definition, orsaker och effekter har idag inte alla barn i Sverige samma möjligheter 3. I Karlskoga har de senaste åren andelen ekonomiskt utsatta barn ökat. År 2013 levde 13,5 % av barnen i Karlskoga i ekonomisk utsatthet, vilket motsvarar cirka 750 barn 4. Att växa upp i ett ekonomiskt utsatt hem påverkar i hög grad barns vardagsliv och ses allmänt som en riskfaktor i barns liv. Barn som växer upp under sämre sociala och ekonomiska förhållanden har bland annat en förhöjd risk för psykisk och fysisk ohälsa, sämre skolresultat och en fritid som påverkas negativt av att inte ha samma möjligheter till att delta i olika sammanhang 5. 2. Bakgrund Politiska beslut I november 2012 beslutade kommunfullmäktige i Karlskoga att bifalla en motion om att införa en kommunal handlingsplan mot barnfattigdom samt att barnfattigdomen i Karlskoga skall minska och på sikt avskaffas. I samma beslut uppdrog kommunfullmäktige kommunstyrelsen att genomföra en förstudie kring barnfattigdom i Karlskoga med syfte att skapa underlag till en handlingsplan. Förstudien gjordes utifrån folkhälsonämndens uppdrag kring jämlik och jämställd hälsa. Arbetet genomfördes av folkhälsoförvaltningen och presenterades för kommunstyrelsen i januari 2015. 6 Den 7 januari 2015 beslutade kommunstyrelsen att uppdra folkhälsonämnden, att i samråd med övriga nämnder, upprätta förslag till handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn 7. Styrdokument Karlskoga kommuns övergripande ambition i Vision 2020 är att ha ett livskraftigt och dynamiskt Karlskoga. Att vara möjligheternas stad, där du som enskild individ, oavsett bakgrund eller kön kan göra skillnad, får lyckas och enkelt kan samverka med andra, erbjuder attraktiva boenden och miljöer och upplevs som en trygg och säker stad. 8 1 Socialdepartementet, 2014 2 Sveriges kommuner och landsting, 2013 3 Näsman Elisabeth, 2012 4 Statistik är hämtad från folkhälsomyndighetens databas 5 Näsman Elisabeth, 2012, Douglas Mary, 2013 Fernqvist Stina, 2011 6 Karlskoga Kommun, 2012 7 Karlskoga Kommun, 2015, Kommunstyrelsens protokoll. 8 Karlskoga Kommun, 2010 4
För att nå ambitionen i Vision 2020 har Karlskoga kommunövergripande mål. Ett av dessa mål är att kommunen prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Karlskoga kommuns arbete präglas av ett främjande och förebyggande förhållningssätt och har ett tydligt barnperspektiv. Kunskap om skydds- och riskfaktorers påverkan på individers utveckling och hälsa används för att stärka barn och unga och framförallt de mest utsatta. Att leva i en ekonomiskt utsatt familj påverkar och begränsar ofta barns hela vardag och förutsättningar. Karlskoga kommun prioriterar insatser som stärker barns och ungas fysiska, psykiska, kulturella och sociala utveckling för en jämlik hälsa och möjlighet till en aktiv fritid. 9 Ekonomiska och sociala förutsättningar är också ett prioriterat område i den barn- och ungdomspolitiska policyn i Karlskoga och Degerfors kommuner. Policyn utgör en gemensam plattform samt tydliggör den politiska viljeinriktningen och strategierna för det övergripande barn och ungdomspolitiska arbetet i kommunerna 10. Tillsammans med Region Örebro län har kommunerna undertecknat ett folkhälsoavtal för åren 2012-2016 med syfte att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen och med åtagande om att prioritera insatser för att främja barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor. I avtalet uttalas också att kommunerna ska prioritera ekonomisk utsatthet bland barn i det lokala folkhälsoarbetet 11. Definition Begreppet Ekonomiskt utsatta barn och unga/barnfattigdom definieras i Karlskoga som: Barn och unga som lever i familjer med låg inkomststandard och/eller i familjer som har långvarigt försörjningsstöd 12. Handlingsplanen avser ekonomisk utsatthet bland barn och unga 0-18 år. Med barn enligt FN:s barnkonvention menas varje människa under 18 år, benämningen unga har lagts till för att representera den övre åldern enligt FN:s definition. Omfattning Handlingsplanen omfattar samtliga nämnder i Karlskoga kommun. Syfte och mål Handlingsplanen syftar till att föreslå åtgärder som motverkar ekonomisk utsatthet bland barn i Karlskoga. Åtgärderna innefattar både åtgärder som direkt kan påverka ekonomisk utsatthet bland barn samt kompensatoriska åtgärder som förebygger och mildrar effekter av att vara ekonomisk utsatt. Det övergripande målet är att Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Målet är ett kommunövergripande mål beslutat av kommunfullmäktige i Karlskoga. Metod, avgränsning och fördjupningsområden Handlingsplanen har under hösten 2015 utarbetats av projektledare inom folkhälsoförvaltningen samt en arbetsgrupp bestående av en representant från respektive förvaltning (barn- och utbildningsförvaltningen samt gymnasieförvaltningen har haft en gemensam representant). 9 Karlskoga Kommun, 2015 10 Karlskoga och Degerfors kommuner, 2012 11 Karlskoga och Degerfors kommuner, Örebro läns landsting, 2011 12 Karlskoga Kommun, 2013 5
Arbetsgruppen har genom komplettering av pågående insatser, utvecklingsbehov och förslag samt genomförda workshops prioriterat förslag till åtgärder. Workshops har baserats på ett antal fördjupningsområden vilket nämns nedan. Arbetsgruppens fokus har varit att lyfta och stärka befintliga åtgärder, hitta nya åtgärder samt att lyfta samverkan i åtgärder. Varje representant i arbetsgruppen har haft ansvaret att arbetet förankrats inom den egna organisationen och att fördjupningsområden diskuterats och lett till förslag på insatser. Avgränsning Åtgärder som framförallt kan påverka utvecklingen av ekonomisk utsatthet bland barn finns på nationell nivå och berör strukturella förändringar så som socialförsäkringssystem, arbetsmarknad med mera. På lokal nivå finns dock också krav och flera möjligheter till att minska samt kompensera för ekonomisk utsatta barn och deras familjer vilket handlingsplanen inriktar sig på. Fördjupningsområden För att ta fram handlingsplanen har ett antal fördjupningsområden använts. Dessa sorteras efter områden som direkt påverkar familjens ekonomiska situation samt områden som har en inriktning för att mildra och förebygga negativa effekter för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Fördjupningsområdena utgår från barnkonventionen, från forskning vilket anger de viktigaste negativa effekterna för ekonomiskt utsatta barn samt från nätverket Att mäta det omätbara / Ekonomisk utsatthet bland barn. Direkt påverkan på ekonomisk utsatthet Ekonomisk trygghet och utbildning Möjlighet till egen försörjning genom arbete, arbetsmarknads- och utbildningsinsatser, försörjningsstöd samt kommunens möjligheter att ge stöd och på annat sätt påverka familjens ekonomiska situation. Förebyggande och mildring av effekter av ekonomisk utsatthet Skola Insatser för alla elevers likvärdiga möjligheter till goda skolresultat och därmed framtida arbete. Insatser för alla barns lika möjligheter att vara delaktiga i aktiviteter under skoltid. Kultur och Fritid Främja möjlighet till fritidsaktiviteter för alla barn utifrån kunskapen att barn i ekonomiskt utsatta hushåll har en mindre aktiv fritid än andra barn. Hem och familj Hälsofrämjande och förebyggande arbete utifrån kunskapen att det finns ett starkt samband mellan barns ekonomiska utsatthet och ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa, vräkning samt våld i nära relationer. 3. Förutsättningar för arbetet mot ekonomisk utsatthet bland barn Att verka för ökad kunskap om ekonomisk utsatthet bland barn och unga hos kommunens anställda är en viktig förutsättning för arbetet mot ekonomisk utsatthet bland barn. Att få kunskap och förståelse för vad det innebär att leva i ekonomiskt utanförskap och vilka effekter det får leder till ett ökat gemensamt förhållningsätt bland politiker, ledning och anställda. Ytterligare en förutsättning för ett framgångsrikt arbete för ekonomiskt utsatta barn och deras familjer är att kommunen i åtgärder mot ekonomisk utsatthet bland barn verkar för en nära samverkan inom kommunen, med regionen, näringsliv, civila samhället samt övriga aktörer och där alla verksamheter aktivt arbetar med frågan. Att verka för ökad kunskap och samverkan är ett ansvar för samtliga nämnder och förvaltningar i kommunen. 6
4. Prioriterade åtgärder i arbetet mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Nedan listas prioriterade åtgärder i handlingsplanen för att uppnå Karlskoga kommuns övergripande mål att prioritera främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. 4.1 Ekonomisk trygghet och utbildning 4.1.1 Utvecklingsarbete avseende ett utökat barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd Bakgrund: När en utredning om ekonomiskt bistånd berör barn ska socialtjänsten särskilt uppmärksamma barnens situation och följa upp barnens utsatthet. Socialtjänsten ska alltid beakta barnets bästa och dokumentera på vilket sätt det har skett. När det finns barn som kan påverkas av beslut är det viktigt att handläggare undersöker barnens situation. Hur stor vikt som ska läggas vid ett barns situation bedöms från fall till fall. Ansvar: Socialnämnden Status: Påbörjas 2016 Uppföljning: Genomgång av bedömningar. Har ett barnperspektiv använts? Har barnets behov bedömts inför ett beslut? 4.1.2 Utreda möjligheten till att erbjuda fler kommunanställda heltid genom beprövade modeller Bakgrund: En viktig faktor för att barn inte ska hamna i ekonomisk utsatthet är att föräldrarna har en stabil förankring på arbetsmarknaden. Trots att den vanligaste orsaken till bristande inkomster är arbetslöshet räcker ibland inte inkomst från arbete till, exempelvis vid deltidsarbete. Att bidra till trygga ekonomiska uppväxtvillkor är ett gemensamt ansvar för både stat och kommun. Utredningen ska utgå från varje verksamhets behov. Ansvar: Samtliga nämnder Status: Påbörjad Uppföljning: Karlskoga kommun Årsredovisning. Andel medarbetare som arbetar heltid. Andel medarbetare som erbjuds heltidsanställning inom nämndens verksamheter. 4.1.3 Inventering av praktikplatser inom kommunens verksamheter Bakgrund: Att möjliggöra för individer att praktisera inom kommunens verksamheter ökar möjligheten till arbete och därmed inkomst samt kontaktnät. Inventering av praktikplatser pågår i kommunen. Karlskogas arbetsmarknadsenhet samordnar detta arbete. Samverkan sker även med Arbetsförmedlingen. Ansvar: Samtliga nämnder Uppföljning: Granskning av resultat i inventering. 7
4.2 Skola 4.2.1 Erbjudande av barnomsorg på obekväm arbetstid Bakgrund: Att vistas på förskola har betydelse för barns lärande inom flera områden och utgör en betydelsefull skyddsfaktor för barn från mindre socioekonomiskt gynnade familjer. Enligt Skollagen behöver kommunernas förskolor inte erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Att få ihop vardagen som ensamstående förälder med låg inkomst kan vara arbetsamt såväl ekonomiskt som logistiskt. Inom exempelvis vårdsektorn är obekväma arbetstider standard. Att som kommun erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid har en stor betydelse för en likvärdig tillgång till barnomsorg oavsett föräldrars arbetstider. Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning: Barn- och utbildningsnämndens mål och budget. Antal inskrivna barn i omsorg på obekväma tider (18.00 06.00). 4.2.2 Utredning avseende kompensatorisk frukost i skolan Bakgrund: Ett sätt att stödja barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer är att servera frukost på skolor. Barn kan gå till skolan hungriga på grund av att det inte finns frukost hemma vilket innebär en dålig start på dagen. Barn som regelbundet äter frukost presterar bättre i skolan. Frukosten påverkar vårt medvetande, vi minns bättre och koncentrerar oss lättare. Ansvar: Kommunstyrelsen, pågående utredning avseende kostnader och effekter. Status: Påbörjad Uppföljning: Återrapportering till kommunstyrelsen i december 2015 4.2.4 Utökad kompetent vuxennärvaro inom grundskolan Bakgrund: Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och betyg är starkt och barn som växer upp i ekonomisk utsatthet lämnar grundskolan med lägre betyg än andra barn. För barn i skolåldern kan ekonomisk utsatthet få negativa konsekvenser i form av att barnen ofta uttrycker oro, har magont inför skolan och är missnöjda med sina skolprestationer. Fler närvarande vuxna i skolan kan bidra till en tryggare skola vilket i sin tur ökar möjligheterna till att elever kommer till skolan. Detta ger förutsättningar för elever att nå måluppfyllse i skolan och goda förutsättningar i framtiden. Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden Status: Ej påbörjad Uppföljning: Personaltäthet 4.2.3 Digitala lärverktyg i skolan Bakgrund: God digital kompetens är en grundförutsättning för att kunna verka i samhället idag och i framtiden. I Karlskoga får alla elever från förskoleklass till årskurs 6 låna digitala lärverktyg med mål att stödja alla elever att nå goda studieresultat. Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning: Uppföljning av arbetet kommer att ske för att säkerhetsställa möjligheten till fortsättning. 8
4.2.5 Likvärdig tillsyn av förskolor och skolor Bakgrund: I miljöbalken är barn prioriterade i tillsyn och risk för ohälsa är det som avgör tillsynsbehov. Tillsyn på skolor, förskolor och boendemiljöer sker generellt eller där risk för ohälsa är störst. Det vill säga de lokaler som har sämst förutsättningar, är dåligt underhållna eller där verksamheten har dålig kunskap om förebyggande av ohälsa. Genom likvärdig tillsyn minskas risk för att till exempel skolor särbehandlas. Ansvar: Myndighetsnämnden för Karlskoga och Storfors kommuner. Uppföljning: Återrapportering av dessa ärenden sker löpande till den gemensamma myndighetsnämnden. 4.2.6 Öppna förskole- och skolgårdar för allmänheten Bakgrund: Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö. Tillgång och närhet till parker, lekparker och grönområden av god kvalitet är viktiga faktorer för lust och möjlighet till ett fysiskt aktivt liv i sin närmiljö. Karlskoga kommun har beslutat att bland annat förskolor och skolor anses som offentliga vilket innebär att förskolans och skolans skolgårdar tillsammans med lekplatser kan brukas av allmänheten efter skoltid. Ansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Uppföljning: Årligen genom inventering/besiktning tillsammans med förvaltare och övrig personal. 4.3 Kultur och fritid 4.3.1 Att skapa fler förutsättningar för barn och unga att utföra lek, aktivitet och spontanidrott Bakgrund: Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö. God tillgång till anläggningar för rekreation, lekplatser, parker och andra grönytor ökar fysisk aktivitet hos både yngre och äldre barn. Ansvar: Samhällsbyggnadsnämnden i samverkan med kultur- och föreningsnämnden. Uppföljning: Samhällsbyggnadsnämndens mål och budget. Antal åtgärder per år som rapporteras och där ingen minskning får ske. Antal ej bokningsbara aktivitetsplatser (is, snöbacke, basketplan, boulebanor, skatepark, öppna ytor) inom tätorten riktade mot barn och ungdomar. 4.3.2 Jämlik kulturskola Bakgrund: Konst och kultur berikar barn och ungas liv. Strukturerad fritidssysselsättning tränar barn och unga i kamratrelationer och socialt samspel. Kulturskolan i Karlskoga har på uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott utrett åtgärder för hur deltagandet i kulturskolans verksamhet skulle kunna utvecklas till att bli mer jämlikt. Fortsatt utveckling av en jämlik kulturskola pågår. Ansvar: Kultur- och föreningsnämnden Uppföljning: Kultur- och föreningsnämndens mål och budget. 9
4.3.3 El Sistema Bakgrund: El Sistema är en musikundervisningsmetod för barn från olika kulturer med visionen att utveckla och skapa en positiv social förändring i barns liv. Undervisningen består av sång och rytmik i grupp i förskoleklasser. El Sistema främjar barns och ungas rätt och möjlighet att komma i kontakt med konst och musik från tidiga år, oavsett socioekonomisk förutsättning. El Sistema bidrar också till social integration genom att barnets familj regelbundet är inbjuden till att delta vid familjeträffar. Ansvar: Kultur- och föreningsnämnden i samverkan med barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden samt socialnämnden. Uppföljning: Uppföljning sker genom enkät till klasslärare samt deltagande barn och föräldrar. 4.3.4 Idrottsfritids Bakgrund: Barn i ekonomiskt utsatta hushåll deltar mer sällan i organiserade fritidsaktiviter och fritiden påverkas av familjens ekonomiska hinder. Fysisk aktivitet är en viktig skyddsfaktor för psykisk och fysisk ohälsa hos unga. Förmågan att fungera socialt med jämnåriga i gruppaktiviteter är en värdefull insats mot att minska känsla av utanförskap. Att som kommun erbjuda barn att kostnadsfritt prova på olika idrotter främjar möjligheterna för ekonomiskt utsatta barn samt motverkar utanförskap. Ansvar: Kultur-och föreningsnämnden Uppföljning: Kultur- och föreningsnämndens mål och budget. Antal deltagare i idrottsfritids 4.3.5 Lovverksamhet Bakgrund: Många barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet har svårt att låta barnen delta i fritidsaktiviteter på grund av avgifter och kostnader för utrustning. Det påverkar också loven då utflykter, semesterresor, läger med mera oftast kostar. Att som kommun erbjuda kostnadsfria aktiviteter på lov och skapa förutsättningar för att delta, tillgodoser barns rätt till en meningsfull fritid på lika villkor. Ansvar: Kultur-och föreningsnämnden Uppföljning: Kultur- och föreningsnämndens mål och budget. Deltagande i lovverksamhet. 4.4 Hem och familj 4.4.1 Ansökan om bistånd Bakgrund: Alla invånare i kommunen har möjlighet att ansöka om bistånd (stöd) och gäller så väl ekonomiskt bistånd som bistånd i form av stöd till barn och familj. Ansvar: Socialnämnden Uppföljning: Socialnämndens mål och budget. Andel hushåll med barn (0-18 år) som långvarigt uppbär ekonomiskt bistånd. 10
4.4.2 Trygga och säkra gång- och cykelvägar till skola och fritid som är tillgängliga året runt Bakgrund: Karlskoga kommun arbetar med flera trafiksäkerhetshöjande åtgärder där bland annat säkra skolvägar ingår. Ett sätt för kommunen att främja för ekonomiskt utsatta familjer och deras barn är att bygga säkra gång- och cykelvägar till skola och fritid. Ansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Uppföljning: Samhällsbyggnadsnämndens mål och budget. 4.4.3 Utvecklingsarbete avseende metoder och forum för delaktighet och inflytande bland barn och unga Bakgrund: Enligt FN:s barnkonvention har alla barn har rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade i alla frågor som berör dem. För att nå det nationella folkhälsomålet kring delaktighet och inflytande ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer. Prioriterat är också barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Ansvar: Folkhälsonämnden i samverkan med barn-och utbildningsnämnden, gymnasienämnden, kultur-och föreningsnämnden samt kommunstyrelsen. Uppföljning: Folkhälsonämndens mål och budget. Andel unga medborgare i Karlskoga/Degerfors som är nöjda med hur kommunerna arbetar med ung medborgardialog. 4.4.4. Barn och unga som anhörig i familjer med våld, missbruk och psykisk ohälsa Bakgrund: Missbruk, våld i nära relationer och psykisk ohälsa har starkt samband med ekonomisk utsatthet bland barn. Barn som anhöriga i familjer med denna typ av problematik riskerar att fara illa. Arbetet för att ge stöd till dessa barn pågår mellan flera av kommunens förvaltningar. Ansvar: Samverkan mellan folkhälsonämnden, socialnämnden samt barn-och utbildningsnämnden. Uppföljning: Folkhälsonämndens mål och budget. Andel barn/unga som uppger att de mår bättre, inom ramen för Rymden. 4. Uppföljning och revidering Handlingsplanen gäller för åren 2016-2017. Att följa upp åtgärderna i handlingsplanen med dess indikatorer sker på årsbasis. Uppföljning av handlingsplanen sker i samband med ordinarie uppföljning av mål och styrmått. Handlingsplanen utvärderas år 2017. Detta ska ligga till grund för en revidering som ska vara klar för beslut 2018. Att utvärdera, analysera och revidera handlingsplanen genomförs enligt kommunens folkhälsopolitiska plan, målområde två. Detta ligger inom ramen för folkhälsonämndens ansvar. 11
5. Referenser Douglas, Mary (2013). På marginalen. Rädda barnen. Fernqvist, Stina (2011). En erfarenhet rikare? En kvalitativ studie av barns strategier och barnfattigdomens villkor i välfärdsstaten. Uppsala: Acta Universitatis Upsalensis. Karlskoga Kommun (2010). Alfred Nobels Karlskoga - Vision 2020. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-03-02. www.karlskoga.se Karlskoga Kommun (2012). Kommunfullmäktiges protokoll 201. KS 2012.0139 www.karlskoga.se Karlskoga Kommun (2013). Kommunfullmäktiges protokoll 185. KS 2012.0011 www.karlskoga.se Karlskoga Kommun (2015). Mål och budget 2016-2018. KS 2014.0337. www.karlskoga.se Karlskoga Kommun (2015). Kommunstyrelsens protokoll 26. KS 2014.0138. www.karlskoga.se Karlskoga och Degerfors kommuner (2012). Barn- och ungdomspolitisk policy 2012-2015. Karlskoga och Degerfors kommuner, Örebro läns landsting (2011). Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Karlskoga och Degerfors kommuner och Örebro läns landsting 2012-2015. Näsman, Elisabeth (2012). Barnfattigdom om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia Förlag AB. Regeringskansliet, Socialdepartementet (2014). Konventionen om barnets rättigheter. Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Stockholm: Regeringskansliet. Sveriges kommuner och Landsting (2013). Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Stockholm. 12
Protokollsutdrag 1 (5) Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden 2016-05-10 SBN 47 SBN 2016.0131 Remiss Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Sammanfattning Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga har skickats ut på remiss till samtliga nämnder. I remissen ställs även en fråga till alla nämnder: Vad skulle ni kunna bidra med ytterligare för att minska barnfattigdomen? Handlingsplanen föreslås gälla gör 2016-2017 och utvärdering och revidering förväntas ske under 2017. Samhällsbyggnadsförvaltningen har medverkat i arbetet med att ta fram förslaget till handlingsplan. Det är sammanlagt 5 åtgärder som berör samhällsbyggnadsnämnden. Utreda möjligheten till att erbjuda fler kommunanställda heltid genom beprövade modeller Bakgrund: En viktig faktor för att barn inte ska hamna i ekonomisk utsatthet är att föräldrarna har en stabil förankring på arbetsmarknaden. Trots att den vanligaste orsaken till bristande inkomster är arbetslöshet räcker ibland inte inkomst från arbete till, exempelvis vid deltidsarbete. Att bidra till trygga ekonomiska uppväxtvillkor är ett gemensamt ansvar för både stat och kommun. Utredningen ska utgå från varje verksamhets behov. Ansvar: Samtliga nämnder Status: Påbörjad Uppföljning: Karlskoga kommun Årsredovisning. Andel medarbetare som arbetar heltid. Andel medarbetare som erbjuds heltidsanställning inom nämndens verksamheter. Inventering av praktikplatser inom kommunens verksamheter Bakgrund: Att möjliggöra för individer att praktisera inom kommunens verksamheter ökar möjligheten till arbete och därmed inkomst samt kontaktnät. Inventering av praktikplatser pågår i kommunen. Karlskogas arbetsmarknadsenhet samordnar detta arbete. Samverkan sker även med Arbetsförmedlingen. Ansvar: Samtliga nämnder Uppföljning: Granskning av resultat i inventering. Öppna förskole- och skolgårdar för allmänheten Bakgrund: Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö. Tillgång och närhet till parker, lek-parker och grönområden av god kvalitet är viktiga faktorer för lust och möjlighet till ett fysiskt aktivt liv i sin närmiljö. Karlskoga kommun har beslutat att bland annat förskolor och skolor anses som Justerande Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag 1 (5) Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden 2016-05-10 Forts. SBN 47 SBN 2016.0131 Ansvar: Status: Uppföljning: offentliga vilket innebär att förskolans och skolans skolgårdar tillsammans med lekplatser kan brukas av allmänheten efter skoltid. Samhällsbyggnadsnämnden Pågående Årligen genom inventering/besiktning tillsammans med förvaltare och övrig personal. Att skapa fler förutsättningar för barn och unga att utföra lek, aktivitet och spontanidrott Bakgrund: Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö. God tillgång till anläggningar för rekreation, lekplatser, parker och andra grönytor ökar fysisk aktivitet hos både yngre och äldre barn. Ansvar: Samhällsbyggnadsnämnden i samverkan med kultur- och föreningsnämnden. Uppföljning: Samhällsbyggnadsnämndens mål och budget. Antal åtgärder per år som rapporteras och där ingen minskning får ske. Antal ej bokningsbara aktivitetsplatser (is, snöbacke, basketplan, boulebanor, skatepark, öppna ytor) inom tätorten riktade mot barn och ungdomar. Säkra gång- och cykelvägar till skola och fritid som gynnar ekonomiskt utsatta familjer Bakgrund: Karlskoga kommun arbetar med flera trafiksäkerhetshöjande åtgärder där bland annat säkra skolvägar ingår. Ett sätt för kommunen att främja för ekonomiskt utsatta familjer och deras barn är att bygga säkra gång- och cykelvägar till skola och fritid. Ansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Status: Uppföljning: Pågående Samhällsbyggnadsnämndens mål och budget. Antal kilometer separerad gcm-väg. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 25 april 2016 KS 2014.0138 KF 44 Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Folkhälsoförvaltningens tjänstskrivelse den 3 mars 2016 FHN 30 Remiss Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga FHN 2015-12-09 163 Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Karlskoga Kommun 2016-2017 Justerande Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag 1 (5) Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden 2016-05-10 Forts. SBN 47 SBN 2016.0131 Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att lämna följande yttrande: - Åtgärderna i handlingsplanen bör numreras för att lättare kunna hänvisa till specifika åtgärder. - Handlingsplanen bör kompletteras med information om olika kostnadsfria resurser som finns inom kommunen och som är värda att värna om och behålla. - Handlingsplanen bör bara innehålla åtgärder som är direkt riktade för att minska den ekonomiska utsattheten och/eller förebygga och mildra effekterna av ekonomisk utsatthet. Alla åtgärder som redan styrs av andra beslut och syften bör tas bort. - Eftersom många uppföljningar hänvisar till de olika nämndernas mål & budget så bör arbetet med handlingsplanen bättre synkronisera med nämndernas processer för mål & budget alternativt välja andra sätt för uppföljning. - Handlingsplanen bör kompletteras med åtgärder för att inventera de bakomliggande orsakerna till ekonomisk utsatthet i Karlskoga för att bättre kunna ta fram bättre åtgärder. - Åtgärden Säkra gång- och cykelvägar till skola och fritid som gynnar ekonomisk utsatta familjer bör ändras till Trygga och säkra gång- och cykelvägar till skola och fritid som är tillgängliga året runt. Under uppföljning bör sista meningen strykas Antal kilometer separerad gcmväg - Under åtgärden Att skapa fler förutsättningar för barn och unga att utföra lek, aktivitet och spontanidrott. bör ansvar ändras till Kultur- och föreningsnämnden i samverkan med Samhällsbyggnadsnämnden. Uppföljningen bör strykas/ändras och inte ha koppling till Samhällsbyggnadsnämnden. - Under åtgärden Öppna förskole- och skolgårdar för allmänheten. bör ansvar ändras till kommunfullmäktige eftersom detta styrs i de lokala föreskrifterna. En annan uppföljning bör väljas eftersom föreslagen metod för uppföljning inte styr mot att säkerhetsställa tillgång till förskole- och skolgårdar för allmänheten. - På frågan Vad skulle ni kunna bidra med ytterligare för att minska barnfattigdomen? beslutar Samhällsbyggnadsnämnden att besvara som följande: Justerande Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag 1 (5) Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden 2016-05-10 Forts. SBN 47 SBN 2016.0131 Samhällsbyggnadsnämnden tolkar att frågan syftar på vad Samhällsbyggnadsnämnden kan göra inom nuvarande budget och inom åren 2016-2017. Nämnden är en stödfunktion till övriga förvaltningar och ska säkerställa att resurser finns att genomföra uppdrag som inkommer. Samhällsbyggnadsnämnden kan också se över möjligheterna att låta föreningar överta visst ansvar för skötsel och vård av naturreservat. Indirekta effekter av detta kan bli att föreningarna får mer resurser till att ordna aktiviteter utan avgift till medlemmarna. Utveckla möjligheterna att tillhandahålla mark för odlingslotter för egen odling. Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att lämna följande yttrande: - Åtgärderna i handlingsplanen bör numreras för att lättare kunna hänvisa till specifika åtgärder. - Handlingsplanen bör kompletteras med information om olika kostnadsfria resurser som finns inom kommunen och som är värda att värna om och behålla. - Handlingsplanen bör bara innehålla åtgärder som är direkt riktade för att minska den ekonomiska utsattheten och/eller förebygga och mildra effekterna av ekonomisk utsatthet. Alla åtgärder som redan styrs av andra beslut och syften bör tas bort. - Eftersom många uppföljningar hänvisar till de olika nämndernas mål & budget så bör arbetet med handlingsplanen bättre synkronisera med nämndernas processer för mål & budget alternativt välja andra sätt för uppföljning. - Handlingsplanen bör kompletteras med åtgärder för att inventera de bakomliggande orsakerna till ekonomisk utsatthet i Karlskoga för att bättre kunna ta fram bättre åtgärder. - Åtgärden Säkra gång- och cykelvägar till skola och fritid som gynnar ekonomisk utsatta familjer bör ändras till Trygga och säkra gång- och cykelvägar till skola och fritid som är tillgängliga året runt. Under uppföljning bör sista meningen strykas Antal kilometer separerad gcmväg Justerande Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag 1 (5) Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden 2016-05-10 Forts. SBN 47 SBN 2016.0131 - Under åtgärden Att skapa fler förutsättningar för barn och unga att utföra lek, aktivitet och spontanidrott. bör ansvar ändras till Kultur- och föreningsnämnden i samverkan med Samhällsbyggnadsnämnden. Uppföljningen bör strykas/ändras och inte ha koppling till Samhällsbyggnadsnämnden. - Under åtgärden Öppna förskole- och skolgårdar för allmänheten. bör ansvar ändras till kommunfullmäktige eftersom detta styrs i de lokala föreskrifterna. En annan uppföljning bör väljas eftersom föreslagen metod för uppföljning inte styr mot att säkerhetsställa tillgång till förskole- och skolgårdar för allmänheten. - På frågan Vad skulle ni kunna bidra med ytterligare för att minska barnfattigdomen? beslutar Samhällsbyggnadsnämnden att besvara som följande: Samhällsbyggnadsnämnden tolkar att frågan syftar på vad Samhällsbyggnadsnämnden kan göra inom nuvarande budget och inom åren 2016-2017. Nämnden är en stödfunktion till övriga förvaltningar och ska säkerställa att resurser finns att genomföra uppdrag som inkommer. Samhällsbyggnadsnämnden kan också se över möjligheterna att låta föreningar överta visst ansvar för skötsel och vård av naturreservat. Indirekta effekter av detta kan bli att föreningarna får mer resurser till att ordna aktiviteter utan avgift till medlemmarna. Utveckla möjligheterna att tillhandahålla mark för odlingslotter för egen odling. Denna paragraf förklaras omedelbart justerad. Expedieras till Folkhälsonämnden Justerande Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2016-04-26 KS 115 KS 2016.0149 Remiss - Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Sammanfattning Kommunstyrelsen har beretts möjlighet att yttra sig över Remiss Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Kommunstyrelsen ställer sig bakom föreslagen handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga men poängterar vikten av att uppföljning av handlingsplanen sker i samband med ordinarie uppföljning av mål och styrmått. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 31 mars 2016 Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Protokollsutdrag från Folkhälsonämnden den 9 mars 2016 30 Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 3 mars 2016 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkände kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse daterad den 31 mars 2016 som yttrande över Remiss Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Expedieras till Folkhälsonämnden Justerande Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Gymnasienämnden 2016-04-22 GN 37 GN 2015.0117 Svar på remiss gällande handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn Sammanfattning Ett förslag till handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn har utarbetats under hösten 2015 av en arbetsgrupp med en representant från respektive förvaltning inom kommunen. Gruppen har letts av en projektledare från folkhälsoförvaltningen. Handlingsplanen togs upp för beslut i kommunfullmäktige den 23 februari 2016. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till folkhälsonämnden. Detta för att ärendet ska kunna skickas på remiss till andra nämnder i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 7 januari 2015 26. När handlingsplanen mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga skickas på remiss till nämnderna bör följande fråga ställas: Vad skulle ni kunna bidra med ytterligare för att minska barnfattigdomen? Folkhälsonämnden har den 9 mars 2016 beslutat att Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga skickas på remiss till samtliga nämnder. I beslutet anges att nämnderna inför beslut beaktar vad den enskilda nämnden skulle kunna bidra med ytterligare för att minska barnfattigdom. Beslutsunderlag Gymnasieförvaltningens reviderade tjänsteskrivelse den 19 april 2016 Reviderad handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga inkom den 22 mars 2016 Förvaltningens förslag till beslut Gymnasienämnden tillstyrker Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga och överlämnar yttrandet till Folkhälsonämnden Gymnasienämndens beslut Gymnasienämnden tillstyrkte Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga och överlämnade yttrandet till Folkhälsonämnden Expedieras till Folkhälsoförvaltningen Justerande Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kultur- och föreningsnämnden 2016-04-20 KFN 40 KFN 2016.0053 Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden ombeds av Folkhälsonämnden att yttra sig över handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Svar senast den 1 maj 2016. Ett förslag till handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn har utarbetats under hösten 2015 av en arbetsgrupp med en representant från respektive förvaltning inom kommunen. Gruppen har letts av en projektledare från folkhälsoförvaltningen. Handlingsplanen togs upp för beslut i kommunfullmäktige den 23 februari 2016. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till folkhälsonämnden. Detta för att ärendet ska kunna skickas på remiss till andra nämnder i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 7 januari 2015 26. I beslutet angavs även att när handlingsplanen mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga skickas på remiss till nämnderna bör följande fråga ställas: Vad skulle nämnden kunna bidra med ytterligare för att minska barnfattigdomen? Beslutsunderlag Kultur- och föreningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 7 april 2016 Kommunfullmäktiges protokoll den 23 februari 2016 44 Kommunstyrelsens protokoll den 2 februari 2016 47 Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 18 januari 2016 Protokollsutdrag från Folkhälsonämnden den 9 december 2015 163 Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 november 2015 Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Kultur- och föreningsnämndens beslut Kultur- och föreningsnämnden godkände handlingsplan för ekonomiskt utsatta barn och unga med förvaltningens förslag till ytterligare möjligheter till aktiviteter. Expedieras till Folkhälsonämnden Justerande Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Socialnämnden 2016-04-18 SN 36 SN 2015.0127 Yttrande över handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn Sammanfattning Den 7 januari 2015 beslutade kommunstyrelsen att uppdra åt folkhälsonämnden, att i samråd med övriga nämnder, upprätta förslag till handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Ett förslag till handlingsplan har under hösten 2015 utarbetats av en arbetsgrupp med representation från förvaltningarna. Gruppen har letts av en projektledare från folkhälsoförvaltningen. Kommunfullmäktige beslutade den 23 februari att återremittera ärendet till folkhälsonämnden för att ärendet ska beredas i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 7 januari 2015 26. När handlingsplanen mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga skickas på remiss till nämnderna bör följande fråga ställas: Vad skulle ni kunna bidra med ytterligare för att minska barnfattigdomen? Folkhälsonämnden har den 9 mars 2016 beslutat att Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga skickas på remiss till samtliga nämnder. I beslutet anges att nämnderna inför beslut beaktar vad den enskilda nämnden skulle kunna bidra med ytterligare för att minska barnfattigdom. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 april 2016 Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden föreslås godkänna yttrandet om Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Yrkanden Alf Rosberg (M): Yrkade att socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att arbeta in synpunkterna från Alliansen, bilaga 3 till protokollet, i nämndens yttrande. Ingegerd Bennysson (S): Yrkade tillägg i texten under punkt 4 Utvecklingsarbete avseende ett utökat barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd särskilt uppmärksamma barnens situation och följa upp barnens utsatthet. Beslutsgång Ordförande ställde förvaltningens förslag att bifallas eller avslås. Ordförande ställde yrkandet från Alf Rosberg (M) att bifallas eller avslås samt yrkandet från Ingegerd Bennysson (S) att bifallas eller avslås. Socialnämnden godkände beslutsgången. Justerande Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Socialnämnden 2016-04-18 Ordföranden fann att nämnden beslutat att bifalla förvaltningens förslag och att nämnden beslutat att avslå Alf Rosbergs yrkande samt att nämnden beslutat att bifalla Ingegerd Bennyssons yrkande. Socialnämndens beslut Socialnämnden godkände yttrandet om Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga med tillägg under punkt 4 särskilt uppmärksamma barnens situation och följa upp barnens utsatthet. Reservation Alf Rosberg, Kerstin Gustavsson, Barbro Davidson samtliga (M), Kristina Borén (KD) och Roland Källström (SPI) reserverar sig mot beslutet att avslå Alf Rosbergs yrkande. Expedieras till Folkhälsonämnden Bilaga 3 Justerande Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2016-04-18 BUN 39 BUN 2015.0359 Remissyttrande "Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga" Sammanfattning Den 7 januari 2015 beslutade kommunstyrelsen att uppdra folkhälsonämnden, att i samråd med övriga nämnder, upprätta förslag till handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Ett förslag till handlingsplan har under hösten 2015 utarbetats av en arbetsgrupp med representation från förvaltningarna. Gruppen har letts av en projektledare från folkhälsoförvaltningen. Kommunfullmäktige beslutade den 23 februari att återremittera ärendet till folkhälsonämnden för att ärendet ska beredas i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 7 januari 2015 26. När handlingsplanen mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga skickas på remiss till nämnderna bör följande fråga ställas: Vad skulle ni kunna bidra med ytterligare för att minska barnfattigdomen? Folkhälsonämnden har den 9 mars 2016 beslutat att Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga skickas på remiss till samtliga nämnder. I beslutet anges att nämnderna inför beslut beaktar vad den enskilda nämnden skulle kunna bidra med ytterligare för att minska barnfattigdom. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att förslaget är bra och föreslår barnoch utbildningsnämnden att tillstyrka Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens tjänsteskrivelse den 17 mars 2016 Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga inkom den 15 december 2015 Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden tillstyrker Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga och överlämnar yttrandet till folkhälsonämnden. Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden tillstyrkte Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga och överlämnar yttrandet till folkhälsonämnden. Expedieras till Folkhälsonämnden Justerande Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag 1 (3) Sammanträdesdatum 2016-04-14 MYN 31 MYN 2016.0057 Remiss Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Sammanfattning Myndighetsnämnden har beretts att yttra sig över folkhälsoförvaltningens remiss Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga. I Handlingsplanens prioriterade åtgärder anges olika nämnders ansvar för att bidra till att målen nås. Myndighetsnämnden har getts direkt ansvar: - För likvärdig tillsyn av skolor och förskolor för att minska risken för att skolor särbehandlas. - För åtgärden likvärdig tillsyn så syftar enligt 1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde bestämmelserna till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken skall vidare tillämpas bland annat så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Tillsammans med andra nämnder: - Utreda möjligheten att erbjuda fler kommunanställda heltid genom beprövade modeller, samt - Inventering av praktikplatser inom kommunens verksamheter. Kunskapen kring förebyggande av ohälsa ser myndighetsnämnden främst som del i folkhälsoarbetet. Myndighetsnämnden ställer sig positiv till arbetet med handlingsplanen. Myndighetsnämnden gör samtidigt bedömningen enligt de övervägande som gjorts att nämnden därmed uppfyllt sin del i arbetet utifrån de ramar som lagstiftningen, dvs miljöbalken medger. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 5 april 2016 Remiss Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Överväganden För åtgärden inventering av praktikplatser har inventeringsarbetet påbörjats och det är Karlskogas arbetsmarknadsenhet som samordnar åtgärden i samverkan med Arbetsförmedlingen. Myndighetsnämnden kommer att bistå i inventeringen samt i de fall det är möjligt erbjuda praktikplats. Justerande Utdragsbestyrkande