Tabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar. leder formatövergången till en innehållslig tabloidisering?



Relevanta dokument
Med publiken i blickfånget

Mindre, snyggare, bättre?

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär:

Piratpartistisk tidning

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Sex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

Dagspresskollegiet. Attityder till formatförändringen då och nu. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr.

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen

läraren Till ETT STUDIEPAKET FÖR TIDNINGSKONTAKT, EN MEDIAUPPLEVELSE OCH KRITISKT LÄSANDE. Innehållsförteckning:

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

Så kan ni arbeta med digitala informationsskärmar. Tips och råd för digital signage inom offentlig sektor

Intervju med Elisabeth Gisselman

Var finns de gröna nyheterna?

Berätta om din vecka DAGSTIDNING GRAFIK UPPGIFT SKICKA IN

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14

GULDBLADSVINNARE 2010

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

EWK-PRISET TILL SAAD HAJO FIRADES MED SAMTAL OM SATIR OCH YTTRANDEFRIHET

Mötet, samtalet och det gemensamma sökandet

INTERVJUN. Han är klädd i gymnastik skor, jeans och en skjorta som strävar efter nån sorts prydlighet.

Tollare folkhögskola. Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande

Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar

Kvinnor är våra favoriter

Tidningen NSD och papperstidningens framtid

Tidskriften ett levande läromedel

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

D I G I TA LT S K A PA N D E

Belysningsutredning Våren 2014

MEDIER I FOKUS SMC. Fredrik Larsson Reformklubben

Det är dagen före den stora fotomässan

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

De firade med en öl. En jämförelse av Dagens Nyheters och Aftonbladets rapportering om de fängslade journalisterna i Etiopien.

UNGA LÄSARE. Enkätrapportering

Matris för engelska, åk 7-9

Utvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation. December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

Nordiska språk i svenskundervisningen

Hotfulla klimatstrider. SD, kungen & fönsterkuvert. Kolumn. Hem Christian Values Debatt Inrikes Intervjun Kultur Bok Film

Sparkontoundersökning

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Liten introduktion till akademiskt arbete

RÄTT! Vi hjälper dig att välja. Denna bilaga handlar om Råd & Rön och hur vi gör våra tester. Riktiga tester som du kan lita på!

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

1.2 Logotypens färgsättning

LOKALA SÄLJER NYHETER. WM_8sidig_brouchure_5mmuttfall_version3.indd 1

VAD BLIR EFFEKTERNA AV RESFRIA MÖTEN - EGENTLIGEN?

Här följer valberedningens förslag till distriktsungdomssektion (DUS) i Smålands Ridsportförbund 2013.

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

i N S P I R A T I O N e N

Uppsala OL-allians karframställning 1(8) Enkät om kvaliteten på kartframställning i Uppland i allmänhet och Uppsala i synnerhet.

KURS I MEDIEFOSTRAN. Vasa, Anna-Maija Laine, Sällskapet för mediefostran rf

Språkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Praktikrapport Strandberghaage

"#$%&'&(#) !"#$%&!"#$%&!"#$%& *+,,)(-.#-)(#) /'$(0$0'&1 2304&056'#5#-&# 7&003'81

Medias förhållande till statistik

JUN /2015 ALLT OM DÖRRAR. Nyhetsbrev Arkitekter

Vad är en artikel? Vad är typiskt för en krönika? Hur skriver jag en novell? Vad är det för skillnad på ett referat och en recension?

Lathund för webbredaktörer. Så skriver du på webben

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Valbroschyr Februari SM 2016

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering

Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?

Världskrigen. Talmanus

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Presstödsnämndens föreskrifter förslag till förändrad lydelse

upplev Jämtland Härjedalen Din annonskontakt Jerker Jämthagen Tel e-post

Guide till SvD:s digitala tjänster

TIDNINGARNAS TELEGRAMBYRÅ

Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen. Malin Sahlén Mars 2011

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

Nr659. l. Hustruns släktnamn bör kunna användas såsom makarnas gemensamma. Mot. 1971:659 7

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

10 smarta appar som ger Chrome mer muskler

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Ungdomar, livsstil och identitet. Tylösandsseminariet, Peder Gunnarson, Ungdomsbarometern

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Den äldre, digitala resenären

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 17

Kommuniceramer än ord

Laboration: Att inhägna ett rektangulärt område

Regionförbundet, Uppsala län Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Emeli Eriksson, Simon Frohlund, Ung Vänster Malmö, Sara Hultqvist, Ung Vänster Hedemora,

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor

Innehållsföreteckning

Kardinal Synd Umeå - Inspelningsinstruktioner -

Avtalens längd 5:15, a - max 24 mån för konsumenter och andra som begär det, krav på att erbjuda 12-månadersabonnemang.

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI /Roland Kadefors/demografiuppdraget

Vetenskap & Allmänhet undersökning bland allmänheten

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN

Transkript:

Paper till Statsvetenskapliga institutionens Allmänna forskarseminarium i Vasa och Åbo 30.10.2013 Respondent: Ari Nykvist Tabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar leder formatövergången till en innehållslig tabloidisering? 1. Bakgrund: Efter att Helsingin Sanomat (HS) tidigare i år övergick till tabloidformat, förväntas en rad andra dagstidningar i landet följa efter. Inom HSS Media övergår både Vasabladet (Vbl) och Österbottens Tidning (ÖT) i februari 2014 till det tabloida formatet. I mars 2014 blir det samtidigt tio år sedan KSF Medias Hufvudstadsbladet (HBL) gick över till tabloidformatet. En formatförändring som enligt redaktionsledningen tydligt skulle synas också i Hbl:s journalistik och innehåll överlag. En formatförändring är alltid en utmaning för såväl läsare som redaktionen. Det handlar långt om ett nytt sätt att producera nyheter och aktualiteter på ett mer modernt, läsarvänligt och effektivare sätt än hittills (Sternvik, 2007). En ofta ställd fråga är om den fysiska formatförändringen även kan innebära en journalistiskt innehållsmässig tabloidisering? D.v.s. att en s.k. spill over-effekt vid formatövergången leder till fler mycket korta artiklar med mer visuella element än tidigare. Att även bredden i bevakade ämnen och olika samhällsområden minskar och att den journalistiska nyhetsvinklingen allt mer riktar in sig på det mer sensationella, trendiga, underhållande och triviala (Mullman, 2006). Under senare år har en övergång till tabloidformatet även kopplats samman med övergången till ett ökat digitalt utbud även från tidningshusen. Det nya formatet anses både tekniskt och redaktionellt bättre samverka med och uppfylla kraven på nätpublicering och möjligheten att få bättre lönsamhet i den delen av verksamheten (Nu Yang, 2012). Jag har under hösten 2013 påbörjat detta forskningsprojekt bl.a. med arbetet kring ett reliabelt mätinstrument för mätning av dagstidningars redaktionella innehåll, men behöver nu stöd för att kunna gå vidare med konstruktionen av mätinstrumentet och hela projektet.

2. Mål: Utgående från ovanstående, tänker jag: A. Ta fram ett reliabelt multidimensionellt mätinstrument för dagstidningars innehållstabloidisering. B. Undersöka en formatövergångs inverkan inverkan på läsarintresse, läsarpreferenser och sättet att läsa olika nyheter och artiklar samt denna formatförändrings nya redaktionella krav på layout och innehåll. C. Granska om och i så fall hur formatförändringen påverkar/har påverkat det journalistiska innehållet och presentationssättet. Om en s.k. spill-over-effekt från fysiskt format till innehåll/presentation förekommer eller inte och vad den effekten i så fall leder till rent journalistiskt. 3. Dimensioner, kategorier, variabler och indikatorvärden i analys av journalistiska (nyhets)texter i dagstidningar 1. Ämnesdimension 2. Fokusdimension 3. Stildimension 4.?? 5.?? 1. Ämnesdimensionen A. Samhälleligt relevant ämne B. Samhälleligt irrelevant ämne 2. Fokusdimensionen A. Social, allmän relevans, vi-de B. Personlig, individuell relevans, jag-min C. Tematisk inramning, berättelseram D. Rapsodisk inramning, berättelseram 3. Stildimensionen A. Opersonligt rapporterande B. Personligt rapporterande C. Icke-känslomässigt, oemotionellt rapporterande 4. Känslomässigt, emotionellt rapporterande

5. Indikatorvariabler för mätning av dagstidningars tabloidisering av nyhetsinnehåll. A. Granskas på hela materialet: 1. Nyhetsämne 2. Textgenre 3. Textlängd 4. Ingresslängd och grafiska utformning 5. Antal och längd på pratminus (s.k. soundbites) 6. Antal mellanrubriker 7. Bildstorlek och antal 8. Förekomst av grafik eller visuell illustration 9. Förekomst av fakta- eller kommentarruta 10. Annonsernas andel och prioritering B. Granskas på delar av materialet: 1. Vinklad på person eller sak 2. Förekomst av avvikande/alternativa åsikter/tankar uttalanden 3. Antal och status på intervjuade/parter/källor 4. Förekomst av case /drabbad eller ögonvittne och/eller myndighet/makthavare/expert 5. Förekomst av text som väcker emotioner 6. Förekomst av hjälte/offer/oskyldig och/eller skurk/förövare/skyldig C. Granskas för längre nyhetstexter: 1. Förekomst av medialiseringstekniker: Personifiering Tillspetsning Polarisering Stereotypisering Dramatisering Förenkling Konkretisering

Går det här att sätta ihop ett skilt medialiseringsindex där de olika indikatorerna vägs samman? 2. Förekomst av granskande, fördjupande, undersökande element eller sensations- och kändis/underhållningsinriktade element i nyhetstexten 6. Aris kommentarer: 1. När jag har slagit fast alla centrala indikatorvariabler som ska användas på vilket sätt, är det förstås dags att börja skriva in variabelkategorier för ämnes-, genre och alla andra indikatorer? Kan bli problem med variabelvärdena för en del indikatorer. Redan t.ex. att definiera gränserna (i antal tecken?) mellan notis-kort nyhetsjuttulängre nyhetsjuttu. Borde vi låta dem på Hbl/HS själva få komma med förslag på definitioner? 2. Mellanrubrikernas roll (A.6)? Fler mellanrubriker = ökad tabloidisering?? Å andra sidan lätta att räkna och kanske ändå säger något? 3. Annonsernas antal och storlek (A.10) handlar ju inte direkt om det redaktionella nyhetsinnehållet. Men juttunas antal, längd och layout på sidan bestäms ju av annonserna. Större andel annonser = ökad tabloidisering. Å andra sidan har ju annonsförsäljningen rasat så det är snarast marknaden som här påverkar tabloidiseringen, inte journalistiken. Men också intressant att mäta! 4. Antal och status på intervjuade/källor (B.3) är ju delvis samma sak som case/drabbad och ögonvitttne kontra myndighet/expert (B.4). Men vore kul att se om antalet typiska case-juttun (med en skild stackars drabbad som läsaren ska tycka synd om) har ökat. 5. Hjälte/oskyldig/offer kontra skurk/skyldig/förövare (B.6) har ju också delvis med B.4 och B,4 att göra. Men det är ändå en lite annan sak vi här är ute efter? 6. Förekomst av medialiseringstekniker (C.1.) granskas vi indirekt delvis i del B, men där på ett bredare och annat material och på ett annat sätt. Här granskas explicit just medialisering (vilka är differenserna till tabloidisering??) endast på längre nyhetsjuttun. Bra sätt att samtidigt få en extra koll, en sorts triangulering av problemet då jag kan jämföra analysresultaten med delar av resultaten i del B och kanske t.o.m. del A. Samtidigt får jag lite kött på benen att sedan diskutera tabloidisering = medialisering? 7. C.2. är intressant men rätt svårkodad. Men bara jag också här har tydliga och raka kodningsnycklar/instruktioner och en klart diskriminerande värdeskala som man kan köpa, torde jag ändå kunna ha nytta av den analysen med? 8. Grundproblemet: Mot vad jämföra resultaten t.ex. från HBL? Finns ingen nollreferens vad tabloidisering beträffar. När är ett tidningsinnehåll tabloidiserat och var går gränsen?? Sekundär material -jämförelse från analyser av DN, SvD, HS...?

Annat att fundera på och som är bra att komma ihåg åtminstone vad artikelns inledning/bakgrund och resultatdiskussion beträffar: 1. Att en analys av tabloidisering måste åtminstone på något sätt i diskussionen kopplas till förändrade yttre omständigheter. Dessa tvingar journalistiken att anpassa sig till rådande samhälle och ekonomi. Tabloidisering inifrån redaktionerna och utifrån mediemarknaden? Nedskärningar på redaktionerna syns i innehållet hur? Kausalitetsproblemet måste alltså adresseras. 2. Redaktörerna ska numera även fylla webben, e-tidningen och kanske webb-tv med multimediala juttun (text, bild, video, ljud) samtidigt som de ska fylla papperstidningen. Hur påverkar detta innehållet och tabloidiseringen i papperstidningen? Borde jag ta med även detta och i så fall hur? 3. Läsaren är präglad av det format och den layout läsaren dagligen ser framför sig. Läsarvanornas roll? Sternvik och Wadebring har nyligen undersökt detta för DN:s del. 4. Samtidigt läser allt fler Hbl och HS på webben som e-tidning. Den nya mediekonsumtionen med allt fler som bara kollar nätet och sociala medier och inte läser papperstidningar påskyndar också tabloidiseringen? Litteraturreferenser: Josefine Sternvik, 2007. I krympt kostym. Morgontidningarnas formatförändring och dess konsekvenser. JMG, Göteborgs universitet. Jeremy Mullman, 2006. Broadsheets in U.S. Brave Tab Trend. Advertising Age 4/3/2006, Vol. 77 Issue 14. Nu Yang, 2012. Building The Wall. Editor & Publisher Dec2012, Vol. 145 Issue 12. Carsten Reinemann, James Stanyer, Sebastian Scherr and Guido Legnante. Hard and soft news: A review of concepts, operationalizations and key findings. Journalism 2012 13: 221. SAGE.