Hälsouniversitetet Linköping Buller Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23
INNEHÅLL Bakgrund... 3 Mått och mätning av ljud och buller... 3 Mätinstrument... 3 När upplevs buller som störande?... 3 Hälsoeffekter... 4 Hjärtkärlsjukdom... 4 Hörselskador... 4 Psykosociala effekter och sömn... 5 Syfte och frågeställning... 5 Metod... 5 Studietyp... 5 Försökspersoner... 6 Studieperiod... 6 Tillvägagångssätt... 6 Källor till felklassificering... 6 Bortfall... 6 Sjukdomsmått... 6 Diskussion... 6 Referenser... 7
BAKGRUND Buller är oönskat ljud; den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige idag 1. Buller kan försvåra arbete, sömn och sociala aktiviteter. Kroppen kan påverkas på olika sätt, till exempel höjs hjärtfrekvensen, blodtrycket och utsöndringen av stresshormoner. Starkt buller kan skada hörseln tillfälligt eller permanent 2. Buller kan finnas i olika miljöer i samhället där trafikbuller är den typ som flest människor utsätts för. Drygt två miljoner svenskar utsätts för trafikbuller över det nationella utomhusriktvärdet, 55 db, uppmätt precis utanför bostaden. Andra vanliga bullerkällor är fläktar och ventilationssystem, grannar samt musik. Trender från den nationella miljöhälsoenkäten 2007 (NMHE 07) visar att buller är ett växande folkhälsoproblem. Den andel av befolkningen som besväras av vägtrafikbuller har ökat från 9 till 12 procent mellan 1999 och 2007, med cirka 200 000 personer. Under samma period har antal personer med hörselnedsättningar ökat från 1,3 miljoner människor till ungefär 1,6 miljoner, en ökning med 24 procent. Andelen som uppger sig ha svårt att somna på grund av trafikbuller har ökat med 31 procent 1. MÅTT OCH MÄTNING AV LJUD OCH BULLER Två fysikaliska faktorer är viktiga för hur örat uppfattar ett ljud, dels ljudtrycksnivån och dels frekvenssammansättningen. Örat har ett mycket stort arbetsområde och för att täcka in detta används en logaritmisk skala för att beskriva ljudtrycksnivån och denna anges i decibel. I denna skala gäller att två lika starka ljudkällor ger 3dB högre ljudtrycksnivå än enbart den ena källan. Tio lika starka ger 10 db högre nivå och hundra lika stora ger 20 db. Örat har olika känsligt för olika frekvenser. Vid mätning av buller väger man olika frekvenser för att rättvist mäta hur örat uppfattar dem. A- och C-vägningar är de vanligaste. A-vägningen används främst för normala frekvenser och ljudstyrkor, funktionen är att dämpa låga frekvenser och förstärka medelhöga. A-vägningen kan användas vid mätning av trafikbuller och skrivs LA. C-vägning används främst vid mätning av lågfrekvent buller och dämpar mycket låga frekvenser, anges som LC. MÄTINSTRUMENT Eftersom örat uppfattar olika frekvenser på olika sätt är mätinstrumenten konstruerade för att göra detsamma. Instrumenten kan vara stationära (ljudnivåmätare) eller personburna (bullerdosimeter) och tillhöra klass 1 eller klass 2. Klass 1 håller oftast högre klass och rekommenderas. För att mäta dagliga bullerexponeringen för en individ som utsätts för olika typer buller, är rörlig eller har oförutsägbara arbetsuppgifter krävs ett personburet instrument, dessa håller klass 2 kvalité. L EX, 8h beskriver den dagliga bullerexponeringsnivån. L max beskriver den högsta ljudnivån under en viss tidsperiod L eq motsvarar medelljudnivån under en viss tidsperiod 3. NÄR UPPLEVS BULLER SOM STÖRANDE? Om buller upplevs som störande är beroende av en mängd faktorer. Främst ljudets fysikaliska egenskaper, miljöfaktorer samt subjektiva faktorer. Ljudets fysikaliska egenskaper är främst dess varaktighet, hur länge ljudet pågår. Ljudets frekvenssammansättning har också en inverkan då exempelvis mer lågfrekventa ljud,
främst bas från musik eller elektronisk apparatur, uppfattas som mer störande. Ljudets variabilitet påverkar, då ett mer konstant ljud kan filtreras bort lättare än ett oregelbundet. Sist men inte minst så spelar ljudets maskering en roll, om ljudet döljer viktiga ljudsignaler som behövs för att utföra en uppgift 4. Med miljöfaktorer menas vilket sammanhang bullret uppkommer i, t.ex. plats och tidpunkt. Ljud i platser som förväntas vara tysta, exempelvis naturen eller sovrummet, kan lätt uppfattas som buller. Kraftiga ljud nattetid som kan försvåra eller störa insomning eller när arbete ska utföras upplevs som buller i större utsträckning 1. Subjektiva faktorer är en värderingsfråga som uppkommer i individen själv. Hur pass viktigt arbete utförs av det bullerorsakande? Hade detta ljud gått att undvika med enklare insatser, eller är det oundvikligt? Vilken koncentrationsförmåga krävs av individen och hur svår är den uppgift som skall utföra vid den tidpunkten? Ett ljud som orsakas av individen själv upplevs som mindre störande än om samma ljud kommer från en annan källa. Tiden på dygnet har även en stor inverkan, där nattligt buller uppfattas som särskilt störande 4. HÄLSOEFFEKTER HJÄRTKÄRLSJUKDOM Buller är ett stresstimuli som kan orsaka en akut höjning av blodtrycket, vilket kan orsakas av ett sympatikuspåslag som ökar halterna av stresshormoner i blodet. Effekterna på blodtrycket uppkommer även vid lindriga bullernivåer under långvarig exponering till exempel på arbetsplatsen eller i hemmet. Vid studier på personer boende nära flygplatser fann man att blodtrycket och hjärtfrekvens även höjdes vid bullerexponering under sömnen. Blodtryckshöjningen fortsatte vid upprepade exponeringar, vilket tyder på att man inte vänjer sig 5. En metaanalys av flera studier på sambandet mellan bullerexponering i hemmet och hjärtinfarkt visade på en relativ riskökning vid bullernivåer >60db. Riskökningen ökade sedan vid högre bullernivåer 6. Detta samband är dock inte helt klarlagt och riskökningen är relativt liten 1. HÖRSELSKADOR Om örat exponeras för höga ljudnivåer under lång tid eller utsätts för mycket kraftiga explosionsartade ljud riskerar man hörselskador. Beroende på ljudets karaktär kommer denna exponering att leda till olika följder. Enstaka kraftiga ljudhändelser kan till exempel ge en övergående hörselnedsättning, tinnitus eller i värsta fall även dövhet. Långvarig exponering av höga ljudnivåer leder däremot till permanent hörselnedsättning 1. Enligt statistik är bullerrelaterade arbetssjukdomar såsom tinnitus och hörselnedsättning den fjärde vanligaste arbetsskadan i Sverige. Enligt rapporten är betydligt fler män än kvinnor drabbade 7 En annan studie visar att andelen som rapporterar hörselnedsättning har ökat det senaste decenniet 8. Vad denna ökning beror på är fortfarande ovisst. En förklaring kan vara ökad medvetenhet om buller och dess komplikationer 1. Det finns misstankar om musikexponering från portabla ljudspelare kommer att påverka statistiken i framtiden 1. Mekanismen bakom hörselskadorna skiljer sig mellan de som uppkommer till följd av explosionsartade ljud och de som orsakas av långvarig exponering för hög ljudnivå. För de kraftiga ljudhändelserna beror hörselskadan framförallt på ljudimpulsernas mekaniska påverkan på innerörats snäcka. I dessa fall uppkommer skadan omedelbart efter traumat och har en tendens att successivt förbättras. Även förskjutning av mellanörats hörselben och ruptur av trumhinnan kan ses 9. Vid en mer långvarig exponering för hög ljudvolym kommer främst de yttersta cellerna i innerörat att drabbas. Den ständiga utsättningen för ljudvågor gör att både syresättningen och utbytet av ämnen minskar vilket i sin tur leder till att muskelproteinernas kontraktilitet försämras. Därmed försämras även cellernas förmåga att omvandla akustisk energi till neural energi 1. Tinnitus, även kallat öronsusningar, kan beskrivas som ett
ringande, svischande oljud som upplevs härstamma i örat eller huvudet. Ofta är oljuden övergående men kan bli ett allvarligt problem ifall tillståndet blir permanent. Det är viktigt att komma ihåg att tinnitus inte är en sjukdom utan ett symtom som inte endast följer exponering för hög ljudvolym. Andra orsaker kan vara bieffekter av läkemedel, bettfel eller stress 10. Socialt är hörselskador ett stort problem då det blir svårt att förstå vardagligt tal. Detta problem förstärks i bullriga miljöer då hörselskadade upplever sig ofta som mer störda av buller än personer med god hörsel 1. PSYKOSOCIALA EFFEKTER OCH SÖMN Som tidigare nämnts kan buller maskera talljud, vilket försvårar kommunikation. Individer som redan har hörselnedsättning blir särskilt drabbade. Konsekvensen kan i vissa fall bli att varningssignaler inte uppmärksammas 1. Den naturliga effekten av att en individs tankar, samtal eller aktiviteter störs av buller är irritation, som kan visa sig som både ångest och aggressivitet. I en bullrig miljö krävs också mer energi för att koncentrera sig på en uppgift, vilket försvårar inlärning. Särskilt känsligt är inlärningen av ett nytt språk. Typen av buller påverkar på olika sätt. Ett ljud som varierar i styrka upplevs som mer störande, medan konstanta ljud får en mer uttröttande effekt vilket sänker ambitionsnivån 2. Barn är mer känsliga för störningar än vuxna, och ett flertal studier har visat samband mellan flygtrafikbuller och försämrad kognitiv utveckling hos barn 1. En annan ovälkommen effekt av buller är sömsvårigheter, vilket kan leda till en rad problem. Den drabbade kan få svårt att somna, få påverkat djup på sömnen, och även bli väckt i förtid. Den störda nattvilan ger sekundära effekter som sänkt prestationsnivå, oro, nedstämdhet och trötthet 1. Antalet personer vars sömn störs av trafikbuller är på uppgående. I NMHE 07 uppgav 6 % att de störs i sin vila jämfört med 4 % 1999. Detta innebär att 250 000 personer har rubbad sömn på grund av buller, en ökning på 50 000 sen 1999. 8,6 % uppger att de har sovrumsfönstret i bullerutsatt läge. Ca 20 % av de tillfrågade i flerbostads hus i storstäder uppgav att de inte kan sova med fönstret öppet p.g.a. trafikbuller. Att sova med öppet fönster är för många en föresättning för en god natts sömn 1. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Syftet med studien är att undersöka ett eventuellt orsakssamband mellan buller mätt i sovrum och högt blodtryck. Buller är kopplat till ökade stressnivåer. Detta kan i sin tur leda till hypertoni som är kopplat till hjärtkärlsjukdomar vilket är det största folkhälsoproblemet i Sverige. Eftersom många människor i Sverige exponeras för buller dagligen kan ett eventuellt samband ha betydelse för hjärt-kärlsjukdom. Frågeställning: Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Vår hypotes är att blodtrycksnivåerna stiger mer hos personer med måttlig bullerexponering i sovrummet gentemot personer vars ljudnivå i sovrummet understiger gränsvärdet för nattligt buller. METOD STUDIETYP Studietypen är en prospektiv kohortstudie. Detta för att vi kan jämföra utsatta grupper i en tämligen väldefinierad population under en bestämd tid. Det ger oss också möjligheten att blodtrycksmätningen på de deltagande sker på samma sätt.
FÖRSÖKSPERSONER Studiegruppen innefattar män och kvinnor från 20 år och uppåt. Populationen är hämtad från brukssamhället XXX eftersom det korsas av en bullergenerande motorväg. I övrigt bedömer vi att populationen är homogen avseende socioekonomisk status och arbetsförhållanden. Exponerade är de personer med en uppmätt nattlig bullernivå i sovrummet över 30 LAeq, 8h 45 LAmax(fast). De oexponerade personerna uppnår inte dessa gränsvärden i sovrummet nattetid. Anledningen till att studien utförs i bruksorten XXX är att samhället domineras av en stor arbetsgivare där arbetsförhållandena kan antas vara lika mellan exponerad och oexponerad grupp. Av samma anledning har vi valt att endast ta med personer i arbetsför ålder. Den exponerade gruppen består av 200 personer och kontrollgruppen består av 400. Samtliga studiedeltagare har vid starten av studien normalt blodtryck (<140/90 mmhg) samt är obehandlade för hypertoni. STUDIEPERIOD Studien kommer att pågå under 10 år eftersom vi tror att incidensen i högt blodtryck utvecklas under lång tid. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Vi har mätt nattliga bullernivåer i studiepopulationens sovrum vid studiestarten. Bullermätningarna skedde med stationära bullermätare mellan kl. 22:00-07:00 och medelvärde samt maxvärde uppmättes. Vi använde en stationär ljudnivåmätare som håller klass1-kvalitet. Blodtryck mäts årligen i hemmet. Alla mätningar har utförts enligt standardiserade mätmetoder för att undvika felvärden. Personer som under studietiden diagnostiseras med högt blodtryck och behandlas för detta räknas i studien som positiva utfall från diagnosdatum. KÄLLOR TILL FELKLASSIFICERING Trots att vi har försökt hitta en population som är mycket lika i både exponerad grupp och kontrollgrupp finns risk att det finns confounders i t.ex. socioekonomisk status eftersom exempelvis hus som är utsatta för buller skulle kunna ha lägre boendekostnad. De exponerade skulle kunna vara exponerade för högre avgasnivåer vilket skulle kunna påverka incidensen för hypertoni. BORTFALL Bortfall kan förekomma p.g.a. selektiva eller slumpmässiga orsaker. Exempel på selektiva orsaker kan vara att personer i den exponerade gruppen i större utsträckning flyttar på grund av högre bullernivå. Slumpmässigt bortfall kan t.ex. vara dödsfall. Inklusionskriterier kan finnas tack vare att personer som redan har högt blodtryck bortfaller ur studien och ger en mindre exponerad grupp. SJUKDOMSMÅTT Studien syftar till att mäta antalet insjuknande i högt blodtryck i studiepopulationen under en tioårsperiod. Personer räknas som utfall när deras blodtryck överstiger 140/90. Som sjukdomsmått har vi valt incidensrat. DISKUSSION Vid ett uppmätt kausalt samband vid studiens slut kan man föreslå flera åtgärder. Lokalt kan man sätta upp bullerplank samt bättre ljudisolering t.ex. bättre fönster. På nationell nivå kan man påverka riktvärden för buller i bostadshus så att framtida byggnationer av både vägar och fastigheter planeras efter dessa gränsvärden. Åtgärder för att styra om trafikflödet i bostadsområden nattetid bör övervägas som t.ex.
förändrade hastighetsgränser samt vägtullar. Nybyggnad av vägar bör ske med ljudabsorberande beläggning. Arbete för bättre och tystare däck på vägfordon bör uppmuntras. REFERENSER 1 Socialstyrelsen (2009) Miljöhälsorapport 2009, Karolinska Institutet, ISBN 978-91-978065-7-2 2 Arbetsmiljöverket: http://www.av.se/teman/buller/risker/, besöktes 2009-11-19 3 Johansson, B. (2000) Buller och bullerbekämpning, Arbetsmiljöverket, ISBN 91-7464-414-9 4 Edling, C. Nordberg, G. 2003, Arbets- och miljömedicin Studentlitteratur ISBN 91-44-02399-5 5 Haralabidis AS, Dimakopoulou K, (2008) Acute effects of night-time noise exposure on blood pressure in populations living near airports. Eur Heart J. 2008 Mar;29(5):658-64. Epub Feb 12. 6 Babisch W. Road traffic noise and cardiovascular risk. Noise Health. 2008 Jan-Mar; 10(38):27-33. 7 Arbetsskador 2006. Stockholm: Arbetsmiljöverket; 2008. 8 Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). (2006) Statistiska centralbyrån, Stockholm 9 Autrup, H et al. (2000) Miljø- og arbejdsmedicin, Foreningen af Danske Lægestuderendes Forlag, Köpenhamn. 10 http://www.medicinenet.com/tinnitus/article.htm, besöktes 2009-11-19