Enkätsammanställning



Relevanta dokument
Erfarenheter från tvärprofessionellt seminarium november 2014

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning

Resultat brukarundersökning inom Bergs kommuns hemvård och särskilt boende... 2

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Att leva med Parkinsons sjukdom

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning

Programutbud för barn och föräldrar på Habiliteringscenter Södertälje

Statskontorets enkät till organisationer för patientgrupper, pensionärer och personer med funktionsnedsättningar

Individuell uppgift 2

SIP Samordnad individuell plan

Patientenkät öppenvård Samtliga enkäter Sjukgymnastik och Arbetsterapi 2010

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Skellefteå. En gemensam ingång

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Våren Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Svensk författningssamling

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Till dig som bryr dig

Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

Skolperspektivet Elevhälsa

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister)

Frågor inför öppen frågestund vid årsstämma den 13 maj

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Södertälje

Äldre och alkohol

Enkät i förskoleklass

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

Neuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov Utbildningsdag III

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

Alla tjänar på ett starkt team!

Hur går utredningen till?

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

Akademiska sjukhuset

Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS

Barn- och ungdomshabilitering. Svenska

Att bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet

Bättre liv för sjuka äldre

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning. Juridik för psykiatrihandläggare. Lolo Lebedinski

För varje klassredovisning finns jämförelse fråga för fråga med skolan och Stockholm som helhet inom respektive årskurs.

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Resultaten redovisas först i ett så kallat spindeldiagram där andelen positiva svar för respektive fråga visas.

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Kurator. I cancersjukvården

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Här ser ni Ebba, ett av många exempel. Hon gillar oss och förstår varför vi finns men tycker att vi inte hängt med. Det här är ganska vanligt.

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Elevhälsa Errarps skola

Hans Ekholm Jesper Stenberg. Vårdbarometern. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

Äldreboende. Information till dig som snart ska flytta in

HANDIKAPPFÖRENINGAR INOM

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

För varje redovisning finns jämförelse fråga för fråga med Stockholm som helhet.

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Värbygården i Bara, måndagen den 21 september 2009, klockan

Våren Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Visste du att? Fakta och siffror om arbetsgivaren Stockholms läns landsting

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Barn- och Elevhälsoplan

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Svensk författningssamling

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Transkript:

Enkätsammanställning Medlemsförbund: Strokeföreningen [Stroke], Hjärnkraft, Vuxendövas i Skåne [VIS], Reumatikerförbundet, Hörselskadades förening [HRF], Personskadeförbundet, Autism och asperger [Autism], Schizofreniföreningen i Skåne [Schizofreni], Parkinson i Skåne Vilken/vilka funktionsnedsättning(ar) har era medlemmar? Rörelsenedsättningar Känselbortfall Kognitiva svårigheter (afasi, koncentrationsproblem, neglekt). Förvärvade traumatiska hjärnskador. Hörselskada, gravhörselskada, dövhet Reumatiker Hörselnedsättning Tinitus Ljudöverkänslig Balans- och gångsvårigheter Röst- och sväljsvårigheter Skakningar Svårt med planering Sociala regler och sammanhang Dygnsrytm Kognitiva nedsättningar Träffar era medlemmar en arbetsterapeut regelbundet? JA: 1 NEJ: 3 VET EJ: 5 Tror du att era medlemmar besökt en arbetsterapeut någon gång? JA: 7 NEJ: 1 VET EJ: 1 (Sista frågan för VIS eftersom deras motsvarighet till arbetsterapeut är audionom.) Om nej: tror du att medlemmarna har behov av att träffa en arbetsterapeut? JA: 1 NEJ: 1

Om ja, vad tror du att en arbetsterapeut kan hjälpa medlemmarna med? Förbättra möjligheterna till ett bra vardagsliv. Med praktiska hjälpmedel. Det är svårare med tex komunikationshjälpmedel. Kunskap om händer och dess leder. Ortoser och rörelseschema. Parafinbad. Anpassning av arbetsplatsen för att motverka stel nacke och axlar. Bostadsanpassning. Gång och balans. I- och uppstigning ur säng/stol. Struktur i vardagen. Olika strategier. Råd. Skriva kontrakt. Skriva scheman. Träna kognitiva förmågor. Arbetsliv, studier, sysselsättning Tror du att medlemmarna får hjälp av arbetsterapeuten med det de sökt för? JA: 5 NEJ: 2 VET EJ: 1 Har orsaken/orsakerna till besöket blivit bättre efter besöken hos arbetsterapeuten? JA: 4 NEJ: 0 VET EJ: 4 Var har arbetsterapeuten bidragit med till era medlemmar? Hjälpmedel vid fysisk funktionsnedsättning Motivation Ortoser Struktur i vardagen Träning Avslappningsträning Parafinbad Strategier, Kognitiva hjälpmedel

Vilka hjälpmedel har fåtts av arbetsterapeuten? Diverse hushållsredskap Timers till kaffebryggare och liknande Rullatorer Träningsredskap Liftar Handledsskydd, ibland specialsydda Gånghjälpmedel Inlåsningshjälpmedel Orienteringshjälpmedel Kontrakt gällande göromål i hushållet Vilka positiva upplevelser finns med att träffa en arbetsterapeut? Få en professionell syn på sina problem. Att arbetsterapeuten lyssnar och sen ger hjälp som förbättrar för individen. Att musklerna som bär upp lederna i händerna blir starkare. Att få tips och råd om hjälpmedel. Hopp om ett bättre liv. Vilka negativa upplevelser finns med att träffa en arbetsterapeut? Valfriheten. (Vet inte riktigt hur jag ska tolka detta. Kanske att arbetsterapeuten ger för många alternativ till hjälpmedel, behandlingar etc.) Var träffar era medlemmar arbetsterapeuten? Sjukhus: 4 Vårdcentral: 5 Hemma: 5 Privat klinik: 1 Reumatologen: 1 Arbetsplatsen:1 Psykiatrin: 1 Kommunikation

Hur upplever era medlemmar bemötandet av arbetsterapeuter över lag? Väl bemötta: 4 Mycket väl bemötta: 1 Vet ej: 1 Uteblivet svar: 2 Försäkrar sig arbetsterapeuten om att era medlemmar hör/förstår vad han/hon säger? JA: 3 VET EJ: 3 Uteblivet svar: 2 Känner era medlemmar sig lyssnade till vid mötet med arbetsterapeuten? JA: 2 VET EJ: 5 Uteblivet svar: 1 Teamarbete Arbetsterapeuter arbetar ofta i team med bland annat fysioterapeuter och andra professioner. Hur upplever era medlemmar att kommunikationen fungerar mellan professionerna? Bra: 2 Ganska bra: 2 Kunde varit bättre: 1 Uteblivet svar: 3 Vad är anser ni är positivt med teamarbete? De olika specialiteterna kompletterar varandra, bra med olika kunskaper. Resurser måste samordnas, den enskilde ska inte behöva förklara sig eller hävda sitt behov flera gånger i många instanser Helhetsbilden av patienten Att minska ner antalet möten Anser ni att det finns något negativt med teamarbete? Risk att någon i teamet blir för dominerande. Det finns säkert folk bland våra medlemmar som anser det, troligen är de färre än de som ser det positivt.

Vilka andra professioner besöker era medlemmar? Läkare: 8 Fysioterapeut: 6 Logoped: 6 Psykolog: 4 Kurator: 5 Audionom: 4 Ortoped: 3 Optiker: 3 Dietist: 2 TACK!