Tillsynsvägledning ras, skred och erosion Markbyggnadsdagen Anders Rimne

Relevanta dokument
Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL. Cecilia Näslund

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Dricksvatten och planoch bygglagen

Geoteknik i planprocessen

Tillsynsvägledning avseende risken för skred och erosion

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Svensk författningssamling

Klimatanpassning är angeläget

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

RAPPORT 2017:7. Vägledning om krav avseende hälsa, säkerhet och risk för olyckor m.m.

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist

Klimatanpassning in i minsta detalj

Dnr: /2012. Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Vad händer i Göteborg vs mark och vatten

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Länsstyrelsens behov av klimatdata

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

Yttrande över Klimatanpassningsutredningens Vem har ansvaret? (SOU 2017:42)

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om ökad kommunal planläggning för bostadsbyggande och ökat utbud av markanvisningar (S 2014:07)

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

En utvecklad översiktsplanering, SOU 2018:46

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter.

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Grön infrastruktur i prövning och planering

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Nya PBL: s uppbyggnad

RAPPORT 2018:8. Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker

Översikt av aktuella uppdrag. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Strategisk Planering

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

En ny plan- och byggförordning

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Översiktsplaneutredningen (N 2017:02) Dir. 2018:62. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2018

Boverket Plan- och bygglagen

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Vatten i fysisk planering

Vad händer inom plan- och byggområdet?

GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för del av fastigheten Brännäset 9 med flera i Norrtälje stad Dnr Ks

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB. Klara Falk

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken

Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av bestämmelserna om genomförande av detaljplan (S 2011:11) Dir.

Bygg klimatsäkert. Anpassning av planering och byggande

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Detaljplanering. Karl Evald jurist

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

RAPPORT 2017:24. Plan- och bygglagen som ett effektivt verktyg för minskad klimatpåverkan

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Aktuellt från Regeringskansliet

Uppföljning av plan- och bygglagstiftningens tillämpning Linda Pettersson planeringsarkitekt, Boverket

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Översiktsplaneutredningen. Översiktsplaneutredningen 1

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN, MELLBY 2:165 GRANSKNINGSUTLÅTANDE - detaljplan

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

Seminarium Förorenade områden i fysisk planering och bygglovhantering. Länsstyrelsen i Skåne Malmö 21 november2014

Klicka här för att ändra format

Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen

Klimat- och energiarbetet. Tillsammans gör vi det hållbara möjligt

Dnr N2015/08971/PUB YTTRANDE SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen

MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar. Barbro Näslund-Landenmark

Detaljplaneprocessen på Länsstyrelsen - fokus luftkvalitet. SLF 19 april Annika Svensson Miljöskyddsenheten

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35

Förorenade områden och fysisk planering

Kommunernas ansvar för att hantera översvämningsproblematiken

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

Processen för detaljplan från 1 januari Enligt propositionen En enklare planprocess 2013/14:126, reviderad enligt Civilutskottets betänkande

Utställt förslag till Översiktsplan för Olofströms kommun - Nära till allt!, aktualitetsprövad , Blekinge län

LÄR DIG MER OM NYA PLAN- OCH BYGGLAGEN. Välkommen!

xtillväxt- och regionplaneförvaltningen

Boverket Plan- och bygglagen

Plan och marklagstiftning

Tillsynsvägledningsplan från enheten för samhällsplanering

Processen för detaljplan från 1 januari Enligt propositionen En enklare planprocess 2013/14:126, reviderad enligt Civilutskottets betänkande

Tillsynsvägledningsplan från enheten för samhällsplanering

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Övergripande planer, strategier etc

Transkript:

Tillsynsvägledning ras, skred och erosion Markbyggnadsdagen 2019 Anders Rimne

Upplägg PBL - tillsyn med avseende på ras, skred och erosion Uppdraget Tillsynsvägledningen

PBL - ras, skred och erosion PBL 2 kap. 5 Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- vattenförhållanden, 5. risken för olyckor, översvämning och erosion IBL Bildbyrå

PBL och klimatanpassning PBL 2 kap. 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, Syftet med tillägget i lagtexten om att ta hänsyn till klimataspekter vid planläggning är att främja goda miljöförhållanden dels genom anpassning till klimatförändringar, dels genom en minskad klimatpåverkan Prop. 2009/10:170 (sid 161) Lars Owesson/Scandinav

Tillsyn över kommunala beslut i PBL PBL 11 kap. 10-11 10 När länsstyrelsen enligt 5 kap. 29, 38 eller 39 har fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre Men! veckor Ingripande besluta ska om om den möjligt ska överpröva undvikas! kommunens beslut eller inte. Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att Därmed görs tydligt att länsstyrelsen genom 1. aktiva insatser tidigt i planeringsprocessen ska bidra med sådant under- 5. en bebyggelse blir lag, olämplig råd och med synpunkter hänsyn som till människors ger kommunen hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. möjlighet att utforma planförslaget så att ett senare statligt ingripande kan undvikas. 11 Länsstyrelsen ska upphäva prop. kommunens 2009/170 sid beslut 444 att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser i dess helhet, om beslutet har en sådan innebörd som anges i 10 andra stycket. Om kommunen medger det, får beslutet upphävas i en viss del.

Få planer upphävs Cirka 1,5 procent av alla detaljplaner överprövas av länsstyrelserna och av dem upphävs cirka hälften. 50 procent av tillsynsärendena och upphävandena görs på grund av att en bebyggelse anses bli olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Boverket RU 1 (2018) Boverket ska utveckla sin tillsynsvägledning avseende risken för skred, ras och erosion Syftet med uppdraget är att tillsynsvägledningen ska skapa förutsättningar för att ny bebyggelse blir långsiktigt hållbar och att länsstyrelsernas tillsyn är samordnad och förutsebar. Tillsynsvägledningen bör klargöra vilket underlag som behövs för länsstyrelsernas prövning och hur bebyggelse bör vara utformad för att anses lämplig i förhållande till risken för skred, ras och erosion.

Boverket RU 1 (2018) Tillsynsvägledningen bör utformas med hänsyn till sådana intressen som är viktiga från allmän synpunkt, bl.a. behovet av en motståndskraftig och långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur och en god hushållning med mark- och vattenområden. Länsstyrelserna, HaV, MSB samt SGI ska bistå Boverket i arbetet med att ta fram tillsynsvägledningen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 28 februari 2019.

SGIs uppdrag enligt instruktion 4 Statens geotekniska institut ska bidra till att riskerna för ras och skred minskar. Myndigheten ska i detta syfte 1. ge stöd åt kommuner och länsstyrelser i planprocessen rörande geotekniska säkerhetsfrågor 8 Myndigheten ska bidra till effektivitet och kvalitet i plan- och byggprocessen genom att inom sitt område bistå myndigheter, kommuner och andra med rådgivning samt i samverkan med dessa introducera ny teknik och tillämpa forsknings- och utvecklingsresultat.

Översvämningsrisker (RU5 2017) 5. Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker Enligt plan- och byggförordningen (2011:338) ska Boverket ge tillsynvägledning till länsstyrelsen. Boverket ska utveckla sin tillsynsvägledning avseende risken för översvämning. Syftet med uppdraget är att tillsynsvägledningen ska skapa förutsättningarna för att ny bebyggelse blir långsiktigt hållbar och att länsstyrelsernas tillsyn är samordnad och förutsebar. Tillsynsvägledningen bör klargöra vilket underlag som behövs för länsstyrelsernas prövning och hur bebyggelse bör vara utformad för att anses lämplig i förhållande till risken för översvämning vid sjöar och vattendrag, bl.a. i fråga om vilken återkomsttid som olika slag av bebyggelse bör tåla. Tillsynsvägledningen bör även klargöra hur bebyggelse i anslutning till havet bör utformas för att vara långsiktigt hållbar i förhållande till globalt stigande havsnivåer. Tillsynsvägledningen bör utformas med hänsyn till sådana intressen som är viktiga från allmän synpunkt, bl.a. behovet av långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur och en god hushållning med mark- och vattenområden. Länsstyrelserna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Statens meteorologiska och hydrologiska institut ska bistå Boverket i arbetet med att ta fram tillsynsvägledningen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 28 februari 2018.

Tillsynsvägledning Naturolyckor Tillsynsvägledning naturolyckor Tillsynsvägledning naturolyckor Naturolyckor och klimatanpassning i PBL Planbestämmelser och byggregler med avseende på naturolyckor Länsstyrelsens roll vid risk för naturolyckor Klimataspekter och tidsperspektiv Översvämningsrisk Utgångspunkter för bedömning av översvämningsrisk Bedömning av risken för översvämning Tillämpning och avsteg Planeringsunderlag Regeringsavgörande Begrepp och termer Ras, skred och erosion Risk för ras, skred och erosion (SGI) Geotekniska frågeställningar och PBL Ras och skred (SGI) Slamström (SGI) Block- och bergstabilitet (SGI) Erosion (SGI) Kusterosion (SGI)

Regeringsuppdragets produkter Tillsynsvägledning på PBL Kunskapsbanken Uppdragsrapport https://www.boverket.se/sv/pbl-kunskapsbanken/planering/detaljplan/lansstyrelsenstillsyn/tillsynsvagledning_naturolyckor/ https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2019/tillsynsvagledning-avseenderisken-for-skred-och-erosion/

Tillsynsvägledning naturolyckor - Introduktionssida Med naturolyckor avses i denna vägledning översvämning samt ras, skred och erosion Kort om kommunens ansvar och länsstyrelsens tillsyn Kort om att länsstyrelsens roll att bevaka dessa frågor tidigt i planprocessen Kort om SGIs roll att ge stöd i planprocessen Nya ÖP-tillägget om krav att redovisa kommunens syn på risken för klimatrelaterade skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion, etc.

Naturolyckor och klimatanpassning i PBL Vad säger lagen? Redogör för koppling mellan risker för översvämning, ras, skred och erosion och de allmänna intressena i 2 kap. PBL. Klimatanpassning i 2 kap. PBL. Tar upp det som står i PBL-propositioner kopplat till översvämning, ras, skred, erosion och klimatanpassning.

Planbestämmelser eller byggregler Vad är en planbestämmelser och hur ska de användas? Planbestämmelser kopplade till skydd mot olyckor, översvämning och erosion PBF, BBR, EKS och naturolyckor

Länsstyrelsens roll utifrån PBL vid risk för naturolyckor Länsstyrelsens roll i översiktsplaneringen Länsstyrelsens roll i detaljplaneringen Länsstyrelsens roll vid bygglov

Klimataspekter och tidsperspektiv Scenarier och nationella underlag Tidsperspektiv Stigande havsnivåer Klimatets påverkan på ras, skred och erosion

Geotekniska säkerhetsfrågor Introduktion till ras, skred och erosion SGIs planstöd

Geotekniska frågeställningar och begränsningar i PBL Skyddsåtgärder utanför planområdet Skyddsåtgärder på allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap/enskilt huvudmannaskap Skyddsåtgärder på kvartersmark Planbestämmelser med lastbegränsningar Ny plan där det finns befintlig bebyggelse En detaljplan ska inte kräva efterföljande utredningar

Ras och skred Vad är ras och skred Förutsättningar för ras och skred Stabilitetsutredningar i detaljplan Bedömning av utförda geotekniska utredningar Bedömning av hur resultaten av geotekniska undersökningar tagits omhand i planen Planeringsunderlag från nationella myndigheter

Slamströmmar Förutsättningar för slamströmmar Planläggning och lämplighetsbedömning Planeringsunderlag från nationella myndigheter

Block- och bergstabilitet Block- och bergstabilitet vid detaljplaneläggning Påverkan på omgivande mark Underjordsanläggningar Erfarenhetsbaserad bedömning av bergstabilitet Redogörelse i planbeskrivningen och reglering med planbestämmelser

Erosion i mark, sjöar och vattendrag Erosionsbenägna jordar Klimatförändringar påverkar risken för erosion Hur hantera erosion i planärenden Erosionsutredning Erosionsskydd Planeringsunderlag från nationella myndigheter

Kusterosion Förutsättningar för kusterosion Processer som leder till kusterosion Bedömning av risk för kusterosion Enkel bedömning eller utredningsbehov Erosionsskydd

Ur Länsstyrelsernas regleringsbrev för 2019 37. Länsstyrelserna ska i samband med uppföljningen av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen följa upp och redovisa hur kommunerna arbetar med geotekniska risker i plan- och byggprocessen, både vid översiktsoch detaljplanering, vid förhandsbesked och bygglov samt vid vidtagande av bygg- och markåtgärder. Den närmare inriktningen av redovisningen ska samordnas mellan länsstyrelserna. Länsstyrelsernas återrapportering ska ske i enlighet med vad som angavs i återrapporteringskrav 44 b i länsstyrelsernas regleringsbrev för budgetåret 2012, samt i dialog med Statens geotekniska institut och Boverket. Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 31 januari 2020. Uppdragen som gavs i regleringsbrevet för 2018 om uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen i fråga om dels elektronisk kommunikation, dels kravet på att en byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan m.m., ska redovisas till Boverket senast den 31 januari 2019.

Tack för att ni lyssnat! anders.rimne@boverket.se