Gabriella Pernler, Vallrum Gogo med Gabbi på ryggen runt 1983 Skulle vilja skriva ålder okänd men då det är syster som är ansvarig för hemsidan så vet jag att hon skulle lägga till min ålder, så jag erkänner, jag är 36 år, på väg mot 37. Min ryttarkarriär började 1979 när jag var 7 år, till en början så var jag livrädd och red endast för att min syster red men efter några år så insåg jag att det nog var ganska roligt och medans Ulrika valde att tävla dressyr så valde jag att hoppa i första hand. Jag fick möjlighet att tävla en hel del på ridskolans ponnyer, bla Martini, Monsun, Lunas Moonlight, Zoombie, Zorba, Arino, Victor, Glenn, Ballerina mfl men min favorit var absolut Vallrum Gogo. En C-ponny, mörkbrun/svart med bläs, i mina ögon världens finaste, jättesnäll, trygg, hoppade för det mesta Han var lite lik Whisper, även om jag nu i vuxen ålder kan erkänna att Gogo kanske inte var lika snygg som Whisper, men minst lika charmig! När jag var 15 år så var det dags för att få min första egna häst, vi var överens i familjen om att jag skulle få häst först när jag var 18 men pga olika omständigheter så ändrades den dealen! Vi kollade runt lite och hittade en maxad D ponny, ett
mörkbunt sto vid namn Sonette, hon var precis som jag född 1972. Hon var en korsning welsh/halvblod och hade tävlat en hel del men tjejen som ägde henne hade inte riktigt tid så vi fick köpa henne för 15 000 kronor. Monsun f.1974, tävling på UVFK Med Sonette så tävlade jag hoppning tom LA, med lagseger i DM som främsta merit, vi startade också en hel del fälttävlan vilket var jättekul, Sonette var säker på foten, snabb och klok vid hindrena så man kunde lita fullt ut på henne, idag skulle jag aldrig utsätta mig för risken att rida en fälttävlansbana men på den tiden så var det bara jättekul och jag kan lova att man får en riktig adrenalinkick och det är en fantastisk känsla att rida över mållinjen och veta att man överlevt en gång till! Framförallt så väckte Sonette mitt intresse för dressyr och vi deltog i Elitallsvenskan och red 2 Svenska Mästerskap i lag tillsammans, ett i Göteborg och ett i Stävie, tack mamma och pappa för alla mil vi kuskade runt i framförallt södra Sverige under ponnytiden! Efter Sonette så var det dags för min första stora häst och det blev Pasolini, han var 3 år och jättefin! Jag köpte honom av min tränare Yvonne och det var perfekt med en unghäst så att jag hann med sista året i gymnasiet också. Pasolini kom fyra på kvalitetsbedömningen som lovande dressyrhäst det året han var fyra och det var en
häftig känsla att vara med om. Tyvärr lyckades han alltid skada sig på ett eller annat sätt så under våra sju år tillsammans så blev det inte så många tävlingsstarter. Winston, tävling i Håbo 2008 Efter Pasolini så har jag haft 4 hästar till, Gamble, Stratos och Nougat(som jag bara hade några veckor, då det visade sig att han hade ett allvarligt hjärtfel) och så nu Winston, som jag snart har haft i 9 år. Honom köpte jag på hösten som fyraåring, jag minns fortfarande provridningen nere i Bollerup, när jag kom in i ridhuset och insåg att jag skulle svinga mig upp på denna gigantiska häst (180 cm) utan pall, med ett helt gäng gymnasieelever på läktaren (Bollerup är en lantbruksskola). På något sätt lyckades jag och Winston skötte sig så pass bra att han fick flytta till Uppsala. Vi tävlar Msv dressyr även om han för tillfället är lite svårtävlad dvs inte helt lätt på tävlingsbanan men jag är full av förtröstan, ridning handlar väldigt mycket om tålamod och målmedvetenhet och jag är övertygad om att jag ska hitta en lösning även på detta problem! Så se upp alla konkurrenter Mer bilder på nästa sida
Gabbi och sköthästen Zorba, en C-ponny född 1978 ungefär. Gabbi och Sonette f.-72, ute på dressyrtävling.
Gabbi och Sonette på väg ut ur skogen på fälttävlan. Gabbi och Sonette i vattengraven. Mamma sydde de fantastiskt snyggakläderna.
Gabbi och Sonette på träning. Det var högsta mode att ha en westernpad under sadeln