EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel, 15.1.2002 SEC(2002) 29 $UEHWVGRNXPHQWIUnQNRPPLVVLRQHQVDYGHOQLQJDU VRPELGUDJWLOONRPPLVVLRQHQVUDSSRUWWLOOHXURSHLVNDUnGHWVYnUP WHL%DUFHORQD ^&20ILQDO` /,66$%21675$7(*,1±0g-/,*+(7(57,//)g5b1'5,1*
,11(+c//6)g57(&.1,1* I Allmän utveckling sedan Europeiska rådets möte i Lissabon... 3 1. Den makroekonomiska situationen... 3 2. Sysselsättning... 4 3 Allmän och yrkesinriktad utbildning, forskning och innovation... 7 4 Ekonomisk reform... 9 5 Social sammanhållning... 12 6 Miljön...14 II Exempel på politisk utveckling sedan toppmötet i Lissabon... 16 BILAGA 1 - Lissabon Två år senare : Sammanfattning av de politiska resultaten... 21 BILAGA 2 - Strukturella indikatorer för 2002 (finns på engelska, franska och tyska på KWWSHXURSDHXLQWFRPPSUHVVBURRPSUHVVSDFNVEDUFHORQDSSBEDUFHORQDBHQKWP 2
)UDPVWHJQlUGHWJlOOHUGHSROLWLVNDPnOVRPVWlOOWVXSSL/LVVDERQVWUDWHJLQ(Q YHUVLNW Detta arbetsdokument har utarbetats som bidrag till Europeiska kommissionens rapport till Europeiska rådets vårmöte i Barcelona. I dokumentet lägger man fram en detaljerad analys av de framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla de mål som ställts upp för Europeiska unionen inom Lissabonstrategin. I avsnitt II ges ett antal konkreta exempel på den politiska utveckling som ägt rum när det gäller att fullfölja målen i Lissabonstrategin. Det följs av två bilagor. I bilaga 1 ges en översikt över den nya politiken och andra åtgärder som utvecklats på EU-nivå inom ramen för denna strategi. Det anges även vilka förslag som för närvarande ligger hos rådet och Europaparlamentet och när det gäller de åtgärder som antagits när de träder i kraft. I bilagan betonas särskilt de politikområden som utgör en del av den socialpolitiska agendan för vilken kommissionen inom kort kommer att lägga fram en separat resultattavla till följd av uppdraget från Europeiska rådet i Stockholm om regelbunden rapportering om framstegen när det gäller att genomföra agendan. Bilaga 2 innehåller alla de strukturella indikatorer som man kommit överens om och som har bidragit till att ge en grund för denna bedömning. Dessa indikatorer är tillgängliga tillsammans med relevanta uppgifter och definitioner på Eurostats webbsida site (http://europa.eu.int/comm/eurostat), där de uppdateras regelbundet. Med tanke på dagen för offentliggörandet av denna rapport återspeglar många uppgifter prognoser och skattningar för 2001., $//0b1879(&./,1*6('$1(8523(,6.$5c'(760g7(,/,66$%21 '(10$.52(.2120,6.$6,78$7,21(1 (Se strukturella indikatorer/ Allmänna ekonomiska strukturer) Världsekonomin upplever för närvarande en betydande avmattning i den ekonomiska verksamheten. Oljeprishöjningen, IT-bubblan och nedgången i världshandeln är viktiga faktorer som förklarar avmattningen. Återverkningarna av denna rad av chocker utan motstycke på den ekonomiska verksamheten runtom i världen har fått ett snabbt genomslag. Utöver den direkta effekten på handeln, förefaller globaliseringen av de finansiella marknaderna och den ökande internationaliseringen av många företag att ha spelat en viktig roll. Europeiska unionen har därför inte kunnat undkomma denna avmattning trots sina sunda fundamenta De tragiska händelserna den 11 september och den efterföljande utvecklingen har ytterligare förstärkt den osäkerhet som marknaderna, företagen och konsumenterna redan känt av. Denna känsla riskerar att ytterligare inverka negativt på den ekonomiska verksamheten på kort sikt och senarelägga den slutliga återhämtningen när det gäller den ekonomiska verksamheten. Trots det finns det grund för en försiktig optimism om att den ekonomiska verksamheten kommer att visa en återhämtning under 2002. Ekonomin inom EU har inga större obalanser och har sunda ekonomiska fundamenta, till stor del beroende på 3
de ansträngningar som gjorts när det gäller den ekonomiska och monetära unionen samt övergången till euron. Dessutom har utsikterna när det gäller en minskad inflation nyligen lett till nya räntesänkningar samt en uppluckring av den monetära politiken som kommer att få genomslag i ekonomin under de kommande kvartalen. En blygsam återhämtning väntas under det första halvåret nästa år på grund av ett ökat förtroende, elasticiteten i den privata konsumtionen (som stöds av ytterligare minskad inflation) och en återuppbyggnad av företagens lager för att klara efterfrågan i framtiden. Dynamiken bakom en sådan tillväxt kommer dock endast att kunna utvecklas under andra halvåret i samband med återhämtningen på exportmarknaderna. Resultatet blir att tillväxten för 2002 troligen blir lägre under året som helhet än under 2001. Utmaningen på kort sikt blir att ta itu med den konjunkturbetonade arbetslösheten, särskilt ökningen av långtidsarbetslösheten samt att behålla arbetskraftens anställbarhet. 6<66(/6b771,1* (Se strukturella indikatorer / sysselsättning) (WWJRWWUHVXOWDWXQGHU I linje med den kraftiga ekonomiska tillväxten förbättrades sysselsättningen betydligt under 2000, då omkring tre miljoner arbetstillfällen skapades i Europeiska unionen. Detta var mest påtagligt inom de högteknologiska och kunskapsintensiva industrierna. Som ett resultat av det steg den totala sysselsättningen (se diagrammet) med en procentenhet till 63,2 % under 2000. Tydligast var detta i Spanien, Irland och Nederländerna, där syssselsättningstalen ökade med omkring två procentenheter, men sysselsättningstalen varierar fortfarande mycket mellan de olika medlemsstaterna. Uppfyllandet av sysselsättningsmålen i Lissabonstrategin kommer slutligen att bero på att nya varaktiga arbetstillfällen skapas under de närmaste tio åren. Det återstår mycket att göra. Särskilt de fyra stora medlemsstaterna inom euroområdet måste ta en stor del av bördan genom att förbättra sina arbetsmarknader, om sysselsättningsmålen skall kunna uppfyllas. Prioriteringen på kort sikt kommer att bli att ta itu med den konjunkturbetonade ökningen av arbetslösheten som är knuten till den avmattning som vi upplever för tillfället. 4
6\VVHOVlWWQLQJVJUDGÃ È 6\VVHOVlWWQLQJVJUDGÃI UÃNYLQQRU ÃÈ 6\VVHOVlWWQLQJVJUDGÃI UÃlOGUHÃDUEHWVWDJDUH ÃÈ I I B E EL (8 E EL (8 L I (8 B L A F B F L IRL E EU EU D IRL F EU D D NL A A EL FIN P FIN P NL IRL S UK UK UK FIN P NL S DK DK DK S 20 30 40 50 60 70 80 20 30 40 50 60 70 80 20 30 40 50 60 70 6\VVHOVlWWQLQJVJUDGHQI UNYLQQRUYDULHUDUDYVHYlUWLQRP(XURSHLVNDXQLRQHQRFKGH I UEOLUP\FNHWOnJDI UlOGUHDUEHWVWDJDUH Sysselsättningsgraden steg för både kvinnor och män i de flesta medlemsstater under 2000 och 2001. Sju medlemsstater uppfyller för närvarande målet eller ligger nära målet på 70 % för EU-genomsnittet som fastställdes i Lissabon. Sysselsättningsgraden fortsätter att vara lägre för kvinnor med 54 % 2000 och 54,7 % 2001 1, fastän målet är 57 % fram till 2005 och 60 % 2010. Kvinnorna har dock haft störst glädje av det stora antal arbetstillfällen som skapades under 2000. Men trots att sysselsättningsgraden för män i unionen under 2000 varierade med ungefär 15 procentenheter, var variationen för kvinnor mer än 33 procentenheter. Italien, Grekland och Spanien uppvisar alla sysselsättningsgrader för kvinnor på eller omkring 40 % eller något mer. Situationen för äldre arbetstagare är ännu mer problematisk. Endast Sverige, Danmark, Portugal och Förenade kungariket uppfyller för närvarande målet från Lissabon på 50 % när det gäller personer mellan 55-64 år. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden inom EU ökade endast lite under 2001 till 38,3 % 2 från 37,8 under 2000. Det är elva procentenheter från Lissabonmålet. Det krävs en särskild ansträngning från de fem medlemsstater, där sysselsättningsgraden för närvarande ligger på mellan 23 och 30 %. Incitamenten för att bli kvar längre i arbetslivet behöver förstärkas och man måste vara försiktig, särskilt under det rådande ekonomiska klimatet när det gäller att vidta åtgärder som uppmuntrar till förtida pension, vilket endast kan leda till att förvärra detta problem. 1 2 Uppskattning grundad på tillgängliga uppgifter. Den fullständiga uppsättningen av strukturella indikatorer kommer regelbundet att uppdateras på Eurostats webbplats - http://europa.eu.int/comm/eurostat. Uppskattning grundad på tillgängliga uppgifter. 5
$UEHWVO VKHWHQIRUWVDWWHDWWVMXQNDXQGHURFKXQGHUGHQI UVWDGHOHQDY Arbetslösheten sjönk i nästan alla medlemsstater under 2000 och stabiliserades i de flesta under 2001 innan den började stiga i några medlemsstater till följd av den nuvarande avmattningen. Arbetslöshetssiffrorna sjönk med nästan en procentenhet till 7,7 % 3 och till 8,4 % för euroområdet. Detta var särskilt tydligt 4 när det gäller Finland, Frankrike, Irland, Spanien och Sverige med minskningar på mellan 0,7 och 1 procentenhet. Förbättringar noterades även i de medlemsstater som redan hade arbetslöshetssiffror omkring eller under 4 %, det är ett av de bästa resultaten i världen, med undantag av Portugal 5 vars siffror steg med 0,2 procentenhet till 4,3 %. Den ökade sysselsättningen i några av dessa medlemsstater utan överdrivna löneökningar samt sjunkande långtidsarbetslöshet i nästan alla medlemsstater, tyder på att arbetsmarknaderna inom EU fungerar bättre. Unga personer utgjorde 2001 15,7 % av de arbetslösa inom Europeiska unionen med en liten ökning från 2000. Dessa positiva tendenser tycks dock avstanna på kort sikt. Enligt prognoserna framkommer att den konjunkturbetonade nedgången kan leda till en ökning på nära 600 000 arbetslösa under 2002 innan siffrorna under 2003 faller tillbaka under förra årets nivåer. Tillförlitligheten hos dessa prognoser kommer att påverkas av ett antal faktorer, inbegripet det förtroende som kan komma fram på Europeiska rådets vårmöte i Barcelona. $UEHWVO VKHWHQEODQGNYLQQRUI UEOLUUHODWLYWK J Arbetslösheten sjönk för både kvinnor och män i de flesta medlemsstater under 2000, men arbetslösheten för kvinnor är fortfarande högre i nästan alla medlemsstater. Skillnaden är särskilt tydlig i Grekland och Spanien, där arbetslösheten bland kvinnor var mer än två gånger så hög som bland män. I genomsnitt sjönk arbetslösheten för kvinnor inom unionen under 2000 till 9,7 % och till 7 % för män. Denna skillnad blev mindre under 2001 då arbetslösheten bland kvinnor steg till 9 %, medan arbetslösheten bland män sjönk långsammare till 6,7 % 6. Betydande regionala skillnader i sysselsättningen och arbetslösheten förekommer fortfarande, vilket återspeglar skillnader i regional ekonomisk och demografisk utveckling, mänskliga resurser och låg rörlighet. 'HW EHK YV ElWWUH LQFLWDPHQW I U DUEHWH RFK UHIRUPHU DY VNDWWH RFK I UPnQVV\VWHPHQ Under de senaste åren har nästan alla medlemsstater sänkt skatterna, särskilt på de lägsta inkomsterna, vilket bör uppmuntra företagen att anställa fler, särskilt i lågkvalificerade yrken. Trots detta ligger skattesatsen för låginkomsttagare (38% för Europeiska unionen i genomsnitt) mycket över den i USA (29%) och i vissa medlemsstater överstiger den 45 %. Ytterligare uppmärksamhet bör läggas vid de hinder som är ett resultat av nuvarande skatte- och förmånssystem för att man 3 4 5 6 Uppskattning grundad på tillgängliga uppgifter. Uppskattning grundad på tillgängliga uppgifter. Uppskattning grundad på tillgängliga uppgifter. Uppskattning grundad på tillgängliga uppgifter. 6
snabbare skall göra framsteg. Hittills har framstegen på arbetsmarknadens utbudssida varit relativt blygsamma. Samtidigt har flera medlemsstater påskyndat kampen mot svart ekonomi. (QI UVWDEOLFNSnDUEHWHWVNYDOLWHW Europeiska rådet i Lissabon betonade inte bara behovet av fler arbetstillfällen utan även av bättre arbetstillfällen. Arbetets kvalitet är ett mångfacetterat begrepp. De tre strukturella indikatorerna som finns för närvarande behandlar detta. De ger dock endast en partiell och en något omodern bild. Det gör det svårt att dra några bestämda slutsatser om de senaste tendenserna på detta område eller att ringa in det arbete som nu görs inom ramen för den socialpolitiska agendan. Detta omfattar t.ex. de debatter som Europeiska kommissionen inledde förra våren om arbetets kvalitet och om företagens ökade sociala ansvar samt det arbete som pågår för att utveckla indikatorerna för arbetets kvalitet. Trots det anger uppgifterna från 1998 om olycksfall i arbetet att det då fanns en tydlig skillnad mellan medlemsstaterna, som delvis återspeglar skillnaderna i medlemsstaternas ekonomiska struktur. Vissa sektorer tenderar att ha högre risker än andra. Enligt uppskattningar gick 500 miljoner arbetsdagar förlorade det året på grund av olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar. Uppgifterna från 1997 om löneskillnaderna mellan kvinnor och män tyder på en lätt förbättring för de flesta medlemsstater, upp till 86 % av den genomsnittliga lönenivån för kvinnor jämfört med männens genomsnittliga nivå 7. $//0b12&+<5.(6,15,.7$'87%,/'1,1*)256.1,1*2&+,1129$7,21 (Se strukturella indikatorer / innovation och forskning) gyhujnqjhqwlooghqnxqvndsvedvhudghhnrqrplqpnvwhsnvn\qgdv Forskning, innovation och utbildning utgör kärnan i den kunskapsbaserade ekonomin. EU:s förmåga att producera, sprida och använda kunskap effektivt vilar till stor del på dess förmåga att genomföra forskning av kvalitet, att ge människor hög utbildning och för företagen att engagera sig i en kontinuerlig innovationsprocess. Främjandet av den europeiska konkurrensen i en kunskapsbaserad ekonomi genom forskning, innovation och investering i mänskliga resurser är en grundpelare i EU:s forskningspolitik. EU gör framsteg när det gäller dess mål mot den kunskapsbaserade ekonomin. USA och Japan ligger före EU när det gäller både prestanda och investeringar i den kunskapsbaserade ekonomin. EU är dock särskilt bra på grundforskning och akademisk forskning. Dessutom är några EU-medlemsstater (Sverige, Finland, Tyskland och Danmark) bland de bästa i världen. 7 Dessa uppgifter är inte justerade när det gäller skillnaderna i arbetsmarknadskarakteristika (dvs.. skillnader mellan kvinnor och män när det gäller kunskaper, arbetserfarenhet och den sektorsvisa sammanfattningen av sysselsättningen. 7
0DQPnVWHOlJJDQHGPHUSHQJDUSnXWELOGQLQJ Det är väsentligt att ha en högt utbildad och anpassbar befolkning för att på ett lyckosamt sätt gå över till den kunskapsbaserade ekonomin, enligt vad som krävs enligt slutsatserna från toppmötet i Lissabon: 9DUMH PHGERUJDUH PnVWH In GH NXQVNDSHU VRP EHK YV I U DWW ER RFK DUEHWD L GHWWD Q\D LQIRUPDWLRQVVDPKlOOH och OLYVOnQJWOlUDQGHVNDOOLK JUHJUDGSULRULWHUDVVRPHWWJUXQGOlJJDQGHLQVODJLGHQ HXURSHLVNDVRFLDODPRGHOOHQ Livslångt lärande är fortfarande inte verklighet för de flesta medborgare. Mer än 150 miljoner människor har inte ens uppnått en grundskoleutbildning eller en gymnasial utbildning, mindre än en av tio i den arbetande befolkningen deltar i livslångt lärande och nästan 18 % av de som slutar skolan med högst grundskoleutbildning förvärvar inga ytterligare kunskaper. De offentliga utgifter i genomsnitt för utbildning 8 inom EU i procent av BNP låg oförändrade på 5 % mellan 1995 och 2000, även om det fortfarande gav en ökning i absoluta tal, eftersom EU-ekonomierna har haft en tillväxt. Länder såsom Danmark och Sverige, Österrike, Finland och OECD-länder, t.ex. USA, Canada och Nya Zeeland investerade alla mer. Detta trots att livslångt lärande och investering i mänskliga resurser ger många fördelar. Det kontinuerliga deltagandet av vuxna i allmän och yrkesinriktad utbildning, till exempel, skapar en mer anpassbar arbetskraft, vilket möjliggör införandet av en mer flexibel arbetsorganisation och användning av nyskapande teknik. Deltagandet i livslångt lärande har varit statisk sedan Lissabon. De strukturella indikatorerna omfattar inte den postgymnasiala utbildningen (universitet och postgymnasiala studier), där endast Finland (32 % av befolkningen) når samma nivå som i Japan (nära 40 %) eller USA (35 %). Det är en viktig indikator när det gäller omfattningen av ett lands kunskapsbas. Utgifterna för högre utbildning återspeglas även i ländernas antal högt kvalificerade forskare. Finland och Sverige fick med god marginal fick fram flest doktorer inom ny vetenskap och teknik per capita under 2000. Större medlemsstater, med ett gott anseende inom vetenskap och teknik (Tyskland, Frankrike, Förenade kungariket), följde på visst avstånd. )RUVNQLQJWHNQLVNRFKYHWHQVNDSOLJSUHVWDQGD Regeringar och företag inom Europeiska unionen investerar fortfarande mindre av sin BNP på forskning än USA och Japan: 1,8 % för Europeiska unionen jämfört med 2,7 % för Japan och 3,1 % för USA 1999. Denna skillnad när det gäller investeringar beror främst på lägre investeringar från företagens sida. Dessutom var den genomsnittliga årliga tillväxten när det gäller utgifterna för företagens forskning fortfarande lägre inom EU än i USA eller i Japan under den andra hälften av 1990- talet. 8 Uppskattning grundad på tillgängliga uppgifter. 8
När det gäller den forskning som görs inom den offentliga sektorn är bilden annorlunda. Inom den högre utbildningen avsätter EU en ungefär lika stor andel av sin BNP till forskning som sina båda konkurrenter (omkring 0,4 %), medan statlig forskning är något högre i Europeiska unionen och Japan än i USA. Andra lyckosamma åtgärder, t.ex. patentansökningar eller europeiska forskares artiklar i vetenskapliga publikationer ger vissa skäl till optimism. Den årliga tillväxten av patentansökningar (både EPO och USPTO) var mellan 1995 och 1999 minst lika hög som i USA och avsevärt högre än i Japan. En ytterligare positiv utveckling är att forskare inom EU har haft en högre andel av det totala antalet vetenskapliga publikationer sedan andra hälften av 1990-talet än sina amerikanska kolleger och antalet publikationer har ökat snabbare i EU. $QYlQGDQGHWDYLQIRUPDWLRQVRFKNRPPXQLNDWLRQVWHNQLN NDUPHQGHWnWHUVSHJODV lqqx LQWH L VXEVWDQWLHOOD SURGXNWLYLWHWVYLQVWHU HOOHU HQ UDGLNDO RPIRUPQLQJ DY KXU DIIlUHUEHGULYV Starkt konkurrenstryck och tillgängligheten av riskkapital har använts för att förklara de tidiga framgångarna i USA:s ekonomi i informationssamhället. Medan industrin inom EU har gjort betydande inbrytningar på telekommunikationsområdet, tack vare till viss del EU-avtal om standarder för t.ex. mobiltelefoni, förblir sektorn för informations- och kommunikationstillverkning i Europa mindre än motsvarande i USA. Användningen av informations- och kommunikationsbaserad teknik har fortsatt att öka, både i USA och Europeiska unionen. Andelen hushåll inom EU som har tillgång till t.ex. Internet hemma har fortsatt att öka i en takt med 1 procentenhet per månad. Regeringarna ökar hela tiden antalet tjänster online. Samtidigt, medan antalet skolor som är uppkopplade till Internet ligger över 80 % i alla medlemsstater utom Grekland (45 %), Portugal (62 %) och Österrike (72 %), är den verkliga utmaningen nu att öka utrustningens kvalitet och de tillgängliga tjänsterna samt öka antalet elever per pc. Trots stadig framgång har företag, regeringar och medborgare ännu inte tagit till sig ny teknik, Internet och elektronisk handel lika villigt som i USA. Unionen lider av konkurrensnackdelar som ett resultat av detta och har inte dragit nytta av produktivitetsvinster i samma utsträckning som företagen i USA. (.2120,6.5()250 (Se strukturella indikatorer / ekonomisk reform) 'HQLQUHPDUNQDGHQEOLUPHURFKPHULQWHJUHUDGPHQGHWNUlYVVQDEEDIUDPVWHJSn Q\FNHORPUnGHQ De senaste tio åren har EU:s marknader för varor blivit mer och mer integrerade, fastän framstegen varit mycket begränsade inom vissa sektorer, t.ex. byggprodukter, allteftersom den inre marknaden har genomförts. Man kan nog hävda att den mer begränsade framgången när det gäller att införa en inre marknad för tjänster är en bidragande faktor till EU:s lägre sysselsättningsnivåer för tjänster jämfört med USA. Däremot är sysselsättningsnivåerna inom tillverkningsindustrin inom EU och USA ungefär desamma. Framsteg när det gäller ytterligare öppnande av marknaden för offentlig upphandling, konkurrensutsatta marknader, integrering av tjänster och 9
särskilt finansiella tjänster kan spela en viktig roll när det gäller att skapa nya arbetstillfällen, förbättra unionens tillväxtpotential och bidra till en ekonomisk och social sammanhållning inom Europeiska unionen. Marknaden för offentlig upphandling t.ex. uppgick ensam till 1 345 miljarder euro under 2000 eller nästan 16 % av BNP inom Europeiska unionen, men endast omkring 205 miljarder euro offentliggjordes faktiskt i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Detta tyder på att stora delar av den marknaden ännu inte är öppen för konkurrens från företag inom Europeiska unionen. Finanssektorn utgör 6 % av EU:s BNP och 2,45 % av sysselsättningen. Enbart försäkringsbolag inom EU gör investeringar motsvarande 50 % av EU:s BNP, men för att uppnå de mål som fastställts i Lissabon när det gäller integreringen av kapitalmarknaden måste man påskynda processen för att uppfylla tidsfristerna i Lissabonstrategin och följa marknadens utveckling. Om inte åtgärder vidtas och genomförs snart, riskerar de förväntade fördelarna av integreringen av finansmarknaden att försenas i förhållande till nuvarande tidsfrister med konsekvenser för sysselsättningen och tillväxten. Detta dödläge i lagstiftningen uppkommer mot bakgrund av en tendens till konsolidering av de europeiska aktiemarknaderna som kan ha fått ny kraft genom införandet av euron. Dessutom ökade mängden nytt kapital på aktiemarknaderna inom EU betydligt mellan 1997 och 2000 till en högre nivå än i USA i procent av BNP. En del av denna ökning kommer troligen att påverkas av den ekonomiska cykeln och privatiseringsprocessen i några medlemsstater. Den har dock fortfarande en ökad villighet att använda aktiemarknaden som en finansieringskälla. Trots det utgör kapitaliseringen på aktiemarknaden i förhållande till BNP inom EU (omkring 120 %) endast två tredjedelar av nivån i USA. 3ULVNRQYHUJHQVHQI UHIDOOHUDWWDYVWDQQD Den ökade konkurrensen genom den inre marknaden under 1990-talet resulterade i en gradvis konvergens i prisnivåerna mellan medlemsstaterna. Det finns dock anledning till oro på grund av att hastigheten för konvergensen förefaller att avstanna.,qgxvwulhu QlU GHW JlOOHU Q\WWLJKHWHU RFK QlWYHUN WLOOKDQGDKnOOHU WMlQVWHU L DOOPlQW LQWUHVVH Inom de industrier som tillhandahåller tjänster i allmänt intresse är det ännu inte möjligt att bedöma den långsiktiga effekten av avregleringen av marknader, t.ex. telekommunikationer och energi, där processen med att öppna marknaderna för konkurrens fortfarande pågår eller nyss har avslutats. Belägg visar dock att det har lett till prissänkningar (se nedan) medan de även fortsättningsvis garanterar tillhandahållande av en överkomlig universell tjänst. Det finns ett tydligt behov av ytterligare integrering av dess tjänstemarknader. Det är en integrerad del av det progressiva konkurrensutsättandet, medan man säkerställer nödvändigt skydd. Sådana tjänster spelar en viktig roll i den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom EU. 10
3ULVVlQNQLQJDUQlUGHWJlOOHUWHOHNRPPXQLNDWLRQHURFKHOHNWULFLWHW Avregleringen av telekommunikations- och elsektorerna har börjat löna sig i form av prissänkningar för konsumenten. Europeiska centralbanken uppskattar att mellan 1999 och 2000 har de kombinerade prissänkningarna inom telekommunikations- och elsektorerna direkt minskat den totala inflationen inom euroområdet med 0,1 %. Priserna har dock fallit mindre för lokalsamtal än för internationella och nationella. Elpriserna föll även i de flesta EU-medlemsstater för både industrin och hushållen mellan 1997 och 2001. Trots det kan marknadsandelen för det främsta företaget på marknaden före avregleringen inom nätverksindustrin användas för att sätta in denna prisutveckling i sitt sammanhang. Inom fast telefoni kan det faktum att det främsta företaget före avregleringen troligen även fortsättningsvis åtnjuter en hög marknadsandel ha en negativ effekt på potentialen för framtida prissänkningar i de flesta medlemsstater. Utvecklingen av mobiltelefoni har dock ökat konkurrensnivån på hela telekommunikationsmarknaden. Liksom i fallet med telekommunikationer kommer utsikterna för framtida prissänkningar på elmarknaderna troligen att påverkas i framtiden av fortsatt höga marknadsandelar hos vissa företag inom dessa sektorer. )UDPVWHJJ UVQlUGHWJlOOHUDWWPLQVNDGHWVWDWOLJDVW GHWPHQGHWNUlYVIRUWIDUDQGH \WWHUOLJDUHnWJlUGHU Vid Europeiska rådets möte i Stockholm samtyckte medlemsstaterna till PHGOHPVVWDWHUQD E U SnYLVD HQ VXFFHVVLY PLQVNQLQJ DY GHW VWDWOLJD VW GHW L I UKnOODQGHWLOO%13VHQDVWPHGEHDNWDQGHDYEHKRYHWDYDWWULNWDRPVW GHW PRW YHUJULSDQGH PnO DY JHPHQVDPW LQWUHVVH LQEHJULSHW PnO VRP DYVHU VDPPDQKnOOQLQJHQ Även om medlemsstaterna har gjort vissa framsteg i detta avseende, som erkändes vid rådets (industri) möte den 5 december 2001, och trycket på de offentliga budgetarna har lättats i motsvarande mån, måste medlemsstaterna även fortsättningsvis stå fast vid sina åtaganden. I detta sammanhang har nivån på det totala statliga stödet inom EU uttryckt i procent av BNP sjunkit kontinuerligt sedan 1993. Mellan 1997 och 1999 har det minskat med mer än 30 %. Med de senaste uppgifterna från 1999 som anger en stödnivå på 1 % av BNP, finns det fortfarande utrymme för ytterligare sänkningar i framtiden. Dessutom kvarstår betydande skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller omfattningen av det stöd som de beviljar och delar inom ekonomin som det omfattar. Tillgängliga uppgifter medger ännu inte en bedömning av tendenserna efter lanseringen av Lissabonstrategin för att se vilken ytterligare effekt detta kan ha haft, särskilt när det gäller att komma bort från mer snedvridande typer av stöd, t.ex. sektorstöd och räddningsstöd samt omstruktureringsstöd till stöd som beviljas för övergripande mål (t.ex. utbildning, sammanhållning och små och medelstora företag). Med hänsyn till de nuvarande ekonomiska villkoren och effekten av händelserna den 11 september inom särskilda sektorer av ekonomin, kommer det att bli viktigt att observera utvecklingen av statligt stöd ännu mer noggrant för att se till att det inte leder till en snedvridning av konkurrensen. 11
62&,$/6$00$1+c//1,1* (Se strukturella indikatorer / social sammanhållning) (0RGHUQLVHULQJ DY GHQ VRFLDOD PRGHOOHQ lu Q\FNHOQ WLOO IUDPJnQJ I U /LVVDERQVWUDWHJLQ Utvecklingen av det kunskapsbaserade samhället har en potential att öka den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att ge fler möjligheter inom samhället för ett stort antal människor. Denna potential kommer dock endast att kunna förverkligas om man tar itu med befintliga problem som rör fattigdom, utslagning, arbetslöshet och låg utbildningsnivå. Dessa utmaningar är fortfarande alltför vanliga inom unionen. 5LVNHQ DWW KDPQD L IDWWLJGRP XWJ U IRUWIDUDQGH HQ YLNWLJ XWPDQLQJ L (XURSHLVND XQLRQHQ Olyckligtvis gäller de senaste uppgifterna för fattigdom och inkomstindikatorer 1998, men man har medgett denna statistiska brist och håller på att arbeta med den inom ramen för det pågående samarbetet på detta område. Det året löpte runt 18 % av befolkningen i Europeiska unionen eller mer än 60 miljoner människor risk att hamna i fattigdom, där de bodde i hushåll med mindre än 60 % av den ekvivalenta medianinkomsten per person i varje land. Mer än hälften av dessa människor hade varit utsatta för risk att hamna i fattigdom under nuvarande år och under två av de tre föregående åren.det fanns stora skillnader inom EU med en andel av befolkningen som var utsatta för en risk för fattigdom som varierade mellan 8 och 23 % av befolkningen. Danmark (8%), Finland (9%) och Sverige (12%) visade de lägsta nivåerna. Uppgifterna avslöjar att de sociala trygghetssystemen spelar en viktig roll när det gäller att ta itu med fattigdomen, utan sociala transfereringar skulle andelen människor under fattigdomströskeln ha varit betydligt större, mellan en fjärdedel och en tredjedel av befolkningen. Med hänsyn till inkomstfördelningen 1997 tjänade de 20 % som tjänade mest sex gånger så mycket som de 20 % som tjänade minst. Både inkomstklyftorna och risken för fattigdom verkar vara störst i de medlemsstater som proportionerligt lägger ned mindre på sociala utgifter, och som även tenderar att vara det minst rika. 'HW ILQQV QnJUD VNlO WLOO RSWLPLVP EHURHQGH Sn DWW V\VVHOVlWWQLQJVVLWXDWLRQHQ KDU I UElWWUDWV Som noterats ovan gör bristen på senare uppgifter det svårt att dra bestämda slutsatser om den nuvarande sociala situationen inom Europeiska unionen. Trots det, fram till den nuvarande avmattningen, bör uppgången i skapande av arbetstillfällen under 2000 särskilt för kvinnor i kombination med den anmärkningsvärda minskningen av arbetslösheten ha haft en positiv effekt. Som Europeiska rådet betonade i Lissabon är arbete det bästa skyddet mot fattigdom och social utslagning. Dessutom är nedgången i långtidsarbetslöshet också en positiv tendens (ned från strax över 5 % 1995 till 3,6 % 2000 även om den antas öka lite under 2001). 12
Långtidsarbetslösa och deras familjer återfinns bland de grupper som är utsatta för allvarliga risker för social utslagning och fattigdom, både under sitt arbetsliv och efteråt med tanke på den effekt detta har för en anständig pension. Optimismen bör dock hållas tillbaka. Risken för social utslagning påverkas av andra faktorer, t.ex. diskriminering och etnisk bakgrund, arbete med låg kvalitet/låg inkomst, familjeuppbrott, drogmissbruk och alkoholism, och brist på minimiförhållanden när det gäller boende eller hälso- och sjukvård och boende i ett eftersatt område. När det gäller de flesta av dessa aspekter finns det inte tillräckliga belägg för att situationen håller på att förbättras. Den nuvarande avmattningen, även om den kan bli kortvarig, kan förvärra situationen. Arbetslös/långtidsarbetslös i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder $UEHWVO VKHWRFKOnQJWLGVDUEHWVO VKHW 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Långtidsarbetslöshet Arbetslöshet Betydelsen av att stärka unionens kompetens- och kunskapsbas som understrukits i tidigare avsnitt är också en viktig faktor när det gäller att ta itu med social utslagning. Den förbättrar utsikterna för alla typer av arbetstagare, inbegripet äldre personer, kvinnor och yngre personer. Några arbetstagare i dessa grupper kan vara utsatta för en särskild risk för social utslagning beroende på dåliga sysselsättningsutsikter. Medan situationen för kvinnor tycks bli bättre, både när det gäller sysselsättning och arbetslöshet, verkar situationen för äldre arbetstagare förbättras långsammare. Ungdomsarbetslöshet på nästan 16 % av de arbetslösa inom unionen är fortfarande ett betydande problem, fastän fram till 2001 hade den proportionen även gått ned snabbare än nedgången i den totala arbetslösheten. En ytterligare utmaning för medlemsstaterna är att säkerställa en adekvat nivå på den grundläggande utbildningen, särskilt genom att minska antalet personer som slutar skolan med högst grundskoleutbildning. Medan vissa framsteg hade gjorts före Europeiska rådets möte i Lissabon, har siffrorna (som betonats ovan) inte ändrats under de två åren. Denna utmaning är särskilt stor i några medlemsstater (särskilt Portugal (43%), Italien (29%) och Spanien (28%)). Att sluta skolan tidigt utgör en viktig faktor som utsätter unga människor för risk för social utslagning. 6RFLDOVDPPDQKnOOQLQJKDUlYHQHQYLNWLJUHJLRQDOGLPHQVLRQ Medan inkomstskillnaderna mellan medlemsstaterna minskar är de mer kvardröjande inom regionerna i medlemsstaterna. Sammanhållningsländerna har haft en relativt 13
hög nationell tillväxt särskilt i Irland, när nivån på BNP per capita nu ligger gott och väl över EU-genomsnittet. På liknande sätt i de tre minst framgångsrika medlemsstaterna (Grekland, Spanien, Portugal) har den genomsnittliga BNP per capita i köpkraftsstandard stigit från 68% till EU-genomsnittet 1988 till 79 % 1999, en minskning med en tredjedel av den ursprungliga skillnaden. Men de har även noterat en spridning av skillnaderna mellan regioner, eftersom den nationella tillväxten i ett tidigt skede av återhämtningen tenderar att ske genom några få utvecklingscentrum. Dessutom tycks fattigare regioner sammanfalla med regioner med högre arbetslöshet, lägre produktivitet och sysselsättningsgrad, särskilt bland kvinnor. Regionala arbetsmarknader uppvisar ännu tydligare skillnader i sysselsättning och arbetslöshet som ökar i alla medlemsstater. 0,/-g (Se strukturella indikatorer / miljö) )\UDSULRULWHUDGHRPUnGHQ Genom att lägga till en miljödimension till Lissabonstrategin betonade Europeiska rådet i Göteborg de tre delarna (ekonomi, sociala frågor och miljö) i en effektiv och hållbar utvecklingsstrategi. Europeiska rådet fastställde fyra prioriterade områden: klimatförändringar, transporter, folkhälsa och naturresurser. Denna rapport tar upp en första uppsättning av tillgängliga miljöindikatorer. Arbetet kommer dock att även fortsättningsvis förfina och förbättra indikatorerna för att ge en bred bild av framstegen på miljöområdet..olpdwi UlQGULQJDU PLQVNQLQJ DY XWVOlSSHQ RFK HQHUJLLQWHQVLWHW PHQ GHW nwhuvwnu P\FNHWDWWJ UD När det gäller klimatförändringar minskade utsläppen av växthusgaser inom EU med 4 % mellan 1990 och 1999. Detta skiljer sig från utvecklingen i USA och Japan, där utsläppen ökade med 11 % och 6 % 9. Unionen ligger därför i linje med de kvantitativa målen för 2000 (stabilisering på 1990 års nivåer) och dess kvantitativa åtagande enligt Kyotoprotokollet (en minskning på 8 % på 1990 års nivåer senast 2008-2012). Detta framsteg berör främst på stora minskningar av utsläppen i Tyskland och Förenade kungariket. Industriell omstrukturering i de nya delstaterna i Tyskland, avreglering av energimarknaden och en växling från användning av kol till gas i kraftstationer i Förenade kungariket står för en stor del av dessa minskningar. De nuvarande indikatorerna omfattar ännu inte situationen under de två åren efter Europeiska rådets möte i Lissabon, men det verkar troligt att de övergripande tendenserna har fortsatt. Flertalet medlemsstater har inte gjort tillräckliga framsteg för att säkerställa att de kommer att uppfylla de mål som man kommit överens om enligt EU:s åtaganden att 9 Japan: Ändring från 1990 till 1997 14
dela bördan inom EU. Under nuvarande omständigheter skulle EU:s utsläpp av växthusgaser som bäst stabiliseras på 1990 års nivåer senast 2010. Ytterligare ansträngningar krävs för att uppfylla Kyotomålet på en minskning av utsläppen på 8 %. Vidare är Kyotomålen endast ett första steg. Kommissionen har redan föreslagit att man skall minska utsläppen av växthusgaser med 1% per år över 1990 års nivåer fram till 2020. procentuell förändring 30 20 10 0-10 -20-30 -40-50 )UDPVWHJQlUGHWJlOOHUPLQVNQLQJHQDYYl[WKXVJDVXWVOlSS förändring i utsläppen 1990 till 1999 mål 2008-2012 B DK D E EL F FIN I IRL L NL A P S UK EU:s ekonomi har sett stadiga men långsamma förbättringar när det gäller energiintensiteten under de senaste tio åren, om än i långsammare takt än under 1980-talet. Det beror främst på relativt låga oljepriser. Alla medlemsstater minskade sin energiintensitet, med undantag av Grekland, Spanien och Portugal. Irland, Luxemburg och Nederländerna har alla visat avsevärda förbättringar, men denna typ av aggregerad indikator måste behandlas med viss försiktighet, eftersom förbättringarna kan vara resultatet antingen av högre energieffektivitet och/eller ändringar i den ekonomiska strukturen. Det är även viktigt när det gäller den nuvarande ekonomiska avmattningen som tenderar att sänka den energivolym som konsumeras. Detta kommer slutligen att visa sig i statistiken för i år och för nästa år. 7UDQVSRUWIRUWVDWWWLOOYl[WLDEVROXWDWDO EU:s transportsystem har varit en nyckelfaktor för den ekonomiska framgången och integrationen av den inre marknaden. Men transporttillväxten har även i betydande grad bidragit till utsläpp av växthusgaser och energianvändning. Det ger även upphov till andra miljöproblem, såväl luftföroreningar och buller som säkerhet och överbelastning. Inom EU har godsvolymerna fallit snabbare än BNP under de senaste åren, medan USA har sett förhållandet mellan gods och BNP falla med nästan 10 % mellan 1995-1998. I stort sett är förhållandet mellan godsvolymen och BNP liknande i de flesta medlemsstater. Undantaget är Irland där förhållandet föll med en femtedel under samma period. Vägtransporter är den dominerande transportformen inom unionen. De står för nästan hälften av all godstransport och de ökar. Genomsnittet inom EU rymmer stora variationer mellan medlemsstaterna, och för vissa länder återspeglar detta betydelsen 15
t.ex. av deras nationella maritima sektor. Andelen vägtransporter går från 17 % i Grekland till över 50 % i Frankrike och Tyskland (och mer än 70 % i Luxemburg). När det gäller persontransport utgör bilresor tre fjärdedelar av de totala transporterna. Det färdsätt som ökar snabbast och med en betydande effekt på miljön är dock flyget. Dessa tendenser för EU bort från ett transportsystem som är effektivt och hållbart. Om inte länken mellan transporttillväxt och BNP kan brytas, kommer det miljötryck och den överbelastning som orsakas av ökade trafikvolymer att intensifieras. Det är därför man ställde upp det strategiska målet i Göteborg om att skilja transporttillväxten från tillväxten i BNP. Att växla trafiken mellan olika transportsätt och internalisera externa kostnader genom förbättrade prisstrukturer är avgörande steg i utvecklingen av en övergripande reaktion. Ett sådant förhållningssätt uppmuntrades i vitboken om den gemensamma transportpolitiken. Men över tiden måste en rad valmöjligheter beaktas, från ny teknik och bränslen till bättre användning av befintlig transportinfrastruktur, och införande av system för att hantera efterfrågan. )RONKlOVDOXIWNYDOLWHWHQLVWlGHUQDlUHWWH[HPSHO Fastän den förväntade livslängden i Europa allmänt förbättras, finns det vissa oroande tendenser när det gäller folkhälsan. Det finns ökat bevis för att många av dem är relaterade till miljöföroreningar. Luftkvaliteten i städerna är ett exempel på miljöförorening med en direkt effekt på folkhälsan. Fastän luftkvaliteten i de flesta europeiska städer har förbättrats under de senaste decennierna, återstår kvardröjande problem. Partikelutsläpp och ozonlagret återfinns bland de främsta föroreningarna. Det beror på deras effekt på folkhälsan, särskilt på sårbara grupper, t.ex. barn, äldre, och personer med brister i immunförsvaret. I de länder där det finns uppgifter förefaller exponeringen för höga koncentrationer av ozon att vara mest akut och bli värre i Grekland och Italien, medan partikelutsläpp var ett växande problem. De höga värdena för Grekland och Italien kan delvis förklaras även med deras väderförhållanden. Väsentliga minskningar när det gäller exponering för partikelutsläpp har gjorts i Spanien. 1DWXUUHVXUVHUYRO\PHQDYNRPPXQDOWDYIDOO NDULGHIOHVWDPHGOHPVVWDWHU Volymerna av kommunalt avfall ökar allmänt inom unionen, fastän här är bilden återigen ofullständig när det gäller jämförbara uppgifter. Ett tänkbart undantag till den totala tendensen i ökningen av volymerna av kommunalt avfall kan vara Frankrike. Nedgrävning av sopor är den dominerande metoden för sophantering i Grekland, Italien Spanien och Finland. I Sverige, Nederländerna, Danmark och Belgien återvinns 30 % eller mer av soporna.,, (;(03(/ 3c 32/,7,6. 879(&./,1* 6('$1 (8523(,6.$ 5c'(76 0g7(, /,66$%21 Stegen mot förändring har inneburet en lansering av nya politiska mål och lagstiftningsförslag. Politiska nyckelinstrument, från breda riktlinjer när det gäller den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken till stadgan för småföretag, har justerats mot bakgrund av Lissabonstrategin. I vissa fall har de politiska målen stötts av nya program, finansiering och handlingsplaner. På andra områden har 16
Lissabonstrategin gett ytterligare kraft till föreslag som redan låg på rådets och Europaparlamentets bord. Det tar tid att definiera och utveckla de politiska målen och driva dem genom lagstiftningsprocessen. Men två år efter toppmötet i Lissabon är det klart att framsteg har gjorts när det gäller att definiera och komma överens om målen, även om effekten på tillväxten kommer att märkas mer på medellång och lång sikt. På andra områden beror framstegen på de överenskommelser som gäller nya förslag, program och åtgärder som kommer att slutföras under de närmaste månaderna. De nio exempel som ges nedan belyser både den positiva utvecklingen och några områden med fortsatt oro. 1. Den socialpolitiska agendan ett exempel med tillämpning av gemenskapens alla instrument för att ge fler och bättre arbetstillfällen Den socialpolitiska agendan är central för Lissabonmålet för att modernisera och förbättra den europeiska sociala modellen. Den lanserades av Europeiska rådet i Nice och ger ett gott exempel på hur ett av målen från Lissabon fler och bättre arbetstillfällen - genomförs genom en kombination av en hel rad åtgärder på olika nivåer och med olika aktörer, inbegripet arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Arbetsmarknaderna reformeras med hjälp av den europeiska sysselsättningsstrategin som styrs varje år av rådet genom sysselsättningsriktlinjerna. Reformerna får ekonomiskt bidrag från Europeiska socialfonden, och genom en rad nya gemenskapsprogram, t.ex. programmen om lika möjligheter och social integrering. Både rådet och Europaparlamentet har kommit överens om lagstiftningsåtgärder på områden som arbetsmiljö eller lika behandling av kvinnor och män. Den öppna samordningsmetoden leder till konkreta åtgärder för att bekämpa fattigdom och social utslagning, och stöder ansträngningar att reformera socialförsäkringssystemen, särskilt pensioner för att säkerställa att både sociala och finansiella mål uppnås på ett hållbart sätt. Detta tillvägagångssätt, tillsammans med sociala integrationsindikatorer, har nu godkänts av Europeiska rådet i Laeken. Förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter bidrar till att förbättra flexibiliteten och säkerheten när det gäller arbetsmiljön. 2. Två framgångshistorier på vägen mot den kunskapsbaserade ekonomin /LWHQ Yl[W YLNWLJ YHWHQVNDS I december 2000 resulterade den forskning som initierats av Europeiska kommissionen och som omfattade laboratorier i 15 länder - inklusive USA och Japan, i den första fullständiga genetisk sekvensering av en växt, Arabidopsis, som har 115 miljoner baspar arrangerade i nästan 26 000 gener. Med hänsyn till de slående likheterna mellan gener från djur och människor, ger detta viktiga vetenskapliga genombrott möjligheter till framtida medicinska, jordbrukstekniska och industriella tillämpningar. 17
(Q YLVLRQ I U DHURQDXWLVN IRUVNQLQJ IUDP WLOO. Luftfarten förblir en av EU:s nyckelindustrier. Dess konkurrenskraft beror väldigt mycket på forskning. Europeisk luftfart: en vision för 2020 är en strategi som utarbetats av experter inom luftfartsindustrin på uppdrag av Europeiska kommissionen. Den betonade de prioriteter inom forskningen som behövs för att ta itu med utmaningarna inom sektorn och för att uppfylla de överenskomna målen. Dessa omfattar en femfaldig minskning när det gäller olyckor, en halvering av flygplansbullret och en minskning på 50 % av koloxidutsläppen och en ökad komfort för passagerarna. Som ett resultat av detta inrättades i juni i år ett rådgivande organ för aeronautisk forskning. Man avser att göra det nuvarande lapptäcket till ett nätverk för forskning. 3. Avreglering av telekommunikationerna ger konsumenterna valfrihet Telemarknaderna i flertalet medlemsstater öppnades för konkurrens fr.o.m. den 1 januari 1998 med den sista marknaden fr.o.m. januari 2001. Idag kan hela befolkningen i tolv medlemsstater välja mellan fler än fem operatörer för fjärrsamtal och internationella samtal och i sex medlemsstater för lokala samtal. Denna konkurrens kommer att förstärkas så snart den nya lagstiftning som man nyligen kom överens om träder i kraft under våren 2003. 4. Första rapporten om benchmarking när det gäller genomförandet av el- och gasdirektiven 10 Europeiska rådet Stockholm efterfrågade en detaljerad undersökning av situationen inom elektricitets- och gassektorerna med avseende på avregleringen av marknaden. Av kommissionens rapport framgår att i allmänhet har de medlemsstater som har antagit politiska åtgärder enligt kommissionens nuvarande förslag har uppnått bättre resultat än de övriga, särskilt nykomlingarna på marknaden, ökad valfrihet för konsumenterna och lägre priser. Medlemsstaterna gör även framsteg när det gäller att säkerställa att andra politiska mål kan uppfyllas inom en konkurrenssituation. Frågor såsom försörjningstrygghet, standard på de offentliga tjänsterna och miljömål är grundläggande för en lyckad energipolitik. Det är dock absolut nödvändigt att snabbt anta kommissionens förslag för att undvika snedvridning på den inre marknaden, eftersom vissa medlemsstaters energimarknader är mer öppna för konkurrenter och nykomlingar än andra. 5. Framsteg när det gäller genomförandet av gemenskapsbestämmelser Även om man har kommit överens om bestämmelser, är genomförandet inom unionen fortfarande ett stort problem. Vid Europeiska rådets möte i Stockholm ombads medlemsstaterna att se till att 98,5 % av all gemenskapslagstiftning hade genomförts i nationell lagstiftning senast till Europeiska rådets möte i Barcelona. Den senaste resultattavlan för inre marknaden (november 2001) visar på framsteg i de flesta medlemsstater, men ger även anledning till oro när det gäller andra. Fem medlemsstater uppfyller redan detta mål, men antalet kan öka till minst tio till toppmötet i Barcelona, men Grekland (3 %), Frankrike (3 %), Österrike (2,8 %), 10 Kommissionens första genomföranderapport om gas- och elmarknaderna, SEC(2001) 1957, 3.12.2001 18
Förenade kungariket (2,8 %) och Tyskland (2,6 %) har alla fortfarande stora ansträngningar kvar att göra. Problemet är knutet till det faktum att genomförandet varierar med det resultatet att omkring 10 % av alla gemenskapsdirektiv ännu inte är genomförda i unionen och på så sätt underminerar själva begreppet en inre marknad för företag och medborgare. 6. Överträdelse av gemenskapsbestämmelserna förblir ett problem Situationen avseende överträdelser av gemenskapslagstiftningen är även fortsättningsvis en källa till oro. I slutet av augusti 2001 handlade kommissionen 1 477 fall av påstådda överträdelser av bestämmelserna för den inre marknaden. Överträdelseförfaranden tar lång tid, ofta mer än två år och endast en tredjedel av fallen avgörs tidigt. Även om domstolen avgör till kommissionens föredel, vilket den gör i nio fall av tio. Medlemsstaterna ofta långsamma, så att kommissionen måste återigen inleda förfaranden. 7. Förbättring av öppenheten när det gäller statligt stöd Som svar på uppmaningarna i Lissabon och Stockholm har kommissionen agerat för att förbättra öppenheten genom att skapa ett offentligt register på Internet för statligt stöd 11 och genom att offentliggöra en resultattavla över statligt stöd. Detta erbjuder även ett forum för medlemsstaterna att utbyta information om deras stödpolicy och deras bedömning av de stöd som beviljats. Enligt vad som meddelades på toppmötet i Stockholm har riktlinjer getts för behandlingen av riskkapital enligt bestämmelserna om statligt stöd och tillämpningen av dem på biografsektorn. Nya bestämmelser som uppdaterar ramen för statligt stöd för forskning och utveckling samt för sysselsättning kommer att offentliggöras under 2002. 8. Företagsmiljön har börjat förbättras sedan toppmötet i Lissabon: första resultaten av resultattavlan för företag Regeringarna har vidtagit åtgärder för att minska byråkratin och Hförvaltningen expanderar snabbt och underlättar företagens och medborgarnas tillgång till offentlig administration. Åtgärderna i flera medlemsstater för att minska tiden och kostnaderna för att bilda ett nytt företag är ett framsteg den senaste tiden. Det tar bara en dag att registrera ett litet företag (som sysselsätter en eller två personer) i Danmark, Nederländerna, Österrike och Förenade kungariket. Kostnaderna för att registrera ett litet företag är i allmänhet mindre än 100 euro och 0 euro i Danmark, Spanien, Österrike och Förenade kungariket. 11 http://europa.eu.int/comm/competition/state_aid/register/ http://www.europa.eu.int/comm/competition/state_aid/scoreboard/ 19
För att bilda ett privat aktiebolag krävs i Irland och Förenade kungariket ett lägsta kapital på endast 1 euro. Kraven på lägsta kapital i Belgien, Tyskland och Nederländerna, där de var höga för fem år sedan, har också sänkts. Men mer skulle kunna göras när det gäller misslyckanden och när det gäller överföring av befintliga företag. 9. Betydande verksamhet sedan toppmötet i Lissabon när det gäller hållbar utveckling och miljön Lanseringen av en strategi för hållbar utveckling i Göteborg i juni förra året följdes av ett antal viktiga förslag i höstas, bl.a. europeiska klimatförändringspaketet som består av förslag till ett internt system för handel med utsläppsrätter för EU, och ett meddelande om fastställande av de första steg som behövs för att se till att unionen uppfyller åtagandena från Kyoto när det gäller att minska växthusgaserna. Klimatkonferenserna i Bonn och Marrakech har öppnat vägen för medlemsstaterna och gemenskapen att ratificera Kyotoprotokollet före världstoppmötet för hållbar utveckling i september 2002. Ett direktiv om främjandet av förnybara energikällor har godkänts och förslag har lagts fram om biobränslen och energiprestanda i byggnader. En övergripande transportstrategi har lagts fram i en vitbok och ett samråd har uppnåtts om grönboken om energiförsörjningstryggheten. 20
%,/$*$ /LVVDERQ±7YnnUHIWHU 6DPPDQIDWWQLQJDYSROLWLVNDUHVXOWDW $QPlUNQLQJDU )HW VWLO anger ändringar i positionen sedan Europeiska rådets möte i Stockholm..XUVLY VWLO anger åtgärder som förväntas läggas fram mellan offentliggörandet av denna rapport och Europeiska rådets möte i Barcelona. CP anger att en gemensam ståndpunkt / politisk överenskommelse har uppnåtts om ett förslag. Skuggat fält anger en antagen åtgärd (datum då den måste vara genomförd är understruket). Åtgärder som utgör del av den europeiska socialpolitiska resultattavlan som tar upp de framsteg som gjorts när det gäller den nya socialpolitiska agendan. Kommissionen kommer att offentliggöra den fullständiga resultattavlan i början av 2002. Andra lagstiftningsåtgärder omfattar direktiv på arbetsmiljöområdet, handlingsprogrammet om sysselsättningsincitament, det årliga arbetsprogrammet om jämställdhet och beslutet om att utlysa 2003 till Europeiska handikappåret. Europeiska socialfonden har avsatt medel till de mål som är knutna till resultattavlan. Meddelanden har även lagts fram om de sociala aspekterna på offentlig upphandling och om ett bidrag till FN:s världskonferens för att bekämpa rasism. 21