Rapport från Utbildningsstyrelsens utvärderingar i matematik Rektorsdagarna 2013 Kristian Smedlund, UBS
Tre utvärderingar på kort tid A. Onko laskutaito laskussa? (2012) Inlärningsresultat i åk 9 våren 2011. Punktutvärdering. B. Hyödyllinen pakkolasku (2013) - Inlärningsresultat i åk 9 våren 2012. Punktutvärdering, del av C. C. Perusopetuksen matematiikan oppimistulosten pitkittäisarviointi vuosina 2005 2012 (2013) - Longitudinell utvärdering Åk 3 Åk 9. Grafikens ursprung är från dessa utvärderingar.
Lösningsprocent (%) A. Sjunker räknefärdigheterna? (Åk 9, 2011) Förändring mellan UBS-utvärderingar 80 70 70 63 72 65 60 55 57 55 50 40 50 45 41 30 20 10 0 Tidigare utv. Samplet 2011 Tidigare utv. Samplet 2011 Tidigare utv. Samplet 2011 Tidigare utv. Samplet 2011 Tidigare utv. Samplet 2011 Algebra Funktioner Geometri Tal & räkneoprationer Statistik & snlhet
A. Axplock Totalt 4 929 elever / 113 skolor (SV 615 / 15 ) 188 elever individualiserad lärokurs (4 %) Genomsnittliga resultat i skolorna 34 % -- 70 % Finska elever 54 %, svenska elever 56 % av maximipoängen Ojämlikhet i vitsordsgivning 18 % av skolorna använde gruppindelning Kunskapsras i procenträkning 52 % 41 %
B. Nyttig tvångsräkning (2013) - FI/SV
C. Longitudinella: grundläggande data År 2005 Åk 3, början 2008 Åk 6, början 2012 Åk 9, slutet Sista skedet, åk 9: 120 skolor: 98 finskspråkiga / 22 svenskspråkiga. 3502 elever, 1800 pojkar/1702 flickor (5864 åk 3) Svenskspråkiga: 452 elever (670 elever åk 3) Dessa deltog i alla tre datainsamlingar
Kunskapsnivå Kunskapsförändringen (375 463 502 enheter) Kunskapsförändringen 550 500 450 463 490 499 400 374 442 350 300 327 250 200 150 Finskspråkig medeltal Svenskspråkig utbildningsanordnare, stad (n = 9) Svenskspråkig utbildningsanordnare, tätort (n = 6) Svenskspråkig utbildningsanordnare, landsbygd (n = 8) årskurs 3 årskurs 6 årskurs 9
Förändring i kunskaper och attityder, skillnader mellan utbildningsanordnare (språk) Språkgrupp Helhetsresultat, åk9 Kunskapsförändring, åk 3 9 Finskspråkiga,n=93 499 125-19 Svenskspråkiga, n=23 503 160-15 Förändring i attityder, åk 3 9
Västra Finlands län Södra Finlands län Kunskapsförändring, olika skolor och län (SV) Stadsskola 16 Tätortsskola 32 Landsbygdsskola 10 Stadsskola 21 Tätortsskola 10 Landsbygdsskola 0 0 5 10 15 20 25 30 35 Kunskapsförändring (PISA-skala)
Procent Könsfördelningen mellan de bästa eleverna 100 90 80 70 60 57,1 59,1 70,8 72,5 61,1 50 40 30 42,9 40,9 38,9 20 29,2 27,5 10 0 åk 0 (uppskattning) åk 3 åk 6 åk 9 Finska skolor, högsta decilen, pojkar i % av eleverna Finska skolor, högsta decilen, flickor i % av eleverna Svenska skolor, högsta decilen, pojkar i % av eleverna Svenska skolor, högsta decilen, flickor i % av eleverna
Kunskapförändring (PISA skala) Kunskapsförändringen enligt hemspråk 550 500 482,4 516,6 450 400 350 353,9 300 årskurs 3 årskurs 6 årskurs 9 svenskspråkig (n = 274) svensk- och finskspråkig (n = 153) finskspråkig (n = 17) annat (n = 6)
Metsämuuronen, 2.9.2013
Föräldrarnas utbildning, SV
Attityd (%) Attitydförändringar i bilder, SV 80 Attitydförändring enligt kön 70 70 74 60 50 54 48 49 47 40 30 20 10 pojke (n=245) flicka (n=207) 0 Åk 3 Åk 6 Åk 9
Attityd(%) Attityder (a:behärska ämnet, b:tycka om ämnet) Attitydförändring enligt kommuntyp 80 72 70 60 50 63 60 56 52 50 40 30 Stadsskolor (n=202) Landsbygdsskolor (n=144) 20 10 0 Åk 3 Åk 6 Åk 9
Flickornas självförtroende sämre än pojkarnas på varje årskurs och kunskapsnivå (FI & SV)
Regressionanalys ger fem variabler som förklarar en ¼ av kunskapsförändringen för elever i svenska skolor: Mängden stöd- och specialundervisning eleven fått i åk 6 och åk 9 Skolans utgångsnivå inför de högre årskurserna Arbetsron i klassen Eleverna ger råd till varandra på lektionerna Län där skolan ligger
Flernivåmodell ger ytterligare faktorer Grund för bildande av undervisningsgruppen (flexibel) Kommuntyp Gruppens storlek i åk 9 På timmarna: eleverna själva fått välja uppgifter av lämplig svårighetsgrad Mobbning i skolan Skolfrånvaro i åk 9 Föräldrarnas utbildning Utförande av hemuppgifter Framgångsreceptet
Framgångsreceptet för elev i svenskspråkig skola, åk 3 åk 9. Eleven ska: gå i skola i Södra Finlands län studera i en undervisningsgrupp som bildats flexibelt studera i stad eller tätort studera i en större undervisningsgrupp studerat i grupp, där eleverna själva fått välja uppgifter av lämplig svårighetsgrad på timmarna inte mobbas i skolan
Eleven ska.. plikttroget vara i skolan göra sina läxor samvetsgrant ha föräldrar som båda avlagt studentexamen
Mest uppenbara utvecklingsområden (C): Svenskspråkiga landsbygdsskolorna i Västra Finlands län Stöd- och specialundervisningen Flickornas fall från toppskiktet i slutet av grundskolan Delområdena geometri, procenträkning (Läroplansförnyelsen!) Elevens egna åtgärder, motverka negativa fenomen