Underlagsmaterial till riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015

Underlagsmaterial till riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS OMMUN Augusti 2008 1

INNEHÅLL 1 Inledning 3 1.1 Syfte med bostadsförsörjningsprogrammet och riktlinjerna för bostadsbyggandet 3 1.2 Utgångspunkt: Vision för tio år framåt 4 2 Nuläge 5 2.1 Situation på bostadsmarknaden 5 2.1.1 Bostadsbestånd 5 2.1.2 Nybyggnation 6 2.1.3 omma lägenheter och omsättning 7 2.2 Befolkningsförutsättningar 7 2.2.1 Befolkningsutveckling 8 2.2.2 Arbetsmarknad 9 2.2.3 endling och rörlighet 10 2.2.4 Hushållsstruktur 10 3 Framtida behov 11 3.1 Befolkningsprognos 11 3.2 Olika gruppers behov 11 3.3 Hur påverkar omvärlden behoven? 13 3.4 Flyttkedjor 14 3.5 Uppskattat framtida bostadsbehov 15 3.6 Aktuella projekt 2007-2008 16 4. Definitioner 16 Bilagor 1. Försäljning av tomtmark 2. illgänglig bostadsmark tätort för tätort ommunstyrelsekontoret augusti 2008 2

1. INLEDNING Boendeplanering handlar om att analysera och bedöma behovet av förändringar i bostadsbeståndet till följd av hur de sammanlagda kraven och önskemålen från olika delar av befolkningen utvecklas. ommunen har det övergripande ansvaret att se till att det finns goda bostäder för alla i kommunen. Bostadsförsörjning handlar alltså inte bara om att undersöka behovet av nya bostäder utan också hur man hanterar det befintliga beståndet. Det är det befintliga beståndet som utgör det stora utbudet. Nya bostäder underlättar, å sin sida, rörligheten på bostadsmarknaden, vilket leder till att fler kan hitta den bostad som är rätt för dem. En bra bostadsförsörjning med tillgång till attraktivt boende är en av nyckelfrågorna för ett expanderande näringsliv. Gislaveds kommun har ett starkt näringsliv och stor inpendling. Därför är det viktigt att kunna erbjuda attraktiva bostäder till potentiella inflyttare. En god boendemiljö handlar inte bara om själva bostaden utan också i stor utsträckning om miljön runt omkring. Det ska finnas goda boendemiljöer för alla, oavsett ålder, kön, etnisk och kulturell bakgrund eller funktionsnedsättning. Barns behov av fysisk aktivitet ska också beaktas i samhällsbyggandet. limatförändringarna ställer dessutom allt större krav på att ett hållbart samhällsbyggande skapas. 1.1 Syfte med bostadsförsörjningsprogrammet och riktlinjer för bostadsbyggandet För att förtydliga kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen gäller en bostadsförsörjningslag. (Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar SFS 2000:1383 med tillägg SFS 2002:104.) Enligt denna lag ska kommunerna ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen och dessa ska antas av ommunfullmäktige. Riktlinjer ska antas en gång per mandatperiod. Huvudbudskapet i bostadsförsörjningslagen är att kommunerna ska skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Syftet med kommunens riktlinjer för bostadsbyggandet är att ange riktlinjer för framtida bostadsplanering och byggande samt att klargöra kommunens ansvar och roll. Bakgrundsmaterialet som du håller i din hand utgör en grund för riktlinjerna och visar på vilka förutsättningar kommunen har i form av utbud och efterfrågan på bostäder. Med grund i dessa båda dokument ska sedan ett åtgärdsprogram framarbetas. Bakgrundsmaterial till riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 Lagen om bostadsförsörjningsansvar Åtgärdsprogram Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015 3

1.2 Utgångspunkt: Vision för tio år framåt I kommunens vision för tio år framåt har följande vision lagts fast, som fungerar som utgångspunkt för arbetet: Det finns en mångfald av bostäder i alla orter och vi kan erbjuda attraktiva och billiga bostäder jämfört med framförallt de större städerna runt omkring. Detta innebär att: - det finns nya bostadsområden med bland annat trevliga marklägenheter - fler människor har möjlighet att bo på landet - nya bostäder har tillkommit i attraktiva lägen, t ex sjönära och centralt - vi har avsevärt fler mindre lägenheter för äldre och unga - det finns lägenheter anpassade efter olika behov Attraktiva bostäder definieras på följande sätt i Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun: Attraktivitet är när det finns en valfrihet av olika bostadsformer, olika lägenhetsstorlekar, olika storlek på villatomter och en mångfald i lägen för bebyggelse. Människors val av bostad styrs av prisnivå och behov och önskemålen kring bostaden varierar med ålder och familjesituation. raditioner och känslan i ett område kan också vara avgörande. 4

2. NULÄGE För att kunna veta vilket bostadsbestånd som behövs i framtiden måste det vara klarlagt hur bostadsbeståndet ser ut idag, vilka egenskaper och brister det har, såväl som vilken befolkningssammansättning kommunen har och hur det påverkar efterfrågan på bostäder. Men det finns också andra påverkansfaktorer på bostadsbehovet, som exempelvis hur situationen ser ut i omlandet. I detta kapitel redogörs därför för nuläget. Detta får sedan ligga till grund för de uppskattningar om framtida bostadsbehov som görs i nästa kapitel. 2.1 Situation på bostadsmarknaden Situationen på Gislaveds kommuns bostadsmarknad karakteriseras av en viss stagnation. Rörligheten är låg och bostadsbyggandet har inte tagit fart sedan nedgången i början av nittiotalet. 2.2.1 Bostadsbestånd I kommunen fanns år 2006 totalt 13 215 bostäder. Av dessa var cirka 70 % (8968) småhus och 30 % (4247) flerbostadshus. Lägenheterna fördelar sig med ca 1050 bostadsrätter, ca 5335 hyresrätter och 6560 privatägda småhus (källa SCB) Som diagrammet nedan visar har bostadsbeståndet varit i stort sett oförändrat den senaste tio åren.! & % " % " älla: SCB Den största hyresvärden är det kommunala bostadsbolaget Gislavedshus AB med 2600 lägenheter. Gislaveds kommun har också 525 lägenheter i särskilda boenden. I övrigt är det HSB och privata fastighetsägare som står för bostadsutbudet. Lägenhetsstorlekarna i Gislaveds Hus fördelar sig enligt följande: 1:or 19%, 2:or 42%, 3:or 31 %, 4:or 7%, 5:or: 1%. 25 % av bolagets bestånd är yngre än 25 år Hyreskostnaderna var år 2007 752 kronor/m² för en lägenhet i Gislavedshus. I september 2007 var medelpriset på en villa i Gislaveds kommun 895 000 kronor (beräknad på de senaste 12 månaderna) och prisutvecklingen det senaste året låg på 3 %. Mellan september 2006 och september 2007 såldes 225 villor. 5

2.1.2 Nybyggnation Det största byggandet av bostäder i kommunen pågick under åttiotalet. Under 90-talet stagnerade bostadsbyggandet men de senaste 10 åren har byggandet av småhus successivt ökat igen. '(' '( ((! " " & %" % " älla: SCB Under år 2007 byggde Gislavedshus ett nytt flerbostadshus med 45 lägenheter inne i Gislaveds tätort, vilket syns tydligt i diagrammet. Antalet beviljade bygglov År 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2066 2007 Enbostadshus (inom plan) 7 4 3 2 1 1 1 2 8 5 5 6 8 6 10 6 8 Enbostadshus (utom plan) 3 11 1 2 4 5 1 8 7 7 6 13 14 7 2 6 13 Flerbostadshus 19 3 0 0 0 0 1 2 0 2 1 0 1 0 0 0 2 De senaste åren har byggandet av småhus i egen regi främst byggts på landsbygden. Utvecklingen motsvarar ungefär 10 hus per år. Boende på landsbygden har uttryckt önskemål till kommunen och att hyresbostäder ska tillkomma. å 1980-talet byggdes hyresbostäder i Öreryd och allberga i Gislaveds hus regi samt i Gryteryd och Valdshult på privat initiativ. Om unga och gamla ska kunna bo kvar i sin hembygd måste bostadsbeståndet på landsbygden anpassas. Detta kan ske med nybyggnation eller ändring av befintliga byggnader. illgången på lägenheter på landsbygden anses viktig för landsbygdens utveckling. Det största hindret för nyproduktion av bostäder, främst hyresrätter, är kostnaden i relation till de boendes betalningsförmåga/vilja. Vid en undersökning av de framtida pensionärernas syn på bostadsutbudet i Hestra framkom att många var intresserade av att flytta ut från sina villor och in i en mindre lägenhet, men att ökade boendekostnader skulle kunna påverka denna benägenhet negativt. (Hur väl är bostadsutbudet i Hestra anpassat till framtidens behov? ommunstyrelsekontoret i Gislaveds kommun 2007). 6

2.1.3 omma lägenheter och omsättning Antalet tomma lägenheter var lågt under åren i slutet på 80-talet, trots att nybyggnationen var förhållandevis hög. Under 90-talet och framåt har dock antalet tomma lägenheter ökat, samtidigt som nybyggnationen avstannat. Denna utveckling har skett parallellt med att befolkningen i kommunen minskat. )((* '(! (!( & '(', ' " )((, - " %" % " +. '( '(' ' )(!( älla: SCB Omsättningen på lägenheter i Gislavedshus är lite högt sett ur ett ekonomiskt perspektiv. 1 januari 2008 var 106 lägenheter lediga i Gislavedshus AB, vilket motsvarar knappt 4 % av beståndet. (Önskvärt är ca 2%) Bolaget har vidare en kö om ca 500 personer. Rörligheten i det kommunala bostadsbolaget såg ut på följande sätt 2007: avflyttning 820, inflyttning 830 och omflyttning 281.(räknat i antalet lägenheter) Avflyttningssiffran är lite hög i jämförelse med rikssnittet. Vid årsskiftet 2007/2008 fanns ca 45 villor/radhus till salu i kommunen. Ca 2,5 % av kommunens villabestånd bytte ägare under det senaste året. 2.2. Befolkningsförutsättningar Hur befolkningen är sammansatt är av mycket stor vikt för bostadsförsörjningsplaneringen. Olika grupper har skilda behov och om en viss grupp ökar kan det ställa krav på utbudet att anpassa sig. 7

2.2.1 Befolkningsutveckling Gislaveds kommun har en befolkning på 29 330 personer (2007). Befolkningen har successivt minskat under de senaste tio åren. Under 2007 vände så trenden igen och kommunen ökade sin befolkning med tre personer. )(!( " " " & % % % % % " + älla: SCB Som diagrammet nedan visar har medelåldern ökat något under de senaste decennierna i och med att antalet personer mellan 0 och 19 år minskat medan befolkningen 20-64 år samt 65 år och äldre ökat. )(!( *! ' & % % % % % " + / älla: SCB Det sjunkande befolkningstalet under större delen av 2000-talet beror på att utflyttningen från kommunen har ökat medan inflyttningen minskat. Den ökning som kom under 2007 berodde i sin tur på att invandringen ökade kraftigt samtidigt som utflyttningen minskade något. 8

0(* (! ( % &, % " " " " " % & % % % + 0( 1( )( älla: SCB De flesta utflyttarna är personer som nyss avslutat sin gymnasieutbildning. Merparten av som flyttar in till kommunen är generellt sett något äldre, mellan 20 och 30 år. Inflyttarna är också något vanligare i gruppen yngre barn, förmodligen för att det är barnfamiljer som flyttar in. En intressant iakttagelse är att utflyttarna är fler än inflyttarna hos den grupp personer som är strax innan och efter pensionsåldern. Detta är en grupp som på sikt kommer att växa när personerna födda på 40-talet går i pension. 1! ( " " & "" "" %% %% + 2.2.2 Arbetsmarknad 0 1 Arbetslösheten i Gislaveds kommun är låg och den har minskat ytterligare under 2006 och 2007. I januari 2007 låg den på 2,5 % och i april på 1,9 %. Även ungdomsarbetslösheten har minskat. (Arbetsmarknadsverket 2006-2007) De branscher som dominerar i kommunen är skog-, metall och plastvaruindustri, men även kommunen är en viktig arbetsgivare. (SCB 2007) Industrin upplever en högkonjunktur under 2007 och 9

snarare råder brist på kvalificerad arbetskraft än det motsatta. Ett sätt att underlätta för företagen att hitta rätt anställda är att erbjuda en attraktiv boendemiljö. 2.2.3 endling och rörlighet Gislaveds kommun, som så många av kommunerna i den industritäta närregionen, fungerar som en inpendlingskommun. Fler arbetar i kommunen än de som är bosatta där. ommunen har dock också en relativt stor utpendling, framförallt mot grannkommuner som Värnamo, ranemo, Gnosjö och Hylte. De senaste åren är det främst utpendlingen som ökat och inpendlingen ligger kvar på en fortsatt hög nivå. 0(! ( " " & " 1( 0( 2.2.4 Hushållsstruktur Sedan den senaste folk- och bostadsräkningen och i väntan på det nya lägenhetsregistret har det blivit allt svårare att få fram bra underlag vad gäller hushållssammansättning. Generellt sett har utvecklingen i landet gått mot allt fler och allt mindre hushåll, vilket innebär att efterfrågan på mindre bostäder ökar. Fortfarande är dock en del människor trångbodda. rångboddheten är mycket beroende av disponibel inkomst och det är betydligt mer vanligt med trångboddhet hos personer i svaga grupper. Etnisk härkomst tycks även spela in. Nästan var tredje person med utländsk bakgrund i Sverige är trångbodd i jämförelse med drygt var tionde med svenska föräldrar. (Boverket) I Gislavedshus bostadsbestånd bor 54 % enpersonshushåll och 30% tvåpersonshushåll (utan barn).för att få till lägenheter till stora familjer har ibland väggar mellan två lägenheter slagits ut.(uppgifterna om antalet boende i lägenheterna är hämtade från Gislavedshus kundundersökning våren 2008) Barnfamiljer väljer i första hand villaboende. 10

3. FRAMIDA BEHOV För att kunna säga något om bostadsbehoven i framtiden är det både viktigt att titta på den framtida uppskattade befolkningsutvecklingen för olika åldersgrupper, grupper med särskilda behov och på de förändringar i omvärlden som kommunen är tvungna att anpassa sig till. 3.1 Befolkningsprognos En befolkningsprognos är inte en absolut sanning. rognosen bygger hela tiden på antaganden baserade på vad vi nu känner till om befolkningsutvecklingen. Utifrån dessa antaganden bildas så ett möjligt scenario av hur framtiden kommer att se ut vid en viss tidpunkt. Antagandena görs framförallt utifrån fyra faktorer: hur många människor som föds eller dör och hur många människor som flyttar till eller ifrån kommun. Den befolkningsprognos som gjordes under 2007 visade på att befolkningen i Gislaveds kommun skulle minska successivt fram till 2016. Framförallt skulle den yngre och den arbetsföra delen av befolkningen minska, medan antalet personer över 65 år skulle öka. )(!( ( & " " + 2( Befolkningsutvecklingen under 2007 var dock mer positiv än prognosen förutspådde. Detta berodde på att den höga invandringen gjorde att inflyttningen till kommunen blev betydligt större än beräknat. Dock finns där en risk att denna invandring efter ett par år leder till högre utflyttning och utvandring, när invandrarna hittar jobb på andra platser eller kanske söker sig tillbaka till sitt ursprungsland. 3.2 Olika gruppers behov Det finns grupper som har särskilda behov som kommunen måste se att bostadsutbudet är anpassat till. Den framtida storleken på dessa grupper kan komma att på måste tas hänsyn till när det planeras för vilket bostadsutbud som krävs i framtiden. 11

Flyktingar och invandring ommunen har tecknat avtal om att ta emot 30 flyktingar per år. I praktiken brukar det innebära att nästan dubbelt så många anländer på grund av anhöriginvandring. Invandringen har varit mycket hög i hela landet under 2006 och 2007 och det finns än så länge tendenser på att den kommer att fortsätta. År 2007 invandrade 221 personer till kommunen medan knappt 900 personer flyttade in från resten av Sverige. Vilka är då invandrarna och hur påverkar de förutsättningarna för bostadsförsörjningen? Invandrarna är betydligt mer utspridda i ålder än de inrikes inflyttarna och en större andel av dem är under 18 år. Än så länge är det få personer över 60 år som invandrar till kommunen. Invandringen påverkar alltså kommunens befolkningssammansättning till det yngre. (SCB 2006). Den högre andelen barn påverkar på sikt behovet av lägenheter för unga. Ungdomar Ungdomar efterfrågar små lägenheter med en låg hyra och ofta har de har svårt att hitta bostäder som de har råd med. Gislavedshus erbjuder en variant av boende som man kallat ombo där man låter ungdomar dela på en lägenhet. Detta har dock inte fallit så bra ut. Däremot har man arbetat med att plombera rum för att få till stånd små lägenheter. Detta har visat sig vara mer attraktivt. Båda alternativen innebär hyresrabatter för ungdomar. De flesta av dessa lägenheter finns på rasten i Gislaved, Månsgatan i Anderstorp och Furugårdarna i Smålandsstenar. Motorsportgymnasiet i Anderstorp, som har riksintag, gör att lägenheter för studerande efterfrågas framförallt i Anderstorp. I Gislaveds kommun är de största ungdomskullarna 16-20 år (2007) med över 450 personer i varje årskull. Den allra största årskullen är 17-åringarna som utgörs av 520 personer. Denna stora grupp närmar sig nu åldern för att flytta hemifrån, vilket ställer stora krav på bostadsförsörjningen. Dock går många av kommunens ungdomar vidare till studier, vilket gör att frågan kvarstår hur många av ungdomarna som kommer att stanna kvar och efterfråga egen bostad de närmaste åren. Äldre och boende med särskilda behov ommunens vision för tio år framåt säger: - Vård och omsorgsverksamheten är välutvecklad och flexibel. - Det finns möjlighet för äldre och funktionshindrade att bo i eget boende med trygghetsgaranti. Andelen äldre har ökat i befolkningen. Under 90-talet låg ökningen på de allra äldsta åldersgrupperna, vilka i förhållandevis hög utsträckning behöver särskilt boende. År 2006 fick 163 personer särskilt boende. Förutom dessa fick 35 personer avslag på grund av att de inte bedömdes ha behov av denna typ av boende. (Motsvarande siffror 2005 var 143 och 49.) Det finns inget kösystem till de särskilda boendena utan plats erbjuds där det finns något ledigt. Önskemål kan framföras om var man vill bo, men hänsyn kan inte alltid tas till detta. I kommunen finns sammanlagt 306 vårdbostäder, 26 korttidsplatser, 50 platser i gruppboende för dementa, 128 servicelägenheter, 36 platser (varav 19 privata) i gruppbostäder för psykiskt funktionshindrade och 8 lägenheter för psykiatrin. Orter Vårdbostäder Gr.boende Servicelägenheter Gr.boende Gr.boende orttidsplatser dementa syk.funktionshind. omsorg Gislaved 81 18 37 18 21 Anderstorp 45 8 23 8 Hestra 19 12 1 Reftele 48 8 25 Broaryd 26 Burseryd 17 8 22 12* 4 Smålandsstenar 70 8 8 10* 306 50 128 8 40 26 12

Önskemålen från de äldre, framförda av pensionärsorganisationerna i kommunen, är att själv få söka ett boende som har tillgänglighet för alla, närhet till någon gemensam lokal och matställe. Det är också viktigt för den som inte kan gå ut att ha kontakt med omvärlden genom att kunna se människor och rörelse utanför. Morgondagens äldre kommer förmodligen att ställa andra krav på sitt boende än de som är äldre idag. Det som efterfrågas idag är så kallade seniorbostäder (se definition nedan). Om denna typ av bostäder kommer till i större utsträckning kan det också innebära att människorna flyttar tidigare från sina villor än vad som är fallet idag. De äldres val av bostadsform kommer i framtiden att ha stor betydelse för bostadsförsörjningen, eftersom denna grupp kommer att vara stor. I Gislaveds kommun är villaboendet omfattande och detta kan också ställa speciella krav på planeringen. )(!( ( 0 %! ' & " % % % + %! ' illgänglighet Förutom att bygga särskilda bostäder är det viktigt att anpassa samhällsmiljön i stort på ett sådant sätt att äldre och funktionshindrade kan leva så självständigt som möjligt. Det gäller till exempel den fysiska miljön, kommunikationer och kommersiell service. Genom att bygga moderna lägenheter med hiss och i relativt centrala lägen kan möjligheter skapas för fler äldre personer att bo kvar längre i ordinära bostäder. Ett medel för att förbättra befintliga bostäder för olika behov är det kommunala bostadsanpassningsbidraget. Bidraget används huvudsakligen till att öka tillgängligheten i bostaden, anpassa entrén och bygga om badrum och dylikt. Under 2006 beviljades 148 bostadsanpassningsbidrag i Gislaved kommun. De fördelades ungefär lika mellan småhus och hyreshus. Ett projekt med att inventera enkelt avhjälpta hinder i kommunala lokaler och allmänna platser har också genomförts under 2007. Enligt nationell målsättning ska dessa hinder vara undanröjda 2010. 3.3 Hur påverkar omvärlden behoven? Gislaveds kommun är inte en isolerad enhet, och påverkas därför av förändringar i omvärlden som kommunen själva inte kan påverka i någon högre grad utan som man därför rätt och slätt måste anpassa sig till. Här lyfts tre sådana förändringar fram. 13

Rekryteringsbehoven ökar Gislaveds kommun med 2417 anställda är och kommer på lång sikt att vara kommunens största arbetsgivare. För vissa grupper av anställda har kommunen redan idag svårt med rekryteringsunderlaget, exempelvis högskoleutbildade i bygg- och teknikerbranscherna, högskoleutbildade ekonomer och lärare inom vissa specialområden. Under en lång period framöver kommer kommunen att ha stora pensionsavgångar vilket kommer att generera ett stort rekryteringsbehov. ommunens låga arbetslöshet samt våra stora pensionsavgångar framöver gör att det kommer att bli svårt att rekrytera personal till stora anställningsgrupper, exempelvis undersköterskor, hemtjänstpersonal och kökspersonal. En del i att kunna dra till sig nya medarbetare är att kunna erbjuda rätt sorts boende. Exempelvis skulle attraktiv tomtmark i sjönära läge kunna vara en attraktivitetsfaktor, eller väl planerade bostadsområden i barnvänlig miljö för att kunna locka barnfamiljer. Andelen äldre ökar Att vi får allt fler medborgare över 65 år brukar ofta förknippas med ökade kostnader för vård och omsorg för kommunen och de ökade personalbehoven som nämns ovan. Men det finns även en annan aspekt av den ökade andelen pensionärer och det är de nya krav som pensionärerna kan tänkas ställa på bostadsbeståndet. Under hösten 2007 genomförde Gislaveds kommun en enkätundersökning kring de framtida pensionärernas syn på bostadsutbudet i Hestra. Undersökningen, som riktades till personer mellan 55 och 80 år, visade att en relativt stor del av dem som redan bor i Hestra tätort inte är nöjda med bostadsutbudet där. Man tycks vara nöjd med själva upplevelsen med att bo i Hestra med saknade ett bredare utbud av bostäder och då framförallt lägenheter. Det tycks finnas ett behov av ett annat boende hos de framtida pensionärsgrupperna. Hestra tätort, precis som flera andra samhällen i kommunen, har inte någon högre andel lägenheter, framförallt inte om de ska vara anpassade efter äldre personers behov. (Hur väl är bostadsutbudet i Hestra anpassat till framtidens behov? ommunstyrelsekontoret i Gislaveds kommun 2007). Rörligheten ökar I takt med att välståndet i Sverige ökat samtidigt som personbilen blivit allt mer tillgänglig som transportmedel har också pendlingen ökat. Sedan 1970-talet har exempelvis den genomsnittliga pendlingssträckan ökat med 50 %, från 10 km per dag till dryga 15. (Boverket 2005:15) rav på en mer specialiserad arbetskraft för att tillgodose effektiviseringen inom näringslivet har drivit på rörligheten ytterligare. (Haugen 2005:16) Många pendlar för att kunna få ett jobb som passar utbildningen, för att hitta ett mer välbetalt arbete eller för att kunna bo kvar i ett attraktivt område men arbeta på en annan ort. (å spåret en studie om pendling och regionförstoring 2003:16). Det ändrade beteendet med en större rörlighet och möjligheter till snabb förflyttning gör att man i bostadsförsörjningsplaneringen måste ta större hänsyn till vad som sker i omlandet. Arbetsmarknaden blir allt vidare, det blir viktigare att tänka regionalt när man ser till boende och arbete. En trend är att människor inte i lika hög grad flyttar till en plats på grund av sitt arbete utan i större utsträckning söker sig till en attraktiv livsmiljö, där de får ett gott boende, god service och där barnen har bra förutsättningar till en god uppväxt och bra utbildning. Gislaveds kommun gjorde under 2007 en undersökning riktad till dem som pendlade in till Hestra tätort där de tillfrågades om varför de valde att pendla istället för att flytta till orten. Undersökningen visade att det inte tycks vara lätt att ändra inpendlarnas boendemönster. ersoner som pendlar till Hestra befinner sig ofta i en livssituation som stödjer beslutet att pendla. Beslutet har mycket lite att göra med Hestra och dess utbud av bostäder, men för andra grupper kan boendemiljön vara avgörande. (an inpendlarna bli inflyttare? ommunstyrelsekontoret, Gislaveds kommun 2007.) 3.4 Flyttkedjor En flyttkedja beskriver processen som sker när någon flyttar från ett boende till ett annat och lämnar en vakans efter sig. Någon annan flyttar då in och lämnar i sin tur en vakans efter sig och så vidare. Flyttkedjan tar slut när det sista boendet fylls av någon som kommer in på bostadsmarknaden utifrån, exempelvis från andrahandsmarknaden eller från ett föräldrahem. oängen med att studera flyttkedjor 14

är att även andra personer än den gruppen som nyproduktionen byggs för kan dra nytta av nybyggnationen i och med att något annat boende frigörs för dem. Det finns otaliga studier gjorda på flyttkedjor och dess nytta för att människor ska kunna hitta rätt boende, men oftast är det svårt att överföra lärdomarna från en studie på en plats till en annan. Gislaveds kommun har dock varit föremål för en C-uppsats som under våren 2007 skrivits på Växjö universitet med rubriken Flyttningskedjor och nya boende: Nyproduktionens påverkan på Gislaveds kommuns bostadsmarknad. Uppsatsen utgjordes av en kvantitativ studie på flyttkedjor för nyproduktionen i Gislaved kommuns centralort mellan åren 1997-2006. Nyproduktionen var förlagd till områdena Lundåkra och Södergård. Delar av uppsatsens sammanfattning lyder: Resultatet av denna uppsats visar att mer än hälften av de hushåll som flyttar till nyproduktioner lämnar efter sig vakanser som ganska snabbt omsätts. ommunen verkar, även om den har en minskande befolkning och ett negativt flyttningsnetto, vara i behov av nya bostäder då vakanser och nyproduktioner upptas av såväl den lokala befolkningen som de som flyttar på grund av jobb in till kommunen. ommunen bör därför i framtiden satsa på att bygga hyreslägenheter i stadens centrala delar. Detta då vakanser inom kommunen uppstår genom att det byggs nya bostäder vilket i sin tur frigör bostäder som innehas av de i befolkningen som kommit upp i åldrarna och vill flytta från sina fristående villor till hyreslägenheter. Samtidigt kan inflyttning till Gislaved bidra till en minskade bostadsmarknadsrörlighet då de som mest behöver bostäder så som unga hushåll inte får någon möjlighet till att flytta. Man bör därför tänka på att bygga bostäder som inte endast gynnar äldrehushåll och nyinflyttade. Det blir även viktigt att renovera de kommunala bostäder som blir vakanta på grund av nyproduktionen för att höja livskvalitén för alla invånare som flyttar inom kommunen. 3.5 Uppskattat framtida bostadsbehov Faktorer som påverkar behovet av bostäder är alltså bland annat befolkningens sammansättning, inflyttning, utflyttning och hushållssplittring. Flyttning till annan bostad kan ha många olika orsaker som önskan om ändrad storlek på bostad, viljan att få en annan standard på bostad eller hitta ett annat läge att bo. För att få en rörlighet i bostadsmarknaden krävs att nya bostäder byggs. I kommunens vision för tio år framåt sägs att: - befolkningen i åldersgruppen 25-44 år har ökat något, både i form av återvändare och nyinflyttade - det bor mer än 31 000 människor i kommunen om tio år - vi har fler invandrare re scenarier Om kommunens vision om 31 000 invånare om 10 år ska uppfyllas innebär det en ökning med ungefär 160 personer per år. Med en familjestorlek på i snitt 2,0 personer skulle detta innebära att cirka 80 bostäder per år bör komma till för att utbudet ska matcha efterfrågan. Dock indikerar befolkningsprognosen att målet med 31 000 invånare kanske inte kommer att mötas. Med en befolkning på dagens nivå bedöms det långsiktiga behovet av nya bostäder vara 25 bostäder/år under perioden 2008-2015. Med en minskande befolkning i den takt som befolkningsprognosen anger med ungefär 50 personer per år bedöms det långsiktiga behovet av nya bostäder vara 10 bostäder/år under perioden 2008-2015. De olika scenarierna kan också innebära att det är olika typer av bostäder som behövs. anske är det mest villor som byggs vid en vikande befolkning medan det krävs fler hyresrätter om befolkningen ökar. Faktorer som utöver befolkningssiffrorna som kan påverka behovet av bostäder: 15

- Förändrade kulturmönster, t ex invandrarungdomar flyttar från föräldrar tidigare än vad man gjort tidigare. - Hushållssplittring, t ex skiljer sig ca 50 par om året i Gislaveds kommun - Förändrade ekonomiska förutsättningar önskan om mindre eller större lägenhet, lyxigare eller mera avskalad. - Förändring av gymnasieskolan t ex linjer med riksintag. - Förändrade levnadsmönster lägenhet och sommarstuga istället för villa, övernattningslägenhet för veckopendlare. - Minskning av befintligt bostadsbestånd. Sammantaget bedöms att bostadsbyggande måste ske oavsett befolkningsökning eller inte. Behövs särskilda satsningar Behovet av särskilda satsningar och vid vilken tidpunkt de behövs en en fråga som framförallt bör tas upp i åtgärdsprogrammet - Äldrebostäder? - Ungdomsbostäder? - Bostäder för funktionshindrade? Funderingar kring bosättningsmönster Var och vad behöver det byggas varierar över tiden. Följande frågor kan vara de man behöver ställa under planeringsperiodens gång: - När flyttar man? - ill vad flyttar man? - Vart flyttar man? - Hemtjänstens påverkan på flyttmönster? - Vem flyttar till landsbygden? 3.6 Aktuella projekt 2007-2008 Skomakargärdet Gislaved (villatomter och hyresbostäder) 7 byggklara 2007 27 byggklara 2008. lanområdet för Skomakargärdet rymmer också ytor för markbostäder i hyresform. Jonsbo Anderstorp (24 villatomter) byggklara 2008 Gripen Gislaved (45 hyresbostäder) inflyttningsklara nov 2007 Vitsippan Gislaved (40 hyresbostäder) inflyttning 2008? Fållinge Smålandsstenar (ca 3 kommunala villatomter på landsbygd) Haghult Smålandsstenar (13 byggklara tomter) Agnsjön Hestra (16 byggklara tomter) Hemgården Gislaved (ombyggnad av äldreboende) 4. DEFINIIONER Hyresrätt kallas upplåtelseform av en bostad som hyresgästen inte äger själv men hyr av en hyresvärd. Bostadsrätt är en upplåtelseform där man äger rätten att nyttja en bostadslägenhet för obegränsad tid. Bostadsrättsinnehavaren äger inte fastigheten men däremot en andel i bostadsrättsföreningen som i sin tur äger fastigheten. 16

ooperativ hyresrätt är en mellanform mellan vanlig hyres- och bostadsrätt. Boendeformen är ägnad att ge förutsättningar för en bättre boendemiljö med större inslag av boendedemokrati och självförvaltning än vanlig hyresrätt. Den kooperativa hyresrättsföreningen är ett särskilt slag av ekonomisk förening. Viktig skillnad mellan den kooperativa hyresrätten och bostadsrätten är till exempel att det är föreningen som hyr eller äger huset där medlemmarna bor. Det finns alltså ingen fast koppling mellan andelsrätten i föreningen, som man vinner genom att betala sin medlemsinsats, och nyttjanderätten till en specifik lägenhet. Upplåtelseformen ska vara spekulationsfri. Seniorbostad är en bostad som riktar sig till dem som är i övre medelåldern eller äldre och boendet omfattar någon form av service utöver den som man får i en vanlig hyres- eller bostadsrätt. Särskilt boende: I särskilt boende har kommunen ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatserna. ommunen står alltså för sjuksköterskeinsatser, insatser från sjukgymnast och arbetsterapeut, kostnader för inkontinenshjälpmedel, vårdarhjälpmedel, sjukvårdsmaterial osv. I ett särskilt boende är man "skriven" på den adressen. Som särskilt boende räknas vårdbostad, sevicebostad, korttidsplats och avlastningsplats. Alla dessa kräver biståndsbeslut. Vårdbostad - är en lägenhet i ett äldreboende, biståndsbedömt behov enl. SoL, helinackordering, dvs. att allt ingår (boende, omvårdnad och övrig service). Gruppbostad - är egentligen en vårdbostadsplats, men där t ex en avdelning har en särskild inriktning, som för personer med demenssjukdom, för personer med förvärvade hjärnskador, för personer med psykiatriska sjukdomar eller för personer med intellektuella funktionshinder. Gruppbostaden kan också vara en fristående villa. Biståndsbedömt behov enligt SoL eller LSS. Servicebostad - Är en bostad (något handikappanpassad, t ex med hiss) som man också får efter biståndsbedömning, men där verksamheten sker efter "hemtjänstprincipen", vilket innebär att hemtjänstinsatserna bedöms utifrån personens behov. Skillnaden, för den enskilde, mellan ordinarie bostad och servicebostad är tillgången till närliggande aktivering och restaurang om man bor i servicebostad. orttidsplats Här ingår platser för en kortare tids vistelse. Man är "skriven" på den adress där man har sin ordinarie bostad. Biståndsbedömt behov. Avlastningsplats- Det kan vara så att make/maka behöver avlastning för att orka, eller att den enskilde själv behöver korttidsvistelse pga fysiska eller sociala behov t ex. Vistelsen kan ske med jämna tidsintervall(ofta kallad växelvård), eller när något särskilt inträffat. alliativ vård - Den sista tiden i livet kan man ibland behöva komma till en korttidsplats för att få kvalificerad omvårdnad dygnet om. rygghetsplats: När något akut inträffar, kan man i vissa kommuner få vistas några dagar på en trygghetsplats. Det kan t ex om en närstående hastigt går bort och man inte orkar vara ensam de första nätterna, eller vid en brand el vattenläcka i bostaden - och när andra möjligheter är uttömda. Biståndsbedömning krävs inte för att få en plats, men vistelsen är under en begränsad tid (olika från kommun till kommun). Vi har inga s k trygghetsplatser i vår kommun. 17

Försäljning av tomtmark för erbostadshus och småhus 1993-2005 ortsvis (ha) Orter 1993 1994 1995 1996 Anderstorp 0,2 0,2 1997 1998 Broaryd 1 1999 2000 2001 2002 2003 2004 0,2 1 1 1 2005 2006 2007 2 4 0,4 1 Bilaga 1 Burseryd 1 Gislaved 1,0 7 1 0,5 3 5 3 2 4 4 0,8 4 Hestra 1 0,3 1 1 Reftele 1 Skeppshult Smålandsstenar 1 2 1 0,2 1 0,1 alberga Öreryd otalt 1 0,2 0,2 1 1,0 1 7 0,5 5 0,5 3 8 0,2 3 4 7 9 1,3 5,1 S= Småhus,anges i styck Fb=Flerbostadshus,anges i ha.

Bilaga 2 ILLGÄNGLIG BOSADSMAR ÄOR FÖR ÄOR Den totala kommunala markreserven för småhus och erbostadshus redovisas ortsvis i tabeller. I tabellerna visas också planlagda tomter i privatägo. Hestra Gislaved Smålandsstenar Anderstorp Skeppshult Reftele Broaryd Burseryd

Anderstorp Norra vägen Moen Skogsbrynsgatan Ängsgatan okarp Ågatan Storgatan rästgården råddragarleden Allégatan Rv 27 Brogatan 3 Hantverksgatan Dalgatan Söderåsv Hedv Jonsbo Lindv Område rivat mark ommunal byggklar mark Moen 7 10 okarp 4 rästgården 4 Hedvägen 1 Söderåsvägen 1 Hantverkargatan 1 Dalgatan 3 Allégatan 2 Brogatan 4 1 lanlagd ej utbyggd mark Varav tecknade tomter Jonsbo 24 8 Lindvägen 3 eckenförklaring rivat mark ommunal byggklar mark D lanlagd ej utbyggd mark Varav tecknade tomter 2008.06.23

Broaryd Varberg Sm ålandsstenar Broaryd Lila 1:2 Hestravägen D D lockargårdsskolan Äldreboende Lugnet Norra vägen Håkanssons väg 5 Dalavägen Östra vägen Område rivat mark ommunal byggklar mark lanlagd ej utbyggd mark Broaryd Lila 1:2 33 Östra vägen 1 Ringvägen 1 Hestravägen 3 3 eckenförklaring Varav tecknade tomter D rivat mark ommunal byggklar mark lanlagd ej utbyggd mark Varav tecknade tomter 2008.06.23

Burseryd Villstadsvägen Äldreboende Ekbacken Ekgatan yrkvägen indvägen Hestravägen Matsgatan 2 3 Storgatan 2 Ågatan Hultliden Backagränd 5 Hult D eckenförklaring D rivat mark ommunal byggklar mark lanlagd ej utbyggd mark Skolgången Varav tecknade tomter Område yrkvägen 1 Villstadsvägen 1 Ekgatan 1 Matsgatan 5 rivat mark ommunal byggklar mark Storgatan 1 1 Skolgången 1 Ågatan 2 Backagränd 2 2008.06.23 lanlagd ej utbyggd mark Hult 6 17 Varav tecknade tomter

Sm ålandia N Nissastigen Åviksvägen Gislaved Norra Storgatan 9D Vitsippan 3 Vitsippsgatan Skogsbäck 12 D 6 D D 7 Granaten Järnvägsgatan Storgatan Holm engatan Henja Anderstorpsvägen Mogatan Skom akargärdet 1 Skom akargärdet 2 Södergatan Danska vägen eckenförklaring rivat mark ommunal byggklar mark D lanlagd ej utbyggd mark Varav tecknade tomter 2008.06.23 Område Åviksvägen 1 rivat mark ommunal byggklar mark Norra Nissastigen 2 9 Vitsippan 3 Järnvägsgatan 2 lanlagd ej utbyggd mark Skogsbäck 13 18 Granaten 1 Henja 2 Mogatan 1 Södergatan 1 Varav tecknade tomter Skomakargärdet 1 3 2 Skomakargärdet 2 27 6

Hestra roksjön Skolgatan Myrmalmsg Jutabäcken 4 8 2 Byvägen Baldersg Mogatan Hylteg 2 Agnsjön 2 7 Bjärsved D Ringvägen Granliden eckenförklaring 3 rivat mark Berguvsvägen D ommunal byggklar mark lanlagd ej utbyggd mark Varav tecknade tomter Område rivat mark ommunal byggklar mark Myrmalmsgatan 1 Jutabäcken 14 lanlagd ej utbyggd mark Varav tecknade tomter Bjärsved 10 6 2 Hyltegatan 2 Baldersgatan 1 Granliden 1 1 Berguvsvägen 3 2008.06.23

Reftele Jättevägen Norra vägen D Stjärnstigen Gärdesvägen Storgatan Hagagatan D Järnvägsgatan Villastigen N Skedesvägen 3 Lönnst Granstigen Skogsforsv Ölmestadsvägen Väg 153 Nygatan D 5 2 Södra Bostadsområdet Område rivat mark ommunal byggklar mark Norra Vägen 1 lanlagd ej utbyggd mark Gärdesvägen 24 Bergstigen 1 N Skedesvägen 1 Villastigen 2 Lönnstigen 1 Granstigen 4 Skogsforsvägen 2 Järnvägsgatan 1 1 Storgatan 1 Hagagatan 2 Stjärnstigen 28 S. Bostadsområdet 8 35 Varav tecknade tomter eckenförklaring rivat mark ommunal byggklar mark D lanlagd ej utbyggd mark Varav tecknade tomter 2008.06.23

Skeppshult D Liljev. Storgatan alr-johansg Rhenv. Väg 26 Väg 153 Område rivat mark ommunal byggklar mark Storgatan 1 3 lanlagd ej utbyggd mark Liljevägen 15 arl-johansgatan 2 2 Rhenvägen 2 Varav tecknade tomter eckenförklaring D rivat mark ommunal byggklar mark lanlagd ej utbyggd mark Varav tecknade tomter 2008.06.23

eckenförklaring Smålandsstenar rivat mark ommunal byggklar mark D lanlagd ej utbyggd mark Varav tecknade tomter 2008.06.23 3 Falkv. N Nissastigen 3D4 3 Björkgatan 2 Burserydsvägen 2 Bokvägen orggatan Västergatan S Långgatan extilg 2 Strandsnäsgatan Bananvägen Äppelvägen äronvägen 2 3 3 Almgatan Hagtornsgatan Ljunggatan 4 allgatan Skolgatan Område/gata N Nissatsigen 3 rivat mark ommunal byggklar mark Falkvägen 3 Björkgatan 1 1 S Långgatan 3 lanlagd ej utbyggd mark Varav tecknade tomter Haghult 10 6 1 Västergatan 1 Strandsnäsgatan 2 Ringvägen 1 Burserydsvägen 2 extilgatan 1 Bokvägen 2 allgatan 2 Ljunggatan 4 Skolgatan 1 Hagtornsgatan 1 Bananområdet 11