Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg



Relevanta dokument
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

KVALITETSRAPPORT HT 12 VT 13 BULLERBYNS FÖRSKOLA. Rauni Lundgren förskolechef

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kvalitetsredovisning. Förskola

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Munktorps landsbygdskooperativ i samarbete med Köpings kommun. Arbetsplan för. Läsår Inge Carlsson Senast ändrat

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Arbetsplan för stora avdelningen, Förskolan Benjamin

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Välkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE VINSBO FÖRSKOLA

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

KVALITETSREDOVISNING 2007

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Lokala arbetsplan

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Årsberättelse 2013/2014

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

ARBETSPLAN 2014/2015

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Handlingsplan efter Våga visa observation

Reviderad februari 2015

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Kumlasjöns förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kometen 2013

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Transkript:

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg 2014-08-15 Förskola 2013/2014 Förskolans namn: Forshälla förskola Förskolechefens namn: Birgitta Johansson Verksamhetsberättelsen i Uddevalla kommun är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet, för att en gång per år stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet, kopplat till målen för verksamheten

Inledning Forshälla förskola ligger idylliskt på landsbygden mitt emellan Uddevalla och Ljungskile och har kommunen som huvudman. Vår förskola ligger i anslutning till skog och natur och möjligheterna att arbeta med den naturnära miljön har personalen tagit till vara i den dagliga verksamheten. Där miljön går som en röd tråd både i temaarbetet och genom arbetet med Grön Flagg, men en stor del planeras även utifrån barnens egna önskningar, deras nyfikenhet och intresse. Forshälla förskola har 4 avdelningar 1-5 år varav en avdelning ligger i skolans lokaler. Vår förskola har 3 ansvarsgrupper där en från varje avdelning är representerade. Dessa grupper träffas vart tredje vecka där man arbetar med att utveckla förskolans verksamhet. Vi ingår i ett språknätverk tillsammans med Lars Barkman och förskolorna Jakobsberg, Karlsberg och Skansens förskola. Rutiner för verksamhetsberättelsen Förskolechefen har ansvar för att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet (Lpfö-98/10. Vi har arbetat med våra systematiska kvalitetsdokument och gjort avdelningsplanerna utifrån varje avdelnings kartläggning av respektive barngrupp. Vi har även använt oss av våra reflektionsdokument när vi planerat och reflekterat vår verksamhet på förskolan. Förskolechefen skriver verksamhetsberättelsen tillsammans med verksamhetsgruppen utifrån utvärderingsdokumenten. Gruppen justerar och verksamhetsberättelsen tas på ett arbetsplatsmöte. Vi kommer att fortsätta att använda oss av våra systematiska kvalitetsdokument och göra våra vårdnadshavare/föräldrar delaktiga, genom att lägga ut den på vår hemsida, hänga upp den i tamburerna på förskolan. Förskolechefen kommer att ta upp den på föräldrarådsmötet under hösten, där det ges tillfälle till reflektion.

Förutsättningar för måluppfyllelse Nyckeltal: Barn, personal, antal avdelningar, ekonomi och IT Barn 15 okt 2012 15 okt 2013 Antal inskrivna barn 61 73 Antal barn med annat modersmål än svenska 0 2 Antal pojkar 28 40 Antal flickor 33 33 Personal 15 oktober 2013 Antal kvinnor Antal män Totalt antal anställda 11 1 Totalt antal anställda som arbetar med barn omräknat till heltidstjänster 10,9 0,9 Personalens utbildningsnivå 15 oktober 2013 Ange antal anställda, omräknat till heltidstjänster efter utbildningsnivå Antal kvinnor Antal män Totalt Förskollärarutbildning 8,9 0,9 9,8 Barnskötarutbildning 2 0 2 Annan utbildning för arbete med barn 0 0 0 Saknar utbildning 0 0 0

Avdelningar 15 oktober 2013 Antal avdelningar 4 Varav storavdelningar 0 IT (Datortäthet) 2013 Antal datorer per avdelning 2 I-pads 4 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö-98/10) Vårt mål: Att barnen blir trygga i förskolans miljö och med personalen och kamrater samt utveckla sin identitet, kunna känna empati och hantera konflikter. Förstå sina rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för förskolans gemensamma regler som barnen varit med och gjort. Så här gjorde vi: Vi har delat in barngrupperna i mindre grupper och fångat upp barnens intresse där det getts möjlighet och tillfälle att leka längre stunder utan att bli avbrutna. I arbetet med att barnen skall känna empati har vi använt oss av gruppstärkande lekar/dramalekar och även få känna tillit till sin egen förmåga. Dessutom har vi arbetat med att få in dagliga rutiner och strukturer för att tillgodose barnens behov av anknytning till personalen på förskolan. I vårt arbete använder vi oss av digitala verktyg för att inspirera och locka till lärande. Så här går vi vidare: Vi kommer att fortsätta arbeta på det sättet vi gör idag med tydliga inskolningsrutiner och prioritera våra värdegrundsord ÖPPENHET, RESPEKT och PROFESSINALITET, som skall vara väl kända bland våra vårdnadshavare/föräldrar men också vara flexibla och lyhörda för deras önskemål. Uppföljning av likabehandlingsplanen På förskolan har vi en arbetsgrupp som arbetar med att utvärdera och revidera vår likabehandlingsplan varje år. Likabehandlingsplanen tas efter en remissrunda till samtliga på ett arbetsplatsmöte. Vi gör vår Likabehandlingsplan känd för våra vårdnadshavare/föräldrar genom att hänga upp den i tamburerna och lägga ut den på vår hemsida. Vi gör våra vårdnadshavare delaktiga genom den dagliga tamburkontakten, månadsbrev och genom utvecklingssamtal och på våra föräldramöten. Att få barnen att bli delaktiga gör vi genom att föra dialog med dem, genom gruppstärkande lekar, drama, sagor och musik. Genom den dagliga tamburkontakten, månadsbrev, utvecklingssamtal och föräldramöten får vårdnadshavare/föräldrar ta del av vår verksamhet. Barnen blir delaktiga genom att det förs en dialog med dem, gruppstärkande leka, drama, sagor och musik.

Genusperspektivet Vårt mål: Att våra barn på förskolan får förståelse för likheter och olikheter där alla har lika värde. Så här har vi gjort: Under samtal med barnen har vi fört diskussioner om leksaker och lekar är könsbundna. Men också genom att vi tagit foto på alla barnens ögon och gjort silhuetter för att se om det går att se skillnad på flick/pojk ögon. Har även pratat om olika yrken. Vi arbetar medvetet med vårt genustänk i vårt dagliga arbete med barnen genom att skapa miljöer där flickor och pojkar leker tillsammans. Barnen har blivit mer medvetna om att det man själv tycker är flickigt/pojkigt betyder inte att kamraterna tycker samma. Så här går vi vidare: Vi kommer att arbeta vidare med vårt genustänk både i vår inomhusmiljö men även ute på förskolans gård. Arbetslaget kommer att verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande och utrymme i verksamheten.

Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet Den skall utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter ( S 9 Lpfö-98/10) Vårt mål: Har varit att stärka barnens språkutveckling och att väcka barnens intresse för matematik och teknik. Att öka barnens medvetenhet om de olika underorden i vårt tema konsumtion som varit genus/lycka, återanvändning, matsvinn och nedskräpning. Så här har vi gjort: Vi har stärkt barnens språkutveckling genom att stärka barnens förmåga att leka med ord och därigenom öka deras ordförråd. Vi har också stärkt våra barns kommunikativa förmåga och främjat barnens språkutveckling genom att använda tecken som stöd för att tydliggöra ordens betydelse. Genom vårt arbete med Grön Flaggs tema konsumtion där delmålen varit Genus/Lycka, Återanvändning, Matsvinn och Nedskräpning. Detta är ett gemensamt temaarbete som går som en röd tråd genom förskolan. Där har vi väckt barnens nyfikenhet och stärkt deras förmåga att upptäcka, experimentera och forska genom skapande aktiviteter. Vi har gett barnen förutsättningar att utveckla sin egen kreativitet och förmåga där fantasin och det lustfyllda att själva skapa i skräpmaterial och i olika tekniker. Under Lycka har barnens egna tankar kommit fram om vad som är lycka? När det gäller matsvinn har barnen blivit medvetna om maten och dryckens värde. En avdelning har skapat en affär med återvunnet material där barnen lärt sig matematik, fått olika roller kund/försäljare och lärt sig att ta ansvar och ge ett gott bemötande. En avdelning har arbetat med vart tar våra sopor vägen när sopbilen hämtat dem då man använt sig av flanosagor och barnen har byggt egna sopbilar efter sin egen förmåga. Vi har varit mycket ute i vår skog och i förskolans närmiljö. Pedagogerna har använts sig av materialet i matteburkarna som innehåller b.la. olika geometriska former, antal men också av färger och siffror. Arbetat med mattesånger och Babblarna på you tube. Vi har även använts oss av sagor för att ta fram matematik i vårt arbete och utgått från barnens egna intressen. Vi har dokumenterat genom bilder, foton och barnens egna alster. Barnen är intresserade av naturens småkryp och växter och blivit mer uppmärksamma på olika former och antal i vår miljö. Vi arbetar med våra blivande skolbarn i grupp från alla avdelningar från förskolan. Barnen har fått ett kritiskt tänkande där de börjat ställa öppna frågor Var, Hur och varför? Som t.ex. vad är det för skillnad på det järn som finns i jordgubben och i matskeden? Med språk och kommunikation där man använder tecken som stöd har man sjungit många teckensånger, satt upp handalfabetet och gjort ett litet kompendium med tecken och använt sig av you tube. Vi har använt oss av olika appar på i-paden som stimulerar barnens lärande process i tecken som stöd. Istället för matramsor har man använt sig av tecken meningar som t.ex. Hunden är snäll och använt tecken till. Man har också använt sig av veckans ord/fras som plockats in i den vardagliga verksamheten på avdelningen.

Så här går vi vidare: Vi kommer att fortsätta vårt fokus på matematik och naturvetenskap och teknik där vi ser att experiment har fångat våra barns intresse och väckt deras nyfikenhet att lära mera. Arbetar vidare med tecken som stöd och modersmål med språknätverk och av boken Knacka på. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. ( Lpfö-98/10) Vårt mål: Att barnen känner att alla kommer till tals och blir lyssnande på och därmed tar tillvara deras nyfikenhet och intresse. Så här har vi gjort: Genom att samtala och lyssna in barnens intressen får vi reda på vad de är nyfikna av och vad de själva vill göra. Vi för även en ständig dialog med barnen på förskolan. Vi förändrar också vår lekmiljö på våra avdelningar utifrån barnens val av aktiviteter. Vi arbetar med bekräftelsesamling efter frukost där barnen får fråga eller berätta något. Vi arbetar med väljartavlor där barnen väljer aktiviteter. Så här går vi vidare: Vi kommer att fortsätta att ta vara på barnens nyfikenhet och intresse och vara lyhörda för deras önskningar.

Förskola och hem Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. (Lpfö-98/10) Vårt mål: Är att våra vårdnadshavare/föräldrar skall känna förtroende till oss på förskolan och att de skall känna trygghet när de lämnar sina barn till oss. Vi arbetar med tydliga inskolningsrutiner. Vi prioriterar den dagliga kontakten med att ha ett bra bemötande och ett gott förhållningssätt, där våra vårdnadshavare/föräldrar skall känna sig delaktiga i barnens dag på förskolan. Det är en enorm styrka att ha aktiva och intresserade vårdnadshavare och föräldrar i verksamheten i arbetet med barnen. Så här har vi gjort: På våra utvecklingssamtal ges det utrymme att komma med åsikter och funderingar. Vi arbetar med föräldraråd en gång per termin, där förskolechefen är den sammankallade och representanterna utgörs av personal och föräldrar från varje avdelning. Vi har föräldramöten, trivselkvällar och gemensamma arbetskvällar på förskolans gård. Förskolan förmedlar information till vårdnadshavarna/föräldrarna om verksamheten genom brev, mejl och dagbok på som hänger i tamburen. Vi visar vår verksamhet genom dokumentationer på våra avdelningar och i tamburen genom bilder som visar vad vi gör i vår verksamhet. Så här går vi vidare: Vi kommer att fortsätta att arbeta med ett gott bemötande och förhållningssätt så våra vårdnadshavare/föräldrar skall känna sig trygga och delaktiga i förskolans arbete. Barngruppers sammansättning och storlek På Forshälla förskola har vi valt att organisera oss i en yngre, två äldre och en syskonavdelning. Ett beslut har tagits att vi kommer att ändra i organisationen. På en arbetsplatsträff har personalgruppen tagit ett beslut att vi kommer att arbeta med 1-5 års avdelningar fullt ut i augusti 2014. Detta har vi gjort på grund av att trycket är stort på platser för de yngre åldrarna. Vi delar in avdelningarnas barn i mindre grupper i den dagliga verksamheten för att tillgodose barnens behov och att barnen blir sedda och bekräftade där de kan utvecklas i barnens egen takt. De äldsta barnen på förskolan träffas en gång i veckan för att få en mer riktad aktivitet med fokus på språklekar, matematik och rörelse.

Enhetens kompetensutvecklingsplan Vi skall fortsätta att arbeta med vår implementering av den reviderade läroplanen där vi skall känna oss säkra och trygga med vår läroplan och med dess verktyg som vi fått till oss när det gäller avdelningsplanering och utvärdering. Vi kommer också att arbeta vidare med att få oss än mer säkra på att kunna reflektera och arbeta med pedagogisk dokumentation. Alla pedagoger skall få en utbildning i brandskydd under höstterminen 2014 på respektive förskola. Vi skall också arbeta med att varje ny medarbetare och de som ännu inte gått av våra fastanställda medarbetare får en HLR-utbildning och de nyutexaminerade få ta del av ett introduktionsprogram med en mentor på sin förskola. All personal kommer att få utbildning i datoranvändning och ipad användning av vår itkpedagog där vi kommer att arbeta fram en policy för hur och vad vi har på förskolans itverktyg. Vi kommer också att arbeta med att uppdatera och få attraktiva hemsidor för vår förskola. Vi kommer att fortsätta att arbeta med tecken som stöd och med vårt språknätverk med flerspråkighet, hur vi arbetar med modersmål i förskolan tillsammans med Lars Barkmans förskolor och vår IKT-ansvariga, vår specialpedagog och modersmålsrektor. Vårt arbetsträffsmötes struktur där en avdelning varje gång är ansvarig för ordförande och sekreterarskapet kommer att fortsätta. Under den pedagogiska timman på våra arbetsplatsträffar kommer vi att arbeta med olika pedagogiska frågor, läsa bok som diskuteras i personalgruppen och med våra systematiska kvalitetsblanketter. Uddevalla kommuns värdegrund ÖPPENHET, RESPEKT OCH PROFESSIONALITET som vi diskuterat vad de orden står för oss på förskolan kommer att bli uppsatta och tydliga för våra vårdnadshavare/föräldrar på Forshälla förskola. Emas - hållbar utveckling, miljöarbete Vårt Mål: Arbeta med hållbar utveckling, där barnen blir medvetna om vikten att ta hand om vår miljö och hur man kan bidra till en sundare omvärld. Så här har vi gjort: Förskolan arbetar med ett gemensamt tema under Grön Flagg. Under läsåret 2013-2014 har vårt tema varit Konsumtion med delmålen återanvändning, genus, lycka och matsvinn. Vi använder oss av mycket skräpmaterial i vår verksamhet vilket även syns ute på vår gård. Vi har fått mycket hjälp med att utveckla och göra vår gård inspirerande av engagerade föräldrar. Vi medverkar i Håll Sveriges rent årliga skräpplockardagar. Se under rubriken utveckling och lärande. Förskolan samlar papper som återvinns och vid våra inköp är vi noga med att det är miljövänligt i förbrukningsmaterialet. Vi deltar i den årligen återkommande hygienveckan.

Så här går vi vidare: Vi arbetar vidare med Grön flagg och strävar vidare efter vårt 8:e certifikat. Prioriterade områden för 2014/2015 Värdegrunden Språkutveckling, modersmål Naturvetenskap matematik och teknik Sammanfattning samt strategier för vidareutveckling Vi har skapat ett lustfyllt lärande genom att vi tagit tillvara barnens nyfikenhet och hur de leker i vårt arbete med att planera verksamheten. Vi har också ett gott bemötande och ett bra förhållningssätt mot våra barn och deras vårdnadshavare/föräldrar och mot varandra och de som besöker oss. Vi ser som en stryka att vi är positiva och tar tillvara våra olikheter och kompetenser. Vi har gett barnen utmaningar i takt med deras utveckling och intressen. Vi har också tagit ett stort ansvar när det gäller miljön. Genom att göra avdelningarnas miljö och material lockande och inbjudande till att barnen själva skall kunna experimentera och vara delaktiga både inom och utomhus. Vi ser att vi hittat rätt när vi arbetar med teman som engagerar både barn och personal. När det kommer in nya barn till vår förskola ser vi att det ger ett gott resultat när vi arbetar med trygghet och empati för att få in struktur och rutiner på våra avdelningar.