RAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 155, OKTOBER 2008

RAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 155, OKTOBER 2008 Reflektioner kring patienters rapportering av rök-, alkohol- och motionsvanor i en väntrumsenkät av Mats Granvik LANDSTINGET DALARNA Landstingsstyrelsens kansli

2 INGRESS Ur ett dalaperspektiv redovisas i denna rapport jämförelser som gjorts mellan 20-64-åriga patienters rapportering av rök-, alkohol- och motionsvanor i en väntrumsenkät med rapporteringen i landstingets återkommande befolkningsenkäter. Gjorda jämförelser pekar mot att både män och kvinnor inte sällan underskattar ( mörkar?) sitt bruk av alkoholhaltiga drycker när det gäller information till allmänläkare. Däremot verkar man vara fullt uppriktiga när det gäller information om sina rökvanor, medan man ofta överskattar (överdriver?) sitt motionerande. INTRODUKTION Hälsofrämjande arbete kring befolkningens tobaks-, alkohol- och motionsvanor står högt upp på den hälsopolitiska dagordningen i Dalarna. Landstinget Dalarna utfärdade 1998 riktlinjer för distriktsläkares och distriktssköterskors intervention gentemot patienter som är dagligrökare och/eller är högkonsumenter av alkoholhaltiga drycker. Sedan många år tillbaka har landstinget satsat på utbildning av sjukvårdspersonal i konsten att på ett bra sätt kunna samtala med patienter om deras alkohol- och tobaksvanor. På senare tid har ordinationer av fysisk aktivitet rekommenderats som behandlingsinsats. En så kallad väntrumsenkät användes under februari månad 2008 vid besök på fyra allmänläkarmottagningar i Dalarna. Ur ett verksamhetsperspektiv var syftet prova om ett arbetsredskap i form av en väntrumsenkät kan underlätta för behandlande allmänläkare att systematiskt samla in uppgifter om patienten som underlag för dialog med patienten, framför allt för att lätt kunna uppmärksamma levnadsvanor och livssituationer som kan vara av betydelse för insatser av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande slag. Fokus låg bland annat på patienternas rök-, alkohol- och motionsvanor. SYFTE Ur ett utredarperspektiv var ett av syftena med att prova en väntrumsenkät som ett arbetsredskap att kunna jämföra 20-64-åriga patienters rapportering i denna med 20-64-åriga patienters rapportering i landstingets återkommande befolkningsenkäter med avseende på fokuserade parametrar. Frågor och svarsalternativ i de båda mätinstrumenten var utformade så att rapporterade rök-, alkohol- och motionsvanor kunnat jämföras om än inte helt oproblematiskt med avseende på om rapportörerna röker dagligen, dricker vin, sprit och/eller starköl varje vecka och motionerar varje vecka. Utfallet av de jämförelser som gjorts redovisas i denna artikel och kan vara av intresse ur såväl ett empiriskt perspektiv som ett metodologiskt.

3 VÄNTRUMSENKÄTEN Väntrumsenkäten (1) ett tvåsidigt formulär där framsidan skulle fyllas i av patienten och baksidan av behandlande läkare användes under februari månad 2008 vid besök på allmänläkarmottagningarna på Bristarvets vårdcentral, Gagnefs vårdcentral, Mora vårdcentral och Rättviks vårdcentral. Besöken gällde besök hos såväl ordinarie läkare som hyrläkare och AT-/STläkare. Väntrumsenkäten delades ut av mottagningspersonalen när patienten anmälde sig i receptionen, fylldes i under väntetiden i väntrummet och lämnades till läkaren när konsultationen skulle inledas. För statistiska bearbetningar och sammanställningar inkom totalt 2 237 enkäter. 1 254 av dessa gällde patienter i 20-64-årsåldern. Svarsfrekvensen i åldersgruppen blev ungefär 60 procent. LANDSTINGET DALARNAS BEFOLKNINGSENKÄTER Landstinget Dalarnas så kallade befolkningsenkäter är postenkätundersökningar som riktat sig till såväl ungdomar, personer i yrkesverksam ålder (20-64-åringar) och hemmaboende äldre. Den som riktat sig till personer i yrkesverksam ålder har genomförts vartannat eller vart tredje år sedan 1992. Urvalet har under åren gått till så att var 14:e person valts ut från Landstinget Dalarnas befolkningsregister för deltagande efter det att den aktuella befolkningen först sorterats efter kommun, kön och ålder. I 2006 års undersökning, den senaste i raden av de undersökningar som riktat sig till personer i yrkesverksam ålder, uppnåddes en svarsfrekvens på 70 procent (2). Jämförelser med väntrumsenkäten har gjorts enbart utifrån rapporteringen i den undersökningen. Databearbetningarna kom då att bygga på 7 694 besvarade enkäter. Med patienter i landstingets befolkningsenkät avses personer som uppgivit att man varit på besök hos allmänläkare under den senaste tolvmånadersperioden. RESULTAT Rökvanor Enligt rapporteringen i väntrumsenkäten rökte i runda tal 8% [95% KI: 6-10%] av männen dagligen och 14% [95% KI: 11-17%] av kvinnorna.

Enligt rapporteringen i 2006 års befolkningsenkät rökte cirka 11% [95% KI: 10-12%] av männen och 17% [95% KI: 16-18%] av kvinnorna dagligen (3). För män och kvinnor som vid behov av läkarhjälp i första hand brukar vända sig till de i väntrumsenkäten medverkande vårdcentralerna var andelarna 10% [95% KI: 7-13%] respektive 14% [95% KI: 11-17%], alltså ungefär desamma som för länet i stort. Andelarna var bland både män och kvinnor (enligt chitvå-test) ungefär desamma även bland dem som varit på läkarbesök på sin vårdcentral under den senaste tolvmånadersperioden som bland övriga, det vill säga ungefär desamma ur såväl ett befolkningsperspektiv som ett patientperspektiv, runt 8-11% för män och 14-17% för kvinnor. Det innebär att rapporteringarna i de bägge undersökningarna rimmar rätt väl med varandra. 4 Alkoholvanor I 19% [95% KI: 16-22%] av besök gjorda av kvinnliga patienter möter läkaren, enligt rapporteringen i väntrumsenkäten, en kvinna som uppgivit sig dricka starköl, vin och/eller starksprit varje vecka. Enligt landstingets befolkningsenkät dricker 34% [95% KI: 33-35%] av länets kvinnor starköl, vin och/eller starksprit varje vecka (3). Andelen kan (enligt chi-två-test) anses vara ungefär densamma för kvinnor som vid behov av läkarhjälp i första hand brukar vända sig till de fyra vårdcentraler som arbetade med väntrumsenkäten och ungefär densamma ur såväl ett befolkningsperspektiv som ett patientperspektiv. (Om bruket av starköl exkluderas, så dricker 26% [95% KI: 21-31%] vin och/eller starksprit varje vecka bland kvinnor som under den senaste tolvmånadersperioden vänt sig till de fyra vårdcentraler som arbetade med väntrumsenkäten, enligt rapporteringen i befolkningsenkäten.) I 29% [95% KI: 25-33%] av besök gjorda av manliga patienter möter läkaren, enligt väntrumsenkäten, en man som uppgivit sig dricka starköl, vin och/eller starksprit varje vecka. Enligt landstingets befolkningsenkät dricker 65% [95% KI: 63-67%] av länets män starköl, vin och/eller starksprit varje vecka (3). Andelen kan anses vara ungefär densamma för män som vid behov av läkarhjälp i första hand brukar vända sig till de fyra vårdcentraler som arbetade med väntrumsenkäten. Även denna andel är, precis som för kvinnor, ungefär densamma ur såväl ett befolkningsperspektiv som ett patientperspektiv. (Om bruket av starköl exkluderas, så dricker 36% [95% KI: 30-42%] vin och/eller starksprit varje vecka bland män som under den senaste tolvmånadersperioden vänt sig till de fyra vårdcentraler som arbetade med väntrumsenkäten, enligt rapporteringen i befolkningsenkäten.) En jämförelse mellan utfallen i väntrumsenkäten och landstingets befolkningsenkät tyder på ett mindre utbrett bruk av vin, starksprit och starköl bland allmänläkares patienter då dessa inför läkarbesöken rapporterar sina alkoholvanor i en väntrumsenkät än då rapporteringarna görs på annat håll i en befolkningsenkät. Ett beaktande av bruket av starköl och en god uppskattning av detta, i synnerhet bland män, är sannolikt avgörande för resultatet. Antalet

personer som konsumerar starköl varje vecka kan i de gjorda beräkningarna utifrån rapporteringen i befolkningsenkäten ha överskattats då dessa definierats som sådana om man uppgivit att man dricker i genomsnitt minst en flaska eller burk per vecka. Huvudintrycket från de båda rapporteringarna av alkoholvanorna står dock fast. 5 Motionsvanor 91% [95% KI: 89-93%] av kvinnorna och 84% [95% KI: 81-87%] av männen motionerar varje vecka enligt rapporteringen i väntrumsenkäten. Enligt rapporteringen i landstingets befolkningsenkät motionerar cirka 69% [95% KI: 68-70%] av kvinnorna och 56% [95% KI: 54-58%] av männen varje vecka (3). Andelarna kan anses vara ungefär desamma för kvinnor och män som vid behov av läkarhjälp i första hand brukar vända sig till de fyra vårdcentraler som arbetade med väntrumsenkäten. 68% [95% KI: 63-73%] och 62% [95% KI: 56-68%] motionerar varje vecka bland kvinnor respektive män som under den senaste tolvmånadersperioden vänt sig till de fyra vårdcentraler som arbetade med väntrumsenkäten, enligt rapporteringen i befolkningsenkäten. Vid jämförelser mellan de båda mätinstrumenten skall det beaktas att befolkningsenkäten lär fånga upp lågintensivare motion bättre än väntrumsenkäten eftersom motionerandet i väntrumsenkäten avgränsas till att gälla motion i minst 30 minuter och att det inte fanns någon gräns alls i befolkningsenkäten. Till saken hör också att betoningen lagts vid fritidsmotion i befolkningsenkäten och vid motion i väntrumsenkäten. Det skall också beaktas att personer som inte motionerar varje vecka i väntrumsenkäten enbart hade ett passande svarsalternativ ingen dag i veckan. I befolkningsenkäten fanns två svarsalternativ som låg nära till hands i stort sett aldrig och då och då, men inte så ofta som varje vecka. Den relativt starka framtoningen i väntrumsenkäten av svarsalternativen 1-2 dagar, 3-5 dagar och 6-7 dagar kan, sannolikt, ha inbjudit till en överskattning av motionerandet. SLUTSATSER OCH AVSLUTANDE KOMMENTARER Rökvanorna, definierade som dagligrökande, kan anses vara ungefär desamma enligt både väntrumsenkäten och landstingets befolkningsenkäter. Fritidsmotionerandet är mera frekvent och bruket av alkoholhaltiga drycker mindre frekvent enligt väntrumsenkäten. Kan det måhända vara så att både män och kvinnor är fullt uppriktiga när det gäller information till allmänläkare om sina rökvanor, ofta överskattar (överdriver?) sitt motionerande och inte sällan underskattar ( mörkar?) sitt bruk av alkoholhaltiga drycker? Även om de mått (andel dagligrökare,..) som använts för jämförelser mellan de båda aktuella mätinstrumenten är exakt lika utformade och

tillämpade på enkätmaterialen, så torde utfallen, åtminstone delvis, bero på att frågor eller svarsalternativ inte varit helt identiska, framför allt vad gäller alkohol- och motionsvanor. Det som sannolikt är viktigast att beakta rörande de redovisade iakttagelserna är att alkoholvanorna fångats upp med enbart en fråga i väntrumsenkäten ( Hur ofta dricker Du starköl, vin och/eller starksprit? ), men med tre frågor i befolkningsenkäten, en för varje dryckesslag ( Hur ofta brukar Du dricka vin?, Hur ofta brukar Du dricka starksprit? och Hur många starköl brukar Du dricka i genomsnitt per vecka? ). I mätinstrumenten har de fasta svarsalternativen på frågorna om vin och starksprit dock varit tämligen snarlika. Den redovisade slutsatsen kring alkoholvanorna måste med hänsyn till olikheterna i frågeställandet betraktas som en hypotes, vilket för övrigt framgår av redovisningssättet. Ett beaktande av bruket av starköl och en god uppskattning av detta, i synnerhet bland män, är sannolikt avgörande för resultatet. Vad gäller väntrumsenkäten kan motionsvanorna ha överskattas på grund av svarsalternativens utformning med en relativ stark tonvikt lagd på ett tämligen flitigt motionerande. Olikheter i frågeställandet gör att resultaten av jämförelserna kan tilldra sig ett intresse i första hand ur ett metodologiskt perspektiv, även om empirin i sig också kan vara av intresse, inte minst ur ett vårdgivarperspektiv. 6 REFERENSER 1 Granvik, M. 2 237 besök på allmänläkarmottagningarna vid fyra vårdcentraler i Dalarna. Utredningsrapport nr 152 (http://www.ltdalarna.se/templates/base 912.aspx). Landstinget Dalarna. Huvudkontoret. Falun september 2008. 2 Granvik, M. 2006 års postenkätundersökning Beskrivning av metod och material och resultatredovisning med fokus på befolkningens uppfattningar om väntetiderna inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård och tillgodoseendet av de upplevda vårdbehoven. Utredningsrapport nr 138 (http://www.ltdalarna.se/templates/base 912.aspx). Landstinget Dalarna. Huvudkontoret. Falun oktober 2006. 3 Granvik M. 2006 års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på hälsotillstånd och levnadsvanor. Utredningsrapport nr 142 (http://www.ltdalarna.se/templates/base 912.aspx). Landstinget Dalarna. Huvudkontoret. Falun februari 2007.

7 RAPPORTER FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE Nr 1 Granvik, M, Den epidemiologiska strategin, juli 1981 Nr 4 Granvik, M, Kommundiagnoser i Kopparbergs län, april 1982 Nr 9 Nr 34 Nr 88 Nr 90 Nr 92 Nr 99 Granvik, M, Ett lokalt hälsoarbete utifrån en epidemiologisk strategi (Förslag till slutrapport), september 1982 Granvik, M, Vad kan vi rikta uppmärksamheten på i folkhälsoarbetet?, september 1986 Granvik, M, Precisera beställarkraven! - information i landstingsstyrelsen, september 1995 Granvik, M och Sandberg, B-M, Demografi, socioekonomiska förhållanden, vårdutnyttjande, sjuklighet och dödlighet - Vad kännetecknar länets sjukvårdsområden?, december 1995 Granvik, M, Blev grund- och gymnasieskolorna rök- och snusfria?, februari 1996 Fritzell, P och Granvik, M. 1996 års befolkningsenkät - resultatredovisning: Personer med värk i länd- och korsryggen, april 1997 Nr 112 Granvik, M, Hur gick det? En uppföljning av landstinget Dalarnas hälsopolitiska målsättningar för år 2000, december 2000. Nr 117 Granvik, M, Befolkningsenkäten vårvintern 2000: Kompletterande resultatredovisning med fokus på frånvaro från arbetet på grund av egen sjukdom och långtidssjukskrivna (minst 90 dagar), juli 2001. Nr 120 Granvik, M, Befolkningsenkäten vårvintern 2000: Kompletterande resultatredovisning avseende dalfolkets rapportering av utbrändhet, december 2001. Nr 122 Granvik, M och Hallberg, H, Hinner inte? Orkar inte? Allmänläkares uppfattningar om förebyggande och psykosocial problematik, augusti 2002. Nr 128 Granvik, M, Kommer levnadsvanor och social situation upp till diskussion då befolkningen besöker hälso- och sjukvården för att få hjälp med sina hälsoproblem?, januari 2005. Nr 132 Granvik, M, Ungdomsenkäten höstterminen 2004, april 2005 Nr 134 Granvik, M, Patientenkäter och befolkningsenkäter som instrument för att mäta primärvårdens sätt att fungera, augusti 2005 Nr 136 Granvik, M, Vårdbarometern Resultat för åren 2003-2005, december 2005 Nr 137 Granvik, M, Nationella befolkningsenkäten Resultat för åren 2004-2005, januari 2006

Nr 138 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Beskrivning av metod och material och resultatredovisning med fokus på befolkningens uppfattningar om väntetiderna inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård och tillgodoseendet av de upplevda vårdbehoven, oktober 2006 Nr 139 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på sjukvårdsrådgivning per telefon och vårdcentralernas telefontillgänglighet, november 2006. Nr 140 Granvik, M och Sandberg, B-M, 2006 års postenkätundersökning Serviceprofiler för Landstinget Dalarnas vårdcentraler mm., november 2006. Nr 141 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på bemötandet vid vårdcentralerna och förtroendet för hälso- och sjukvården, januari 2007. Nr 142 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på hälsotillstånd och levnadsvanor, februari 2007. Nr 143 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Kompletterande resultatredovisning med fokus befolkningens levnadsvanor ur hälsofrämjande och förebyggande perspektiv, april 2007. Nr 144 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på personer som på sin vårdcentral nekats sjukskrivning eller remiss till specialist och på personer som avstått från att kontakta sin vårdcentral trots ett upplevt kontaktbehov, juli 2007. Nr 145 Granvik, M, 2007 års äldreenkät, september 2007. Nr 147 Granvik, M, Föredragning i landstingsstyrelsen 5 november 2007 Overheadbilder, november 2007. Nr 148 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Kompletterande resultatredovisning med fokus på 20-64-åringars läkemedelsanvändning, november 2007. Nr 151 Granvik, M. Hälsosamt och ohälsosamt levnadssätt och hälsosammanbrott, januari 2008. 8 Nr 152 Granvik, M, 2 237 besök på allmänläkarmottagningarna vid fyra vårdcentraler i Dalarna, september 2008. Nr 153 Granvik, M, Allmänläkares erfarenheter av att arbeta med en väntrumsenkät som arbetsinstrument, september 2008. Nr 154 Granvik, M, Om väntrumsenkäten föredragning i landstingsstryrelsen 6 oktober 2008, oktober 2008.

9 FÖRTECKNING ÖVER ARTIKLAR, PROJEKTPLANER, VERKSAMHETS- BESKRIVNINGAR MM FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE Granvik, M och Lindbom, G, Utveckling av hälsopolitisk verksamhet i Kopparbergs läns landsting, Sjukhuset, nr 2, s 68-70, 1982 Bolin, H och Granvik, M, Att utreda och förebygga sjukdomar och skador - erfarenheter från Kopparberg, SFAM-Nytt, nr 6, s 206-210, 1982 Bolin, H och Granvik, M, Dödlighet i cerebrovaskulära sjukdomar hos kvinnor i Älvdalens kommun, Allmänmedicin, nr 3, s 125-130, 1984 Granvik, M och Hallberg, H, För-tidigt-döda-män i Borlänge kommun, Allmänmedicin, nr 4, s 181-186. 1985 Granvik, M, Lundström, N och Nordbäck, B, Besök på en distriktsläkarmottag-ning i Dalarnas glesbygd, Allmänmedicin, nr 1, s 30-33, 1986 Granvik, M, Kommunprofiler - till vad nytta?, Allmänmedicin, nr 2, s 59-61, 1986 Granvik, M, Jerdén, L, Hjort, H, Näs-Persson, C och Öyen, B, Hälsoundersökning av medelålders män i Falun, Allmänmedicin, nr 5, s 229-231, 1986 Granvik, M, Karakterisering av patienter med många läkarkonsultationer ("storkonsumenterna") vid en vårdcentral i glesbygd med hjälp av AID-analys, Utkast till artikel, augusti 1986 Granvik, M, Att vilja men inte kunna planera behovsbaserat eller att kunna men inte vilja?, Socialmedicinsk tidskrift, nr 5-6, s 234-242, 1990 Granvik, M, Sandberg, B-M, Friberg, L, Lind, B, Nilsson, B, Låga halter av bly och kadmium i blod hos skolbarn i såväl tätbygds- som glesbygdsområden i Dalarna, Läkartidningen, Vol 85, nr 5, s 320-322, 1988 Granvik, M, Rökning bland skolbarn visar sig i förhöjda tungmetallhalter i blodet, Wårt landsting, Kopparbergs läns landsting, nr 1, s 11, 1988 Granvik, M, Jäverfalk, T och Wahlberg, S-E, Särskild hälsoundersökning av personer bosatta i vissa försurningsdrabbade områden i Dalarna, Projektplan, 1988-07-06 Granvik, M och Nilsson, L, Rökruta bara på två av grundskolorna, Debattartikel, Dala-Demokraten, 1993-02-17 Granvik, M, Länets äldre nöjda med sjukvården, men..., Debattartikel, Nya Ludvika Tidning, 1993-11-17 Granvik, M och v Schultz, M, Effekten av kostinformation för bättre blodfett-värden minskade på sikt, AllmänMedicin, nr 1, s 33-34, 1995

10 Granvik, M, Felaktig uppfattning om Dalarnas sjukvård, Debattartikel, Falu- Kuriren, 1995-01-14 Granvik, M, Läkares råd om rökstopp en potential i folkhälsoarbetet?, AllmänMedicin, nr 2, s 109-111, 1996 Granvik, M, För dyrt att söka sjukvård?; Läkartidningen, Vol 95, nr 5, s 364-365, 1998 Granvik, M, För dyrt att söka sjukvård! inte alltid enbart en fråga om brist på pengar, AllmänMedicin, nr 1, s 17-19, 1998 Granvik, M, Sysselsättning, ekonomiska svårigheter och ohälsa i Dalarna, Socialmedicinsk tidskrift, nr 6, s 273-279, 1998 Granvik, M och Nilsson, L, 15-åringars rökvanor i Dalarna, Hälsa & Miljö i Skolan, nr 3/Läsåret 1998-99, s 18-19, Förlagshuset Gothia, Göteborg 1998. Granvik, M och Melander, A, Utreds alkohol- och motionsvanor vid oro, ångest och sömnsvårigheter? Medikament, nr 3, s 83-85, 1999. Granvik, M, Har det förebyggande fått vad det förtjänar?, AllmänMedicin, nr 3, s 176-180, 2002. Granvik, M, Hallberg, H, När tiden inte räcker till, AllmänMedicin, nr 6, s 332-9, 2002. Granvik, M och Hallberg, H. Marianne, 40 år, en fiktiv patient med symtom på utbrändhet - Allmänläkarna sjukskrev, men kom inte dialogen med patienten i skymundan?, Läkartidningen, Vol 100, nr 12, s 1036-41, 2003. Granvik, M, Få psykologiska effekter i Dalarna av Irakkriget, Medikament, nr 3, s 50-51, 2004. Granvik, M, Paperin, A. Hälso- och sjukvården är på rätt väg i Dalarna. Dalarnas Tidningar (Falu-Kuriren m fl). 2006-11-14. Granvik, M, Paperin, A. Måste lokalpressen alltid ha svarta rubriker om Landstinget Dalarna? www.ltdalarna.se/upload/5951/debattartikel.pdf. Granvik, M, Paperin, A. Orättvis rangordning i Öppna jämförelser. Dagens Medicin, nr 45/2007 (s 35). Granvik, M, Paperin, A. Platt fall för SKL:s Öppna jämförelser. Dagens Medicin, nr 48/2007 (s 43).