Till SPF Seniorernas representanter i de kommuner som utsetts till remissinstanser för utredningen Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) Ta chansen att påverka det kan dröja länge till nästa utredning som i detalj tittar på möjligheter och utmaningar kring äldres boende! Vi seniorer blir allt fler, både i antal och som andel av befolkningen. Samtidigt finns det många bostäder runt om i landet som inte är tillgängliga eller passar oss illa på äldre dagar. Det kan handla om allt från trappor i entrén och tung port till avsaknad av hiss eller trånga badrum. Hälften av alla 65-plussare som bor i ett flerbostadshus idag bor i hus som saknar hiss. Men för den resterande halvan som har hiss måste hälften av dem ändå passera trappsteg för att nå bostaden. Det är i runda tal 600 000 seniorer som bor i otillgängliga flerbostadshus. Denna siffra har ökat med cirka 100 000 personer de senaste 10 åren. Det är viktigt att understryka att för oss seniorer kan en tillgänglig bostad förbättra den fysiska och psykiska hälsan samt minska behovet av omsorg och risken för ensamhet, fallskador, hjärtproblem och annat som ofta drabbar oss seniorer. Omvänt kan ett otillgängligt boende innebära isolering, risk för allvarliga skador och ett mer omfattande omsorgsbehov. Merparten av dagens seniorer vill bo kvar i sina hem. Somliga kan dock tänka sig att flytta till någon form av organiserat boende som exempelvis trygghetsboenden eller seniorhus. Oavsett vilket, så är hög tillgänglighet av stor vikt för livskvalitet och självständighet på äldre dagar. I början av oktober presenterades den statliga utredningen Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) som med stor noggrannhet går igenom de allra flesta aspekterna kring boendet för oss äldre idag och framöver. Utredningen kommer med en rad viktiga och angelägna förslag till regeringen. Det tar sannolikt 15-20 år till innan en liknande utredning presenteras, så nu gäller det att smida medan järnet är varmt. Vi kan konstatera att det råder en samsyn i nästan alla frågor mellan utredningen och vår organisation. Då gäller det att vi inte sitter stilla i båten och tror att det ordnar sig. Det är därför viktigt att vi som organisation tar chansen och påverkar remissvaren till regeringen. På förbundsnivå kommer vi att skriva ett remissvar som behandlar alla delar av utredningen. Vi uppmanar er som är intresserade eller redan arbetar med bostadsfrågorna i de föreningar, vars kommuner som av regeringen har utsetts till remissinstanser, att göra detsamma påverka kommunen i remissförfarandet och peka på fördelarna med några av utredningens förslag. Det gör ni bäst genom att agera via era kommunala pensionärsråd (KPR), som är en del av den kommunala organisationen. Remissvaren ska vara inne senast 1 mars 2016, men börja redan nu att formulera er för din kommuns räkning. Uppmärksamma din kommun på detta. Detta brev sammanfattar i korthet några av förslagen i utredningen, som främst rör kommunnivån. Vi tipsar även om vilka delar av utredningen som kan vara värda att läsa i mer detalj för den som önskar det. Christina Rogestam förbundsordförande Fredrik von Platen sakkunnig bostadsfrågor
SAMMANFATTNING AV NÅGRA AV UTREDNINGENS FÖRSLAG 1. Investeringsstöd till trygghetsbostäder Vad är ett trygghetsboende? En form av seniorboende som det tidigare fanns statliga subventioner till, boendeformen har fått goda vitsord av de boende. På ett trygghetsboende ska det finnas personal som vid behov på olika sätt kan stödja de boende under vissa tider. De enskilda bostäderna har hög tillgänglighet, i huset ska det finnas utrymmen för gemensamma måltider/aktiviteter. Ofta krävs att minst en person i hushållet har fyllt 70 år, trygghetsboenden ingår inte i den kommunala biståndsprövningen. För kommunen är det rena sparbössan att stödja tillkomsten av trygghetsboenden. Att det införs ett investeringsstöd på 200 miljoner kronor per år under perioden 2017-2021 som uppgår till 2 800 kronor per kvadratmeter vid nybygge och 2 200 kronor när man bygger om. Det ska ställas höga krav på tillgänglighet i trygghetsboenden, som ska kunna förekomma främst som hyresrätter eller kooperativa hyresrätter. Syftet med investeringsstödet är att merkostnaderna (till följd av de krav som ställs på service och utformning i trygghetsbostäder) kompenseras och att förutsättningarna för nyproduktion av trygghetsbostäder och vanliga hyresbostäder då jämställs. Utredningens bedömning är att människor kan bo kvar längre i en trygghetsbostad och att de äldres omsorgsbehov minskar i jämförelse med en otillgänglig bostad. SPF Seniorerna gör samma bedömning som utredningen. Det kommer att behöva byggas betydligt fler trygghetsboenden i landets kommuner de närmaste åren. Förslaget är således mycket välkommet. Många kommuner har redan sett fördelarna med trygghetsbostäder, som en möjlighet att undvika anstormningen av 80-plussare till det särskilda boendet en alltför avancerad och dyr boendeform att ta till bara för att det är dålig tillgänglighet där man nu bor. Om man tack vare ett trygghetsboende eller seniorhus kan skjuta upp flytten, för en person, till ett särskilt boende i två år betyder det mycket för individens självkänsla och minst en miljon kronor för kommunen i besparing. Hur mycket blir det inte då om det bor ett tjugotal 70-plussare i huset. 2. Fortsatt stöd till tillgänglighetsinventeringar Vad är en tillgänglighetsinventering? En tillgänglighetsinventering är en viktig del i arbetet för ett bättre boende för äldre. Det handlar om en genomgång av en bostads eller ett bostadshus fysiska tillgänglighet. Sådana inventeringar syftar ofta till att se vilka åtgärder som kan ge förbättringar av tillgängligheten och till strategisk planering om vilka satsningar som kommunen eller fastighetsägaren bör göra och var de blir effektivast. Under en femårsperiod bör regeringen anslå 15 miljoner kronor per år för att det nuvarande stödet för tillgänglighetsinventeringar ska få en fortsättning. Det tidigare stödet har varit eftertraktat och bidragit till ökad kunskap om tillgänglighetsfrågorna. En genomförd tillgänglighetsinventering stärker chanserna för att kunna få det statliga hissbidraget (se nedan). En tillgänglighetsinventering av det nuvarande beståndet är grundläggande för att få igång arbete och kunskap om tillgängliga bostäder för äldre. Vi tycker att det är viktigt att kommuner blir medvetna om var i bostadsbeståndet det är otillgängligt idag. Kanske är det där som kommunen ska trycka på om fler hissar eller bygga helt nya bostäder, som passar oss äldre.
3. Investeringsstöd till installation av hiss Ett nytt investeringsstöd för installation av hiss i befintliga flerbostadshus. Stöd ska kunna ges för max 50 procent av installationskostnaden, dock som mest 650 000 kronor per hiss. Under åren 2017-2021 föreslås ett årligt anslag på 300 miljoner kronor. Många befintliga bostadshus, särskilt de som byggts före 1980, saknar idag hiss. Det finns små vinster för en fastighetsägare att bekosta installation av hiss, vilket bidragit till att otillgängligheten inte har förbättrats. För kommunerna har installation av hiss en stor potential att kunna minska kostnaderna för vård och omsorg, samtidigt som vi seniorer kan bo kvar i våra hem, varvid livskvalitet och känslan av självständighet kan förbättras. I SPF Seniorernas studie om lönsamhet vid installation av hiss framgår detta mycket tydligt. Det särskilda boendet är avsett för äldre när vård- och omsorgsbehovet är stort. Idag är det tyvärr så att för många av oss finns det ingen annan lösning än att ta i anspråk en dyrbar plats på det särskilda boendet, bara för benen är dåliga eller om man har problem med hjärtat. Två år på ett särskilt boende kostar lika mycket som att installera en hiss i ett trevåningshus! Den hissen har alla nytta av under hissens livstid (drygt 25 år). Läs gärna SPF Seniorernas studie om vinsterna med tillgängliga bostäder: http://www.spf.se/spf/uploads/rot/sammanfattning%20final%20med%20referenser.pdf 4. Strategisk planering av bostäder för äldre Boverket ska i samverkan med Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) ta fram metoder för att kommuner med liknande bostadsförsörjningsbehov ska kunna finna modeller för bostadsförsörjningen där äldres behov särskilt framhålls. SPF Seniorerna gör samma bedömning. Som framgått på flera ställen i texten ovan finns det i bostadsförsörjningen, förutom direkta sociala och mänskliga behov för oss äldre att tillgodose, även stora indirekta kommunala besparingspotentialer. Det är inte alltid som kommunens intäkter och kostnader hamnar under samma kostnadsställe i en kommuns organisation. Därför kan det vara på sin plats med ett kommunalt samordnat synsätt. Det har konstaterats i flera undersökningar att; bygger man nya flerbostadshus som attraherar oss seniorer, då lossnar det enfamiljshus som attraherar unga barnfamiljer. Det är den tydligaste flyttkedjan som kan påvisas. Det är flyttkedjor som gör att kommunen kan vänta tio år med att öppna ett exploateringsområde för villor. 5. Krav att undanröja enkelt avhjälpa hinder även i flerbostadshus Utredningen föreslår att det som i plan- och bygglagen (PBL) redan gäller för publika lokaler (t.ex. butiker, restauranger etc.) också ska gälla för entréer och trapphus i flerbostadshus. Om det i kommunen kommer att genomföras tillgänglighetsinventeringar, får man genom dessa bra indikationer på var de svagaste länkarna i tillgänglighetskedjan finns. Det kan bli en kommunalteknisk fråga om de lätt avhjälpta hindren kan klaras ut på kommunens gångbana genom att fastighetsägaren tillåts bygga en mindre ramp eller något liknande.
6. Startbidrag för byggemenskaper För att främja tillkomsten av byggemenskaper bör ett startbidrag tillordnas. Byggemenskaper är ett relativt nytt begrepp men mycket vanligt i Tyskland. Ofta är det seniorer som organiserar sig och tar initiativet att bygga bostäder för sig själva. Det är alltid problem i starten med vissa kostnader som ett startbidrag kan avhjälpa. Inom yngre seniorkretsar, lite varstans i landet, har vi märkt att det finns idéer om att bygga sig ett seniorhus för att befria sig från sitt otillgängliga hus eller flerbostadshus. Många yngre seniorer har också administrativ förmåga att med en del proffshjälp föra ett bygge av ett flerbostadshus i hamn. Stöd från kommunen med en ekonomiskt överkomlig markanvisning är något som bör framhållas i ett remissvar. Speciellt som det är en ekonomisk vinst för en kommun med seniorer som tar egna bostadsbyggnadsinitiativ. I t ex Hamburg förmedlas 20 procent av kommunens bostadsbyggnadsmark till byggemenskaper av olika typer. 7. Säkra socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen Det handlar om en ändring i bostadsförsörjningslagen att socialtjänsten ska medverka i samhällsplaneringen. Det står redan i PBL att sociala aspekter ska bevakas i samhällsplaneringen. Det kan finnas skäl att förstärka detta när kommunens bostadsförsörjningsprogram ska tas fram. Förslaget är bra eftersom det förtydligar vikten av sociala hänsyn i stadsbyggnadspolitiken. De kommunala pensionärsrådens betydelse framstår i detta avseende ännu viktigare. I rådet kan man höra det direkt från de berörda. 8. Information om den lokala bostadsmarknaden inkluderat i bostadsförsörjningsansvaret Utredningen föreslår ytterligare ett tillägg i bostadsförsörjningslagen om att kommunen ska bygga upp en informationsbank om var det är bra att bo för oss seniorer vad avser tillgänglighet och samhällsservice. Vi tror att det är dubbelt positivt om kommunen har koll på var det är bra bostadsmiljöer för oss äldre. Det är en god service när det gäller att leta bostad och indirekt är det bra för en kommunledning att veta var det är mindre bra och var det kan förbättras genom olika insatser. Bygga om, bygga nytt och förbättra samhällsservice, inte minst kollektivtrafiken, kan vara sådant som en kommun har möjlighet att ta initiativ till. 9. Höjt bostadsutgiftstak för bostadstillägget Utredningen föreslår en rejäl höjning av boendeutgiftstaket i bostadstillägget till pensionärer (BTP) från 5 000 kr till 7 300 kr. SPF Seniorerna har oberoende av utredningen kommit fram till ett liknade resultat i vår analys. Detta är inte i första hand en kommunal fråga - men indirekt. För att de flesta seniorer ska har råd att efterfråga och skaffa sig en tillgänglig och attraktiv bostad är en relativt nybyggd eller nyligen ombyggd sådan som kan komma ifråga. Då behöver många av oss ett bostadstillägg till vår pension.
Speciellt ensamstående kvinnor behöver det. Ska vi kunna efterfråga nya bostäder, som kommunen tar initiativ till, vill det till att vi kan betala vad det kostar. Utredningen pekar på att en nybyggd tvårumslägenhet kostar, utanför storstadsområdena, i genomsnitt 7 400-7 900 kronor per månad. Sedan 2007, då utgiftstaket senast ändrades, har hyrorna skjutit i höjden och pensionerna försämrats. Det är viktigt att påpeka att BTP inte är ett socialbidrag utan en del av pensionssystemet. LÄSVÄRDA AVSNITT I UTREDNINGEN BOSTÄDER ATT BO KVAR I (SOU 2015:85) Denna utredning är ett dokument som innehåller en mängd fakta om oss äldre och våra bostadsförhållanden. Den kommer att vara giltig som ett uppslagsverk en lång tid framöver. I denna kan ni ta avstamp med egna funderingar om reformbehov för oss äldre i bostadsfrågor. Utredningen förebådar att bostadsfrågan för seniorer kommer att vara en nyckelfråga för oss de närmaste 25 åren. Ju snabbare beslutsfattare inser det, desto lättare blir det att klara av påfrestningarna på den privata och offentliga ekonomin, som annars kommer som ett brev på posten. Särskilt läsvärt är kapitel 3 med utredningens alla förslag. Även kapitel 5 om seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden är bra att titta på för att få en idé om hur bostadsmarknaden och seniorernas inkomster samspelar. I kapitel 6 och 7 tas flertalet aspekter upp på kommunernas förutsättningar, verktyg och ansvarsområden. Länk till utredningen: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentligautredningar/2015/10/sou-201585/ KONTAKTINFORMATION Har ni frågor eller synpunkter? Kontakta: Fredrik von Platen, sakkunnig bostadsfrågor, SPF Seniorerna: fredrik.vonplaten@spfseniorerna.se Martin Engman, samhällspolitisk chef, SPF Seniorerna: martin.engman@spfseniorerna.se Anna Eriksson, pressekreterare, SPF Seniorerna: anna.eriksson@spfseniorerna.se KOMMUNER SOM UTSETTS TILL REMISSINSTANSER FÖR SOU 2015:85 Alingsås kommun Arboga kommun Arjeplogs kommun Bengtsfors kommun Boxholms kommun Burlövs kommun Finspångs kommun Gotlands kommun Göteborgs kommun Hammarö kommun Helsingborgs kommun Härnösands kommun Härryda kommun Karlskrona kommun Laholms kommun Luleå kommun Malmö kommun Mölndals kommun Nordmalings kommun Orsa kommun Pajala kommun Sigtuna kommun Sollentuna kommun Sundsvalls kommun Svenljunga kommun Tierps kommun Torsås kommun Vännäs kommun Västerås kommun Växjö kommun