Geografi Analys och reflektion

Relevanta dokument
Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Visa vägen genom bedömning

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

GEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige.

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Förslag den 25 september Geografi

Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi...

SO-ämnen mål och kriterier

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015. ÅK 7 Namn:

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Engelska Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Slöjd...

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

Ekologi Så fungerar naturen

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Målkriterier Beskrivning Exempel

Kursplaner för Montessoriskolan Växthuset

Naturorienterande ämnen

Geografi åk 7. Lycka till!

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Inom detta arbetsområde utvecklar du din förmåga att

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Södervångskolans mål i SO

Samhällskunskap Demokrati

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Geografi (1-30 hp) Programkurs 30 hp Geography (1-30 cr) 93GE07 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Samhällsorienterande ämnen

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Inom detta arbetsområde utvecklar du din förmåga att

VÄRLDENS LÄNDER RESAN

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Kravnivåer som eleven skall ha uppnått vid avslutad årskurs. Eleven. 1 skall känna till sin närmiljö skall kunna förstå och använda en enkel karta

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Matris - Identitet & livsstil

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Under vecka kommer vi att jobba med Jordens och livets utveckling i de olika ämnena.

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

Några material & Ekologi

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Kursplanen i ämnet geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Att leva tillsammans

Broskolans röda tråd i So-ämnen

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

Når svenska skolan målen för geografiundervisningen?

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Introduktion till tidningsprojektet

Energimyndighetens kommentarer till det andra utkastet till grundskolans kursplaner

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt Global klass

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

Norden. Du kommer att få lära dig mer om:

Geografi. Klasserna 7-8

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Arbetslöshet i Sveriges kommuner

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

GEOGRAFI, 7A v

Lärarutbildning hp, studenter antagna före h11

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Transkript:

Analys och reflektion utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Kan reflektera över varför livsvillkoren ser olika ut i olika delar av Sverige. Kan reflektera över hur människans handlingar påverkar miljön i Europa. Kriterier för G Reflektera över olika förhållanden i världen och formulera sina tankar så att de blir begripliga. Kan tolka kartor och diagram. Kan söka information ur geografiska tabeller. Kan med hjälp av geografisk information göra jämförelser mellan olika områden i världen. Kan göra egna mätningar och observationer. Kan göra egna arbeten med kartor, bilder och diagram, drar slutsatser och gör analyser utifrån geografiska fakta. Kan beskriva, jämföra, analysera och presentera områden och förhållanden genom att arbeta med geografisk information, göra mätningar och iakttagelser och själv göra kartor, bilder och diagram samt skriva texter. Kan göra egna observationer och mätningar, använder centrala geografiska begrepp och sammanställer och presenterar egna studier med hjälp av geografiskt material. Kan med hjälp av geografiska teorier och metoder studera lokala förhållanden i ett globalt perspektiv eller omvänt, och använder därvid sina kunskaper i nya sammanhang, definierar problem och drar slutsatser.

Hållbar utveckling utvecklar förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande, utvecklar förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor. Kriterier för G Känner till källsortering och nyttan av densamma. Känner till vad allemansrätten innebär. Kan ge några exempel på vad man kan göra i vardagen föra att värna om miljön. Känner till något lokalt miljöproblem relaterat till industri. Känner till hur jordbruk, skogsbruk och gruvdrift påverkar miljön och landskapet i Sverige. Kan reflektera över hur skogsbruk, jordbruk och gruvdrift påverkar miljön och landskapet i Europa. Har förvärvat sådana grundläggande kunskaper i geografi som behövs för att kunna reflektera över hur människans handlingar påverkar miljön. Känner till att människan påverkar klimat och miljö ex. ökenspridning och regnskogsskövling i övriga världen. Kan ge exempel på naturresurser. Känner till olika typer av naturtillgångar och areala näringar. Kan se miljökonsekvenserna av människans handlingar. Har kunskap om olika energislag, exempelvis fossila bränslen, kärnkraft, alternativa energikällor och deras miljöeffekter. Kan diskutera och reflektera över globala framtidsfrågor, exempelvis vattenförsörjning, hälsa och växthuseffekt. Har insikt i hur människans handlingar bidrar till den globala miljöförstöringen, exempelvis ozonhål och regnskogsskövling. Förstår vad som utgör resurser i naturen, kan se samband mellan naturresurser och människors verksamheter, ger exempel på hur människors handlingar påverkar miljön och visar på olika alternativ i miljöfrågor. Identifierar samband mellan befolkningstillväxt, urbanisering och användning av naturresurser samt reflekterar över konsekvenser av användning av alternativa resurser. Jämför förutsättningar, ser samband och förklarar skillnader mellan olika platser eller områden vad avser överlevnad och miljöpåverkan.

Kartan ökar sin förståelse för människans levnadsvillkor genom vidgade kunskaper om natur och samhälle och om sambanden däremellan i olika delar av världen. År2 Kriterier för G Känner till enkla kartor, ex. över sin egen skolgård. Känner till väderstrecken. Kan tyda några karttecken. Kan, på kartan, några geografiska platser i Östergötland. Kan peka ut var Sverige finns på jordgloben och/eller världskartan. Kan använda en kartbok. Kan uppskatta avståndet mellan olika platser i den egna kommunen. Kan väderstrecken och kan utifrån dessa beskriva en plats läge i förhållande till en annan plats. Känner till några landskap, städer och stora sjöar i Sverige. Kan använda en kartbok och tolka huvuddelen av karttecknen. Känner till huvuddragen i Europas namngeografi. Förstå vad en karta är och hur den kan användas, är förtrogen med globen och känner till olika platsers och områdens lägen i förhållande till varandra samt kan uppskatta avstånd. Kan världsdelar och världshav. Har en uppfattning om de olika världsdelarnas storleksrelationer. Känner till olika kartprojektioner. Kan använda kartbok till att dra slutsatser och göra jämförelser. Hittar på globen. Har kunskap om olika sorters kartor, ex. sjökort och ekonomisk karta. Kan huvuddragen i en världsdels namngeografi. Kan huvuddragen i flera världsdelars namngeografi. Kan med hjälp av kartbok göra jämförelser av olika platsers läges- och storleksrelationer och dra slutsatser om en plats natur- och kulturlandskap. Känner till och förstår olika specialkartor samt kan dra slutsatser utifrån dessa. Har kunskaper om världskartan och känner till viktiga namn, lägesoch storleksrelationer, hittar på globen och kan genom kartjämförelser dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. Känner väl till världskartans huvuddrag och hur världsbilden har utvecklats, har goda namnkunskaper och drar slutsatser om avstånd och lägesrelationer.

Människan i skilda miljöer utvecklar kunskaper om hur landskapet har förändrats under olika politiska och ekonomiska betingelser och insikter om hur landskapet fungerar som resurs, vidgar sina kunskaper om människans olika ekonomiska, tekniska, politiska, sociala och kulturella aktiviteter och hur de länkar samman platser och regioner samt reflekterar över följderna av sådana samband. Kriterier för G Känner till de olika årstiderna och olika vädertyper. Kan utifrån egna iakttagelser beskriva väder och årstid. Känner till hur människan i närmiljön har levat och lever under några olika tidsperioder. Kan göra enklare väderdiagram och tabeller utifrån egna iakttagelser. Har kännedom om Sveriges olika landskapstyper, ex. jordbruksbygd. Känner till olika klimattyper i Sverige. Har kunskap om olika klimattyper i Europa. Har kännedom om hur årstider och klimat växlar på jorden. Känner till några grundläggande egenskaper hos svenska landskapstyper och beskriver hur människor förr och nu lever och arbetar i olika miljöer. Förstår genom egna iakttagelser och mätningar innebörden av begreppen väder, klimat och årstider och har kännedom om och visar hur sådana förhållanden varierar mellan olika områden. Har kännedom om hur människor lever och arbetar i skilda miljöer i världen. Förstår hur människans förutsättningar varierar beroende på geografiska förhållanden i olika delar av världen. Förstår sambandet mellan klimat och växtlighet. Känner till världens naturresurser, den globala miljön och människors olika levnadsvillkor. Har kunskap om hur människans produktion, handel och kommunikationer påverkat landskapet. Har kännedom om hur människor lever och arbetar i skilda miljöer i världen och om faktorer som påverkar dessa förhållanden samt reflektera över möjligheter till förändringar. Kan med exempel visa hur viktiga förändringar i samhället såsom industrialisering, urbanisering och globalisering av kommunikationer, produktion och handel har påverkat och påverkar landskapet och människors levnadsvillkor samt reflektera och formulera frågor kring detta.

Arbetar med specialkartor över natur och samhällen, jämför förhållanden, finner samband och drar slutsatser om människors levnadsvillkor i olika områden. Förklarar hur människor lever och arbetar i skilda miljöer, utifrån såväl naturförhållanden och resurstillgångar som samhälleliga förhållanden. Ser växelspelet mellan mark, vatten och klimat vad gäller vegetation och odlingsmöjligheter och förklarar hur människans handlingar påverkar landskapets utseende. Beskriver och förklarar hur jordens resurser ger förutsättningar för olika näringar och visar med exempel hur industrialisering, kommunikation och handel påverkar landskap och levnadsvillkor i olika områden och länkar samman platser och regioner. Deltar och argumenterar i diskussioner om villkor för människors materiella liv, överlevnad och miljöansvar med stöd av geografiska kunskaper och ett geografiskt tänkande.

Naturgivna processer utvecklar kunskaper om de naturgivna processer som på såväl kort som lång sikt formar och förändrar naturlandskapet, ser människans påverkan på dessa processer och värderar dess konsekvenser. Känner till istiden och dess betydelse för dagens naturgeografi. Kan ge exempel på istidens påverkan på närmiljön. Kan ge exempel på hur vatten och vind har påverkat och påverkar det Svenska landskapet ex. fjällen och västkusten. Har förståelse för några krafter som format landskapet, exempelvis vulkanism, bergskedjeveckning. Känner till några krafter som format jordytan och förändrar landskapet samt utifrån detta och egna iakttagelser och upplevelser i närmiljön kunna ge exempel på sådana förändringar. Har kännedom om klimat- och vegetationszoner i världen. Har kunskap om exogena och endogena krafter ex. erosion och jordbävningar. Kriterier för G Har kunskaper om några av de viktigaste naturgivna processerna som formar och förändrar landskapet och känner till huvuddragen vad gäller klimat- och vegetationszonerna i världen. Kan beskriva olika klimattyper samt olika händelseförlopp som bygger upp och bryter ner naturlandskapet.

- strävansmål Analys och reflektion utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Hållbar utveckling utvecklar förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande, utvecklar förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor. Kartan ökar sin förståelse för människans levnadsvillkor genom vidgade kunskaper om natur och samhälle och om sambanden däremellan i olika delar av världen. Människan i skilda miljöer utvecklar kunskaper om hur landskapet har förändrats under olika politiska och ekonomiska betingelser och insikter om hur landskapet fungerar som resurs, vidgar sina kunskaper om människans olika ekonomiska, tekniska, politiska, sociala och kulturella aktiviteter och hur de länkar samman platser och regioner samt reflekterar över följderna av sådana samband. Naturgivna processer utvecklar kunskaper om de naturgivna processer som på såväl kort som lång sikt formar och förändrar naturlandskapet, ser människans påverkan på dessa processer och värderar dess konsekvenser.