Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande reglers (2015) numrering så långt det går i remissen, så att du som läsare ska kunna hitta och jämföra texten med motsvarande nu gällande regel. Detta innebär att: Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Flera regler kan ha samma nummer, eftersom nu gällande regler i förslaget har delats in i flera regler. Nya regler har angivelsen 5.x.x. Efter remissen när de nya reglerna för 2016 är antagna och ska publiceras, så kommer hela numreringen i kapitel 5 att vara ny. Utöver detta dokument innehållande detaljreglerna för KRAV-certifierad Fjäderfäproduktion remissas fyra andra dokument innehållande gemensamma regler samt regler för övriga djurslag, nämligen: Gemensamma Regler Nötkreatur Får och Get Gris KRAV ekonomisk förening Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28-8 Bg: 5711-5487 Org nr: 716422-5364, www.krav.se

5 Fjäderfän Observera att EU-kommissionen håller på att ta fram en ny EU-förordning för ekologisk produktion som ska börja gälla från och med halvårsskiftet 2017. I det förslag som ligger för beslut i nuläget föreslås många regeländringar som påverkar fjäderfäproduktionen. Det finns regelförslag gällande beläggning i stallar, unghönsuppfödning och föräldradjurproduktion. Även krav på verandor, utgångshål, avstånd till närmast utgångshål med mera. Ska du göra stora ny- eller ombyggnationer så är det viktigt att du stämmer av dina planer med rådgivare. KARENSTIDER VID INTRÄDE OCH INKÖP 5.1.5 Karenstider vid inträde Karenstiderna för fjäderfän är: Kommenterad [PQF1]: Ändringar: Uppdelat i en regel för alla djurslag under Gemensamma regler. Specifika karenstiderna för fjäderfän här. 6 veckor för produktion av ägg från andra fjäderfän än värphöns (EU) 6 veckor för produktion av ägg från värphöns, om du ställer om en åldersblandad flock som finns på din gård sedan tidigare (EU) 6 veckor för produktion av ägg från värphöns om du ställer om befintliga omgångar i samband med att du köper in nya omgångar unghöns uppfödda enligt 5.3.8. (K) 10 veckor för produktion av kött (EU) Om du startar äggproduktion med inköpta värphöns ska de vara uppfödda enligt regel 5.3.8 och då krävs ingen karenstid. (EU) Alternativt kan du välja: 24 månader för ägg och kött när mark och djur samtidigt läggs om till KRAV-certifierad produktion. Du ska utfodra djuren huvudsakligen (till mer än 50 procent) med eget foder från den mark som ingår i omställningen. Du behöver då inte ta hänsyn till reglerna för användning av eget karensfoder av olika slag. (EU) Detta alternativ kan till exempel vara aktuellt när flera djurslag på gården läggs om till KRAV-certifierad produktion samtidigt. 2

Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden passerat. 5.1.7 Karenstid för inköpta konventionella fjäderfän För andra fjäderfän än värphöns, får du för närvarande köpa in kycklingar och andra ungar av konventionella fjäderfän, om de är yngre än tre dygn. De inköpta djuren ska skötas enligt KRAVs regler under sin karenstid innan du får sälja produkterna från dem som KRAV-certifierade. Kommenterad [PQF2]: Ändring: - Första stycket omgjort för att passa alla fjäderfän. Karenstiderna är (EU): 6 veckor för produktion av ägg från andra fjäderfän än värphöns 10 veckor för produktion av kött Köper du in värphöns ska de vara uppfödda enligt regel 5.3.8. (EU) Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden passerat. 5.11.1 Lägsta slaktålder för fjäderfän Fjäderfän som inte är av en långsamt växande ras får slaktas först när de uppnått följande ålder, oavsett om de köps in när de är yngre än tre dygn eller föds upp på gården (EU): Kommenterad [PQF3]: Ändringar: - Regeln flyttad, mest aktuell här då slaktåldern är kopplad till karenstiden. - Fler fjäderfäslag tillagda i listan - Första stycket borttaget då karenstiden vid inköp står redan i 5.1.7 81 dagar för kyckling 140 dagar för gås 49 dagar för pekingankor 70 dagar för honor av myskänder 84 dagar för hanar av myskänder 5.x.x Slaktålder för långsamt växande raser Fjäderfän av långsamt växande ras får slaktas (EU): Kommenterad [PQF4]: Ändringar: -Del av 5.11.1 som plockas ut till egen regel. 3

tidigast efter att 10 veckors karenstid passerat, om de daggamla kycklingarna är konventionellt inköpta. oberoende av ålder, om föräldradjuren är KRAV-certifierade. KRAV har tills vidare definierat en långsamt växande fjäderfäras som en ras där djuren i genomsnitt växer maximalt 50 gram per dag. Definitionen gäller till dess att Jordbruksverket beslutat annat. Kommenterad [PQF5]: Just nu jobbar Jordbruksverket med en föreskrift som ska fastställa den maximala tillväxten per dag. Denna föreskrift ska remissas nu under vinter/våren, men är inte klar ännu. Mycket tyder på att vikten kommer att hamna på 45 gram/dag. INKÖP AV DJUR 5.3.8 Inköp av unghöns till värphönsbesättning Du ska köpa värphöns från KRAV-certifierad uppfödning senast från 1 januari 2018. (EU) Från 2018 gäller EUs regler för ekologisk uppfödning av värphöns. Dessa EU-regler ska också gälla för uppfödning av KRAV-certifierade värphöns. Kommenterad [PQF6]: Ändringar: - Rubrikändring - Omgjord till punktlista - Mindre textändringar, samma innebörd Fram till dess ska du köpa in unghöns som från tre dagars ålder, uppfyller följande villkor (EU): Uppfödningen följer KRAVs regler för foder. Uppfödningen följer KRAVs regler för hälso- och sjukvård. Unghönsen är högst 18 veckor gamla vid insättning. Unghönsen är inköpta från en uppfödare som anmält sin uppfödning till ett certifieringsorgan. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.3.7 Inköp av andra fjäderfän än värphöns För andra fjäderfän än värphöns får du tillsvidare köpa in djur som är högst 3 dygn gamla, om du inte har möjlighet att kläcka fram dem själv (EU). Du ska i första hand välja KRAV-certifierade djur. (K) Kommenterad [PQF7]: Kan tyckas vara en upprepning av 5.1.7. Men den förra handlar om karenstiden och denna om själva inköpet. 4

UTEVISTELSE OCH BETE 5.4.12 Tid för utevistelse Du ska aktivt arbeta för att fjäderfän ska vistas ute i rastgården under större delen av året. Fjäderfän ska: Kunna vara ute större delen av dygnet under minst fyra månader sammanhängande från maj till september. Stallet vara öppet mer än 12 timmar varje dag. (K) Kunna vistas ute från tidig vår till sen höst under en del av dagen när väder- och markförhållanden är lämpliga (K). Kunna vistas ute under minst en tredjedel av sitt liv (EU). Kommenterad [PQF8]: Ändringar: - Tydligare att det ska vara aktivt arbete - Tydliggjort att undantaget för utevistelse är bara under vintern genom skrivningen att hönsen ska vara ute från tidig vår till sen höst. - Skrivet i punktform - 12,5 ändrat till mer än - inte med ambition av ändring utan för att få till ett enklare språk och angivelse. Du kan inte ersätta utevistelsen med att djuren har tillgång till verandavistelse (EU). Slaktkyckling får hållas utan rastgård upp till en månads ålder. (K) Fjäderfän får hållas inne under natten. Du får en större avvikelse om dina fjäderfän inte får tillräckligt med utevistelse. 5.x.x Utevistelse efter insättning Du ska ordna utevistelse för unghönsen så snart som möjligt, och allra senast 4 veckor efter insättning. (K) Unghönsen kan vänjas vid utevistelsen successivt och behöver inte vistas ute större delen av dygnet inledningsvis även om de sätts in under maj till september. Senast vid 25 veckors ålder ska dock stallet vara öppet mer än 12 timmar varje dag. Kommenterad [PQF9]: Ny regel: - för att tydliggöra vikten av att vänja hönsen tidigt vid utevistelsen. - utevistelsen behöver dock inte vara 12 timmar från början. 5.4.13 Rastgård för alla fjäderfän Rastgårdar och beten för fjäderfän ska: Kommenterad [PQF10]: Ändringar: - Regeln omgjord till punktform. - Lagt in huvudsakligen beväxt - Tydliggjort att undantaget för sambete är just ett undantag. Förutsättningar för uppdelning ska finnas. - Tillagd skrivning om flaskhalsar 5

Innehålla träd, buskar eller andra anordningar där djuren kan söka skydd och få trygghet. Du ska placera växter eller andra skydd så att det hjälper fjäderfäna att utnyttja hela rastgården. (EU) Ge djuren både bete och rikliga tillfällen till sysselsättning. (EU) Vara huvudsakligen beväxt under hela användningstiden. (K) Lämnas tomma minst 2 månader mellan varje omgång fjäderfän. (EU) Gränsas av mellan de olika flockarna så grupperna inte blandas. Rastgårdarna ska vara utformade för att uppfylla minimikraven för rastgårdsyta per flock, men om du har problem med rovdjursangrepp och därför sambetar med ett annat djurslag behöver du inte avgränsa rastgården mellan flockarna. (K) Inte innehålla flaskhalsar. Passager får inte vara smalare än utgångshålen från veranda till rastgård. Det innebär för höns minst 6,7 meter per 1000 höns och för slaktkyckling 4 meter per 100 kvadratmeter golvyta. Vid rotationsbete kan passager bildas vid fållingångarna, dessa får dock inte vara smalare än hälften av ovan angivna längdmått.(k) Du får inte utfodra fjäderfän utomhus med annat än naturlig växtlighet och vatten. (K) Du får en större avvikelse om din rastgård inte är rätt utformad. 5.4.13.1 Detaljkrav för värphönsens rastgård Varje värphöna ska under sin livstid ha tillgänglig och använda minst 4 kvadratmeter rastgårdsyta. Rastgården ska finnas inom som mest 150 meters avstånd från närmaste Kommenterad [PQF11]: Ändringar: - Omformulerat, uträckningen av rastgården ska vara reell. - Variationer kan förekomma - Tillagt att ytan under vår och höst kan vara mindre än 2 kvm 6

utgångshål i hönsstallet. Om hönsen använder en längre utsträckning av rastgården kan de 4 kvadratmeterna per höna finnas inom som mest 250 meters avstånd från närmaste utgångshål i hönsstallet. (K) Du ska kunna visa att den utsträckning som du gör anspråk på för 4 kvadratmeter utnyttjas av hönsen. En viss variation mellan olika flockar kan accepteras. (K) Om du tillämpar en rotationsplan får du dela av rastgårdsytan i olika fållor för att till exempel kunna så in ny växtlighet eller minska parasittrycket. Om du tillämpar rotationsbete under perioden maj till september och har permanenta hönsstallar, ska varje höna i flocken vid varje enstaka tillfälle ha minst 2 kvadratmeter tillgängligt. Det innebär att för en flock om 3000 höns, behövs det minst 6000 kvadratmeter rastgårdsyta. Du ska kunna visa hur din rotationsplan ser ut. Under utevistelsen tidig vår och sen höst får du begränsa tillgången till en del av rastgårdsytan, då även till mindre än 2 kvadratmeter per djur, för att kunna erbjuda värphönsen utevistelse utan att marken och betet tar skada. Exempel på möjliga åtgärder för att få ut hönsen är: Att unghönsen släpps ut så fort de kommer till gården. Fler tuppar i flocken. Plantering av träd, eller buskar. Vatten på flera ställen i rastgården. Du får en större avvikelse om din rastgård inte är rätt utformad. 7

5.x.x Detaljkrav för slaktkycklingars rastgård Slaktkycklingar ska ha tillgång till 4 kvadratmeter rastgårdsyta per djur inom som mest 150 meters avstånd från närmaste utgångshål i stallet. Du ska kunna visa att den utsträckning som du gör anspråk på för 4 kvadratmeter utnyttjas av slaktkycklingarna. En viss variation mellan olika flockar kan accepteras.(k) Kommenterad [PQF12]: Ny regel: Motsvarande avståndsregel för kycklingar som den som finns för höns. Du får en större avvikelse om din rastgård inte är rätt utformad. 5.4.14 Tillfällig innevistelse för fjäderfän Du får i vissa fall tillfälligt hålla fjäderfän inne under den tid de ska ha tillgång till utevistelse. Det gäller när myndighet beslutat om restriktioner, till exempel vid utbrott av smittsamma sjukdomar. (EU) Kommenterad [PQF13]: Ändring: -Ändrat från begär till beslut, som det står i Nationella riktlinjer. 5.4.15 Gäss och ankor ska ha tillgång till vattensamlingar Gäss och ankor ska under perioden maj-augusti ha tillgång till vattensamlingar i sådan utsträckning att alla djur fritt och efter behov kan utnyttja dem för bad. (EU) Du får en större avvikelse om du inte uppfyller regeln. STALLFÖRHÅLLANDEN 5.6.20 Mått i stall och rastgård för fjäderfän Det utrymme inomhus och utomhus som ska vara tillgängligt för djuren finns specificerade i tabellerna nedan. För detaljer som inte anges i KRAVs regler gäller minimimått enligt de svenska djurskyddsbestämmelserna. (K) Kommenterad [PQF14]: Från tidigare 5.6.6. Utrymmeskraven är miniminivåer. Funktionskraven kan göra att större ytor behövs i ditt stall. 8

Tabell 4a Antal fjäderfän per avdelning samt byggnadsyta per stall Maximala antalet djur per avdelning i stall: Maximal antal djur eller byggnadsyta per stall: Värphöns 3 000 (EU) För 18 000 djur (K) Slaktkyckling 4 800 (EU) 1 600 m 2 (EU) Pärlhöns 5 200 (EU) 1 600 m 2 (EU) Honor av myskänder/pekingankor 4 000 (EU) 1 600 m 2 (EU) Hanar eller andra ankor 3 200 (EU) 1 600 m 2 (EU) Gäss 2 500 (EU) 1 600 m 2 (EU) Måtten gäller för alla grupper av djur, även de som nyss är insatta i fjäderfästallet (K). I den tillgängliga golvytan eller utrymmet inomhus ingår våningsplan, redesinsteg (exempelvis lock över äggband) och ströyta. (K) Tabell 4b Utrymme inomhus och utomhus för fjäderfän Antal djur per kvadratmeter inomhus Sittpinne inomhus (cm per djur) Rede*** Utrymme utomhus tillgänglig yta i rotation (m 2 per djur) Värphöns* 6 höns Redesytan får inte 18 (EU) 6 höns per rede eller vid gemensamt rede 120 cm 2 per höna 4 (EU) Obs! maximalt 170 kg räknas in i tillgänglig kväve får tillföras via 9

yta. (EU) gödsel/ha/år Slaktfågel 10 djur med max levande vikt per m 2 16 kg (ankor) (SL) 14 kg (gäss) (SL) 20 kg (slaktkyckling) (SL) 20 (endast för pärlhöns) (EU) 4 (slaktkyckling och pärlhöns) (EU) 4,5 (ankor) (EU) 15 (gäss) (EU) Obs! maximalt 170 kg kväve får tillföras via gödsel/ha/år Slaktfågel i mobila byggnader 16 djur ** med max levande vikt per m 2 20 kg (ankor) (SL) 18 kg (gäss) (SL) 20 kg (slaktkyckling) (SL) 2,5 (EU) Obs! maximalt 170 kg kväve får tillföras via gödsel/ha/år *För unghöns gäller tills vidare samma krav på utrymme som i djurskyddsbestämmelserna. **Endast när den mobila byggnaden inte har mer än 150 m 2 golvyta. ***Värpredets yta mäts som redets längd gånger den utvändiga bredden, exklusive ytan för äggband. 5.x.x Mått på öppningar i stallar för fjäderfän För värphöns ska du ha en sammanlagd öppningslängd för utgångshålen i stallväggen respektive verandan, anpassad till djurantalet enligt angivelserna i tabell 4 c. Kommenterad [PQF15]: Ändringar: -Egen regel skapad för utgångshålen. -Text om utgångshål flyttad från 5.6.16 -Ny text om proportionalitet inlagd. - Mått för övriga fjäderfän inlagda. 10

För övriga fjäderfän ska du ha en sammanlagd öppningslängd ut till rastgården om 4 meter per 100 kvadratmeter golvyta (EU). Mellan stallet och verandan ska öppningslängden vara minst 2 meter per 100 kvadratmeter. (K) Utgångshålen ska vara jämnt fördelade längs de väggar som har kontakt med rastgården. Utgångshålens sammanlagda öppningsbredd per sida ska dock vara i proportion till hur mycket av rastgården som finns utanför. (K) Kommenterad [PQF16]: Mer exakt hur detta mått ska anges diskuteras just nu i Jordbruksverkets referensgrupp för EU-förordningen. Tabell 4c Öppningar i stallar för värphöns Antal värphöns i gruppen 1. Öppningar i stallvägg till veranda/utgångssluss (sammanlagd längd) 2. Öppningar i passage från utgångssluss vid stallvägg eller från veranda till rastgård/bete (sammanlagd längd) Upp till 200 0,4 m 1,4 m 500 1 m 3,4 m 1 000 2 m 6,7 m 2 000 4 m 13,3 m 3 000 6 m 20 m Har du en sluss eller veranda mellan stallet och rastgården kan du ha en mindre sammanlagd öppning mellan stallet och slussen/verandan, se (kolumn 1) och större öppningar mellan slussen/verandan och rastgården (kolumn 2). Om dina höns går direkt från stallet till rastgården ska de sammanlagda öppningarna vara större, alltså enligt kolumn 2. 11

5.6.16 Byggnader till värphöns Byggnader och inomhusmiljön för värphöns ska uppfylla följande krav: Kommenterad [PQF17]: Ändringar: - Regeln omgjord till punktform. - Rubrik ändrad till värphöns. Du får maximalt hålla 18 000 höns i en sammanhängande byggnad. Stall som är certifierade enligt KRAVs regler senast under 2010 och som har äggproduktion med fler hönsplatser än 18 000 får användas för fler än 18 000 höns fram till utgången av 2020. (K) Du får maximalt hålla 3 000 höns per avdelning. Om du har flera avdelningar under samma tak, ska du gränsa av mellan varje avdelning med en fast vägg eller en nätvägg. (EU) Redesytan får inte räknas in i den tillgängliga ytan. (EU) 5.x.x Veranda i byggnader för fjäderfän Om du bygger nytt hus ska veranda ingå. Detsamma gäller om du nyansluter hus till certifieringen. (K) Kommenterad [PQF18]: Ändringar: - Egen regel skapad, ingick tidigare i 5.6.16 - Förtydligat att det gäller alla fjäderfän - Förtydligat att det gäller både nybyggda hus och hus som tas in i certifieringen. 5.x.x Veranda som tillgänglig stallyta Om du har en veranda i anslutning till ditt stall, får du räkna in ytan i verandan i den tillgängliga stallytan om djuren har tillgång till den under sin vakna tid, hela året. Verandan får då endast stängas när det är mörkt i stallet (nattvila). Verandan måste förses med ljus och får inte vara mörklagd när den ska utnyttjas av fjäderfäna. (K) För värphöns ska den isolerade delen av stallet ytmässigt uppfylla de svenska djurskyddsbestämmelserna för fjäderfän. (SL) Kommenterad [PQF19]: Ändringar: - Egen regel skapad, ingick tidigare i 5.6.16 - Förtydligat att verandan bara får stängas under nattvilan. - Skrivit till att verandan ska vara upplyst när den nyttjas som tillgänglig yta. Kommenterad [PQF20]: För slaktkyckling finns ingen marginal i beläggning mellan ekologisk och svensk lagstiftning. Det innebär att om verandan i ett slaktkycklingsstall räknas in i minimiytan, så kan den inte stängas till när kycklingarna passerat vikten för att ytan inomhus är tillräcklig. 12

5.x.x Avstånd till rastgård Om du nyansluter hus till certifieringen eller om du bygger nytt hus ska det maximala avståndet inne i byggnaden (inklusive verandan) till den närmaste utgången till rastgården inte överstiga 15 meter. (K) 5.6.17 Höns ska ha tillgång till sandbad, sittpinnar och värpreden Höns ska ha tillgång till sandbad, sittpinnar och värpreden i sådan utsträckning att alla djur fritt och efter behov kan utnyttja dem. Sandbadet ska finnas inomhus eller på verandan, under förutsättning att hönsen har ständigt tillgång till denna. Under månaderna maj till september kan underlaget i rastgården ersätta kravet på sandbad inomhus förutsatt att värphönsen sandbadar ute. (K) Kommenterad [PQF21]: Ny regel. - Att byggnader inte blir för breda är en förutsättning för att betesdriften ska fungera väl. - Regeln finns som förslag till nya förordningen. Kommenterad [PQF22]: Ändring: - Regeln uppdelad i två. En för höns och en för slaktkycklingar. - Tydliggjort var sandbadet får finnas I tabell 4b, finns specifika krav på mått för sittpinnar och värpreden för olika fjäderfän. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.x.x. Slaktkycklingar ska ha tillgång till sandbad och upphöjda sittplatser Slaktkycklingar ska ha tillgång till sandbad i sådan utsträckning att alla djur fritt och efter behov kan utnyttja dem. Sandbaden ska finnas inomhus eller på verandan, under förutsättning att kycklingarna har ständigt tillgång till denna. Under månaderna maj till september kan underlaget i rastgården ersätta kravet på sandbad inne förutsatt att kycklingarna sandbadar ute. (K) Kommenterad [PQF23]: Ändringar: Regeln uppdelad mellan höns och kycklingar, då redesyta inte gäller slaktkycklingarna och då annat än sittpinnar kan användas. I kycklingars innemiljö ska det också finnas objekt som de kan hoppa upp på. (K) Till exempel halmbalar, sittpinnar eller hyllor. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 13

5.6.18 Fjäderfän ska ha ströbädd Minst en tredjedel av värphönsens inomhusyta ska vara ströbädd (EU). För övriga fjäderfän ska hela inomhusytan vara ströbädd. (SL) Till ströbäddsytan räknas även sandbad. Du får en större avvikelse om dina djur inte har tillräcklig ströbädd. 5.x.x Dagsljusinsläpp för fjäderfän Fjäderfän ska ha tillgång till dagsljus och belysning som stödjer deras dygnsrytm och beteendebehov. Ljusinsläppen ska ge dagsljus som är jämnt fördelat i hela stallet. (SL) Kommenterad [PQF24]: Ändring: Upprepning av regel 5.6.4 som finns under gemensamma regler. Men upprepad då specifikt undantag finns för att kunna tillfälligt täcka för dagsljusinsläppet och direkt solinstrålning för fjäderfän. Om du nyansluter hus till certifieringen eller vid ny- och ombyggnad ska dagsljuset släppas in genom en yta motsvarande minst 3 procent av golvytan. (K) I fjäderfästallar bör du dock vid behov kunna reglera dagsljusinsläppet. Fönster får bara tillfälligt täckas med material som inte släpper igenom ljus. Om det finns behov av att begränsa den direkta solinstrålningen regelbundet ska det ske på något annat sätt. Om du tillfälligt täcker dagsljusinsläppen ska du dokumentera det. (K) Exempel på hur direkt solinstrålning kan begränsas är att ändra fönstrens placering, använda markiser eller film som släpper igenom ljus. 5.6.19 Fjäderfän ska ha nattvila Fjäderfän ska ha minst 8 timmars nattvila utan artificiellt ljus. Under nattvilan ska stallet vara mörklagt. (EU) Du ska dokumentera vilka tider belysningen är tänd i stallet under olika delar av året (K). Kommenterad [PQF25]: Ändring: -Tydliggjort att stallet ska vara mörklagt under nattvilan. 14

SJÄLVFÖRSÖRJNING OCH FODER 5.7.1.2 Självförsörjningsgrad för fjäderfä Till en viss grad ska du producera fodret på din egen gård, eller i samverkan med en annan gård. Självförsörjningsgraden för fjäderfä ska vara minst 50 procent. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.x.x Självförsörjning i Norrland samt i skogs- och mellanbygd Fjäderfäbesättningar i Norrland samt i skogs- och mellanbygd kan få undantag från självförsörjningskravet på 50 procent till en lägre nivå, dock lägst 20 procent (EU). Du ska sträva efter att succesivt öka din självförsörjningsgrad. (K) Kommenterad [PQF26]: Ändring: -Tidigare del i 5.7.1.2 Ditt certifieringsorgan bedömer vad som är rimlig nivå för din gård. 5.7.1.3 Självförsörjningsgrad för gårdar med specialodlingar Gårdar med fjäderfäbesättningar som också har specialodlingar, till exempel grönsaksodling, kan få självförsörjningskravet på 50 procent sänkt till en lägre nivå, dock lägst 20 procent (EU). Undantaget gäller enbart om gödseln behövs i den egna odlingen. (K) Ditt certifieringsorgan bedömer vad som är rimlig nivå för din gård, i förhållande till gödselbehovet. 5.7.7 Maximalt 5 % konventionellt foder till fjäderfän Enligt EU-kommissionens förlängda undantag, får du ge fjäderfän högst 5 procent konventionellt proteinfoder av jordbruksursprung till 31 december 2017 (EU). 15

Konventionellt foder som inte är av jordbruksursprung, till exempel fiskmjöl, får ingå i foderstaten till fjäderfän (EU). Du får ge högst 10 procent sådant konventionellt foder räknat på det årliga foderintaget (K). Förutsättningen för att ge konventionella fodermedel oavsett ursprung är att fodermedlen är nödvändiga för att ge en fullvärdig foderstat och att de är tillåtna i ekologisk djurhållning. (EU). Du ska göra beräkningar av foderandelarna per djur och år, inte per besättning och år. För djur med kortare levnadstid än ett år gäller konsumtionen för djurets livstid. (EU) De konventionella fodermedel som inte är av jordbruksursprung och som är tillåtna framgår av bilaga 1. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.7.8 Maximalt 15 % konventionellt foder per dag Om du ger dina fjäderfän konventionellt foder får högst 15 procent av det dagliga foderintaget vara konventionellt (K). 5.7.12 Fri tillgång till grovfoder Du ska ge dina fjäderfän fri tillgång till grovfoder (EU). Du kan utfodra med rotfrukter istället för grovfoder. Grovfodret ska finnas inomhus eller på verandan, under förutsättning att dina fjäderfän har ständigt tillgång till denna. Under månaderna maj till september kan betet på rastgården ersätta kravet om grovfoder inomhus, förutsatt att värphönsen betar ute. (K) Kommenterad [PQF27]: Ändringar: - Samma skrivning som för sandbad. Utevistelse på bete maj-sept kan ersätta grovfoder inomhus. Att ha grovfoder inomhus kan vara en hämmande faktor för att få fler höns att välja att gå ut. - Tillagd tidigare kalibreringstolkning om grovfoderbriketter. Du får begränsa mängden grovfoder under uppvärpningen om det behövs för att inte påverka den övriga foderkonsumtionen. (K) 16

Grovfoderbriketter som är långstråiga behöver inte kompletteras med mer än 20 procent annat grovfoder. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.7.17 Foderåtgång i fjäderfäproduktion Du ska årligen beräkna hur mycket kraftfoder som går åt per kilogram av kött eller ägg du säljer. (K) HANTERING INFÖR SLAKT 5.11.3 Insamling av fjäderfän inför slakt Insamling och placering av fjäderfän i transportmoduler inför slakt ska göras av erfarna personer, eller under handledning av erfarna personer. Slaktkycklingar kan med fördel samlas in genom maskinell hantering.(k) Vid manuell insamling ska slaktkyckling samlas enskilt genom att lyftas i kroppen runt vingarna och bäras och hanteras upprätt. (K) KRAV rekommenderar att höns hanteras på samma sätt. I annat fall ska de samlas in genom att varsamt tas tag i bägge benen och att den som samlar in inte har mer än tre djur i varje hand. (K) Gäss och ankor ska också samlas in under lugna förhållanden och hanteras varsamt för att undvika skador på fåglarna. (SL) Du ska kunna beskriva hur dina fjäderfän hanteras vid insamling. (K) 17