Redogörelse för programsamråd

2014-06-16 Dnr MSN 2009:903 Program för Centrum-Torsvik Stadsdelarna Hersby, Herserud och Torsvik Redogörelse för programsamråd

Sammanfattning Planprogrammet för Centrum-Torsvik var under perioden den 15 april och 16 juni 2013 ute på samråd. Under samrådet inkom 1636 yttranden från 2336 boende, remissinstanser, organisationer med flera, vilket är ovanligt många jämfört med liknande samråd. Efter samrådet sammanställdes de inkomna synpunkterna i Sammanställning av inkomna synpunkter. Sammanställningen låg till grund för kommunstyrelsens inriktningsbeslut som fattades den 2 december 2013. En majoritet av de som yttrat sig har fått sina synpunkter tillgodosedda då programområdet har minskats och programförslaget har bearbetats utifrån inriktningsbeslutet. De flesta parkområden kommer att bevaras och bebyggelsen ska utvecklas efter de nya ledorden småskaligt, varierat och anpassat till platsen. Framtidsbilderna som togs fram vid samrådet är inte längre aktuella. Staden har nu tagit fram ett nytt förslag utifrån bland annat de synpunkter som inkom under samrådet. Förslaget är en vidareutveckling av framtidsbild 1. Cirka 400 personer är i samrådsförslaget att betrakta som sakägare (fastighetsägare och boende inom området som har lämnat synpunkter). I det minskade programområdet anses 170 utav dessa inte längre vara sakägare. Cirka 100 personer av dessa har i det minskade programområdet synpunkter som inte kan anses vara tillgodosedda. Det är bland annat de som har varit positiva till en utveckling, såsom Lidingö entré, Lidingöbanan via centrum och någon av framtidsbilderna 2-5. Bland de som haft invändningar på förslagen vill många att Siggeboparken och Centrumparken bevaras i sin helhet. Några vill att alla byggnader med kulturhistoriskt värde bevaras, men programförslaget pekar ut byggnader som eventuellt kommer att rivas. Vissa har uttryckligen sagt att Centrum-Torsvik maximalt får bebyggas med 500 600 nya lägenheter. Ytterligare synpunkter som inte är tillgodosedda berör den långa byggtiden. En tredjedel av de som har kvarstående synpunkter utgörs av de som inte vill ha någon utveckling alls eller en mindre utveckling än den som föreslås. Bland remissinstanserna har en majoritet fått sina synpunkterna tillgodosedda. 12 remissinstanser har dock frågor som inte blivit tillgodosedda. Det rör sig främst om önskemål om att Lidingöbanan dras via Lidingö centrum, tunnelbanan förlängs till centrum och att Södra Kungsvägen förläggs i tunnel. Några är även positiva till en överdäckning av entrén. Miljö- och stadsbyggnadskontoret bedömer att programförslaget med de avvägningar som har gjorts, har tagit nödvändig hänsyn till inkomna yttranden och har vägt samman dem i en helhetsbedömning mellan olika allmänna och enskilda intressen. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Inriktningsbeslut... 4 Hur samrådet har gått till... 5 Utställning av förslag till program för Centrum-Torsvik... 5 Annonsering... 5 Möten... 5 Övriga samrådsaktiviteter... 6 Barnens samråd... 6 Gåturer... 6 Sammanställning inkomna synpunkter... 7 Boende och privatpersoner... 7 Sakägare (enligt fastighetsförteckning)... 20 Remissinstanser... 46 Statliga myndigheter och regionala organ... 46 Lidingö stads nämnder... 50 Övriga remissinstanser... 53 Politiska partier... 59 Föreningar och andra intressenter... 62 Förändringar av planprogrammet efter samrådet... 67 Kvarstående synpunkter... 67 Sammanfattande bedömning... 69 Medverkande... 69 3

Inriktningsbeslut Efter samrådet har Miljö- och stadsbyggnadskontoret sammanställt de inkomna synpunkterna i Sammanställning av inkomna synpunkter. Sammanställningen låg till grund för kommunstyrelsens inriktningsbeslut som fattades den 2 december 2013. Inriktningsbeslutet innebär att Södra Kungsvägen inte förläggs i biltunnel då kostnaderna idag är för osäkra. Utmed Södra Kungsvägen ska bullerdämpande åtgärder vidtas. Lidingöbanan blir kvar i befintlig sträckning då den inte har någon klar finansiering. Överdäckningen vid Lidingö entré utgår. Ingen bebyggelse planeras på Flaggberget, Torsviksberget, Ordensbacken eller längs Norra Kungsvägen. Lejonvägen flyttas inte söderut vid centrumparkeringen utan är kvar i befintlig stäckning. Exploateringen öster om Lejonvägen ska vara mer uppbruten än i samrådshandlingen. Stockholmsvägen ska ligga kvar i befintligt läge och Stadshuset ska bevaras. Gång- och cykelvägnätet ska förbättras. Den nya bebyggelsen ska uppföras på centrum- och stadshusparkeringen, vid Sturevägen, Siggebovägen bakom Vasaborgen och på Torselden 8. Utmed Lejonvägens östra sida ska en mer uppbruten bebyggelse uppföras och utmed Stockholmsvägen föreslås viss förtätning. Inriktningsbeslutet har resulterat i att programområdet blivit mindre jämfört med när de fem framtidsbilderna presenterades under samrådet våren 2013. Planprogrammet fokuserar nu på att utveckla Lidingö centrum med handel och bostäder fram till den korta överdäckningen av Torsviks torg. Det fortsatta arbetet bör utvecklas så att bebyggelsen inom programområdet blir varierad, småskalig och anpassad till platsen. Till vänster visas programområdets utbredning i samrådet och den högra bilden visar planprogrammet nuvarande utbredning. Programområdet har minskats och en stor del av åtgärderna som redovisades i de fem framtidsbilderna har blivit inaktuella. 4

Kommunstyrelsen beslutade den 7 september 2009 att uppdra åt miljö- och stadsbyggnadskontoret att utarbeta förslag till planprogram för Centrum-Torsvik. Planen har upprättats i enlighet med plan och bygglagen (1987:10). Redogörelsen för programsamrådet syftar till att sammanfatta och bemöta inkomna synpunkter och förslag så att det blir tydligt vilka ställningstaganden staden gör i olika frågor. Hur samrådet har gått till Inför programsamrådet utarbetades ett förslag till planprogram. I enlighet med kommunstyrelsens beslut den 8 april 2013 46 har samråd hållits om förslaget. Samrådet pågick mellan den 15 april och 16 juni 2013. Utställning av förslag till program för Centrum-Torsvik Samrådshandlingar har sänts till berörda sakägare enligt fastighetsförteckning och remissinstanser enligt sändlista. En så kallad kortversion av programmet har skickats till samtliga hushåll i Lidingö stad. Handlingarna har under samrådstiden visats i Stadshusets entréhall samt på Lidingö stads webbplats. På webbplatsen fanns det möjlighet att lämna synpunkter via ett formulär eller på kartor för respektive framtidsbild. Annonsering Programsamrådet har kungjorts i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Annonser har även funnits i Lidingö Tidning vid tre tillfällen. Det har annonserats utomhus i busskurer samt med vepor i Torsvik och Lidingö centrum. Information om programsamrådet har även skett på sociala medier och webben (Facebook, Twitter, Instagram och You Tube) tre till fyra gånger i veckan. Det har även informerats om planprogrammet på It s learning, en portal för skolor. Möten Tre samrådsmöten i form av dialogmöten med möjlighet att ställa frågor till sakkunniga har arrangerats den 22 april, 14 maj och 1 juni 2013. De frågor och synpunkter som framkom under dialogmötena sammanfaller väl med de synpunkter som lämnades in under samrådstiden. Synpunkterna rörde främst bebyggelsens höjd, utformning och upplåtelseform, parkeringsfrågor, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, den långa byggtiden samt bebyggelsen placering i befintliga grönområden som Torsviksberget och vid Ordensbacken, även kallad Björnskogen. Utöver de tre samrådsmötena hölls ett stort antal möten med enskilda fastighetsägare, föreningar, organisationer och företag. Däribland en företagsfrukost och ett informationsmöte för byggherrar. 5

Övriga samrådsaktiviteter På morgonen den 15 april delades en kortversion av programmet ut till de som passerade Ropsten. Den 24 maj, på eftermiddagen och kvällen, hade projektet en informationsplats på Vasatorget i Lidingö centrum där bland annat information om Barnens samråd delades ut. Även en kortversion och planprogrammet fanns att tillgå och sakkunniga från projektet fanns på plats för att svara på frågor. Barnens samråd Den 1 juni hölls Barnens samråd i Stadshuset. Barn från hela Lidingö fick rita något som de tyckte var viktigt i sitt närområde och bygga det av begagnade leksaker. Det kom cirka 250 barn till aktiviteten, varav ett hundratal lämnade sina synpunkter. Högt upp på barnens önskelista fanns: lokaler för spel/spelcenter, idrottsplaner främst fotbollsplaner och djurparker. Ytterligare funktioner och saker som efterfrågades var: båtar, bassängbad, lekparker/lekland, nöjespark med pariserhjul och linbana samt natur, trädgård och blommor. Gåturer Under samrådets första del framkom det att många var oroliga för och negativa till bebyggelse på framför allt Torsviksberget. Lidingö stad valde då att göra en extra insatt samrådsaktivitet i form av gåturer för fyra bostadsrättsföreningar på Torsviksberget, den 3 juni och 4 juni. Under de fyra gåturerna, deltog cirka 70 personer. Syftet med gåturerna var att ge de boende fördjupad information om planprogrammet på plats samt att lyssna mer ingående på deras synpunkter. Generella synpunkter som framkom var: Vissa var positiva till överdäckningen av Lidingös entré och det samband det ger med Herserud, men det är till ett för högt pris, med för hög och massiv bebyggelse på Torsviksberget. En del vill att hela berget ska fredas från ny bebyggelse. Utsikten förstörs av de byggnader som föreslås på Torsviksberget och de föreslagna byggnaderna på Norra Kungsvägen befaras begränsa utsikten. Det finns en oro för det intryck som bebyggelsen ovanpå berget och den vid Norra Kungsvägen kommer att utgöra när man kommer från Ropsten. De tre punkthusen utmed Torsvikssvängen kommer för nära villabebyggelsen. En solstudie behövs. Boende är också oroliga för att bergvärmen i husen ska påverkas vid byggnation. Andra lösningar än överdäckning för att minska bullerstörningar efterfrågas, exempelvis tyst asfalt eller hastighetssänkning. Fler detaljer efterfrågas kring både bebyggelse och infrastrukturens förändringar liksom tidplan och etappindelningar. Hur löses parkeringen? Var ska skolor och förskolor placeras? 6

Sammanställning inkomna synpunkter I denna del sammanfattas och besvaras de synpunkter som har kommit in under samrådstiden. Först redovisas den stora mängd synpunkter som har kommit in från Lidingöbor och boende i området. De har sammanfattats och kommenteras ämnesvis. Deras synpunkter handlar mest om generella frågor som framtidsbilderna och de fyra frågeställningarna. Därefter följer en redogörelse för sakägarnas (de som finns med i fastighetsägarförteckningen) synpunkter. Sakägarna har ofta mer specifika och detaljerade synpunkter på sin närmiljö och kommenteras därför var och en för sig. Sist i dokumentet besvaras remissinstansernas och andra intressenters yttranden. 1636 yttranden har inkommit under samrådstiden. Då ett antal av dessa är signerade av flera personer alternativt är protestlistor uppgår antalet som har yttrat sig till 2336 (Inklusive remissinstanser, Lidingöbor, företag, bostadsrättsföreningar, villaföreningar och övriga organisationer.) Antalet som yttrat sig fördelas enligt följande: Boende och privatpersoner (inklusive 414 sakägare) 2282 Övriga 23 Remissinstanser 31 Totalt 2336 Nedan följer en sammanställning av inkomna synpunkter samt kontorets kommentarer och ställningstaganden till inlämnade synpunkter, vilka redovisas i kursiv stil efter varje yttrande. Synpunkterna finns att läsa i sin helhet på miljö- och stadsbyggnadskontoret. Boende och privatpersoner Nedan följer en sammanfattning av synpunkter från boende och privatpersoner. Sakägare enligt fastighetsägarförteckning kommenteras under rubriken Sakägare. Fem yttranden har inkommit i form av protestlistor. Staden har behandlat alla synpunkter, även om personer inte nämns uttryckligen med namn. Totalt har 2209 boende och privatpersoner yttrat sig och en person kan ha tyckt till om flera olika sakområden. Yttrandena som har kommit in berör i huvudsak sakområdena nedan: Sakområde Antal personer Procent A. Framtidsbilder 1587 72 % B. De fyra frågeställningarna 1161 53 % C. Grönstruktur och rekreation 1051 48% D. Bebyggelse 904 41 % E. Trafik och infrastruktur 693 31 % F. Identitet 424 19 % G. Ekonomi 336 15% H. Demokrati, samrådsförfarande och programmaterial 270 12 % 7

I. Genomförande 251 11 % J. Service och handel 211 10 % K. Miljökonsekvenser 147 7 % L. Kultur, sport och fritid 127 6 % M. Buller 94 4 % N. Hållbarhet 28 1 % O. Tillgänglighet 26 1 % P. Trygghet och säkerhet 10 0,5 % Nedan ges en sammanfattning av vad yttrandena inom varje sakområde i huvudsak berör. A. Framtidsbilder: 1587 personer (72 %) lämnat synpunkter på någon av framtidsbilderna. 902 personer har förordat ett nedbantat eller på andra sätt förändrat förslag. Många anser även att förslagen är för likriktade. 298 personer är negativa till alla framtidsbilder. 378 personer är positiva till någon av framtidsbilderna. Hit räknas de personer uttryckligen sagt att de förordar en viss framtidsbild eller enbart har mindre förslag på ändringar. Fördelningen är: 76 personer (20 %) är positiva till framtidsbild 1 44 personer (12 %) positiva till framtidsbild 2 31 personer (8 %) positiva till framtidsbild 3 77 personer (20 %) positiva till framtidsbild 4 150 personer (40 %) positiva till framtidsbild 5 Av de som är positiva till framtidsbilderna är en majoritet för framtidsbild 5 som är den mest omfattande framtidsbilden med flest förändringar. Lidingöbanans omdragning via centrum har varit avgörande i valet av framtidsbild. Efter inriktningsbeslutet den 2 december 2013 har samtliga framtidsbilder blivit inaktuella. Programförslaget kan sägas vara en bearbetning av framtidsbild 1, med mindre omfattande exploatering och färre antal bostäder. Därmed har en majoritet av de som haft synpunkter på framtidsbilderna har fått sina synpunkter tillgodosedda. B. De fyra frågeställningarna: 1161 personer (53 %) har yttrat sig om de fyra frågeställningarna. Lidingöbanans sträckning: 845 personer har uttryckt en åsikt om Lidingöbanans sträckning. En majoritet av dessa (627 personer) vill bevara befintlig sträckning då en omdragning anses innebära för stora kostnader med osäker finansering. En lång byggtid ger ett för litet mervärde när busstrafiken redan fungerar bra. Restiden skulle öka från södra delen av ön. Lidingöbanans nya läge hamnar i konflikt med andra trafikslag och innebär ett stort ingrepp som skulle skapa en ny barriär. Stockholmsvägen skulle påverkas negativit med ny dragning, utformning och rivning av byggnader. Många anser också att en ny sträckning av Lidingöbanan skulle innebära en för hög exploatering. 8

218 personer ser fördelar med att Lidingöbanan dras om via centrum. Skälen till det är bland annat att det är positivt att mark kan frigöras för ny bebyggelse och att restiden kan minska till Lidingö centrum. Många är dock frågande till om Lidingöbanan måste dras i tunnel eller om den nya spårbron inte innebär att banan kan gå markplan, vilket skulle kunna spara kostnader. Södra Kungsvägens sträckning: Några personer vill inte ta ställning angående Södra Kungsvägens sträckning innan de har sett mer utförliga utredningar och kalkyler. 761 personer har haft synpunkter om Södra Kungsvägens sträckning. Av dessa vill 449 personer ha kvar vägen i befintlig sträckning. Det är främst de som bor i Torsvik som tycker att en tunnel inte skulle ge någon restidsvinst. De är oroade för de långa byggtiderna och anser att kostnaderna för tunneln är för stora och osäkra. Några tycker att det finns billigare metoder att minska buller eller att bullret inte upplevs som störande. Andra vill inte ha en tunnel om det innebär en hög exploatering. En del anser att det krävs djupare utredningar kring risker, konstruktion, påverkan på omgivning och befintliga byggnader. Konsekvenser för infrastruktur gällande utrymme och lösningar för avfarter måste också redovisas. Vissa anser också att tunnelmynningen skulle vara negativ för entrébilden. Cirka 300 personer har kommenterat överdäckningen vid Torsviks torg och i princip alla uttrycker sig positivt. Synpunkter är främst av teknisk art, önskemål om en längre överdäckning av Södra Kungsvägen, exempelvis mot Stadshusrondellen. Eller att det endast ska vara grönska på överdäckningen alternativt låg bebyggelse med maximalt tre till fem våningar. Många uttrycker också att de hellre vill ha en kort överdäckning med kompletterande bullerdämpande åtgärder än större ingrepp med tunnel eller överdäckning av entrén. 312 personer är positiva till en tunneldragning med hänvisning till att det är bra med minskat buller och restidsvinst. Entrén till Lidingö: 818 personer har haft en åsikt om entrén till Lidingö. 486 personer är positiva till en grön, tyst entré, med mindre barriärverkan och de tycker att Broparken ser trevlig ut. Av de som är positiva tycker 202 personer att överdäckningen inte ska ske om det innebär att Torsviksberget och Flaggberget bebyggs. 127 personer av de som är positiva till en överdäckning vid entrén vill samtidigt att Södra Kungsvägen inte förläggs i tunnel. 332 personer är negativa till en överdäckning av entrén vilket anses påverka entrébilden, landskapsbilden och naturvärden negativt. Det räcker med en kortare överdäckning och bullerdämpning. En överdäckning innebär för stora kostnader och störningar under byggtiden. Lidingö centrum: 815 personer har uttryckt en åsikt om Lidingö centrums framtid. Ungefär hälften (391 personer) vill ha ett utvecklat centrum, för att bland annat kunna göra ärenden utan att lämna ön. Många är positiva till ett större utbud av handel samt fler arbetstillfällen och bostäder. Ytterligare 130 personer kan tänka sig en utveckling av centrum men i mindre omfattning så att den småskaliga karaktären värnas. En större utbyggnad innebär en risk 9

att lokaler står tomma om det visar sig att Lidingö centrum inte kan konkurrera med andra närliggande handelsetableringar, samt att det kan utarma närservice i andra handelslokaler. 294 personer vill att centrum bevaras, med motivering att det finns ett behov att satsa på närservice och att stärka lokala centrum på ön istället. Lidingö centrum klarar inte konkurrensen mot andra större affärsetableringar som de i Norra Djurgårdsstaden och Stockholm city. Det bör istället satsas på ett småskaligt och personligt utbud inom befintliga handelslokaler. Lidingö Stadshus: 456 personer har yttrat sig om Stadshuset. En klar majoritet, 390 personer, vill att Stadshuset bevaras då det är en fin byggnad med kulturhistoriskt värde och tycker att det är oekonomiskt att riva en fungerande byggnad. Endast 34 personer vill att Stadshuset rivs med motivering att byggnaden idag utgör en barriär och om Stadshuset rivs frigörs utrymme att bygga nya bostäder eller annan bebyggelse som smälter in på platsen. Det leder i sin tur till att bebyggelse kan minskas på grönytor eller andra värdefulla platser. 32 personer förordar att Stadshuset byggs om eller utökas till exempelvis en galleria eller används för kulturverksamhet. I och med inriktningsbeslutet har kommunstyrelsen tagit ställning till Lidingöbanans och Södra Kungsvägens sträckning, överdäckningen vid Lidingö entré och Stadshusets bevarande. Det innebär att Lidingöbanan och Södra Kungsvägen ska vara kvar i befintlig sträckning. Lidingöbanan har inte någon klar finansiering, men omöjliggörs inte i programförslaget. Bergtunneln är för osäker rent ekonomiskt. En överdäckning av Lidingös entré och den föreslagna Broparken är inte längre aktuella förändringar. I det föreliggande programförslaget har överdäckningen vid Torsvik sträckts ut så mycket det går utan alltför stor påverkan på befintliga fastigheter och för höga kostnader. Miljö- och stadsbyggnadskontoret har i enlighet med inriktningsbeslutet även utrett möjliga bulleråtgärder och programförslaget innehåller nu förslag till bullerdämpande åtgärder utmed Södra Kungsvägen en kombination av tyst asfalt, bullerskärmar och överdäckning. I ett tidigt skede i framtagandet av programförslaget (hösten 2010 våren 2011) tog konsultfirman Atkins, under ledning av Lidingö stad, fram en idéskiss för området. I denna utreddes en överdäckning av Södra Kungsvägen i befintligt läge. Utredningen visade att det är dyrare att däcka över befintlig väg än att bygga en ny bergtunnel. Att däcka över Södra Kungsvägen skulle också påverka trafikströmmarna till och från ön på ett mycket negativt sätt. Överdäckningen gav inte heller fler byggrätter då det är mycket dyrt att bygga bostäder ovanpå en överdäckning där farligt gods transporteras. Ett av programmets syften med en utveckling i stadsdelen är att Lidingö centrum ska bli en tydligare centrumkärna med ett bredare utbud av kommersiell service, bättre kommunikationer och tydligare mötesplatser. Bebyggelsen kan behöva utökas för att behålla handeln i Lidingö centrum och för att centrum ska vara attraktivt för Lidingöborna. Därför visar planprogrammet inte på ett bevarat centrum. Lidingö stad anser att en fördubbling av handelsytorna är en rimlig utveckling av Lidingö centrum och att det 10

behöver utvecklas både vad det gäller attraktivitet och med fler lokaler för handel. I det fortsatta planarbetet för centrum ska en fördjupad handelsutredning tas fram. Inriktningsbeslutet slår även fast att Stadshusets ska bevaras. Det är en viktig del i områdets karaktär och en klar majoritet vill att det ska finns kvar. Stadshuset har höga kulturhistoriska värden. En majoritet av de som haft en åsikt om de fyra frågeställningarna har fått sina synpunkter tillgodosedda. C. Grönstruktur och rekreation: Hälften, 1051 personer (48%), har yttrat sig om befintliga parker och grönområden. Att en så stor andel av grönområdena har tagits i anspråk för bebyggelse har gjort att många har varit negativa till framtidsbilderna eller har haft önskemål om ett nedbantat förslag. Många anser att den gröna ön med naturnära boende är en stor del av Lidingös identitet och skälet till varför många flyttat hit. De nya föreslagna parkerna i vissa av förslagen kompenserar inte den naturmark som tas i anspråk för bebyggelse. En majoritet, 741 personer, tycker att Torsviksberget ska bevaras. Det anses vara en viktig del i den gröna entrén till Lidingö, en fin utsiktspunkt med höga natur- och rekreationsvärden. Det är även en viktig mötesplats vid exempelvis valborgsfirandet. 105 personer som bor nära grönområdet vid Ordensbacken (Björnskogen) anser att det är en viktig grönyta som ska bevaras och skyddas från ny bebyggelse och nya vägar. 97 personer vill inte ha ny bebyggelse i Stureparken. Platsen har viktiga natur- och rekreationsvärden i anslutning till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. 77 personer vill bevara Flaggberget eller begränsa bebyggelsens omfattning och ett fåtal nämner att Centrumparken och Vasaparken bevaras. Nya grönytor har kommenterats av några. Det är de som är positiva till framtidsbild 5 och överdäckning av entrén som också är positiva till Herseruds strandpark och Broparken. Vissa undrar om Herseruds strandpark och Broparken kommer att bli trivsamma med tanke på vindförhållanden och påpekar att området inte är badvänligt. Förslag finns på att istället lägga en skateboardpark där. Några undrar om det är svårt att få kvalitativa grönytor på överdäckningar och tycker att det borde satsas på något mer torgliknande istället. Efter inriktningsbeslutet ingår inte längre Torsviksberget, Flaggberget, Herseruds strandpark och Björnskogen (Ordensbacken) i programområdet. Stureparken bevaras och Vasaparken utökas i storlek. Centrumparken kommer delvis att bebyggas och del av Siggeboparken föreslås tas i anspråk av en förskolegård. En klar majoritet av de som haft en åsikt om grönområden har fått sina synpunkter tillgodosedda. D. Bebyggelse: 904 personer (41%) har haft synpunkter om bebyggelsen. Ny bebyggelse Många tycker att bebyggelseförslagen är för storskaliga och att någon av framtidsbilderna borde ha haft en mer småskalig och försiktig utbyggnad där mer grönytor och värdefulla kulturmiljöer, lämnats orörda. Utbyggnaden kan spridas över en större del av Lidingö och på så sätt stärka andra lokala centrum. Platser som pekas ut som lämpliga 11

för bebyggelse är parkeringsplatser inom centrum, lägre bebyggelse i den nedre kanten av Torsviksberget vid Norra Kungsvägen samt på överdäckningar eller sidor av överdäckningar, gärna i en lägre skala än den föreslagna. De som är negativa till framtidsbilderna eller vill ha ett omarbetat förslag är främst negativa till bebyggelsen på Torsviksberget. Vissa kan tänka sig en lägre terränganpassad bebyggelse i sluttningen ned mot Norra Kungsvägen som inte stör entrévyn eller utsikten. Bebyggelse i anslutning till Torsvikssvängen anses olämplig av många eftersom den tar i anspråk grönytor som används av förskolebarn. Bebyggelsen hamnar också för nära befintliga byggnader. De som är positiva till en utveckling är också i stor utsträckning positiva till en mer storskalig och stadslik utbyggnad. Stads- och landskapsbild: Ny bebyggelse anses påverka stads- och landskapsbild, främst vid entrén till Lidingö och den föreslagna bebyggelsen på Torsviksberget och Flaggberget. Bebyggelsen måste vara lägre och underordna sig bergsformationerna för att entrén ska upplevas som grön. Ett fåtal personer tycker att entrén gärna får ha vissa tillägg av högre märkesbyggnader som sätter Lidingö på kartan. Utformning: Återkommande synpunkter kring bebyggelseutformning är att ny bebyggelse ska anpassas till rådande småstadskaraktär. Många tycker att höjden bör begränsas till tre till fem våningar och vissa tycker att bebyggelsen inte bör vara högre än fyra våningar. Bebyggelsen får gärna ha en varierad arkitektur med en blandning av verksamheter och bostäder. En luftigare arkitektur som släpper igenom mer grönska förordas. Många uttrycker önskemål om arkitekttävlingar för att få en hög kvalitet och stor variation på ny bebyggelse. Kulturmiljö: Många tycker att de inte kan se en röd tråd i den kulturvärdesbedömning som tagits fram och de fem framtidsbilderna. En mer utförlig analys och motiv till varför byggnader föreslås att rivs önskas. De byggnader och områden som främst anses som viktiga att bevara är Stadshuset, Lidingö museum, polishuset samt byggnader längs Lejonvägen och Stockholmsvägen. En del anser även att Stockholmsvägens historiska dragning ska värnas. Upplåtelseformer, boendeformer: De som har haft synpunkter om upplåtelse- och boendeformer vill att andelen hyresrätter ökas och att det ska byggas fler mindre och billiga bostäder. Det skulle förbättra integration och att fler ungdomar kan bo kvar på Lidingö. Den bild av Lidingö som överklassområde skulle kunna vändas om integrationen förbättrades. Boendemiljö: Hur den nya bebyggelsen påverkar utsikt, insyn, solförhållanden och närmiljö samt bidrar till en värdeminskning på bostaden oroar många. Även ökad andel trafik och störningar under byggtiden är frågor som bekymrar. Specifika byggnader och bebyggelseområden påverkar boendemiljön gällande utsikt och förlorad närnatur. De nya byggna- 12

derna ger värdeminskning på befintliga bostäder, byggstörningar, ökad trafik och ger parkeringsproblem. Därför bör de tas bort. Främst är det boende vid Torsvikssvängen, Siggebovägen, Björnvägen och Ordensbacken som har yttrat sig om sina boendemiljöer. Boende vid Stockholmsvägen och Lejonvägen är också oroade över att deras hus rivs. Lidingö står inför stora förändringar och utmaningar när Stockholmsregionen växer. Befolkningsökningen kräver fler bostäder, arbetsplatser och förbättrad kollektivtrafik. För att möta det kravet vill Lidingö stad skapa en hållbar stadsdel med en mix av bostäder och handel för både dagens och morgondagens Lidingöbor. En förtätning i Centrum-Torsvik är bara ett av 16 utvecklingsområden i översiktsplanen, som alla kommer att utvecklas framöver. Efter samrådet har programförslaget bearbetats för att bättre beskriva hur områdets karaktär ska bevaras och hur ny bebyggelse ska anpassas till denna. Bebyggelsens utbredning, storlek och höjd har också ändrats. Det innebär bland annat att byggnadernas höjd i huvudsak varierar mellan tre till fem våningar med ett snitt på fyra våningar. Ny och befintlig bebyggelse ska samspela med varandra, där äldre hus bidrar till småskaligheten. Detta kommer att kompletteras med ett övergripande gestaltningsprogram som fördjupas för varje detaljplan. Rivning av Stadshuset och uppförande av ny bebyggelse på Torsviksberget samt vid Norra Kungsvägen är inte längre aktuella åtgärder efter inriktningsbeslutet. En stor del av den bebyggelse som tillkommer är på befintliga parkeringar och vägar. Planprogrammet beskriver betydelsen av en uppbruten bebyggelse utmed Lejonvägen och i Torsvik. I planprogrammet anges också hur så kallade markanvisningstävlingar ska gå till och i vissa etapper är det viktigt att ha parallella arkitektuppdrag eller arkitekttävlingar. Det är viktiga åtgärder för att säkerställa en arkitektur av hög kvalitet. Den nya bebyggelsens placering, höjd och exploateringsgrad har i detta tidiga skede anpassats för att ge solbelysta gårdar och goda dagsljusförhållanden inomhus, i både nya och befintliga lägenheter. Det är viktigt att även i detaljplaneringen följa upp denna ambition genom att utreda bebyggelsens utformning utifrån solstudier, insyn och dagsljusförhållanden. En stor del av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen bevaras i programförslaget. Det bearbetade programförslaget bygger på en uppdaterad bedömning som gjorts inom ramen för kulturmiljöprogrammet för Lidingö. De kulturhistoriska värden som finns inom programområdet redovisas tydligt i programhandlingen. Det finns fortfarande några byggnader som kan komma att rivas, men detta sker först på initiativ av fastighetsägaren och när en ansökan om rivningslov har prövats av miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Byggnaden på fastigheten Skåne 7 förutsätts i programförslaget rivas för att ge plats för ett nytt kvarter. Anledningen till detta är att nya moderna och tysta bostäder kan tillkomma i ett läge där en ny byggnad också ger platsen framför Stadshuset en bättre rumslighet. De andra kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna som föreslås rivas innebär att fler moderna bostäder kan uppföras. Ekonomi i balans förutsätter intäkter från markförsäljning. Hyresrätter upplåts ofta med tomträtt, för att staden ska kunna säkerställa att dessa fortsättningsvis fortsätter vara hyresrätter, vilket ger lägre intäkter. I projektet har det därför visat sig att en an- 13

del hyresrätter på 15 % är rätt nivå för att klara projektförutsättningen Ekonomi i balans. Bebyggelse och infrastruktur kommer att byggas ut i avskilda etapper för att undvika stora störningar och för att upprätthålla ett väl fungerande samhälle. E. Trafik och infrastruktur 693 personer (31%) av alla synpunkter behandlar andra trafikrelaterade frågor än de som ingår i de fyra frågeställningarna. Många vill inte ha nya gator eller genomfartstrafik genom bostadsområden. Gång- och cykeltrafik: De som har synpunkter kring gång- och cykeltrafik tycker att det behövs satsningar på god framkomlighet och minskad barriärverkan, gärna med separata gång- och cykelstråk. Gång- och cykeltrafik behöver prioriteras framför biltrafik för en mer hållbar utveckling. Kollektivtrafik: Många har lyft frågan om tunnelbana varav ungefär hälften är positiva och hälften är negativa till tunnelbana. De som vill ha tunnelbanan till ön anser att det borde utredas istället för en omdragen Lidingöbana. Övriga uttrycker att de inte vill ha tunnelbana till ön då det är ett för storskaligt ingrepp. Ett flertal anger att Lidingö borde ligga mer i framkant och istället för en omdragen Lidingöbana borde satsa på mer moderna transportmedel. Annan kollektivtrafik som tas upp är elbuss, trådbuss och spårtaxi för att öka andelen hållbara transporter. Båtbuss och bilfärja anses också vara alternativ som ska utredas. Parkering: Många tycker att det idag finns parkeringsproblem, speciellt inom bostadsområden men också i centrum. Det finns en rädsla för att den nya exploateringen kommer att försämra parkeringssituationen ytterligare. Parkeringsnormen anses för lågt räknad. Många vill att det visas mer specifikt var parkeringsplatser planeras. Behovet av infartsparkering tas också upp av många. Många sympatiserar med förslaget att bygga på centrumparkeringen och lägga parkering under mark. En del är dock oroade över tillgänglighets- och trygghetsaspekten i parkeringsgarage. I programförslaget finns ett mål för hållbara kommunikationer vilket innebär att gående och cyklande ska prioriteras och därefter kollektivtrafik. Utmed viktiga stråk anläggs separata gång- och cykelvägar med bra belysning. I dagsläget finns inga planer på att förlägga tunnelbanan till Lidingö centrum då det skulle kräva en väsentlig ökning av bostadsutbyggnadet vilket inte är vad många Lidingöbor efterfrågar. Programförslaget omöjliggör inte en framtida utbyggnad av tunnelbanan till ön. Programförslaget beaktar behovet av parkeringsplatser för ny och befintlig bebyggelse liksom platser för pendlarparkering. Parkeringssituationen kommer att förändras med mer parkering under mark. I centrum föreslås två större parkeringsanläggningar för att klara behovet av parkeringar till bland annat handel och verksamheter. Garagen i cent- 14

rum dimensioneras också för att innehålla en del av de pendlarparkeringsplatser som idag finns i Ropsten. Utmed gatorna i centrum kommer det finnas korttidsparkering och parkering för funktionshindrade. Parkering för nya bostadshus ska lösas inom kvartersmark. F. Identitet: 424 personer (19%) har haft synpunkter om programförslagets påverkan på Lidingös identitet. De anser att identiteten utgörs av småstadskaraktären, närheten till skärgården och den gröna hälsosamma ön. Bebyggelse och gator behöver anpassas mer till småstadskaraktären och inte konkurrera med andra stadsdelar gällande hög exploatering och affärsutbud. Grönområden och kulturhistoriskt intressanta byggnader behöver också bevaras. Många vill ha en mindre utveckling och menar att Lidingö redan är tätt och inte behöver växa. Förslagen har negativ påverkan på Lidingös identitet som småstad liksom på stads- och landskapsbilden. Det är främst vyn från Ropsten vid Brofästet med byggnaderna på bland annat Torsviksberget som anses förstöra landskapsbilden. Av de som föredragit någon av framtidsbilderna 4 och 5 är de flesta positiva till överdäckningen med Broparken i och med att den anser stärka den gröna entrén. Den hälsosamma profilen borde förstärkas med ett passande butiks- och restaurangutbud samt möjligheter till sport och rekreation. Miljövänliga kollektiva transportmedel, åtgärder för minskad biltrafik och ökad gång- och cykeltrafik nämns också. Utmärkande för bebyggelsen på Lidingö är hög arkitektonisk kvalitet, där byggnader är väl inpassad i landskapet. Efter samrådet har staden bearbetat programförslaget och målen för Centrum-Torsvik, för att de bättre ska överensstämma med vad många Lidingöbor anser är öns identitet. Sedan samrådet har tre nya ledord tillkommit för att beskriva hur stadsdelen ska upplevas. Dessa är småskaligt, varierat och anpassat till platsen. Det innebär bland annat att Centrum-Torsvik ska vara en stadsdel med småstadskaraktär. Småstadskaraktären i Centrum-Torsvik beror bland annat på ett lugnt tempo, att många känner igen varandra, ett småskaligt och varierat utbud, en högkvalitativ arkitektur i mindre skala, en blandning av bebyggelse i olika åldrar samt närhet till natur och vatten. Bebyggelsen ska ha ett snitt på tre till fem våningar, där stadsrum, gator och byggnader utgår från den mänskliga skalan. Den nya bebyggelsen ska anpassas till det befintliga genom att förhålla sig till nuvarande kvartersmönster i Torsvik och Lidingö centrum. Villabebyggelsen utmed Lejonvägen ska synliggöras bakom de tillkommande byggnaderna. G. Ekonomi: 336 personer (15 %) har framfört synpunkter gällande ekonomi. En del är kritiska till de ekonomiska kalkylerna. Projektet anses för kostsamt eller att kalkylerna är glädjekalkyler som kommer att överskridas. Tydligare redovisning av specifika delkostnader efterfrågas, exempelvis kostnader för olika stora överdäckningar och hur mycket byggrätt som måste skapas för dessa. Tydligare information om vem eller vilka som står för kostnaderna efterfrågas också. Många trycker också att pengar måste satsas på vård, omsorg, förskola och skolor istället för utbyggnad av bostäder och infrastruktur. Inriktningsbeslutet innebär att samtliga framtidsbilder har blivit inaktuella. Programförslaget kan sägas vara en bearbetning av framtidsbild 1, vilket innebär att de stora infrastrukturkostnaderna för bland annat tunnel, Bropark och omledning av Lidingöba- 15

nan har utgått. Ekonomin ska vara i balans vilket innebär att intäkterna från projektet ska täcka de kostnader som genereras. Därav tas inga pengar från bland annat vård, omsorg och skola. Däremot ökar skatteunderlaget när fler kan bosätta sig på Lidingö. En känslighetsanalys har utförts på det bedömda resultatet av exploateringskalkylen, där olika faktorer som 10% ökade kostnader, 10% minskade intäkter och 1% ökad kalkylränta har studerats enskilt och i kombination. I kalkylerna har även ett visst mått av generell försiktighet i förutsättningar och antaganden använts. Kalkylerna kan därför inte anses vara glädjekalkyler. I det nya programförslaget är överskottet beräknat till cirka 200 miljoner kronor. H. Demokrati, samrådsförfarande och programmaterial: 270 personer (12 %) har yttrat sig över samrådsförfarandet, programmaterial och medborgardialog. Många är positiva till samrådsförfarandet och möjligheten att göra sin röst hörd. Programmaterialet håller en hög kvalitet. En del är dock besvikna över att deras tidigare synpunkter (medborgardialog och enkäter) angående bevarande av grönområden, inte har beaktats i förslagen. Många tycker att informationen behöver tydliggöras för att kunna ta ställning, eller är kritiska till ekonomiska kalkyler, underlagsmaterial och konsekvensbedömningar. Illustrationerna i planprogrammet behöver nyanseras. Kompletteringar önskas med vinterbilder, bild av Broparken med tillägg av de byggnader som föreslås, vybilder mot entrén från Ropsten och siluetter. Bild och text behöver hänga samman mer. Småstadskaraktären visas exempelvis inte i illustrationerna. Faktafel gällande fel benämningar på gatunamn (exempelvis Holmiavägen) behöver revideras. Synpunkter finns även kring avgränsningen av programområdet som bör ändras så att stranden i anslutning till Norra Kungsvägen, där Akvatiska planeras, ingår. De som har yttrat sig om folkomröstningen är i stort sett positiva. En del tycker att det borde presenteras ett nollalternativ eller ett kraftigt nedbantat förslag inför en folkomröstning. Andra anser att partierna borde besluta vilken framtidsbild de står för och att kommunalvalet borde ersätta folkomröstningen. Akvatiska angränsar inte längre till programområdet och utgör idag ett eget planområde. Folkomröstning är inte längre aktuellt efter inriktningsbeslutet. Föreslagna lösningar tog på olika sätt hänsyn till de synpunkter som kom in under medborgardialogen 2012, och i fysisk planering vägs olika intressen mot varandra. I samrådshandlingen fokuserades materialet främst till de fyra frågeställningarna där de fem framtidsbilderna var exempel på hur stadsdelen skulle kunna utvecklas i stort beroende av vilka val som gjordes i frågeställningarna. Miljö- och stadsbyggnadskontoret har dock tagit till sig kritiken kring materialets otydlighet. Nu när programförslaget endast utgörs av en föreslagen utveckling är det lättare att beskriva hur förslaget är tänkt att utformas och dess konsekvenser. Faktafel har rättats till. I. Genomförande: 251 personer (11 %) har framfört synpunkter och funderingar kring genomförandefrågor. Det är de långa byggtiderna som oroar. Lidingö kommer att vara en byggarbetsplats i 10 till 15 år. En mindre omfattande utbyggnad förordas av många då den skulle ge en kortare utbyggnadstid. Projektet bör delas in i mindre deletapper och redovisas tydligare. 16

Efter samrådet har staden sett över genomförandet och utbyggnadstiden så att Centrum-Torsvik kommer att byggas ut i avskilda etapper. Detta för att undvika stora störningar i vardagen och för att upprätthålla ett väl fungerande samhälle. Genom att bygga ut etappvis kan också bostadsproduktionen anpassas och genomföras i den takt marknaden efterfrågar. Det är troligt att programområdet byggs ut i åtminstone tio deletapper. Utbyggnaden för den första etappen, Lidingö centrum kan påbörjas 2018 och den första delen av centrum kan invigas 2021. Hela området förväntas vara utbyggt år 2030. J. Service och handel: 211 personer (10 %) har yttrat sig om service och handel. Bland de som vill ha en utveckling av handel efterfrågas ett bredare utbud av restauranger och butiker, gärna med Lidingöprofil, det vill säga hälsosamt och ekologiskt. Ungdomar efterfrågar även mer specifika klädbutiker. En markering på kartor var förskolor och skolor ska placeras önskas. Miljö- och stadsbyggnadskontoret anser att en utvecklad handel i centrum är positiv då det kan innebära att fler Lidingöbor väljer att handla på ön. Det skapar i sin tur förutsättningar för fler mötesplatser såsom kaféer och restauranger. En handelsstrategi gjordes tidigt i programarbetet, vilken pekade på ett antal faktorer för att skapa ett livskraftigt utvecklat centrum. Bland annat handlar det om att erbjuda fler möjligheter till lokaler, utveckla och förstärka stråk och mötesplatser, förtäta med handel och bostäder samt att skapa ett promenadvänligt och tillgängligt centrum. I programarbetet har staden arbetat med ovanstående faktorer för att skapa ett attraktivt centrum för Lidingöborna. Synpunkten om förskolorna beaktas och är infört i planprogrammet. Ingen skola planeras i programområdet utan skolbarn kommer att hänvisas till närbelägna skolor såsom Torsviks skola och Bodal skola. K. Miljökonsekvenser: 147 personer (7 %) har yttrat sig angående miljökonsekvenser. Kompletteringar eller förtydliganden önskas angående luftkvaliteten vid tunnelmynningar och byggnader vars bevarande är osäkert, med analys och motiv till eventuell rivning. Bullerutredningen behöver fördjupas gällande buller från bussar och hamnverksamhet. Klargöranden önkas också gällande vibrationer och buller från omdragen spårväg liksom spårväg i befintligt läge med nya fordon. För kulturhistoriskt värdefulla byggnader se sakområde D. Störningar från buss- och spårtrafik i form av buller och vibrationer kommer att uppmärksammans i fortsatt planering. En bullerutredning (se Teknisk rapport 2014) visar att bullernivåerna främst överstigs utmed Stockholmsvägen, Södra Kungsvägen och Lejonvägen. Södra Kungsvägen föreslås få en kombination av bullerdämpande åtgärder som överdäckning, bullerskärmar och så kallad tyst asfalt. Utmed Lejonvägen föreslår bebyggelsens placering och utformning ske på ett sådant sätt att god ljudmiljö erhålls. Programområdet har efter inriktningsbeslutet minskats i omfattning och utsätts inte längre från buller från Frihamnen. En luftkvalitetsutredning (SLB: analys februari 17

2013) visar att halterna för NO 2 och PM10 ligger under gällande miljökvalitetsnormer. Ytterligare studier av miljökvalitetsnormer för luft kommer att utredas i detaljplaner vid behov. L. Kultur, sport, fritid: 127 personer (6 %) har yttrat sig om kultur, sport och fritid. En generell synpunkt är att det ska satsas mer på Lidingö som en grön och hälsosam ö. De mest förekommande specifika funktioner som önskas är ett kulturhus och andra platser/lokaler för kulturverksamhet samt simhall/badhus. Övriga funktioner som nämns är platser för idrott i form av exempelvis multisportarena, skatepark, klättervägg och isbana, samt vattenrelaterade funktioner som båt-, kanot- och surfbrädeuthyrning. Några önskar en utbyggnad av båtplatser och båtuppställning. Planprogrammet och efterföljande detaljplaner kan beroende på storlek skapa plats för kulturverksamhet. I fortsatt planering kan det även vara intressant att utreda om del av Stadshuset kan utvecklas till ett kulturcentrum. Inom programområdet är det svårt att hitta utrymme för nya idrottsplatser, idrottshallar och simhall. Ett förbättrat gång- och cykelvägnät som leder till befintliga motionsspår och idrottsplatser gör dock att stadsdelen får god tillgång till rekreationsområden. Inom stadsdelens grönområden är det viktigt att göra plats för spontana aktiviteter. Miljö- och stadsbyggnadskontoret tycker också att det är viktigt med båtplatser, men det går inte att lösa inom det minskade programområdet. M. Buller: 94 personer (4%) har haft något att säga om bullerfrågan. Bland de som är positiva till överdäckningen anser att den leder till en grön och tyst entré. I många yttranden uttrycks dock en oro över att en nyexploatering kommer att ge ett stort tryck på ett redan överbelastat trafiksystem och leda till att bullret i praktiken inte minskar. Den bullerminskning som sker i form av överdäckningar riskerar att förtas av trafikökningen. Många är kritiska till nya genomfartsgator och breddning av vägar då de anser att det har en negativ påverkan på boendemiljöer och Lidingös småskaliga karaktär. Lösningen anses i de flesta fall vara ett färre antal bostäder eller ett lägre exploateringstal vilket alstrar mindre trafik. Bland de som är negativa till överdäckning och Södra Kungsvägen i tunnel föreslår att bullerdämpning istället sker med enklare åtgärder som exempelvis en kort överdäckning kombinerat med tyst asfalt. Ett flertal är frågande till om det är lämpligt med bostäder längs Norra Kungsvägen då de kommer att utsättas för buller, något som programmet försöker motverka. För buller se sakområde B och K. N. Hållbarhet: 28 personer (cirka 1%) har berört hållbarhetsfrågor. Några tycker att det borde satsas mer på energisnåla, miljövänliga alternativ för kollektivtrafik och att gång och cykel ska prioriteras framför bil. I en del yttranden tas även miljöaspekten upp gällande val av material vid nybyggnad samt att det ska ställas krav på energisnålt byggande. 18

Den fysiska planeringen kan skapa goda förutsättningar för en hållbar stadsdel. En detaljplan kan dock inte innefatta eller reglera alla aspekter som behövs för en hållbar utveckling. Inom programarbetet för Centrum-Torsvik har därför ett hållbarhetsprogram upprättats. I det finns riktlinjer kring miljöcertifiering av byggnader där även energiförbrukning och hållbara materialval ingår. Denna riktlinje utgör inget hinder för framtida högre nivåer eller andra certifieringssystem med skarpare villkor. Hållbarhetsfrågorna kommer sedan att utvecklas i varje detaljplan. För gång, cykel och kollektivtrafik se sakområde E. O. Tillgänglighet: 26 personer (cirka 1%) har yttrat sig angående tillgänglighet. En god tillgänglighet för gång- och cykeltrafikanter, barnvagnar och äldre nämns av några boende. Förbättrad tillgänglighet till Millesgården och Torsviks torg från Lidingöbanan och stranden önskas i form av hissar eller rulltrappor. Tillgänglighet kommer att beaktas i kommande detaljplanarbete. Tillgänglighetsaspekter utanför det minskade programområdet för Centrum-Torsvik, till exempel hissar och rulltrappor från Lidingöbanans hållplats i Torsvik, hänvisas till tekniska förvaltningen. P. Trygghet och säkerhet: Ett fåtal, 10 personer (0,5%), har berört trygghets- och säkerhetsfrågan som tas upp generellt gällande utformning av offentliga rum, det vill säga att det ska finnas god belysning och god orienterbarhet. Trafikplanering ska bidra till att barn kan känna sig trygga. I programarbetet och i det övergripande gestaltningsprogramet kommer trygghet- och säkerhetsfrågorna att uppmärksammas. 19

Sakägare (enligt fastighetsförteckning) I denna del har sakägarnas (fastighetsägare enligt fastighetsförteckningen) synpunkter sammanställts och kommenterats då de har mer områdesspecifika synpunkter. Boende i bostadsrätter och hyresrätter som bor inom eller direkt anslutning till programområdet och som också betraktas som sakägare återfinns under Boende och privatpersoner. FASTIGHETSÄGARE RUNT CENTRUM: Brf Idun 9 är positiva till utveckling av Centrum-Torsvik då fler bostäder behövs i regionen. Ett bevarande av Lidingös särprägel kommer att utgöra en spännande kontrast till det som byggs på andra sidan bron. De vill bygga vidare på den befintliga strukturen med bebyggelse av hög arkitektonisk kvalité, omsorg om detaljer, småskalighet och innovation. Bebyggelsen ska vara väl anpassad till landskapet och befintlig bebyggelse och kvarteret Tor är ett dåligt exempel på anpassning. Småstadskaraktären ska även råda när det gäller gatubredd. Bebyggelse i 4-7 våningar är för storskalig och hör inte hemma i en stadsdel med småstadskaraktär, med undantag för Torsviks torg. En variation uppnås bäst genom att blanda befintlig bebyggelse med ny bebyggelse. Det bidrar också till en socialt hållbar stadsdel. Att riva och bygga nytt strider mot hållbarhetstankarna i programmet. En stadsbyggnadsvision saknas, samt analys av befintlig bebyggelse, stadsrum och sammanhang. Vad är hög kvalitet idag? Stadshuset och annan bebyggelse av hög kvalitet, som den vid Stockholmsvägen, bör bevaras. Föreslagen ny byggnad i anslutning till bostadsrättsföreningen Idun får vara maximalt 2-3 våningar och ska placeras på distans med park mellan byggnaderna utan något parkeringshus. Solstudier ska tas fram längre fram i processen. Brf Idun 9 uppskattar att Lejonvägen görs om till stadsgata men man bör bygga vidare på befintlig bebyggelsestruktur som finns vid Lidingö museum. Hastigheten bör sänkas vid centrum för att minska buller och öka trafiksäkerheten. En omdragning av Lidingöbanan är positiv men inte på egen banvall då det blir en barriär i stadsdelen. Gestaltningsprinciperna i programmet är bra men kan inte utläsas ur förslaget. En arkitekturtävling bör utlysas för att få in idéer. Projektmålet om ekonomi i balans ifrågasätts. 20

Efter samrådet och kommunstyrelsens inriktningsbeslut i december 2013 har projektets mål arbetats om för att bättre beskriva hur områdets karaktär ska bevaras och hur ny bebyggelse ska anpassas till denna. Det innebär bland annat att byggnadernas höjd i huvudsak varierar mellan tre till fem våningar och gatornas bredd har minskats. Ny och befintlig bebyggelse ska samspela med varandra, där äldre hus bidrar till småskaligheten. Detta kommer sedan att kompletteras med ett övergripande gestaltningsprogram som fördjupas för varje detaljplan. Åtgärder som rivning av Stadshuset och en omdragning av Lidingöbanan är inte aktuella efter inriktningsbeslutet. Programförslaget omöjliggör dock inte en omdragning av Lidingöbanan till centrum i framtiden. Bebyggelsens höjd intill Idun 9 får utredas i kommande detaljplan, men programmet bedömer att bebyggelsens höjd är någonstans mellan två och fem våningar. Solstudier ska göras i detaljplaneskedet. Miljö- och stadsbyggnadskontoret bedömer inte att det ska anläggas någon park i detta läge. I programmet illustreras dock en byggnad i korsningen Friggavägen/Odenvägen för att minimera insyn och skuggor på fastigheten Idun 9. I den fortsatta planeringen kommer markanvisningstävlingar i de flesta fall att genomföras där planprogram, gestaltningsprogram och hållbarhetsprogram utgör ett underlag. Ett alternativ är att staden låter utföra parallella arkitektuppdrag eller arkitekttävlingar i någon eller några detaljplaner. Hastigheter är inte en fråga som kan regleras i detaljplanen. Projektet Centrum-Torsvik styrs bland annat av direktivet att ekonomin ska vara i balans. Projektet ska bära sina egna kostnader och skattemedel ska inte finanisera utvecklingen av stadsdelen. Fastighetsägare till Drott 1 framför att det är faktafel att Holmiavägen kallas Drottvägen i förslagen och vill behålla prägeln av relativt låga hus. Sju våningar är på tok för högt och skär sig mot småstadstrivseln i centrum. Felaktigheten har rättats till. För områdets karaktär se yttrandet ovan. Fastighetsägare till Drott 18 förordar att Lidingöbanan går genom centrum och entrén till Lidingö ska överdäckas. Att förlägga Södra Kungsvägen i tunnel bör undvikas av kostnadsskäl. Bebyggelse i anslutning till Villa Oldenburg och på andra ställen nära villastaden ska hålla sig till den detaljplan som finns för Lidingö villastad, det vill säga två våningsplan plus källare. Fylgiavägen mot Lejonvägen ska hållas stängd så att det inte blir en genomfartsled. I enlighet med inriktningsbeslutet är Lidingöbanan kvar i befintlig sträckning, se yttrande ovan. Om vägar ska öppnas upp för genomfartstrafik är ingen planfråga utan hanteras av tekniska förvaltningen. 21