Häftiga hästskolampan Hanna



Relevanta dokument
Härliga hörselskydden Hilma

Trassliga trådspelet Troja

Flaxande fjärilen Frida

Krypande kaninen Karin

Lilla lyckohjulet Lina

Diviga diodtavlan Diana

Smidiga stegsnurraren Sonja

Fladdrande flygfäet Felicia

Strålande skrivaren Sara

Lysande läslampan Lillian

Flygande fågeln Fia. När du vevar på baksidan flaxar fågeln Fia med sin vinge. Se en film på produkten:

Spännande Skuggfiguren Sofia

Smarta sömnmaskinen Stina

Veviga vindsnurran Vilma

Mekaniska majblomman Maja

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Teknik Granbergsskolan 7-

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Tekniska produkter och system Teknisk problemlösning och kommunikation

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.

LEKTION 2: HUR JOBBAR EN INGENJÖR?

LPP Huset. Ett teknikarbete för år 9 Knorra 2016

Maria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40.

Sidor att läsa inför provet vecka 49

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

En produkts livscykel

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Personliga presenteraren Pamela

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

Sagt & gjort. House of Alvik

Kommentarmaterial till kursplanen i teknik

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin

Subtraktion. Udda och jämnt. Volym. Pengar och enheten kronor. Taluppfattning Klockans halva och hela timmar Talen Geometriska objekt

Röda tråden. Tekniska lösningar. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Centralt innehåll. Åk4 Åk 5 Åk 6

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Skejtarna i rampen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Förslag på kunskapskrav och förmågor

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

Kort om kursplanen i teknik

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Nallelek Lärarvägledning

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola

Programmering och digital kompetens

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Tema Fågelholk - ett teknikarbete för klass 6-7

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Sagor och berättelser

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Enkel rak plastplog. Fäst med eltejp som ovan eller på annat sätt. Såga till plogen eller skär ut den med mattkniv

FM/MW BORDSRADIO RETROSTIL I TRÄ HRA1500N SVENSK MANUAL

På jakt med geocaching

NINE EAGLES Solo Pro 180 3D NINE EAGLES 04.NE318A vol. 1

MÄSSHANDBOK ENTREPRENÖRSKAP PÅ RIKTIGT 2016 KRONOBERG

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Lyssna på musik hemma

Allmän del I den första delen beskriver och förklarar man i allmänna ordalag vad som är målet med instruktionen:

Pedagogisk planering

Storyline Familjen Bilgren

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

Micro:bit. Koppla till elektronik

Workshop Micro:bit Maria Sandfjord Helene Zeland Bodin

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

Elektricitet studieuppgifter med lösning.

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Piffiga plexitavlan Pia

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Spänning. Sluten krets, kopplingsschema, seriekoppling, parallellkoppling.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Vikingatiden. - kreativt på olika sätt

Transkript:

Häftiga hästskolampan Hanna En återvunnen hästsko med lysdioder istället för sömmar. Lysande design som bringar tur! Se en film på produkten: http://youtu.be/twyg12aj3ci Vilket material behöver man? Naturträ Hästsko Lysdioder Batterihållare för 2 st R6-batterier Säkring Kopplingstråd Strömställare Vilka verktyg behöver man? Borrmaskin, träborr och metallborr Lödutrustning Skaltång Fräs Skruvmejsel Glöm inte att använda skyddsutrustning när du arbetar med maskiner och verktyg! Komtek har använt naturträ och fräst ut ett hålrum på undersidan för att gömma batteripaketet. Finns inte någon fräs att tillgå kan batterihållaren limmas fast på baksidan av trästycket. Hästskon själv leder ström så det gäller att vara noggrann när man jobbar med elektroniken för att minska risken för kortslutning. Att tejpa eller måla baksidan ger extra säkerhet. Lysdioder kräver olika spänning och ström och måste passa ihop med batterierna om det ska fungera. Känner du dig osäker kan du be om hjälp när du handlar dioderna. På KomTek gör deltagarna den häftiga hästskolampan Hanna från 10 år och uppåt.

KomTek har borrat upp hålen för sömmarna till 5 mm i diameter för att den valda lysdioden ska få plats. Ett enklare alternativ kan vara att sätta miniglödlampor i de stora hålen. Enklast blir det om dioderna placeras i hålen vända åt samma håll, Alla långa ben (plus) åt samma sida. Böjs benen ner mot nästa lysdiod kan dom lödas direkt på varann. Långt ben till långt ben och kort ben till kort ben. Det här kallas att parallellkoppla lysdioderna. Tänk på att hästskon också är i metall så att lysdiodernas ben inte nuddar någonstans! De båda sidornas lysdioder kopplas ihop. Man använder olikfärgade sladdar för att markera polariteten, röd betyder plus och svart betyder minus. KomTek har fräst ut ett utrymme på undersidan att gömma batterier och sladdar i. För vippströmställaren är det fräst nästan ända ut till barken så att spaken ska kunna nå genom materialet och sticka fram på utsidan.

KomTek har borrat ett hål i tån på hästskon för att kunna fästa den i träbiten. För sladdarna är det borrat ett extra hål så dom kommer ut i facket där batterierna och vippströmställaren ska finnas. Kopplingsschema för hela strömkretsen hittar du på nästa sida! Ett hål genom barken in i den extra utfräsningen ger plats åt vippströmställaren. Lysdioderna och vippströmställaren är kopplade till batterierna via säkring och en resistor. Tejpa säkringen med eltejp så att ingen metall är synlig. En tunn plastbit blir lock och håller batterier och sladdar på plats.

Lysdioder När man kopplar ihop lysdioderna så ska alltid det långa benet på lysdioden kopplas till plus på batteriet, röd sladd. Minus (svart sladd) ska alltid kopplas till det korta benet på lysdioden. Benen på lysdioden kan man klippa av lite om man tycker de är för långa, glöm inte bort att klippa av benen så man vet vilket som är det långa och korta. Av/På D1 S1 D2 PPTC1 R1 B1 Komtek Halmstad 2012-07-08 SB

För pedagoger Kopplingar till läroplanen i teknik (om man bland annat använder sig av nedan listade aktiviteter och frågeställningar). De rödmarkerade punkterna är det vi på KomTek kopplar till läroplanen, det finns säkert flera, fundera själv eller bolla med någon kollega. Vi börjar med läroplanen för förskolan och sedan årskurs 1-3, 4-6 och sist 7-9. Efter läroplanskopplingarna kommer tips på aktiviteter och frågeställningar samt lite tankar från KomTek. Förskolan Lpfö 98/10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Övriga tankar från KomTek med koppling till förskolan Det går att använda även de lite svårare KomTek-produkterna i en förskolegrupp genom att låta barnen utforska vad som händer när man vevar eller trycker på en knapp på de olika figurerna. Se vad som händer med barnen när de upptäcker hur figuren fungerar och lyssna på vilka frågor de ställer. Svara med en motfråga och tyck inte det är jobbigt om du inte kan svara på barnens frågor. Fundera på svaren tillsammans med barnen. Lgr11-teknik Årskurs 1-3 Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion. Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen. Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid? Säkerhet vid teknikanvändning.

Lgr11-teknik Årskurs 4-6 Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. Hur vanliga och hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda. Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse. Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system. Vanliga material och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller. Vanliga tekniska system i hemmet och samhället. Några delar i systemen och hur de samverkar. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval. Lgr11-teknik Årskurs 7-9 Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner. Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter. Bearbetning av råvara från färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process. Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system. Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information. Betydelsen av egenskaper vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.

Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik och elektronik. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. Internet och andra globala tekniska system. Systemets fördelar, risker och sårbarhet. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. Aktiviteter/frågeställningar att koppla till produkten Rita av produkten för hand/i datorn (i skala eller inte) Måttsätt ritningen Skriv en instruktion om hur du tillverkade produkten Skriv en saga där produkten ingår Skriv en lista på alla olika verktyg du har använt (använd rätt benämning) Hur såg verktygen ut förr i tiden? Vilken utveckling har skett? Under hur lång tid? Ser något verktyg ut på samma sätt idag som långt tillbaka i tiden? Vilket/vilka? Vem har uppfunnit de olika verktygen? o Hur många män respektive kvinnor har uppfunnit verktyg eller utvecklat andra delar i din produkt? Vad måste man tänka på, säkerhetsmässigt, när man använder de olika verktygen? Skriv en ordlista på alla olika delar som produkten innehåller o T.ex. remskiva, el-motor, hjul med mera Vilka olika material har du använt vid tillverkningen? Var använder man samma material i verkligheten? Vilket material har högst hållfasthet? Varför då? Hur skulle man kunna öka hållfastheten?

Finns det olika typer av samma material? Är vissa mer hållfasta än andra? Varför då? Kan man använda andra bättre material än de man använde denna gång? Vilka i så fall? Hur tillverkar man de olika materialen som du använt? Var ligger dessa företag (världsdel)? Hur påverkas vi som land av att vi använder de olika delarna till produkten? Fokus på material, tillverkningsland, arbetsförhållanden i landet, jämställdhet i fabriken med mera. Varför ligger inte produktionen i Sverige? Vad skulle vi kunna göra för att få produktionen till Sverige? Vill vi ha produktionen till Sverige och i så fall varför? Vem riktar sig produkten till, vilken målgrupp? Kan man ändra något på produkten för att den ska tilltala ytterligare någon annan målgrupp? Ingår någon del av produkten i någon annan produkt som du använder? Vilken/vilka? Är den tillverkade produkten ett eget tekniskt system? Ingår några av delarna i andra större tekniska system? Vad använder vi för olika tekniska system dagligen? o Cykeln, telefonen, datorn, skateboarden, dvd-spelaren, spisen, elvispen med mera. Kan du hitta samma rörelse någon annanstans i din vardag? Var? Är produkten miljövänlig? Utveckla svaret. o Innehåller produkten batterier? o Kan man använda någon miljövänligare el än batterier? o Vilket träslag har vi använt i produkten? Bra eller dåligt för miljön? Vad kan man använda produkten till? o Är den bara rolig att leka med eller kan den ha ett annat syfte? Välgörenhet eller sälja på torget för att få in pengar till klassfesten? Gör undersökningar om hur omgivningen skulle vilja att figuren såg ut för att man skulle vilja köpa den. o Är vissa färger mer populära än andra? Gör diagram. o Vill pojkar och flickor ha samma färg på sin figur? Om inte, varför då? Det går hitta på hur många frågeställningar som helst. Bara fantasin sätter stopp! Övriga tankar från KomTek Låt eleverna ha en modell av figuren att titta på vid tillverkningen. KomTek har framgångsrikt provat att lägga fram material och sedan förklarat med ord vad de ska tillverka, vilket vi har sett fungera utmärkt även i mer oerfarna och yngre grupper. Genom att inte använda instruktioner lär man eleverna att jobba mer entreprenöriellt, vilket också står i läroplanen att man ska uppfylla.

Entreprenöriellt lärande handlar om o att eleverna ska använda sin kreativitet och nyfikenhet för att lösa problem och förverkliga sina idéer. o att få eleverna att känna självtillit, ge dem mod att ta risker och tro på sina idéer. Utmana eleverna med att de måste byta ut en del mot en liknande fast i ett annat material. o Till exempel: vi använde ett gångjärn på produkten, vad kan jag använda istället (tygbit, hårdpapp med ett veck, bomullsband, löv, plast)? Är det någon skillnad på ett gångjärn på en dörr jämfört med på ett fönster? Hur såg gångjärn ut förr i tiden? Hur gammalt är gångjärnet? Vem uppfann gångjärnet? En tjej eller kille? Är det flest tjejer eller killar som uppfinner saker? Varför ser det ut så i samhället? Istället för att visa en färdig figur/produkt kan man låta eleverna skapa helt fritt utifrån ett visst tema eller utan några riktlinjer, men man kanske kan ge eleverna en viss rörelse att utgå från. En elev kanske ser en katt som hoppar ut från en låda framför sig och en annan elev ser en figur som automatiskt lyfter på hatten när man visar upp endast tekniken (utan en figur). Teknik är inte bara rörelser, men det är en rolig och tankeväckande del av det fantastiska ämnet som kan innefatta så många saker. Genom att tillverka en rolig produkt som rör sig kan man starta upp en diskussion om rörelser som finns i samhället. Se frågeställningar ovan. Tänk på att man som tekniklärare inte kan ha svaren på allt. Låt eleverna vara med och söka svar på sina frågor. På KomTek tycker vi att det är helt okej att, som både barn och vuxen, inte kunna allt! Glöm inte! Ha kul! Gör fel!