Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem

Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld där varje barn uppskattas och respekteras, där alla barn har inflytande och där alla barn har möjligheter och framtidstro. Rädda Barnen ger ut böcker och rapporter för att sprida kunskap om barns förhållanden, ge vägledning och inspirera till nya tankar och diskussioner. Du kan beställa våra publikationer genom att ta direktkontakt med oss, eller genom att gå in på vår hemsida på Internet, www.rb.se/bokhandel 2008 Rädda Barnen Källa: LunarStorm, januari 2008 och höring med 4 ungdomar, oktober 2007 Ett stort tack till alla ungdomar som medverkat. ISBN: 978-91-7321-274-8 Art nr: 10120 Författare: Anna Frenning Arbetsgrupp: Anna Frenning och Michaela Sjögren Cronstedt Layout: Ulla Ståhl Rädda Barnen 107 88 Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: 08-698 90 00 www.rb.se info@rb.se

Innehåll 1. Introduktion 5 2. Sammanfattning och slutsatser 6 2.1 Barnens/ungdomarnas åsikter 6 2.2 Utredningens och Rädda Barnens förslag 6 3. Bakgrund och metoder 8 4. Redovisning av undersökningen 9 4.1 Kontakten med socialtjänsten 9 4.2 Oberoende person utanför socialtjänsten och familjehemmet 15 4.3 Information 19 5. Enkäten i korthet 21 6. Rädda Barnen föreslår i korthet 21

1. Introduktion Att barn har rätt att bli hörda i frågor som rör dem slås fast i Barnkonventionens artikel 12. Det är också så att de som lever i en situation är de som bäst vet hur det är, och ofta vet hur en situation kan förändras för att det ska bli bättre. Rädda Barnen strävar därför alltid efter att föra fram barns röster i de sammanhang där viktiga frågor rörande deras framtid behandlas. Vi har i denna rapport velat samla barns röster kring tillsynen av familjehem. Dels har vi träffat fyra ungdomar som bor eller har bott i familjehem, dels har vi genomfört en enkät på Lunarstorm där vi bett ungdomar som bor eller har bott i familjehem att svara. Sammanlagt har 120 personer svarat på våra frågor. Den första november 2004 fanns 6270 ungdomar mellan 13 och 21 år placerade i familjehem. Förutsatt att siffrorna ser ungefär likadana ut idag kan man anta att de som svarat utgör cirka 1,8 procent av hela gruppen. Urvalet är självklart inte representativt, men det ger ändå en fingervisning om situationen för och åsikterna hos ett stort antal barn och unga i familjehem. Resultatet bekräftas dessutom av erfarenheter från Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris, som träffat ett stort antal familjehemsplacerade barn. Frågorna handlar om den uppföljning/tillsyn som myndigheterna är skyldiga att göra av alla placeringar i familjehem. Ungdomarna har också fått fundera kring andra lösningar än de som finns idag. Vi hoppas att svaren ska bli ett bidrag bland annat i regeringens arbete med att ändra reglerna för tillsyn inom socialtjänsten. Den här rapporten kommer därför att bifogas vårt remissvar till utredningen Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten; SOU 2007:82. 5

2. Sammanfattning och slutsatser 2.1 Barnens/ungdomarnas åsikter De frågor som ställdes både i direktkontakten och i enkäten rörde i huvudsak tre områden: 1. Kontakten med socialtjänsten 2. Ska det finnas en oberoende kontaktperson utanför socialtjänsten och familjehemmet? 3. Information Rädda Barnens undersökningar visar stora brister i socialtjänstens kontakter med de unga och familjehemmen. Av de barn och ungdomar som svarat på frågorna tror mindre än en fjärdedel att socialtjänsten har koll på hur de har det i familjehemmet. 38 procent anser att socialtjänsten har sådär god koll på hur de har det i familjehemmet. Övriga nästan 40 procent har kryssat för svarsalternativ som visar på dåligt eller mycket dåligt förtroende för socialtjänsten. Ungdomarna uttrycker också att socialtjänsten är dåliga på att hämta information direkt från den unge utan att familjen hör. Endast 6 procent svarar att de träffar sin kontaktperson från socialtjänsten på ett sådant sätt att de verkligen har möjlighet att uttrycka sig fritt och länge utan inblandning från familjen. Ytterligare knappt 30 procent anger att deras socialtjänstkontakt träffar dem enskilt en stund. Resten, nästan 65 procent, anger att de inte träffar sin socialsekreterare enskilt alls. De viktigaste egenskaperna hos en bra företrädare för socialtjänsten är att han/hon är varm och trygg tycker en stor majoritet av dem som svarat, medan ung och rolig bara fick en tredjedel så många röster. Mer än 97 procent svarade att de vill att det ska finnas en oberoende person utanför både socialtjänsten och familjehemmet som de kan vända sig till. Ett argument för detta som återkommer i enkätsvaren är att det behövs någon man kan prata med utan att det blir värsta grejen av det. Det man efterlyser är en ventil för samtal, och hjälp med konfliktlösning - inte bara ytterligare en perifer myndighetsperson. På frågan hur en sådan person ska vara har 55 procent angett att det ska vara en person som de känner bra och som de själva får välja. De svarar också att de vill ha tät kontakt med en sådan person. En majoritet vill ha telefonkontakt en gång i veckan, besök en gång i månaden, samt att personen ska finnas tillgänglig på mail eller telefon även utanför detta. När det gäller information ställdes frågan något olika i vårt direktmöte med ungdomar och i enkäten. Frågan i enkäten anknyter mer till det som tas upp i utredningen; information om barns rättigheter, lagstiftning och om vart man kan vända sig, medan den andra gruppen fick lite öppnare frågor. Båda grupperna svarade dock att de vill ha information både muntligt och skriftligt av sin socialsekreterare. De ungdomar vi träffade personligen valde att lyfta fram sitt behov av information om själva hemmet och planer för vistelsetiden som det absolut viktigaste. 2.2 Utredningens och Rädda Barnens förslag Ungdomarnas svar kring kontakten med socialtjänsten tyder på att det är angeläget att reformera tillsynen snarast. I betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten; SOU 2007:82 föreslås bland annat att det ska inrättas en ny statlig tillsynsmyndighet, med regional organisation. Den ska ansvara för tillsyn inom både socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens områden samt för den verksamhet som bedrivs via SiS institutioner. 6

Den nya tillsynsmyndigheten ska enligt förslaget inrättas i två steg. Först ska tillsynen över socialtjänsten föras över till Socialstyrelsen, som redan ansvarar för tillsynen inom hälso- och sjukvårdens område. Socialstyrelsen får då under en övergångsperiod hand om tillsynsmyndighetens uppgifter. Rädda Barnen tycker att förslaget med en ny tillsynsmyndighet är mycket bra, men vi är starkt kritiska till omvägen över Socialstyrelsen. Det är olyckligt att samma myndighet både utfärdar regler och kontrollerar om de efterlevs vilket blir fallet om Socialstyrelsen sköter tillsynen. Två förändringar tar dessutom mer tid i anspråk än en. Risken är stor att de viktiga reformerna dröjer, och till och med att steg två den nya myndigheten - aldrig blir av. Om tillsynsmyndigheten placeras på Socialstyrelsen finns det risk för att den etablerade myndigheten får en dominerande roll vid starten av den nya myndigheten, vilket också kan vara en hämsko för förändringar. Rädda Barnen föreslår att den nya myndigheten inrättas snarast, utan mellanperiod med placering hos Socialstyrelsen. Vi föreslår också att tillsynsmyndigheten får den kompetenshöjning och det resurstillskott som utredningen föreslagit så snart som möjligt. Utredningen går inte in på hur socialtjänstens företrädare bör vara, men Rädda Barnen vill mot bakgrund av vad som framkommit i undersökningen uppmana kommuner att särskilt söka efter personer som utstrålar värme och trygghet när de rekryterar personer som ska arbeta med familjehemsplaceringar. Utredningen har föreslagit en försöksverksamhet med tillsynsombud under tre år i ett antal kommuner. Dessa personer ska besöka familjehemmen fyra gånger per år, de ska utses av tillsynsmyndigheten, minst ett ombud per kommun. Förslaget motsvarar vår frågeställning om oberoende person. Modellen för utredningens förslag är hämtat från Norge, men har modererats i det svenska förslaget. I Norge har barnen själva stort inflytande över valet av ombud. I det svenska förslaget finns inte sådana valmöjligheter. Utredningen skriver om sitt förslag En sådan modell innebär inte samma möjligheter att skapa direkt tillit mellan ombud och barn och det enskilda barnet begränsas i sin möjlighet att själv påverka valet av ombud. Rädda Barnen anser, efter att ha tagit del av enkätsvaren, att förslaget med tillsynsombud bör ändras i två avseenden. Den norska modellen förefaller ligga närmare de önskemål som de unga själva uttrycker, i vart fal med avseende på val av person. Om barnen i högre utsträckning får välja ökar möjligen kraven på handledning. Rädda Barnen kan inte se något hinder för att dessa personer ändå kan vara anställda av tillsynsmyndigheten, som också i så fall kan stå för handledningen. I enlighet med svaren i undersökningen föreslår Rädda Barnen vidare att tillsynsombuden ska kunna besöka barnen/ungdomarna oftare än fyra gånger per år, samt vara lättillgängliga mellan besöken. Utredningen föreslår också att tillsynsmyndigheten ska ta fram ett informationsmaterial och att den placerande myndigheten, kommunen respektive SiS, ska förmedla informationen. Förslaget stämmer väl med ungdomarnas önskemål i enkäten. Rädda Barnen föreslår mot bakgrund av svaren från våra direktkontakter med ungdomar att man bör överväga om det i samma uppdrag ska ingå att utforma en lathund, med uppgifter om familjen och framtiden, som ska ges varje barn vid en placering. Denna information behöver ges såväl före, som under och efter placeringen. Erfarenheter från Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris visar att barn som placeras i familjehem, liksom andra barn i kris, inte förmår ta till sig all information vid ett enstaka informationstillfälle. Att ge rätt information, på rätt sätt, vid rätt tillfälle och i barnets takt är ett kvalificerat arbete som det kan vara bra att få handfast påminnelse om. Det är kanske inte alltid möjligt att ge upplysning om hur länge en placering ska vara, men om så inte är fallet bör detta förklaras och motiveras så att barnet/ungdomen förstår. 7

3. Bakgrund och metod Denna undersökning är en uppföljning av tidigare konsultationer med barn och unga i familjehem och hem för vård och boende. Boken Rakt från hjärtat, som bygger på de möten vi kallar höringar, kom ut 2005 och var ett viktigt bidrag till debatten då. Höringar är en metod för att på ett kreativt sätt kommunicera med barn kring deras situation. Metoden har utvecklats av norska Forändringsfabrikken och därför anammade vi det norska ordet för hearing. Boken Rakt från hjärtat överlämnades av ungdomar som deltagit i höringarna till företrädare för den utredning kring den sociala barn- och ungdomsvården som arbetade då, och som sedermera lämnade betänkandet SOU 2005:81. Redan dessförinnan visste man att det finns stora brister i tillsynen inom socialtjänsten, inte minst på de områden som rör barn. Ytterligare en statlig utredning har arbetat med den frågan, och har nu lämnat betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn inom socialtjänsten, SOU 2007:82. I föreliggande rapport redovisas dels resultatet från en uppföljande höring, som gjordes hösten 2007 med fyra ungdomar som bor i familjehem, dels svaren i enkäten på Lunarstorm. Svaren överensstämmer för övrigt väl med erfarenheter från Rädda Barnens Centrum för barn och unga i kris, som sedan länge träffar enskilda barn i familjehem för samtalsterapier. Eftersom höringen och enkäten berör samma områden är synpunkterna blandade under de tre huvudrubrikerna: 1. Kontakten med socialtjänsten 2. Oberoende person utanför socialtjänsten och familjehemmet 3. Information Ungdomarnas åsikter om hur kontakten med socialtjänsten fungerar idag är utgångspunkt för resten av frågeställningarna. De har också svarat på frågor om vilka egenskaper som är viktigast hos en riktigt bra socialsekreterare. Frågan om en oberoende person utanför socialtjänsten och familjehemmet bygger på röster från unga som medverkat i tidigare höringar, och från barn som fått behandling hos Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris. Svaren ger möjlighet till reflektioner kring utredningsförslaget om särskilda tillsynsombud, men ungdomarna har själva haft möjlighet att formulera hur de skulle vilja se att en sådan oberoende instans/person skulle vara, utan bindning till utredningens förslag. Den sista frågan rör information. I Rakt från hjärtat kommer det fram att ungdomar som är placerade i samhällets vård har mycket dålig kännedom om sina rättigheter och upplever en brist på information. Ungdomarna som svarat i den här uppföljande undersökningen har fått mer preciserade frågor om när, hur och av vem informationen ska ges, men också om vad de vill bli informerade om. 8

4. Redovisning av undersökningen 4.1 Kontakten med socialtjänsten Höringen: Ungdomarna fick med hjälp av foton visa vad som var bra och dåligt i kontakten med deras socialsekreterare. Citaten är tagna från den muntliga presentationen av arbetet. Bra Information. Soctanten frågar om han vill ha information om fosterfamiljen och om sin framtid. Att han kommer bo där tills han vill flytta. Alltså man ska ju inte ge barn en massa böcker men det visar att man ska vara välinformerad om vad som kommer att hända framöver Visar också att det är bra att soc kommer på regelbundna tider. Min brukar ringa och kolla hur det är. Kommer en gång i halvåret. Skulle vara bra om hon kom en gång i månaden. En kontaktperson kan komma en gång i veckan. 9

Dåligt Tvång. Att bli tvingad att göra saker som man inte vill, till exempel skriva om sånt som varit jobbigt, fast man inte vill. Eller att träffa sin mamma, om man inte vill det. Typ om man försöker få kontakt med soc för nåt man kom på som man vill prata med henne om. Då vill man att hon ska komma ut hyfsat tidigt, inte två månader senare. Varför lyssnar ingen på mig? Först kom hon från soc hem till fosterfamiljen, pratade ungefär en timme hon och jag, sedan pratade hon med fosterföräldrarna i flera timmar, även om inte jag var färdig 10

Enkäten: Känner du att soc har koll på hur du egentligen har det på familjehemmet? Här händer det så m ycket sjuka grejer att jag inte kan snacka med någon om det. Det skiter väl de i?! Sådär Ja det tror jag. Ja absolut. 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% När de är på besök hos dig och kollar hur du har det kallas det Tillsyn. Hur brukar det vara när socpersonen kommer? Jag och socpersonen brukar ta en promenad eller nåt så vi verkligen hinner prata själva ordentligt, innan hon/han träffar familjen. Socpersonen träffar mig en stund först, sen fikar vi alla tillsammans. Vi sitter alla och fikar, sen drar socpersonen. Soc och familjen sitter och pratar, men jag brukar sticka ut. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 11

Vad önskar du att han/hon skulle göra/säga/vara/se på besöken? Är det något du känner att de missar? Svararna fick skriva in sina synpunkter fritt. 79 personer skrev något i raden. Så här svarade de: En ja. Åtta nej. Tre vet inte. 19 är positiva till det som händer under besöken. 48 har tydligt formulerad kritik av något slag. 24 anger på olika sätt att soc inte lyssnar ordentligt på dem, eller att de inte får träffa sin kontaktperson ensamma. 12 anger att soc borde titta noggrannare/komma oanmäld/se hur det är egentligen. 2 svarar att soc inte kommer på besök. Exempel på svar: Bry sig lite mera om mig som person, inte bara se till sina lagar å paragrafer. Dom missar ofta att prata med den placerade och pratar ofta över huvudet på en! Mitt intryck då är att familjen sätter upp en fasad och gör sig till. Visar inte sitt rätta jag De tar sällan upp vad man är bra på. Att dom skulle bry sig mer om vad jag tycker och tänker istället för att säga att jag ska prata med familjemamman/familjepappan eller familjeföräldrarna bestämmer vad som ska ske. 12

Höringen: Uppdrag: Gör en annons för den person som ska utöva tillsyn över familjehem. Man ska kunna känna sig trygg hos kontaktpersonen. Han/hon ska kunna vara öppen för saker man säger. Vara snäll och omtänksam, det sitter i hjärtat. Hjärtat står för kärlek och värme. Ska vara smart, modig, och ha humor. 13

Många barn som har det jobbigt känner sig osynliga. Jobbet är att hjälpa barnen som känner sig osynliga och göra dem synliga. Att barnet känner att man kan ringa när man vill nåt ha den vid sin sida. Det är kanske en småsak för en person men en stor sak för en annan. Ta barnet i första hand, prata enskilt med barnet. Man ska inte fråga inför familjen om man har nåt man vill prata om det ska vara barnet i första hand. Hemmet är bara ett skal det spelar ingen roll hur det ser ut i huset, utan det är hur det är med människorna som är viktigt. 14

Enkäten: Vilka egenskaper skulle du efterfråga om du fick göra en jobbannons för den perfekta soctanten? Välj två alternativ. Brinnande intresse för andra människor Kom petent, välutbildad Varm och trygg Ung och rolig 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 4.2 Oberoende person utanför socialtjänsten och familjehemmet Höringen: Ungdomarna fick rösta med röstsedlar på om de ville att det skulle finnas en oberoende person utanför soc och familjehemmet som de kunde vända sig till. Tre JA-röster, en NEJ-röst Enkäten: Borde det finnas någon utanför både soc och familjehemmet, men som ändå fattar vad det handlar om, som man kan kontakta om det kör ihop sig helt? Nej Ja 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 15

Varför/Varför inte? Här fanns en rad för egna svar. 77 svarade. 2 anger att det skulle bli jobbigt, eller att man klarar sig med kompisar. Resten är positiva till idén. 3 har svarat saker som handlar om att soc inte alltid har tid eller finns till hands. Exempel på den vanligaste typen av svar: Det skulle bara vara skönt att tala ut om alla saker som har hänt för någon som förstår en väl. För man kanske inte gillar soc och då kan det vara skönt att kunna vända sig till någon annan ifall det kniper. Ja, både soc och familjehemmet gör det bara för pengarna.. jag vill ha någon som gör det för min skull. För att det skulle vara skönt att få snacka ut om saker som hänt utan att det blir värsta grejen av det! Någon som man kan prata kritik med utan att känna att man sårar någon. 16

Hur vill du i så fall att en sådan person ska vara? Någon som jag känner bra och som jag får välja En expert på att reda ut jobbiga situationer m en behöver inte vara nån jag känner väl. Ungefär som en socperson Annat 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Annat (några av de förslag som svararna själva lämnade): En som lyssnar och inte bara ser till problemet utan personen En vuxen människa som känner en, men inte ens familj. Och man måste ha kemi. Någon som vet vad det handlar om. Psykolog Höringen: Vad ska en sådan person göra? (och lite hur ska den vara?) Ungdomarna fick skriva sina svar på lappar som samlades in. Om personen: Lättförstående person. Man ska kunna lita på personen. Ha förtroende. Ganska ung, ej sur & tvär. Om ej sociala lyssnar på barnet då ska den oberoende kuratorn göra det. Man/kvinna spelar ingen roll. Göra gemensamma saker. Helt oberoende, alltså en person man ej känner, den personen skall kunna ha egen uppfattning om en själv. 17

Om behörighet: Kunna lösa problem i familjen. Personen ska ej kunna flytta på en, men ska kunna ha en påverkan. Ha möten med barnet, på barnets bevåg, skall även ha möten med familjen på familjens bevåg. Förmedlare barn familj. Kommentarer: Det ska vara någon som inte vet något i förväg om personen, som inte har förutfattade meningar. Den ska alltid döma till barnets fördel. Ska göra noggranna utredningar. Ska ha makt att flytta barnet om ingen lösning görs. Vad ska en sådan person INTE göra? Inget beslut utan utredning. Att inte kunna överge makten till barnet eller familjen. Den får inte överlämna till familjen eller barnet att lösa konflikter. Enkäten: Vad ska en sådan person göra? Du behöver nog sätta flera kryss. Ändra soc beslut genast om det verkligen är jobbigt Ändra soc beslut efter noggrann utredning Prata så att konflikter mellan mig och soc/familjen löser sig Finnas tillgänglig på mail eller telefon om det krisar riktigt Göra en extra tillsyn (förutom soc) en gång i halvåret Komma en gång i halvåret, men ska gå lätt att nå Komma en gång i månaden och ska gå lätt att nå Ringa en gång i månaden och ska gå lätt att nå Ringa en gång i veckan 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 18

4.3 Information Höringen: Barn och unga i familjehem har rätt att få information, men många upplever att de inte får tillräckligt med information, eller att de inte får den på rätt sätt. Ungdomarna på höringen fick stoppa lappar i fyra lådor med orden VAD, NÄR, HUR och VEM. Vad för information behöver du som placerad i familjehem för att kunna utöva ditt inflytande? Vad som kommer att hända i framtiden. Besökstid med föräldrarna. Rättigheter. E dom sportintresserade? Vad har de för intresse helt enkelt. Hur många familjen består av. Har de några husdjur. Bor de i stan eller på landet. Vart ska man flytta, vad familjen har för intresse, vad familjen består av. Period, hur länge man ska bo där. Framtiden? Skola? Fritid? Familjen. Föräldrar/barnen. När behöver man informationen? När fosterbarnet känner att det är OK. Vid nya bestämmelser. ENSKILT (socialsekreterare och barnet). Viktiga händelser. Hur/på vilket sätt ska den lämnas? När man pratar (att prata inte ngt brev eller att familjen säger det). Få papper på informationen (först att prata om det, sedan få det skriftligt). Muntligt (första gången) (vid nya bestämmelser). Skriftligt (pärm). Vem bör ge informationen? Kontaktperson, socialassistent. Socialsekreterare eller kontaktperson. EJ fostermamma/pappa. 19

Enkäten: Du har rätt att få information om vad lagen säger, och vart du kan vända dig för att förändra din situation om du skulle vilja. Hur skulle du vilja ha den informationen, och av vem? Du behöver nog sätta flera kryss. Av familjen Av soc På en klisterlapp eller en liten folder som jag kan ha i fickan På en Internetsida Via mail På telefon Skriftligt Muntligt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Finns det något annat du har funderat på som handlar om hur du har det eller hur kontakten med de vuxna funkar? I så fall vad? De flesta skrev nej eller lämnade fältet tomt. Men några lämnade reflektioner, bland dessa fanns: De slår mig Kontakterna fungerar skit! Jag har tur och bor hos en super bra familj Nej, men ofta glömmer de höra av sig 20

5. Enkäten i korthet Mindre än en fjärdedel tror att socialtjänsten har koll på hur de har det i familjehemmet. 65 procent anger att de inte brukar träffa sin socialsekreterare enskilt när han/hon är på besök i hemmet. Tre av fyra vill ha med varm och trygg som krav för anställning inom socialtjänsten. 97 procent vill att det ska finnas en oberoende person utanför socialtjänsten och familjehemmet som de kan tala med. En majoritet vill att det ska vara en person som de själva får vara med och välja, och de vill att denna person ska komma en gång i månaden samt finnas tillgänglig på mail och telefon. En stor majoritet vill att information om lagar och vart man kan vända sig ska ges muntligt och skriftligt och av socialtjänsten. Det är viktigt att få information om familjen och hur länge man ska stanna. 6. Rädda Barnen föreslår i korthet Att förslaget med tillsynsmyndighet genomförs fullt ut snarast, och att nödvändiga medel för detta avsätts redan nu. Att kommunerna när de rekryterar personer som ska arbeta med familjehemsplaceringar särskilt letar efter personer som är omvittnat bra på att relatera till barn och ungdomar, som har personlig mognad, och som tycker det är viktigt att kunna förmedla värme och trygghet. Att förslaget med en försöksperiod med tillsynsombud för familjehemsplacerade barn ses över så att barnen själva har större möjlighet att påverka valet av ombud. Och att ombuden har tätare kontakter med de barn/ungdomar som så önskar. Att det informationsmaterial som föreslås tas fram av tillsynsmyndigheten också ska innehålla en lathund om vad som ska ingå i den specifika informationen om familjehemmet. Denna information ska lämnas före, under och efter placeringen för att barnet ska kunna ta till sig den. En sådan lathund kan tjäna som påminnelse för den anställde, men den kan också visa för den unge vilka saker han/hon har rätt att få veta inför placeringen. Att kommunerna redan nu ser till att personer från socialtjänsten som besöker placerade barn och ungdomar alltid talar enskilt med dem och ger dem den tid de behöver för att berätta hur de har det. 21