FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 13 januari 2014 kl. 13 Regnellianum, Slottsgränd 3, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 13 januari 2014 kl. 13 Regnellianum, Slottsgränd 3, Uppsala Nr 1 2 Ärende Val av justerare. I tur: Robert Damberg Tid för justering: fredagen den 17 januari 2014 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 3 Politiskt inriktningsdokument CK 2013-0425 4 Samråd om förslag till fördjupad översiktsplan för trafikförbindelse över Fyrisån i höjd med Ultuna/Sunnersta CK 2013-0370 5 Förteckning över ärenden till landstingsfullmäktige den 4 februari 2014 CK 2014-0015 6 Anmälan av beslut enligt delegation CK 2014-0007 7 Skrivelser för kännedom

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2014-01-13 2 (9) 1 Val av justerare Landstingsstyrelsen utser Robert Damberg (MP) att jämte ordförande Erik Weiman (M) justera dagens protokoll. Tid för justering: fredagen den 17 januari 2014. 2 Fastställande av föredragningslista Landstingsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2014-01-13 3 (9) Dnr CK 2013-0425 3 Politiskt inriktningsdokument Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att fastställa politiskt inriktningsdokument för 2015-17 enligt bilaga: Bilaga 3 Ärendet I landstingets budgetprocess utgör den politiska inriktningen utgångspunkten inför framtagandet av plan och budget. Inriktningsdokumentet pekar ut ett antal områden där utveckling behövs för att Landstinget i Uppsala län bättre ska leva upp till medborgarnas krav och behov. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp. 2014- Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2013 12 18 Politisk inriktning 2015 17 I landstingets budgetprocess utgör den politiska inriktningen utgångspunkten inför framtagandet av plan och budget. Inriktningsdokumentet pekar ut ett antal områden där utveckling behövs för att Landstinget i Uppsala län bättre ska leva upp till medborgarnas krav och behov. Vår utgångspunkt är den enskilde och dennes behov. Landstinget ska erbjuda en tillgänglig och säker hälso och sjukvård av högsta kvalitet, en modern och serviceinriktad kollektivtrafik samt ett brett kulturutbud. Ekonomi All utveckling av välfärden bygger på långsiktigt ansvarstagande. Landstinget har en stabil ekonomisk grund för de utmaningar som finns framöver. Den osäkra världsekonomin och dess påverkan på skatteintäkternas utveckling ställer dock fortsatt höga krav på försiktighet och ekonomiska marginaler i budgetarbetet. De omfattande investeringar som genomförs kommande år inom hälso och sjukvård och kollektivtrafik tydliggör också kravet på analys, prioriteringar och långsiktighet. Inriktning: Kostnaderna för landstingets verksamheter ska inte öka snabbare än utvecklingen av skatter och statsbidrag. Fortsätta att samordna och utveckla landstingets styr och ersättningssystem för kvalitet och effektivt resursutnyttjande. Använda hälsoekonomiska metoder i högre utsträckning för att utveckla kvalitet och kostnadseffektivitet inom hälso och sjukvården. Förbättra förmågan att prognostisera konsekvenserna av landstingets investeringsprogram. 1

Hälso och sjukvård Hälso och sjukvården i vårt län håller hög kvalitet, vilket visas av bland annat öppna jämförelser och andra mätningar. För att hålla hög klass ska vården kännetecknas av värdighet, kvalitet och trygghet. Den ska ges jämlikt och rättvist samt med stor respekt för människan. Köfri hälso och sjukvård Vårdbehövande i länet ska få vård i tid. För att landstinget ska leva upp till vårdgarantins och kömiljardens krav behövs ett fortsatt arbete med att korta väntetiderna i vården. Det är angeläget att de förbättringar av kösituationen som visats på senare tid fortsätter så att länsborna får den vård som de behöver. Inriktning: Utreda vårdbehovet så att vårdbeställningen bättre motsvarar det verkliga vårdbehovet i länet. Förbättra produktionsplaneringen inom landstingets egen regi för att bättre använda resurser i form av medarbetare, lokaler och utrustning. Erbjuda patienterna rätt vårdnivå så att de får ändamålsenlig vård samtidigt som akutvården avlastas. Ge Akademiska sjukhuset ett mer renodlat uppdrag, bland annat genom utveckling av vårdvalet, utveckling av uppdraget för lasarettet i Enköping och genom att samverkan med regionlandstingen och deras sjukhus fördjupas. Utökade telefontider inom specialistvården för bättre tillgänglighet och service. 2

Rätt att välja Patienternas möjlighet att välja har ökat de senaste åren men för att möta patienternas behov behöver arbetet fortsätta och omfatta fler områden inom hälso och sjukvården. Patienten ska få större möjligheter att påverka exempelvis behandlingsform eller terapi. Vårdval är den modell landstinget i huvudsak valt för att öka antalet utförare och möjliggöra valfrihet. Inriktning: Införa vårdval på fler områden. Utöka valfriheten till vård över länsgränserna. Underlätta patienternas val med hjälp av jämförelser i vården. Närvård Länets invånare ska få den vård och omsorg som är ofta förekommande nära hemmet. Utvecklingsarbetet bedrivs i nära samverkan med länets kommuner och kan se olika ut beroende på lokala förutsättningar och behov. Framtida vårdbehov måste mötas med en utbyggnad av primärvården och den öppna specialistvården. Även rehabiliteringen behöver förbättras. Målet ska vara en välfungerande vårdkedja, med rätt insats i rätt tid. För att vårdkedjan ska fungera behöver också övergången för patienten mellan olika vårdgivare vara smidig, oavsett om det gäller slutenvården, öppenvården, primärvården eller kommun. Inriktning: Öka inslaget av specialistvård i öppenvården. Utveckla de mobila vårdinsatserna i hela länet. Utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Fortsatt arbete för fler mellanvårdsplatser. Förbättrat samarbete kring personer med psykisk ohälsa. Förbättra vårdkedjan inom rehabiliteringsområdet. 3

Patientsäkerhet Det händer att människor skadas eller dör inom sjukvården på grund av felbehandling eller fel diagnos. En nollvision för säker vård är en självklarhet och arbetet med patientsäkerhet behöver utvecklas, följas upp och samordnas. Patienternas delaktighet i vården ska också bli bättre. Landstinget i Uppsala län ska ligga i topp i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Inriktning: Patienternas delaktighet i vården ska förbättras, t.ex. genom skriftlig information om den vård de ska genomgå. Utöka läkemedelsgenomgångarna. Förbättra arbetet kring vårdrelaterade infektioner och skador. Utveckla säkra och fungerande vårdkedjor. Vård på lika villkor Hälso och sjukvården ska ges på lika villkor till hela befolkningen. Så är det inte idag utan människor kan idag få olika vård beroende på exempelvis kön, etnisk bakgrund, bostadsort, funktionsnedsättning och utbildning. Framförallt drabbar detta människor med stort vårdbehov. Inriktning: Förebygga och minska den bristande jämlikheten i vården. Fortsätta arbetet med att utveckla systematiska kvalitetsuppföljningar för all landstingsfinansierad hälso och sjukvård. Säkerställa att patientnämndens erfarenheter tillvaratas för att öka jämlikheten i vården. 4

IT i människans tjänst Tekniken ska främja tillgänglighet och kvaliteten i vården. Genom att landstinget använder sig av den teknik som finns kan både patienternas delaktighet i vården och personalens arbetsrutiner förbättras. IT i vården kan också användas för att utveckla vården för exempelvis kroniskt sjuka, vilket rätt utnyttjat leder till förbättrad hälsa och ökad patientsäkerhet. Inriktning: Fortsätta utvecklingen av E hälsa, med ett tillfredsställande skydd för den enskildes integritet. Vidareutveckla eget rum på nätet med journalinformation, provsvar och andra personliga vårdfakta. Erbjuda besöksinformation och påminnelse via e post och SMS. Samordna system mellan länets kommuner och landstinget. Öka kvaliteten och användbarheten i landstingets interna IT system. Förnyelse och utveckling Landstinget är en viktig aktör inom regional utveckling, forskning och förnyelse i Uppsala län. Denna roll behöver utvecklas och stärkas utifrån landstingets strategiska plan. Inriktning: Ta fram en teknikförsörjningsstrategi. Stärka Akademiska sjukhusets ställning nationellt och regionalt. Tydliggöra och stärka landstingets arbete med regional utveckling utifrån den strategiska planen. Landstinget ska som regional samhällsaktör i sina beslut medverka till att stärka utvecklingen av länets landsbygd och mindre och medelstora orter. Öka innovationssamarbetet mellan landstingen, stat och näringsliv. Prioritera arbetet med att införa ett processbaserat ledningssystem för hela landstinget. 5

Kultur Den nya kulturpolitiken ger landstinget en större roll för hela kulturlivet i länet och arbetet utgår från den regionala kulturplanen. Landstingets arbete inom hälsa och kultur bygger på övertygelsen att konst, folkbildning och kultur bidrar till att utveckla individer och samhällen. Med en ökad helhetssyn på människan spelar kulturen en viktig roll för ett ökat välbefinnande, som hjärngympa och drivkraft för kreativitet. Inriktning: Utveckla kunskapen om aktuell forskning inom kultur och hälsa. Understödja utvecklingen inom kreativa näringar i Uppsala län. Anpassa kulturutbudet och miljöer efter barn och ungas behov. Förstärka samarbetet och erfarenhetsutbytet inom kultursektorn. Säkerställa att landstingets satsningar inom kultursektorn når ut i hela länet. Fungerande kollektivtrafik Uppsala län växer och samtidigt sker en samhällsutveckling där arbetsmarknadsregionerna blir större. Detta tillsammans med de krav som miljön ställer gör att en allt större del av resandet ska ske med kollektivtrafik. Landstinget har ett ansvar för att få till stånd en kollektivtrafik som underlättar människors vardag och som är snabb, pålitlig och säker och som därmed gör att allt fler väljer kollektivtrafik före bilen. Inriktning: Förbättrat samarbete med länets kommuner för att öka samordningen av kollektivtrafik och fysisk planering. Utveckla resealternativ, som bidrar till att fördubbla antalet resor till år 2020. Säkerställa en god tillgänglighet till kollektivtrafiken. Öka samarbetet i Mälardalen för en smidigare pendling över länsgränserna. Ta de nödvändiga stegen för en fossilbränslefri kollektivtrafik. 6

Medarbetare Landstinget är en av länets största arbetsgivare och har stort ansvar för utbildning och kompetensutveckling. Då medarbetarna är landstingets viktigaste resurs ska vi vara en av länets mest attraktiva arbetsgivare. Ökad konkurrens om arbetskraft samt stora pensionsavgångar ger utmaningar med framtida rekryteringar som landstinget står inför. Medarbetare i landstinget är överlag nöjda med sitt jobb men det finns brister i delaktighet och ledarskap. Framför allt har första linjens chefer har en nyckelroll och det krävs ett ledarskap som både kan leda och utveckla verksamheten. Vårdpersonal har dessutom alltför lite tid till sina patienter. Deras arbetsuppgifter behöver ses över och renodlas, för att göra verksamheten mer effektiv och förbättra arbetsmiljön. Inriktning: Öka lönespridningen för att premiera kompetens. Medverka till att kapaciteten för utbildning av vårdpersonal ökar. Ledare ska i större utsträckning delegera ansvar och befogenheter för ökad delaktighet. Minska vårdpersonalens administrationsbörda. Säkerställa en strategisk kompetensförsörjning för landstinget. Fortsatt satsa på ledarskapsutveckling, inte minst för första linjens chefer. 7

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2014-01-13 4 (9) Dnr CK 2013-0370 4 Samråd om förslag till fördjupad översiktsplan för trafikförbindelse över Fyrisån i höjd med Ultuna/Sunnersta Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att anta yttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för trafikförbindelse över Fyrisån i höjd med Ultuna/Sunnersta till Uppsala kommun enligt bilaga. Bilaga 4 Ärendet Uppsala kommun har tagit fram förslag till en fördjupad översiktsplan för en broförbindelse över Fyrisån i södra Uppsala mellan SLU/Ultuna och Nåntuna/Bergsbrunna. De två alternativ som presenteras har olika sträckningar över Fyrisån. Läge 1 har en nordlig placering och läge 2 har en sydlig placering. För varje broläge finns två alternativ för vilka trafikantgrupper som kan nyttja broförbindelsen. Planförslaget redovisar följande alternativ för nyttjande: 1A Nordligt läge med endast gång- och cykeltrafik mellan SLU och Nåntuna. 1B Nordligt läge med gång, cykel och spårtaxi mellan SLU och Nåntuna. 2A Sydligt läge med gång, cykel och buss/spårväg mellan södra Ultuna och Bergsbrunna. 2B Sydligt läge med gång, cykel, buss/spårväg och biltrafik mellan södra Ultuna och Bergsbrunna. Alternativet har studerats med eller utan koppling till E4 från Bergsbrunna. Landstinget förordar två broförbindelser. En broförbindelse i nordligt läge för gång- och cykeltrafik enligt alternativ 1A och en broförbindelse i sydligt läge enligt alternativ 2B. Kollektivtrafiknämnden har lämnat underlag till yttrandet vid sammanträde 2013-12-19, 90. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2014-01-13 5 (9) Kopia till: Uppsala kommun Kollektivtrafiknämnden Exp. 2014- Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2013-12-19 Dnr CK2013-0370 Ledningskontoret Robert Sundström Tfn 018-611 10 12 E-post robert.sundstrom@lul.se Landstingsstyrelsen Remissyttrande angående förslag till fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån, Uppsala kommun Om planförslaget Uppsala kommun har tagit fram förslag till en fördjupad översiktsplan för en broförbindelse över Fyrisån i södra Uppsala mellan SLU/Ultuna och Nåntuna/Bergsbrunna. Sex olika alternativ har studerats varav 4 har förkastats av kommunen av olika anledningar. De två återstående alternativen har olika sträckningar över Fyrisån. Läge 1 har en nordlig placering och läge 2 har en sydlig placering. För varje broläge finns två alternativ för vilka trafikantgrupper som kan nyttja broförbindelsen. (För föreslagna nordliga och sydliga brolägen över Fyrisån se kommunens kartillustration på nästa sida). Planförslaget redovisar följande alternativ för nyttjande: 1A Nordligt läge med endast gång- och cykeltrafik mellan SLU och Nåntuna 1B Nordligt läge med gång, cykel och spårtaxi mellan SLU och Nåntuna 2A Sydligt läge med gång, cykel och buss/spårväg mellan södra Ultuna och Bergsbrunna 2B Sydligt läge med gång, cykel, buss/spårväg och biltrafik mellan södra Ultuna och Bergsbrunna. Alternativet har studerats med eller utan koppling till E4 från Bergsbrunna Förslaget till fördjupad översiktsplan (FÖP) avser ett mycket begränsat planområde och behandlar enbart alternativa broplaceringar över Fyrisån och väganslutningar till dessa i planområdet. I FÖP beskrivs inte hur övrig utveckling av staden och då speciellt hur områden i den södra centrala västra delen av staden kan påverkas av en ny broförbindelse. Denna begränsning kommenteras i yttrandet. En förutsättning som anges i FÖP är en station för pendeltågsuppehåll vid Bergsbrunna. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (3) Syftet som kommunen anger i FÖP är att sammanlänka Gottsunda/Sunnersta/Ultuna på den västra sidan om Fyrisån med Sävja och Bergsbrunna på den östra sidan. Kommunen anger att i kombination med en framtida vägutbyggnad och tågstation i Bergsbrunna (utanför planområdet) har en sådan förbindelse förutsättningar för att ge ökad tillgänglighet både lokalt och regionalt. Kommunen anger även att vägförbindelsen mellan västra och östra sidan kan avlasta resecentrum. Karta över området med de två olika sträckningarna markerade som röda korridorer och utredningsområdet med streckad röd linje. Källa: Uppsala kommun Yttrande Som underlag till förslaget till FÖP har kommunen beräknat och jämfört med hjälp av modellsimuleringar 6 olika trafikupplägg för hela eller delar av sträckan Dag Hammarskjölds väg söder om Ultuna väg 255 Bergsbrunna E4, med prognosåret 2030. Som underlag till systemanalyserna har antagits att 2000 bostäder tillkommer i Dag Hammarskjöldsstråket (söder om Ulleråker och Rosendalsfältet) och 5000 bostäder i Sävja/Nåntuna/Bergsbrunna. Vidare antas en tågstation ha tillkommit vid Bergsbrunna. Det är positivt att kommunen planerar för fler förbindelser över Fyrisån, som idag är en vattendelare och barriär mellan den södra stadens västra och östra sida. Enkelhet i resandet och kortare restider leder till att fler på sikt kommer att välja hållbara färdmedel. Landstinget gör bedömningen att även om stora satsningar görs för att öka kollektivtrafikens andel av transportarbetet, så finns behov av en broförbindelse i södra Uppsala för alla trafikslag. En broförbindelse för alla trafikslag minskar sårbarheten och

3 (3) ökar tillgängligheten till de sydvästra och sydöstra delarna av staden. En ny förbindelse begränsar framtida miljöbelastning i i de centrala delarna av staden. Bedömningen grundar sig på att trafiksituationen vid korsningen Dag Hammarskjöldsväg Kungsängsleden redan idag är mycket ansträngd och konsekvenserna vid en oplanerad störning/avstängning av Kungsängsbron respektive Flottsundsbron blir stora. Landstinget bedömer även att nyttan av en investering i en ny bro för alla trafikslag blir större under prognoshorisonten till 2030 än om den begränsas till buss/spårväg. Landstinget förordar två broförbindelser. En broförbindelse i nordligt läge för gångcykel enligt alternativ 1A för lokal tillgänglighet mellan sydvästra och sydöstra stadsdelarna och för tillgänglighet till rekreation i åriket. En broförbindelse i sydligt läge enligt alternativ 2B som möjliggör för nya resvägar och förbindelser med kollektivtrafik och bil, särskilt genom en koppling till en framtida tågstation i Uppsala södra, Bergsbrunna. Landstinget ser värdefulla fördelar med planförslaget och rekommenderar att planeringen av nya förbindelser enligt alternativ 1A och 2B kompletteras med ett utökat planområde, så att den samlade stadsplaneringen integreras med behövlig planering för infrastruktur och för trafiksystem i södra Uppsala, väster och öster. Bakgrunden till rekommendationen att utöka planområdet är att landstinget gör bedömningen att tillskottet av bostäder de kommande 20 åren i de södra delarna av sydvästra Uppsala, Ulleråker, Rosendal och Dag Hammarskjöldsstråket kommer att bli i storleksordningen 9000 11000, varav Ulleråker står för 7000 9000 bostäder. Tillskottet av dessa bostäder kommer att belasta Dag Hammarskjölds väg, Kungsängsleden och resecentrum. För boende i de södra stadsdelarna som pendlar söderut mot Stockholmsområdet, eller norrut mot Gävle, med bil eller med kollektivtrafik, är en broförbindelse vid Ultuna till en framtida tågstation med pendlarparkering vid Bergsbrunna och en framtida anslutning till E4 tidsbesparande och ökar attraktiviteten för boende och bostadsproduktion i såväl de sydöstra som sydvästra delarna av Uppsala. Bilagor Remissyttrande Beslut kollektivtrafiknämnden 2013-12-19, 90 Remiss från Uppsala kommun Kopia till: Uppsala kommun Kollektivtrafiknämnden

FÖRSLAG 2014-01-13 Dnr CK2013-0370 Ledningskontoret Robert Sundström Tfn 018-611 10 12 E-post robert.sundstrom@lul.se Uppsala kommun Remissyttrande angående förslag till fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån, Uppsala kommun Det är positivt att kommunen planerar för fler förbindelser över Fyrisån, som idag är en vattendelare och barriär mellan den södra stadens västra och östra sida. Enkelhet i resandet och kortare restider leder till att fler på sikt kommer att välja hållbara färdmedel. Landstinget gör bedömningen att även om stora satsningar görs för att öka kollektivtrafikens andel av transportarbetet, så finns behov av en broförbindelse i södra Uppsala för alla trafikslag. En broförbindelse för alla trafikslag minskar sårbarheten och ökar tillgängligheten till de sydvästra och sydöstra delarna av staden. En ny förbindelse begränsar framtida miljöbelastning i de centrala delarna av staden. Bedömningen grundar sig på att trafiksituationen vid korsningen Dag Hammarskjölds väg Kungsängsleden redan idag är mycket ansträngd och konsekvenserna vid en oplanerad störning/avstängning av Kungsängsbron respektive Flottsundsbron blir stora. Landstinget bedömer även att nyttan av en investering i en ny bro för alla trafikslag blir större under prognoshorisonten till 2030 än om den begränsas till buss/spårväg. Landstinget förordar två broförbindelser. En broförbindelse i nordligt läge för gång-/ cykel enligt alternativ 1A, för lokal tillgänglighet mellan sydvästra och sydöstra stadsdelarna och för tillgänglighet till rekreation i åriket. En broförbindelse i sydligt läge enligt alternativ 2B, som möjliggör för nya resvägar och förbindelser med kollektivtrafik och bil, särskilt genom en koppling till en framtida tågstation i Uppsala södra, Bergsbrunna. Landstinget ser värdefulla fördelar med planförslaget och rekommenderar att planeringen av nya förbindelser enligt alternativ 1A och 2B kompletteras med ett utökat planområde, så att den samlade stadsplaneringen integreras med behövlig planering för infrastruktur och för trafiksystem i södra Uppsala, väster och öster. Bakgrunden till rekommendationen att utöka planområdet är att landstinget gör bedömningen att tillskottet av bostäder de kommande 20 åren i de södra delarna av sydvästra Uppsala, Ulleråker, Rosendal och Dag Hammarskjöldsstråket kommer att bli i storleksordningen 9000 11000, varav Ulleråker står för 7000 9000 bostäder. Tillskottet av dessa bostäder kommer att belasta Dag Hammarskjölds väg, Kungsängsleden och Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) resecentrum. För boende i de södra stadsdelarna som pendlar söderut mot Stockholmsområdet, eller norrut mot Gävle, med bil eller med kollektivtrafik, är en broförbindelse vid Ultuna till en framtida tågstation med pendlarparkering vid Bergsbrunna och en framtida anslutning till E4 tidsbesparande och ökar attraktiviteten för boende och bostadsproduktion i såväl de sydöstra som sydvästra delarna av Uppsala. För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung Landstingsdirektör

Bilaga 90c 2 (4) Karta över området med de två olika sträckningarna markerade som röda korridorer och utredningsområdet med streckad röd linje. Källa: Uppsala kommun Yttrande Kollektivtrafiknämnden förordar alternativ 2A-B Sydligt läge med gång, cykel och buss/spårväg eller gång, cykel, buss/spårväg och biltrafik. Detta alternativ säkerställer framkomligheten för kollektivtrafiken och möjliggör för spårväg i framtiden. Kollektivtrafiknämnden anser att förslaget ligger väl i linje med en hållbar utveckling då gång, cykel och kollektivtrafik får nya och betydande fördelar i den aktuella relationen. Det är positivt att kommunen finner det möjligt att planera för fler förbindelser över Fyrisån, som idag är en vattendelare och barriär mellan den södra stadens västra och östra sida. Enkelhet i resandet och kortare restider leder till att fler kommer att välja hållbara färdmedel än i de andra föreslagna alternativen. Förbindelsen enligt alternativ 2A-B möjliggör för nya resvägar och förbindelser med kollektivtrafiken och särskilt genom koppling till en framtida station i Uppsala södra, Bergsbrunna. Kollektivtrafiknämnden ser stora fördelar om planeringen av ny förbindelse enligt alternativ 2A-B kompletteras med ett utökat planområde så att den samlade stadsplaneringen integreras med behövlig infrastruktur och ett utvecklat kollektivtrafiksystem i södra Uppsala, d.v.s. i en mer samland planeringsprocess. I en sådan samlad bedömning är det möjligt att ta ställning till om biltrafik också är lämplig på denna förbindelse. Ett sådant synsätt beskriver tydligare behovet av en

Bilaga 90c 3 (4) broförbindelse och dess fördelar i förhållande till det intrång i kultur- och naturmiljön som uppstår. Behov av helhetssyn En länk över Fyrisån i Uppsalas södra delar bedöms bidra till att nå målet om ett fördubblat resande med kollektivtrafiken i Uppsala stad. Ökande befolkning och ökande arbetspendling genererar ökat resande och ställer krav på bl.a. infrastrukturen. I Uppsala är bristen på just tvärförbindelser ett hinder som gör att människor dagligen blir hänvisade till längre resvägar/-tider och till enkelhet i att fortsatt välja bilen, eftersom de alternativ som erbjuds tar för lång tid eller innebär en osäker reskedja. I dagsläget finns det relativt få betydande målpunkter i stadsdelarna Gottsunda/ Sunnersta samt Sävja/Bergsbrunna/Nåntuna. Uppsala kommun anger i sitt yttrande över nationell plan för transportsystemet 2014-2025 att 10 000 20 000 bostäder och nya verksamheter kan tillkomma om Ostkustbanan byggs ut med två ytterligare spår och en station i Bergsbrunna, Uppsala södra. Ambitionen om utvecklade stadsdelar finns också i den kommunövergripande översiktsplanen. För att göra investeringen i en utbyggnad av Ostkustbanan med två ytterligare spår och station i Bergsbrunna samhällsekonomiskt lönsam är Kollektivtrafiknämndens uppfattning att kommunen behöver gå före och i den fördjupade översiktsplaneringen planera och möjliggöra för en stadsutveckling i södra Uppsala, det vill säga inte bara fastställa ett geografiskt läge för broförbindelse. Behov av gemensam planering Kollektivtrafiknämnden anser avslutningsvis att det är viktigt att stadsplaneringen, infrastrukturen och kollektivtrafik planeras i en gemensam process där stadsbyggnadsvisionen har ett hållbart resande som en viktig grundförutsättning. Ett gemensamt planeringsarbete mellan Uppsala kommun, Landstinget, Regionförbundet, Länsstyrelsen och Trafikverket bör kunna bidra till att utveckla en spännande målbild för såväl den södra staden som den östra kommundelen i övrigt. Utvecklingen i denna del av staden har samtidigt påverkan på andra kommuner söder om Uppsala, vilket också beaktades i det tidigare arbetet om ny station i Bergsbrunna inom ramen för EU-projektet SATSA. I sitt yttrande på Länstransportplanen har Landstinget efterfrågat en statlig förhandlingsman avseende utbyggnad av Ostkustbanan med ytterligare två spår och en station i Bergsbrunna. Uppsala kommun har ställt sig bakom förslaget till statlig förhandlingsman i sitt yttrande. Kollektivtrafiknämnden anser att den gemensamma planeringen omnämnd ovan skulle utgöra ett bra underlag och ytterligare argument för att en statlig förhandlingsman ska tillsättas och inte minst för att få tillstånd en finansiering till den önskade utbyggnaden. Behov av att beakta regionala mål, planer och program i planeringen I det regionala trafikförsörjningsprogrammet uttrycker landstinget ett antal förutsättningar för att människor ska välja kollektivtrafiken som färdmedel. Då valet baserar sig på både möjlighet och vilja handlar det inte bara om att erbjuda kollektivtrafik i allmänhet. Kollektivtrafiken måste vara ett bättre alternativ än bilen, när flera olika

Bilaga 90c 4 (4) faktorer vägs samman. I stor skala sker det inte förrän kollektivtrafikens utvecklingsbetingelser har stor påverkan på samhällsplaneringen. Effekter på kapaciteten vid Uppsala resecentrum Planen nämner en avlastning av resecentrum som delsyfte med den nya broförbindelsen. Kollektivtrafiknämnden anser att de kapacitetsbrister som uppstår i bussterminalen till liten del löses genom den föreslagna borförbindelsen över Fyrisån. En station i Bergsbrunna och ny förbindelse över Fyrisån ser nämnden i första hand som ett sätt att öka tillgängligheten för kollektivtrafiken i södra Uppsala, vilket kan bidra till att fler också väljer att åka med kollektivtrafiken. En indirekt effekt av en station i Bergsbrunna är då att den skulle avlasta resecentrum. Effekterna på restidskvot, restider, framkomlighet i staden och hur stort upptagningsområde stationen kan komma att få är till stor del effekter av den stadsutveckling och infrastruktur som planeras.

KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-29 Till samrådsinstanser, närboende mfl Samråd om förslag till fördjupad översiktsplan för trafikförbindelse över Fyrisån i höjd med Ultuna/Sunnersta Kommunstyrelsen beslutade den 9 oktober 2011 att sända förslaget till fördjupad översiktsplan på samråd. Alla som bor och verkar i Uppsala kommun inbjuds att lämna synpunkter. I gällande översiktsplan (ÖP2010) för Uppsala kommun finns en förbindelse över ån schablonmässigt markerad med en pil. Syftet med förslaget till fördjupad översiktsplan är att tydligare bestämma läget för en eller två broar över Fyrisån vid Ultuna/Sunnersta för att knyta samman södra Uppsala. Staden kan på sikt byggas ut längs stråket runt Dag Hammarskjölds väg och i Sävja-Bergsbrunna. Det ökar behovet av ytterligare förbindelser över ån. Om en ny tågstation byggs söder om Bergsbrunna (osäkert när) blir det ännu viktigare att knyta samman de södra stadsdelarna. I området finns höga natur- och kulturmiljövärden. Det är av riksintresse för kulturmiljövården, är utpekat för naturreservatsbildning i översiktsplanen och finns även med som en möjlig del i en kommande världsarvsansökan för platser som bidragit till uppkomsten av den systematiska biologin (i detta fall Linnés två exkursionsvandringar på östra respektive västra sidan ån). Inriktningen för planförslaget har varit att finna sträckningar som ger bättre tillgänglighet mellan stadens delar och som går att förverkliga på ett sätt som är förenligt med riksintresset, naturreservatsbildning och kommande världsarvsansökan. I förslaget redovisar kommunen två alternativa sträckningar med tillhörande förslag på vilka fordon, utöver gående, som kan trafikera broarna. Sammantaget beskrivs fem varianter. Kommunstyrelsen har inte tagit ställning för något alternativ inför samrådet. Utredningsarbetet innefattar såväl tekniska utredningar, en systemanalys av olika trafikeringsupplägg, ekonomiska bedömningar, terrängstudier, landskaps- och kulturmiljöanalys med mera. Detta för att ge ett brett underlag för val av reservatskorridor(er). Notera att den fördjupade översiktsplanen handlar om att markera en eller flera sträckningar i geografin, En tydlig sträckning i översiktsplanen underlättar senare detaljplanering om kommunen i framtiden bestämmer sig för att bygga förbindelsen. Arbetet med världsarvsansökan underlättas också om sträckningen för eventuellt kommande bro/väg finns beskriven i underlaget. Postadress: Uppsala kommun, Kommunledningskontoret 753 75 Uppsala Besöksadress: Stadshuset, Vaksalagatan 15 Telefon: 018-727 00 00 (växel) Fax: 018 727 00 01 E-post: kommunledningskontoret@uppsala.se www.uppsala.se

2 (2) Planhandlingar. En sammanfattning av planförslaget bifogas. På kommunens webbplats www.uppsala.se/oversiktsplan finns de fullständiga planhandlingarna och ett antal underlagsrapporter. Tryckta exemplar av planförslaget kan beställas från kommuninformation kommuninformation@uppsala.se, tel 018-727 1810. Informationsmöten. Välkommen den 14 november i Sävjaskolan och den 5 december i Sunnerstaskolan, kl 19-21 för att få en presentation av planförslaget och komma till tals med kommunens politiker och tjänstemän. Mer information kommer att finnas på kommunens webbplats inför mötena. Bjud in oss! Om er förening/organisation vill ha en egen föredragning/samtal ställer kommunens tjänstemän gärna upp i mån av tid. Synpunkter ska vara kommunledningskontoret tillhanda senast den 3 januari 2014. Adress: Översiktsplan 2010, Kommunledningskontoret, 753 75 Uppsala. E-post: oversiktsplan@uppsala.se Samrådstiden varar till den 3 januari 2013. Planförslaget bearbetas därefter utifrån inkomna synpunkter och ytterligare utredningar. Det kan ställas ut för granskning våren 2014, varefter kommunfullmäktige får planförslaget för antagande. Välkommen med era synpunkter! Göran Carlén Projektledare, telefon 018-727 13 10

SÄNDLISTA Länsstyrelsen i Uppsala län Regionförbundet i Uppsala län Kommuner Enköpings kommun Heby kommun Håbo kommun Knivsta kommun Norrtälje kommun Statliga myndigheter mm Boverket Energimyndigheten Fortifikationsverket Försvarsmakten Luftfartsverket Läkemedelsverket Länsarbetsnämnden Naturvårdsverket Polismyndigheten i Uppsala Kommunala nämnder, myndigheter, bolag och råd AB Uppsala Kommuns Industrihus Barn- och ungdomsnämnden Namngivningsnämnden Plan- och byggnadsnämnden Gatu- och samhällsmiljönämnden Idrotts- och fritidsnämnden Kulturnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljövårdsrådet Nämnden för hälsa och omsorg Produktionsnämnden för teknik och service Produktionsnämnden för vård och bildning Politiska partier med säte i kommunfullmäktige Centerpartiet i Uppsala kommun/centerns kommunkrets Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Miljöpartiet de gröna Övriga instanser Akademiska Hus ALMI Företagspartner Uppsala Almunge-Knutby företagarförening Aspholmen Fastigheter AB Atrium Ljungberg Axfast AB Barnombudsmannen i Uppsala Besqab Projekt och Fastigheter AB Botaniska Föreningen Uppsala Destination Uppsala Entomologiskaföreningen i Uppland Farmacevtiska studentkåren Fastighetsägarna MittNord Friluftsfrämjandet Fyrishamn Fartygsförening Fyrishov AB Fyrislunds företagarförening Fyrisåns vattenförbund Föreningen Linnés historiska sällskap Föreningen Vårda Uppsala Företagarna Företagarnas Riksorganisation i Uppsala län Handelsbanken Handelskammaren i Uppsala Handikappförbundens samarbetsorgan i Uppsala Heimstaden AB Hela Sverige ska leva HSB Uppsala Hyresgästföreningen i Uppland ICA Handlarna AB Jernhusen AB Region Öst Sigtuna kommun Tierps kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun Post och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet SGU Sjöfartsverket, Mälarens sjötrafikområde Skogsvårdsstyrelsen Statens fastighetsverk Trafikverket/Trafikverket Region Öst Havs- och vattenmyndigheten Räddningsnämnden Socialnämnden för barn och unga Trafiksäkerhetsrådet Uppsala kommuns fastighets AB Uppsala kommun skolfastigheter AB Uppsala Vatten och avfall AB Uppsalahem AB Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Äldrenämnden Överförmyndarnämnden Lantmäterimyndigheten Uppsala kommun sport- och rekreationsfastigheter AB Moderata samlingspartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala SH Bygg SJ AB, avd Samhällskontakt Skanova Access AB Skanska Sverige AB SL SRJ Statens geotekniska institut Stockholms läns landsting, Tillväxt, Miljö, Regionplanering Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund STUNS Svensk handel i Uppland Svensk kollektivtrafik Svenska kraftnät Svenska kyrkan Uppsala Svenska Linnésällskapet Svenska Turistföreningens Uppsalakrets Svenskt näringsliv Sveriges byggindustrier Sveriges Byggindustrier Sveriges Lantbruksuniversitet Sveriges Pensionärsförbund, Uppsala länsdistrikt Sällskapet Linnés Hammarby Taxiförbundet - Uppsalaregion Teknikbrostiftelsen i Uppsala Telia AB TeliaSonera Ab, Nät och Produktion, Infrastruktur Trädgårdsamatörerna Uppsala UIC Ultuna studentkår Upplands Byggmästareförening

JM AB JTI Jordbrukstekniska institutet Klimataktion Uppsala Klövern AB Kollektivtrafikmyndigheten i Uppsala län Koloniträdgårdsförbundets nordöstra region Kulturgeografiska institutionen Uppsala universitet Kuratorskonventet Landstinget i Uppsala Län Landstingsservice Librobäcks företagarförening Lokal TV produktion i Mälardalen LRF Mälardalen Miljöcentrum Mälardalsrådet Mälarens vattenvårdsförbund Mötesplats för ungdomar, tjänstemän och politiker NCC Boende AB Nordea NTF Uppsala län Nyföretagarcentrum Uppsala Nätverket YIMBY PEAB Bostad AB Posten Sverige AB, Leveransområde Uppsala PRO:s Samorganisation i Uppsala Ramböll Riksbyggen Uppsala Riksförbundet Hem och Skola Rikshem AB Rosendals Fastigheter AB Upplands Energi AB Upplands Idrottsförbund Upplands ornitologiska förening Upplandsmuseet Upplandsstiftelsen Uppsala Akademiförvaltning Uppsala Citysamverkan Uppsala Cykelförening Uppsala Föreningsråd Uppsala Handelsförening Uppsala Kommuns Fastighets AB Uppsala Kommuns Industrihus AB Uppsala kristna råd Uppsala Läns Bildningsförbund Uppsala läns Bygdegårdsdistrikt Uppsala Naturskyddsförening Uppsala pensionärsföreningars samarbetsråd Uppsala Stadsnät AB Uppsala studentkår Uppsala teknolog- och naturvetarkår Uppsala universitet Uppsala Vatten och Avfall AB Uppsalahem AB Vasakronan AB Wasakåren Svenska Scoutförbundet Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Värme Uppsala AB Veidekke Bostad AB Veterinärmedicinska föreningen Lokala föreningar Danmark-Funbo kyrkliga samfällighet Aktiv ungdom Matparken Gottsunda Arabiska och Svenska under ett tak barn och ungdom Mötesplatsen kontakten Ararat Armenisk Idrottsklubb AIK Nattvandrarna Gottsunda Bangladesh Parishad Nyby fotbollsklubb Bergsbrunna Egnahemsförening Operation Sävja Bergsbrunna vägförening PRO Gottsunda-Sunnersta Bring Down the Beat PRO Vaksala - Danmark Danmarks Hembygdsförening Röda korset Danmarks IF Saga IS EFS Missionsförening Sävja SAIF Ekolns Segelklubb Seniorgym Träffpunkt Sävja FBC Uppsala SPF Gottsunda FK Solen SPF Linné Framtidsföreningen Studieförbundet Vuxenskolan Frötuna innebandyförening Studio 36 Föreningsgården Gottsunda Sunnersta AIF GF Uppsalaflickorna Sunnersta Egnahemsförening Gottsunda AIF Svenska arabiska klubben Gottsunda Dans & Teater Sävja basket/ KFUM Gottsunda fritidsgård och Gottsunda fritidsklubb Sävja handbollsklubb Gottsunda IBF Sävja TK Söderby samfällighetsförening och Vallby - Lilla Söderby - Gottsunda IF Asphyddan vägsamfällighet Gottsunda Konstgille TRIS Gottsunda kyrka Träffpunkt Café Mona Gottsundabibliotekets vänner UMS Upsala Motorbåtsällskap Hagby IK Unik BK HK 71 Upplands skyttesportförbund HSB:s Brf. 81 Västgötaresan Uppsala 86:ers Hyresgästföreningen Lapplandsresan Uppsala atletklubb-brottning Hyresgästföreningen Renblomman Uppsala Bugg & Swing Society IF Thor Uppsala FC IFK Uppsala Uppsala Kanotförening Internationella kvinnoförbundet IKF Uppsala Kurd Fotbolls klubb Juniorer Junis Uppsala Parkour Kanotsällskapet Ägir Uppsala Segel Sällskap Kurdistans demokratiska kvinnoförening Uppsala SLK Lilla Sunnersta boendeförening Vaksala SK Lions Club Sävja Valsätrakyrkan Långhundra IF Wardsaetra och Gutasunds Hembygdsförening Markägare/tomtägare inom ca. 300 meter från de två korridorerna i planförslaget

Förslag till fördjupad översiktsplan för FÖRBINDELSE ÖVER FYRISÅN Sammanfattning av SAMRÅDSHANDLING Kommunledningskontoret Förbindelse över Fyrisån 1

Syfte och bakgrund Syftet med denna fördjupade översiktsplan är att lokalisera reservat för trafikförbindelse över Fyrisån. Inriktningen har varit att finna sträckningar som både ger en förbättrad tillgänglighet i staden och går att förverkliga på ett sätt som är förenligt med riksintresset, pågående reservatbildning och kommande världsarvsansökan. Uppsalas utveckling pekar mot att kommunen till år 2030 växer från nuvarande cirka 200 000 invånare till ca 250 000, eller fler. Till år 2050 kan det handla om närmare 350 000 invånare. En viktig del i den utvecklingen är att sammanlänka Uppsalas sydvästra och sydöstra stadsdelar med en ny trafikförbindelse över Fyrisån i höjd med Ultuna. I kommunens översiktsplan (ÖP2010) finns denna trafikförbindelse endast redovisad som en schablonmarkering. Syftet med trafikförbindelsen är att sammanlänka stadsdelarna Gottsunda/Sunnersta/Ultuna på den Figur 1 Karta över Uppsala med utredningsområdet markerat i rött. västra sidan om Fyrisån med Sävja och Bergsbrunna på den östra. I kombination med en framtida vägutbyggnad och tågstation i Bergsbrunna har en sådan förbindelse förutsättningar att ge ökad tillgänglighet både lokalt och regionalt. Figur 2 Utredningsområdet markeras med röd streckad linje och de alternativa sträckningarna med röda korridorer. Förbindelse över Fyrisån 2

Inriktningen i ÖP2010 är också att större utbyggnader ska kunna ske både i sydväst och sydöst vilket ytterligare ökar betydelsen av bättre förbindelser. Vidare kan på detta sätt resecentrum avlastas genom att en del av anslutningstrafiken istället går till en ny station vid Bergsbrunna. Med biltrafik i detta läge kan även Kungsängsleden avlastas. Slutligen ger en förbindelse lokala kopplingar för friluftslivet över ån. Idag finns kopplingar över Fyrisån endast vid Kungsängsbron, ca 3 km norr om utredningsområdet och vid Flottsund, ca 3 km söder om utredningsområdet. För att närmare belysa nyttor och konsekvenser med en trafikförbindelse har sju underlagsutredningar tagits fram. Alternativ 1 Gång- och cykelbro Alternativ 2 och 4 Buss-, gång- och cykelbro Alternativ 3 Spårtaxi, gång- och cykelbro Alternativ 5 och 6 Bro för alla trafikslag Ultuna Nåntuna Koppling mellan väg 255 och Bergsbrunna station (förutsätts i samtliga alternativ) Bergsbrunna Alternativ 4 och 5 Koppling till E4 från Bergsbrunna station E4 Gottsunda Sävja Järnvägsspår Sunnersta Väg 255 Figur 3 Ortofoto över området. Sydvästra stadsdelarna (Gottsunda/Sunnersta/Ultuna) och sydöstra stadsdelarna (Sävja/Nåntuna/Bergsbrunna) är markerade med bubblor. De 6 alternativa trafikupplägg mellan dessa utvecklingsområden illustreras med orangea pilar. Utredningsområdet Utredningsområdet ligger ca 6 km från Uppsala centrum. Inom och i anslutning till utredningsområdet finns samlad bebyggelse, främst i Ultuna väster om Fyrisån och i Nåntuna öster om ån. Området ligger inom riksintresse för kulturmiljövården Uppsala stad (K:C 40 A9), inom område med landskapsbildsskydd samt ingår i område med bevarandevärt odlingslandskap. Områdena på ömse sidor av Fyrisån är även utpekade som särskilt bevarandevärda gröna områden i kommunens översiktsplan. Uppsala kommun arbetar för att göra Årike-Fyris till naturreservat. Syftet med reservatet är att bevara och utveckla det kulturpräglade landskapet, ett större sammanhängande tätortsnära friluftsområde samt bevara och tydliggöra de kulturhistoriska värdena i området. Det pågår även ett arbete med att göra kulturarvet efter Carl von Linnés vetenskapliga arbete, The Rise of Systematic Biology, till ett världsarv, det ligger just nu på UNESCO:s tentativa lista. Inom och i anslutning till utredningsområdet finns Linnéstigar och linneanska växtpopulationer som kan bli en del av världsarvsansökan. Förbindelse över Fyrisån 3

1400 1200 924 1000 800 267 348 600 400 200 195 16 52 0 200 400 600 800 Styr 1 Styr 2 Styr 3 Styr 4 Styr 5 Styr 6 Tidsvinst Resenärens kostnad CO2 Kollkostnad Biljettintäkt Em, buller, olyck, slitage Figur 4 Beräkningsbara samhällsekonomiska effekter Scenario Styr, nuvärde mkr (exklusive investeringskostnader), nettonytta i mkr visas ovanför staplarna Systemanalys med olika trafikupplägg Som ett underlag till planarbetet har sex alternativa trafikupplägg för förbindelser för hela eller delar av sträckan Dag Hammarskjölds väg söder om Ultuna väg 255 Bergsbrunna - E4 har jämförts genom modellberäkning med prognosåret 2030. I analyserna har antagits att 2000 bostäder tillkommer i Dag Hammarskjöldsstråket (söder om Ulleråker och Rosendalsfältet) och 5000 bostäder i Sävja/Nåntuna/Bergsbrunna. Vidare antas en tågstation ha tillkommit vid Bergsbrunna. Alternativ 1 Gång- och cykelbro Alternativ 2 Buss, gång- och cykelbro Alternativ 3 Spårtaxi, gång- och cykelbro Alternativ 4 Buss/spårväg, gång- och cykelbro över Fyrisån samt koppling till E4 Alternativ 5 Bro för alla trafikslag (gång, cykel, kollektivtrafik och bil) över Fyrisån med koppling till E4 Alternativ 6 Bro för alla trafikslag (gång, cykel, kollektivtrafik och bil) över Fyrisån utan koppling till E4 Analyserna visar att en tågstation i Bergsbrunna tillsammans med en kollektivtrafikförbindelse över ån kan ge ordentlig skjuts åt bostadsbyggandet, främst flerbostadshus i sydöst. Det kan också bidra med avlastning av gatunätet runt resecentrum i stadskärnan genom att tågresenärer såväl från sydöst som från sydväst kan gå ombord vid Bergsbrunna station. Samtidigt konstateras att den samhällsekonomiska kalkylen inte riktigt går ihop för enbart kollektivtrafik- och GC-förbindelse. Med även biltrafik över ån här i söder kan Kungsängsleden avlastas så att breddning av den undviks eller skjuts upp samtidigt som ny tillgänglighet skapas i biltrafiksystemet. Samhällsekonomiskt ger det ett gott utbyte. En koppling till E4 från Bergsbrunna station ger kortare transportvägar och ger förutsättningar för etablering av ett verksamhetsområde för Förbindelse över Fyrisån 4

transportberoende verksamheter vid Bergsbrunna. Tillsammans med enbart kollektivtrafik- och GC-förbindelse över ån ger det en god samhällsekonomisk effekt. Om biltrafik möjliggörs hela vägen från Dag Hammarskjölds väg ökar emellertid bilanvändningen på ett oönskat sätt och det blir ett svagt utbyte i samhällsekonomiska termer. Att enbart anlägga en cykelbro ger stor nytta för en liten insats och fungerar för t.ex. lokal arbetspendling mellan Sävja/Nåntuna och Ultuna och för friluftslivet. Tidsavståndet med cykel blir dock förhållandevis stort mellan sydöst och sydväst så Bergsbrunna station blir närmast betydelselös för de sydvästra stadsdelarna. Vad gäller arbetsplatser är bedömningen att verksamheter av industriområdeskaraktär kan vara aktuellt nära en ny station i Bergsbrunna, i alternativ 4 och 5 med direkt vägkoppling till E4. Någon marknad för nybyggnation av kontor bedöms däremot inte tillskapas i något av alternativen. Samtliga alternativ skulle kunna finansieras med hjälp av de ökade skatteintäkterna som kan erhållas genom tillväxten av nya invånare i de södra stadsdelarna. En cykelbro kostar minst och ger i praktiken minst antal nya invånare. På motsvarande sätt kan man säga att övriga alternativ med mer omfattande investeringar sannolikt också ger en högre efterfrågan på bostäder och lokaler, vilket bäddar för högre tillväxt i de södra stadsdelarna. Slutligen, med en fortsatt utbyggnad av staden efter 2030 kommer avlastningsbehoven av gatunätet runt resecentrum att accentueras. Ska utbyggnader också fortsättningsvis kunna ske i stadens södra delar, såväl väster som öster om Fyrisån så behövs åtminstone en GC- och kollektivtrafikförbindelse över Fyrisån i det aktuella läget. Sannolikt kräver den långsiktiga stadsutvecklingen även förstärkning i vägtransportsystemet över ån i stadens södra delar. En sådan kan skapas genom breddning av Kungsängsleden, men också genom att leda biltrafik över ån i det här aktuella läget. I så fall skapas även förbättrad tillgänglighet vilket en breddning av Kungsängsleden inte gör. alt 1 alt 2 alt 3 alt 4 alt 5 alt 6 Summa beräkningsbara nyttor 194,6 16,0 52,0 923,9 267,3 348,1 Investeringskostnad 25,0 101,0 281,0 266,0 371,0 205,0 Nettonuvärde 169,5-84,5-229,5 657,7-103,7 143,1 Nettonuvärdeskvot 6,7-0,8-0,8 2,5-0,3 0,7 Ej beräkningsbara nyttor Intrång och barriär 0 0 (-) (-) - - Avlastning mot resecentrum 0 + + + + + Avlastning Kungsängsleden 0 0 0 0 + + Figur 5 Kalkylsammanställning Scenario Styr, nuvärde mkr prisnivå 2010 Förbindelse över Fyrisån 5

Planförslaget och lokala konsekvenser I samrådsskedet presenteras ett planförslag som innefattar två olika sträckningar över Fyrisån, ett nordligt eller sydligt läge, se Figur 1. För varje sträckning finns två alternativa trafikslag. Alla alternativ har förutsatt en öppningsbar bro med segelfri höjd på 3,9 meter. 1A Nordligt läge med endast gång- och cykeltrafik 1B Nordligt läge med gång, cykel och spårtaxi. 2A Sydligt läge med gång, cykel och buss 2B Sydligt läge med gång, cykel, buss och biltrafik. En kombination av två broar med 1A och 2B är också tänkbar. Det innebär bland annat att cyklister kan få en gen väg till och från SLU:s centrala delar och att friluftslivet kan få en passage med mindre påverkan från motortrafiken. Ett antal alternativa linjedragningar med olika trafikslag har utretts och studerats i en lokaliseringsstudie. Efter hand tillkom nya förslag medan andra avfördes. Läs mer om dem på under rubriken Planförslag. Vägens utformning påverkas på den västra sidan om ån av om trafikförbindelsen passerar genom Ultuna eller förläggs på åkermarken söder om Ultunas bebyggelse. På den östra sidan om ån kommer trafikförbindelsen gå genom jordbruks- och skogsmark oavsett alternativ. Det kommer att krävas förstärkningsåtgärder vid grundläggning eftersom marken är sättningsbenägen, dock olika mycket beroende på trafikslag. En förbindelse över Fyrisån motverkar den befintliga barriär som ån är i dag och möjliggör på så vis kopplingar mellan de västra och östra bostads- och verksamhetsområdena samt för rekreation på båda sidor av ån. Den nya förbindelsen medför dock även nya barriärer, olika stora beroende på alternativ. Enligt trafikprognoserna kommer en ny förbindelse med blandtrafik att ha 13 000 25 000 fordon per dygn, vilket medför påtagliga barriäreffekter. Fyrisån och dess närliggande områden har stor betydelse för rekreation. En ny broförbindelse ökar tillgängligheten till det blivande naturreservatet. Samtliga alternativ medför dock även negativ påverkan eftersom en ny väg och bro leds rakt igenom. En ny bro över Fyrisån skulle även utgöra ett nytt inslag i den kulturhistoriska miljön, vilket inte samspelar med den historiska strukturen och bebyggelseutvecklingen i landskapet. Även det planerade världsarvet påverkas, framförallt Linnéstigen som löper på den västra sidan om Fyrisån. Oavsett sträckning kommer trafikförbindelsen över Fyrisån att utgöra en kraftig markör i landskapet runt Fyrisån och bryta de långa siktlinjer som den öppna marken kring vattendraget möjliggör i dagsläget. Bron kan dock bli ett nytt landskapselement och utgöra en ny port in mot Uppsala för de som färdas på ån. Gestaltningen av bron och placeringen blir avgörande för intrycket. Förbindelse över Fyrisån 6

Figur 6 Montage med alternativ 1A sett från Ultuna Figur 7 Montage med alternativ 2 sett från östra sidan av Fyrisån med det öppna landskapet Förbindelse över Fyrisån 7