Framtidsarkeologi för ett åldrande samhälle

författare: SIGRID ZENGER LINNÉGATAN 77 114 60 STOCKHOLM e-mail: sz@oxygenarchitects.com Framtidsarkeologi för ett åldrande samhälle - 1 -Hur kan vi planera för framtidens vårdmiljö för äldre? En undersökning i 3 scenarier Examinator/ handledare: Magnus Rönn, Docent Arkitekturskolan, KTH Handledare/ lärare: Jonas E Andersson, Tekn Lic/ PhD Cand Arkitekturskolan, KTH EXAMINATIONSUPPGIFT I FORT- OCH VIDAREUTBILDNINGSKURSEN: Arkitektur för ett åldrande samhälle/ Architecture fpr and Ageing Society, AD 222V 10 p, Arkitekturskolan, Kungl Tekniska Högskolan, KTH, Stockholm, VT 2009

INNEHÅLL 1. Inledning 1 2. Forskningen idag 1 3. Frågeställning och angreppssätt 2 4. Metod 3 5. Scenarios 4 5.1. Idag 4 5.2. 40-talisterna 5 5.3. 60-talisterna 7 5.4. 80-talisterna 9 6. Slutsats och diskussion 11 Referenser 11

1. Inledning Det skrivs mycket om hur omsorgsboende för äldre skall kunna förbättras, men dagens litteratur och instrument för utvärdering av äldreboende verkar enbart behandla dagens situation och forskningshorisont. I min uppsats vill jag lyfta fram betydelsen av ett framtidsperspektiv där man å ena sidan kan kartlägga morgondagens äldre behov och egenheter som kräver anpassning och å andra sidan nödvändigheten att hitta de arkitektoniska konstanta kvalitéer som kan bilda stommen till ett bra äldreboende över tid. Mitt angreppssätt är tre stycken visualiseringar för tre generationer: 40-talister, 60- talister och 80-talister som visar krav och möjligheter för framtidens äldreomsorg. Dessa fallstudier leder till slutsatsen att ta de förutsättningar på allvar och bedriva djupare studier inom detta område. Med stor sannolikhet kommer tekniken att spela en viktig roll i miljöns utformning och förbättring av servicen. 2. Forskningen idag Jonas E Andersson kartlägger dagens forskning i sin licentiatavhandling Rum för äldre. Han beskriver bland annat hur i samband med ÄDEL reformen insikten om hemlikhetens stora betydelse för en god vårdmiljö växte fram. 1 Andersson redovisar olika fältstudier och forskningsexempel och även ett fullskaleförsök på en geriatrisk klinik på Värnhems Sjukhus i Malmö, som visade att en förändring av miljön i en sjukhusmatsal medförde att den sociala aktiviteten och intresset för andra människor ökade genom förändringen. 2 Inga Karin Ericsson beskriver i sin bok känna sig som hemma vikten av att bevara självständigheten, att ha ett eget revir och gemenskapen som avgörande faktorer för de äldres välbefinnande. 3 Särskilt viktigt för demens- och alzheimersdrabbade blir omgivningen och föremål som stimulerar deras sinnen och minnet. Både Inga Karin Ericsson och John Zeisels identifierar minnen, miljöer och föremål ur patientens unga år som viktiga stimulanselement medan nyare upplevelser inte kan uppfylla dessa uppgifter. John Zeisel beskriver i boken Inquiry by design omgivningens, hjärnans och genernas växelverkningar. 4 Enligt hans resonemang blir arkitekturen särskilt viktigt genom att 1 : För utformningen av boendeformer för äldre med särskilda behov av omsorg och service blir bostadslikhet och hemlikhet vägledande begrepp för arkitektur och omsorgsverksamhet. 1 (...) Reformen sätter ett tydligt mål för omhändertagandet av äldre i samhället, som under 1900-talet pendlat mellan ett institutionellt och ett hemlikt mottagande. Efter diskussionerna om långvården under 1970-talet, blir hemmet genom ÄDEL-reformen synonymt med den goda platsen för omhändertagande av äldre. (Andersson, Jonas E. Stockholm 2005) 2 Jämför även Küller, R.(1985), Värnhemsprojektet. I: Hellquist, T & Thafvelin, H (red). Göra, veta, tala arkitektur. Lund: Lunds Tekniska Högskola, formlära. Sid 104-107. och: Ericsson. Inga-Kari (1991) Känna sig som hemma.. Varberg. Natur & Kultur. sida 19 3 Ericsson. Inga-Karin (1991) sida 11-29 4 Zeisel, John (2006), Inquiry by Design; New York, W.W. Norton&Company, Inc, sida 146: What this means in summary is that the brain controls our behavior and genes control the blueprint for the design and structure of the brain, but that the environment can modulate the function of genes and, Framtidsarkeologi för ett åldrande samhälle Sigrid Zenger 090625 1

skapa goda, överblickbara miljöer som stimulerar så många sinnesfunktioner som möjligt för att stödja den kognitiva kartan 5. Här skulle jag vilja tillägga utan att miljön tar överhand och förvirrar. Både Ericsson och Zeisel försöker att ge en designanvisningar i form av mer eller mindre konkreta förslag på rumslig organisation, inredning, tavlor, djur och i Ericssons fall till och med stil. Om vi nu antar enligt demensforskningens resultat att enbart minnen från barndom till tidig vuxen ålder kan stimulera de demenssjukas sinnen så är det uppenbart att inte en specifik designat miljö (som Ericsons svenska 20-tals lantmiljöer eller Zeisels planritningar) kan möta dessa behov. Vi kan däremot redan nu se vilka miljöer de kommande äldregenerationer fram till 90- talisterna känner sig hemma i och kan genom en analys av dessa trender bygga upp scenarios för morgondagens miljöer för äldre. 3. Frågeställning och angreppssätt Med framsteg i forskningen och förändrade sociala strukturer kommer dagens vårdmiljöer behöva anpassas kontinuerligt. Två principiellt olika livsförlopp med olika karaktär måste samordnas i ett gemensamt möte. En byggnad beräknas stå i ca 50-100 år medan kraven på förändringar kommer ca var tionde år. På så sätt kan byggnaden och dess konstruktion betraktas som hårdvara medan inredning och lättare anpassning av infrastruktur och uppgradering av tekniken kan anses som mjukvara. Två exempel för sådana hus är mediateket i Sendai/Japan och kulturhuset i Stockholm där huset fungerar som en behållare eller en bokhylla som har sin egen stark identitet men kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst. I mediateket inreddes till exempel varje våningsplan av olika arkitekter och kulturhuset har använts både som utställningslokal, teater och riksdag. Förutsättning för att en sådan konstruktion blir en lyckad lösning är en stark arkitektonisk identitet och en genomstuderad planering av infrastruktur och kommunikation. Toyo Ito: Biblioteket i Sendai ultimately, the structure of our brain. Changes in the environment change the brain, and therefore they change our behaviour. Architectural design changes our brain and our behavior (AIA 2003, Fred Gage) 5 Zeisel sida 149 & s 370 Framtidsarkeologi för ett åldrande samhälle Sigrid Zenger 090625 2

I den här uppsatsen skall däremot frågeställningen om de mjuka parametrarna behandlas närmare. Morgondagens äldre befolkning kommer inte att vara enbart svenskar uppvuxna på landsbyggden och indentifierar sig med en sådan miljö. Snarare kommer det att finnas ett flertal människor med annan bakgrund från storstäder eller miljöer utomlands. Således kan minnet inte stödjas genom att enbart skapa svenska sekelskiftesgårdsmiljöer eller genom att tänka i alltför snäva referensramar. Morgondagens äldre kommer sannolikt att vara både att vara teknikvana och mångkulturella. Det kommer fortfarande att finnas rika och fattiga och antagligen många fler helt ensamstående äldre med behov av nätverk utanför familjekretsen. För att bygga sin mindmap behöver vi undersöka vad dessa människor kommer att relatera till och hur de elementen kan integreras i dagens vårdmiljöer och berika dessa. I följande undersökning kommer jag att visa olika scenarier för 40-talister, 60-talister och 80-talister som en tankeställare hur de mjuka parametrar som möblering, färgsättning, materialitet, ljus, taktilitet och närvaron av teknik förändrar våra miljöer och vår uppfattning om de beroende på användargenerationen. Peter Celsing: Kulturhuset Stockholm 4. Metod Jag har använt mig av en designbaserad metod för att förstå framtidens äldreboende. Metoden innehåller tre strategier: 1) Scenarios för en bild av framtidens äldre. 2) Visualisering för att gestalta värderingar. 3) En testbädd i form av ett äldreboende för att skapa realism i angreppssättet. Ett befintlig äldreboende bildar behållaren för visualiseringarna. Framtidsarkeologi för ett åldrande samhälle Sigrid Zenger 090625 3

5. Scenarios De följande scenarierna undersöker hur miljön skulle kunna förändras med hänsyn till kommande äldregenerationernas attribut, minnen och erfarenhetshorisont. Thomas Fürth skriver i sin bok den dubbla utmaningen att människornas grundläggande värderingar formas under barna-och ungdomsår. Då är man vidöppen för intryck, undrar var man är och vad det hela går ut på. Någonstans i åldern 20-25 år så är denna formning av en människans värderingar klar 6 Antagandet är att detsamma gäller för de äldres preferenser för inredning, mat och musik och vad de som demensdrabbade kan minnas och identifiera sig med. Exemplet utgår från ett studiebesök inom kursen arkitektur för ett åldrande samhälle KTH 2009 på äldreboendet Björken i Viksjö. Där analyserades äldreboendet med hjälp av TESS 7 skalan och fotografier för att beskriva miljön. 5.1. Idag Björken är enligt min mening ett lyckat exempel för att skapa bra miljö för dagens äldreomsorg. Boendet har 4 enheter á 10 boende grupperad runt en entrégård. Personalen har försökt att skapa en ombonad miljö med 50-talsmöbler, tavlor, namnsskylt och foton på dörrarna och gemensamma aktiviteter som bakning och musik med mera. Däremot lyckads man inte riktigt att få bort institutionskänslan. Förklaringen går att hitta i ytskiktsbehandling och materialval. Undertak med ventilationsdon och infälld lysrörsbelysning förekommer sällan i ett vanligt hem. Likaså brand och utrymmningsskyltning och handledare längs väggarna. Utifrån idén om Björken som en behållande, en stabil arkitektonisk struktur, används boendet som testbädd. Jag skall visualisera alternativa framtida för korridor och vardagsrum. foto från en av korridorerna foto från vardagsrummet 6 Fürth, Thomas (2008) Den dubbla utmaningen: allt du behöver veta för att anställa en 80-talist! Höganäs, Kommunlitteratur, sida 22 7 TESS-NH: The Therapeutic Environment Screening Survey for Nursing Homes; ett instument för att mäta vårdboendets kvalitet som togs fram i USA 1991 och utvecklats sedan dess i två omgångar. Framtidsarkeologi för ett åldrande samhälle Sigrid Zenger 090625 4

5.2. 40-talisterna 40-talisterna som även kallas rekordgenerationen 8 är inte vilka blivande pensionärer som helst. De ser fram mot sin ålders höst på ett sätt som ingen tidigare generation i deras situation har kunnat göra med tillförsikt. De är vana vid en hög levnadsstandard, är relativt friska och framförallt köpstarka. 9 De är många och de vet att ta för sig och ställa krav. Många av dem upplever sin andra tonårstid nu när barnen är utflugna och arbetet avslutat. De reser världen runt och är väldigt aktiva. När de blir äldre kommer de att önska sig en ombonad miljö där de bemöts som individer. Det kommer med stor sannolikhet finnas behov för olika miljöer inom äldreomsorgen som återspeglar den generationens världsvana och olika preferenser. Om vi tittar på hur den genomsnittlige 40-talisten inreder sitt hem idag, så ser vi en längtan till en ombonad miljö med tåliga material som trä och sten, ofta i mättade varma färger med minnen av tidigare resor till Medelhavet, Asien eller Afrika. I scenariot för korridoren visas hur en sådan miljö skulle kunna se ut: Ekparkett på golvet och socklarna som ger en varm känsla och samtidigt är lättstädat. Här läggs särskilt hänsyn till taktilitet: När man inte ser så mycket och är gammalt spelar materialiteten i kroppens närhet och särskilt i golvnivån stor roll. Här kan den äldre personen känna ett bekant material som är väldigt specifik i sin taktilitet. Färgsättningen ger en fondvägg i jordtoner i de mörka korridorerna. Dörrar till städutrymmen med mera hålls i samma färgton och försvinner på så sätt i väggen samtidigt som varningsskyltarnas röda färg tonas ned i denna miljö. Här finns även plats för de äldres minnen från resorna. Dörrarna till rummen målas med en accentfärg som underlätta igenkännande, medan övriga ytorna hålls ihop i en ljusgrå ton. Taket får riktiga lampor och ett gipstak som kan identifieras med ett hem. Även vardagsrummet skulle behöva en uppgradering så att den skulle kunna accepteras av 40-talisterna. De är öppna till ny teknik men de tummar inte på kvalitet. 10 8 Fürth, Thomas, (2008), sida 61 9 Fürth, Thomas, (2008) sida 11 10 Fürth, Thomas, (2008) sida 66 Framtidsarkeologi för ett åldrande samhälle Sigrid Zenger 090625 5

Scenario vardagsrum för 40-talister (SZ) Scenario korridor för 40-talister (SZ) Framtidsarkeologi för ett åldrande samhälle Sigrid Zenger 090625 6

5.3. 60-talisterna Yupplots, young urban professional parents with lack of time ( ) har dessa tålmodiga åldersklasser också kallats, bland annat på grund av sin strävan efter balans i livet. Media har gett de urbana värderingar även om de är födda och uppvuxna utanför storstaden. 11 Idag är den generationen huvudmålgrupp för Spa anläggningar och mindfulness rörelsen. Avskalade och lugnande lounge miljöer står högt i kurs. Med tanke på att deras ungdom ägde rum under 70- och 80-talet där plasten, skrikiga färger och mönster präglade vardagsmiljöerna, Motown, progg och pop idoler som Mikael Jackson och David Bowie slog igenom, synthen och skateboarden uppfanns, så är det troligt att 60-talisterna kommer föredrar en miljö fylld av färger och sinnesintryck. Den generationen är uppvuxen med TV-spel och Elektronik och kommer att kunna hantera den även på ålderns höst. Fritidssysselsättningar på äldreomsorgen kommer kanske vara gemensamma TV-spel, Synth-sessions eller vem som löser Rubiks kub snabbast. Bravo-poster, Pop-Art och Progg affischer ersätter gamla landskapsmålningar i olja. Den generationen har provat alternativa boendeformer och kommer antagligen vara ganska öppen för ovanliga experiment inom äldreomsorgen om det kan bidra till mer upplevelser och stimulans. 11 Fürth, Thomas, (2008) sida 57 Framtidsarkeologi för ett åldrande samhälle Sigrid Zenger 090625 7

5.4. 80-talisterna tecknad serie ur SVD mai 2009 Kommer vi att se en exodus från den reala världen till den virtuella? När de unga tar med sig sina IT-vanor in i arbetslivet kommer många arbetsuppgifter att stöpas om i grunden. Detta gäller inte minst kommande verksamheter som äldreomsorg och annan vård, som kan komma att drivas på ett helt annat sätt än vad vi trodde var möjligt. 12 80-talisterna har ett helt nytt sätt att använda media och IT. De är uppvuxna med mobiltelefon och dartorn som självklara verktyg. TV:n är stendöd, nerladdning, streaming, second live, facebok och Youtube är verktyg för ungdomarnas sociala liv och nöje. Med dessa jakttagelser målas upp en framtidsscenario för morgondagens äldre som är ganska oberoende av den fysiska miljön. Desto mer vinner media och teknik betydelse. Via de kopplar sig de äldre upp för att träffa sina vänner och anhöriga eller en läkare. Man kan antar att bara de som är i behov av dygnet runt fysisk vård kommer att bo på omsorgsboenden, där kanske robotar tar hand om de flesta tjänster. Äldreboendet kanske kommer bli mer en typ av dagvårds- eller servicestation där de flesta ärenden sköts digitalt. 12 Fürth, Thomas, (2008) sida 47 Framtidsarkeologi för ett åldrande samhälle Sigrid Zenger 090625 9

6. Slutsats och diskussion Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) beräkningar kommer antalet personer i åldrarna 65 år och äldre att öka med drygt 20 procent det närmaste årtiondet när de stora födelsekullarna från 1940-talet når pensionsåldern (SCB 2006). Antalet kommer att öka från 1,5 miljoner 2005 till 1,9 miljoner 2015. Ökningen fortsätter sedan fram till 2040 då antalet personer som är 65 år och äldre uppgår till ca 2,4 miljoner. 13 Vi kommer även att se en ökning utlandsfödda äldre eller äldre med annan språkbakgrund som kommer att ställa dagens äldreomsorg inför nya utmaningar. Lösningen består å ena sidan på ett ökat kvarboende i det egna hemmet med en mycket mer utvecklad service via Internet, dator och hemtjänst, å andra sidan genom en utveckling av omsorgsboendets miljöer så att den passar för framtida krav. De kommande äldregenerationerna kommer att kunna hantera datorer och teknik mycket enklare vilket underlättar teknikinblandningen, men de kommer även att ställa andra krav på sitt boende. Särskilt problematiken med en partner som är drabbad av demens medan den andre partnern fortfarande är förhållandevis frisk och kan bo hemma måste tas i beaktning. Studierna här ger en fingervisning hur det skulle kunna angripas och hur scenarierna skulle kunna se ut. Visualiseringarna av korridor och vardagsrum visar hur framtiden kan komma att gestaltas. Det är ett tankeväckande experiment som bidrar till att frigöra fantasin och ifrågasätta invanda mönster. Referenser Andersson, Jonas E. (2005), Rum för äldre. Stockholm: Skolan för Arkitektur & Samhällsbyggnad, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Ericsson, Inga-Karin (1991); Känna sig som hemma, goda vårdmiljöer för demenssjuka; Stockholm, Natur och Kultur Fürth, Thomas (2008) Den dubbla utmaningen: allt du behöver veta för att anställa en 80-talist! Höganäs, Kommunlitteratur Küller, R.(1985), Värnhemsprojektet. I: Hellquist, T & Thafvelin, H (red). Göra, veta, tala arkitektur. Lund: Lunds Tekniska Högskola, formlära. Sid 104-107. Zeisel, John (2006), Inquiry by Design; New York, W.W. Norton&Company, Inc Äldreboendedelegationen (2007). Bo för att leva. Seniorbostäder och trygghetsbostäder. Betänkande av Äldreboendedelegationen S2006:03. SOU2007:103. Stockholm, Statens Offentliga Utredningar. 13 Äldreboendedelegationen (2007) sida 54 Framtidsarkeologi för ett åldrande samhälle Sigrid Zenger 090625 11